To see the other types of publications on this topic, follow the link: Orgel.

Dissertations / Theses on the topic 'Orgel'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Orgel.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Söderberg, Irina. "Orgel- och pianopraxis : En jämförelse mellan orgel- och pianopraxis i verk av Bach, Vivaldi och Liszt." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3197.

Full text
Abstract:
I detta examensarbete vill jag jämföra pianopraxis och orgelpraxis i samband med instudering av musikaliska verk som jag kommer att framföra i min examenskonsert. Skribenten kommer att basera sina undersökningar i huvudsak på svensk orgeltradition och rysk pianotradition.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hanson, Oskar. "Den orkestrala Orgeln." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1901.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schützeichel, Harald. "Die Orgel im Leben und Denken Albert Schweitzers /." Kleinblittersdorf : Musikwissenschaftliche Verlags-Gesellschaft, 1991. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35513110f.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hartmann, Günter. "Sigfrid Karg-Elert und seine Musik für Orgel /." [S.l.] : Bonn, 2002. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb38902163p.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Grönhaug, Maria. "Kvinnliga tonsättare : interpretationsarbete och framförande av orgelmusik komponerat av fyra kvinnliga tonsättare." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1226.

Full text
Abstract:

Repertoar: Jeanne Demessieux: Te Deum; Elfrida Andrée: Moderato ur orgelsymfoni i h-moll; Gabriella Gullin: Alla Ballata; Fanny Hensel-Mendelssohn: Preludium i F-dur. Medverkande: Maria Grönhaug - orgel.

Inspelning av examenskonserten saknas. 2012-11-28

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Wilsson, Maria, and Toril Briese. "Examenskonsert." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1236.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rystedt, Axel. "Levande orgelinterpretation : J. S. Bachs orgelmusik ur ett dynamiskt interpretationsutvecklingsperspektiv." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1958.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Käll, Ludvig. "Wagnerskt Orgelbrus : Att transkribera Richard Wagners musik för orgel." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-4041.

Full text
Abstract:
I orgeltranskriberingens historia så har Richard Wagners musik fått en särställning genom organisten Edwin H. Lemares massiva transkriptionsarbete. I det här arbetet undersöks hur Lemares transkriptionskonst är utformad och hur hans metoder kan appliceras på eget transkriptionsarbete. Lemares och andras transkriptioner jämförs med Wagners originalpartitur för att metoder och verktyg ska kunna observeras. Dessa appliceras på en egen transkription, vars skapelseprocess redogörs för. Detta arbete visar att Lemare använder sig av en metodisk teknik som i stora drag grundar sig på det klangliga resultatets slutliga kvalitet. I det här arbetet beskrivs denna teknik relativt ingående, för att om möjligt bidra med insikter och metoder för den av transkriptioner intresserade.

Tillhörande inspelning av transkription Morgenpracht (Wagner/Käll) inspelad i Sankt Görans kyrka. Orgel: Ludvig Käll

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ewaldsson, Fredrik. "Gestaltning : - organistens viktigaste instrument." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1377.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Rystedt, Axel. "Examenskonsert." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1592.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Funck, Markus T. "Die Orgeln der Hansestadt Greifswald ein Beitrag zur pommerschen Orgelbaugeschichte." Schwerin Helms, 2005. http://d-nb.info/999334468/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Ödegården-Richter, Gustav. "Gotthard Arnér, hans elever och nordisk orgelmusik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2132.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Choroba, Volker. "Das Konzert für Orgel und Orchester im 19. und 20. Jahrhundert /." Kassel ; Basel ; London : Bärenreiter, 2001. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb377129043.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Landgren, Linus. "Att dyka bland koraler : en studie i att skapa psalmförspel." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63891.

Full text
Abstract:
Syftet med arbetet är att utforma och sammanställa mallar som organister kan ta hjälp av för att skapa förspel till psalmer. Med utgångspunkt i litteratur om orgelimprovisation har jag vid orgeln laborerat med olika improvisationstekniker för att utforska olika möjligheter till att presentera en psalmmelodi. Även samtal med lärare, konsertbesök och inspirerande medstudenter har hjälpt mig i processen. Resultatet blev fyra förspelsmallar som kan användas till att skapa psalmförspel. I arbetet har jag förklarat hur de fungerar, hur jag kom på dem, samt gett klingande och noterade exempel på hur de kan användas. Som kyrkomusiker tycker jag att det är roligt att försöka variera psalmförspelen så mycket som möjligt. En önskan om att lära mig fler sätt att preludiera gav mig idén till arbetet. Nyckelord: orgel, liturgisk orgel, orgelimprovisation, improvisation, förspel, preludium, psalmförspel, koralförspel, ostinato.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Holmlund, Helena. "Partituret rullar! : En undersökning av instuderingsstrategier för ett fixerat och ett rörligt partitur." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64233.

Full text
Abstract:
Visst kan man använda en film som ett partitur? Så kallade grafiskt noterade verk behöver inte enbart vara på notblad, utan kan även vara i form av en film. Jag valde att kontakta konsthögskolan i Umeå för att beställa en film av studenter – en film med olika färger, mönster och rörelser som jag ville skapa musik utifrån. Jag valde också ett partitur som är noterat på ett notblad. Syftet med arbetet var att undersöka instuderingsstrategier för ett fixerat och ett rörligt grafiskt partitur. De metoder som användes var kvalitativa, analytiska och experimentella. Det experimentella förhållningssättet genomsyrade hela arbetet. De primära materialen som användes var partituren, Extempore (1975) av Bengt Hambraeus och Pearlakistoscope (2016) av Victoria Repasi och Henrik Nygren. Annat material som användes var litteratur om notskrift och om musik från 1900-talet. Processen bestod till stor del av att analysera partituren och att experimentera med klanger vid Woehl-orgeln i Studio Acusticum. Repetitionerna spelades in med en mikrofon och lyssnades av i samband med repetitionen. Reflektionerna fördes ned i loggbok under varje repetition. En viktig del av arbetet skedde under orgellektioner och samtal med Gary Verkade, orgelprofessor vid Musikhögskolan i Piteå. Resultatet blev en jämförelse mellan det fasta och det rörliga partituret under rubrikerna Förberedelser, Strukturering, Registrering, Övning och Inspelning och Konsert samt en diskussion. I diskussionen reflekterar jag över notskrifter och konstaterar att jag läser partitur genom att ställa partiturets olika parametrar mot varandra. Jag diskuterar även om grafisk notation innebär improvisation, och vilken frihet som är kopplad till notationen. Jag reflekterar kring att läsa en film som ett partitur och ser tydliga likheter till grafiska partitur som komponerades under 50- och 60-talen, som även sågs som bildkonst. Avslutningsvis behandlas inspelningarna kortfattat, som är den klingande delen av arbetet och gjordes den 1/3 i Studio Acusticum. Den 2/3 kl. 19.30 hölls en konsert i Studio Acusticum där de två verken spelades upp för publik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Maliaras, Nikos. "Die Orgel im byzantinischen Hofzeremoniell des 9. und des 10. Jahrhunderts : eine Quellenuntersuchung /." München : Institut für Byzantinistik und neugriechische Philologie, 1991. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb36661955g.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Yekta, Leylie. "Franz Liszt och Julius Reubke : en studie av två viktiga orgeltonsättare, Franz Liszt och hans elev Julius Reubke, deras liv, verk och konstnärliga miljö i Tyskland vid mitten av 1800-talet." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1228.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Sciacco, Schantz Roberta. "Marco Enrico Bossi : "Klangens härskare" (G.d'Annunzio)." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1254.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Ahrens, Christian. "Musikinstrument und Klangbild. Zur Affinität von Orgel und Orchester in der Musik der Romantik." Bärenreiter Verlag, 2000. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A36621.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Linnerhed, Anton. "Den komponerande kyrkomusikern : processen att skriva ett verk för orgel ur en kyrkomusikers perspektiv." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2339.

Full text
Abstract:
Att som kyrkomusiker skriva musik för orgelinstrument upplevs angeläget av flera skäl, inte endast för att det skall fortleva som instrument betraktat, utan även för själva odlandet av Kyrkans musik, den ständiga pågående rörelsen i kyrkorummen som inte skall avstanna förrän tiden upphör. Därför vill jag med detta arbete visa min process att skapa ett verk för orgelinstrumentet, som ett bidrag också till den nyss beskrivna ”rörelsen” – och tillika framföra det vid min examenskonsert. Processen har bestått i att jag kontinuerligt fört journal/loggbok under skapandets gång, vilken legat till grund för de här nedan redovisade slutsatserna. Förhoppningsvis kan den slutligen givna manualen bli till gagn för andra komponerande kyrkomusiker. Detta arbete behöver nödvändigtvis inte enbart vända sig till kantorer och organister. De personer som är intresserade av orgeln och att skapa för den, kan även de finna intressanta aspekter i detta arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Berglund, William. "Se! Hör! : Ett arbete om hur partituranalys och gehör kan användas som transkriptionsmetoder för orgel." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79053.

Full text
Abstract:
Detta arbete har sin utgångspunkt i ett återkommande problem för kyrkomusiker; att bli ersatt av förinspelad musik. Det kan vara ingångsmusik till ett bröllop eller en avliden persons favoritlåt som spelas under en begravning. Den utbildning och kompetens som musikern erhåller blir åsidosatt, och hen får inte utföra sitt jobb. Syftet med arbetet är att transkribera musik från olika genrer till orgel och få det att låta som om musiken är orgelmusik i grunden. Detta för att förbereda mig på min kommande roll som kyrkomusiker och hur jag ska lättare kunna parera olika situationer där förinspelad musik önskas. Den ena metoden är partiturbaserad, vilket innebär att jag transkriberar den musiken jag ser på partituret framför mig. Den andra metoden är gehörsbaserad, och det innebär att jag transkriberar den musik som jag hör. Arbetet har resulterat i fyra transkriptioner av stycken i olika genrer. I arbetet beskriver jag hur transkriptionsprocessen har gått till för varje stycke, och resultatet av transkriptionerna skildras i form av partitur och ljudupptagningar. Som blivande kyrkomusiker tycker jag att det är viktigt att diskutera den levande musikens betydelse och min förhoppning är att den som läser inspireras till att stå upp för sin egen kompetens och utbildning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Lundqvist, Fredrik. "Messiaen - L'Ascension : Utifrån interpretativa aspekter." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2657.

Full text
Abstract:
Den franske 1900-talskompositören Olivier Messiaen komponerade L’Ascension – fyra symfoniska meditationer för orkester 1933, men skrev något år senare om verket för orgel. I denna skriftliga reflektion diskuteras hur man, som interpret och organist, kan förhålla sig till den noterade bilden och därmed uppnå en mer genomarbetad instuderingsprocess och en ökad förståelse. Till grund för reflektionen ligger instudering av verket, samt studier av partitur, litteratur och cd-skivor. Ur analysen framgår bl a att framför allt modus 2 och 3 använts, samt att flera skillnader förekommer mellan de två olika versionerna av verket. Studien går igenom några av Messiaens olika kompositionstekniker och orgelversionen sätts i relation till orkesterversionen. I viss mån behandlas även olika möjligheter att tolka den symbolik som kan utläsas ur notbilden. L'Ascension är, liksom många andra av Messiaens kompositioner, starkt kopplat till hans kristna tro. Det 85-åriga verket ingår i en lång fransk tradition, men är samtidigt i högsta grad modernt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Kentros, Theodor. "En kombination av elektronik och instrument." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-4008.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Gamar, Tetyana. "KAMMARMUSIK AV JOSEPH RHEINBERGER : EN STUDIE KRING KONSERT (SUITE) OP.149 FÖR VIOLIN, CELLO OCH ORGEL." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1904.

Full text
Abstract:
Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) för violin, cello och orgel. Förutom en kort biografi över Rheinberger och en översikt över hans kammarmusik behandlas olika aspekter på kammarmusikaliskt spel som t. ex. tempoval och frågor rörande artikulation och intonation. Jag tar också upp hur orgelns registrering realiseras så nära Rheinbergers egna anvisningar som möjligt med tanke på hur olika akustiska förutsättningar påverkar samspelmässiga aspekter. Instuderingsarbetet har gett mig nya erfarenheter vad beträffar kammarmusikspel med orgel, speciellt med tanke på styrkeförhållanden mellan orgeln och övriga instrument i ensemblen samt andra akustiska förhållanden som hörbarhet och tydlighet.

Program:

JOSEPH RHEINBERGER: KONSERT (SUITE) OP.149 FÖR VIOLIN, CELLO OCH ORGEL.

Medverkande:

Olga Gamar (cello), Vladimir Gamar (violin), Tetyana Gamar (orgel)

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Ziegler, Ralph Philipp. "»dem heutigen Orchester […] ein gutes Stück voraus.« Ernst Karl Rößlers (1909–1980) Entwurf einer universalen Orgel." Bärenreiter Verlag, 2012. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A72214.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Thestrup, Johan. "Låtskrivande på olika instrument : Hur påverkas låtarna och den kreativa processen?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62811.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien är att lära mig mer om den kreativa processen och se hur valet av olika instrument påverkar mitt låtskrivande. Undersökningen grundar sig på skrivandet utav fyra låtar på fyra olika instrument. Egna observationer av den kreativa processen under låtskrivandet och analyser utav de färdiga låtarna visar hur instrumenten på olika sätt påverkat låtarna. Det visar sig att instrumenten har stor påverkan på musiken både rytmiskt och melodiskt. Arbetet har resulterat i fyra stycken inspelade låtar varav två utav dem har fått enkla arrangemang som till största del grundar sig på idéer som dök upp under skrivandet utav dem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Nyström, Filip. "Att spela en materialistisk orgel : En intermedial analys av Erik Beckmans roman Inlandsbanan som ett musikaliserat berättande." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för litteraturvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-70940.

Full text
Abstract:
Erik Beckmans roman Inlandsbanan (1967) har, tillsammans med hans hela författarskap, både kritiserats och hyllats som obegriplig, med en berättarstruktur som aktivt bryter mot ett konventionellt, episkt berättande och anammar en försvårande, gestaltande skriv- och läsakt. Derrida diskuterar i Of Grammatology (1967) funktionen hos den skrivna texten som betecknande det betecknande, det vill säga betecknande det talade språket som betecknar den refererade betydelsen, och hur relationerna dessa sinsemellan förskjutits. På ett liknande sätt har Inlandsbanans textfunktion förskjutits från en episk berättartradition till en icke-muntlig, materialistisk struktur. Med hjälp av en inomkompositionell, intermedial begreppsapparat, och en hypotes kring ett musikaliserat berättande, där gestaltande former tar sig runt den muntliga språktraditionen inom litteraturen, ses Inlandsbanan här i ett nytt ljus och en del av dess påstådda obegriplighet redes ut. Allt detta sker integrerat i en diskussion av en intermedial metod för analys, som hela tiden har sitt stöd i Erik Beckmans roman. Slutligen manifesteras en diskussion i form av en analys av romanen med uppsatsens teoretiska diskussioner som grund. Detta fungerar både som inblick i ett i mångt och mycket förbisett författarskap, och i en terminologi för att hantera skarpt avvikande texter inom litteraturvetenskapen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Lindbäck, Eskil. "Det väldiga instrumentets hemligheter : En utförandepraktisk analys av Preludium och fuga i diss-moll op. 56 av Otto Olsson." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2631.

Full text
Abstract:
Preludium och fuga i diss-moll skrevs 1936 av organisten, läraren och tonsättaren Otto Olsson. Han var en av de sista representanterna för den svenska romantiken och efter hans död gick den speltraditionen nästan helt förlorad. Idag har organister återgått till att spela den tidens orgelmusik på ett mer autentiskt sätt, men dagens tongivande organister, som växte upp och utbildades under den strömning som kom att kallas orgelrörelsens dagar, är naturligtvis påverkade av den traditionen. I mitt arbete har jag med hjälp av inspelningar, en analys av stycket och studium av skrifter om Olsson, hans omgivning och hans musik försökt komma hans spelstil nära. Jag har också analyserat och diskuterat de registreringstekniska val en organist har att göra vid framförande av stycket.

Otto Olsson: Preludium och fuga i diss-moll op. 56

Marco Enrico Bossi: Scherzo i g-moll op. 49:2

Oskar Lindberg: I denna ljuva sommartid op. posth

Louis Vierne: Carillion de Westminster op. 54:6

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Hanson, Oskar. "Healey Willans klangvärld." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2869.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Johansson, Sebastian. "Att improvisera i svenskromantisk stil : Att improvisera koralförspel med Otto Olsson som förebild." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3935.

Full text
Abstract:
I detta examensarbete undersöker skribenten några mindre orgelverk från den svenska romantiska perioden sett till hur de är komponerade ifråga om form och harmonik och vad som utmärker sig för just den valde tonsättaren samt analyserar dennes eget orgelspel och vad som kännetecknar detta jämfört med nedskrivna stycken. Därefter beskrivs arbetsprocessen när det gäller att skapa ett koralförspel i samma stil efter att ha tillämpat inspiration av analyserna.

På grund av rådande pandemi är datum för examenskonsert ännu inte bokat. Det preliminära programmet består av Allegro ur Symphonie 6 (Charles-Marie Widor), Adagio (Yngve Sköld), Preludium & Fuga i g moll (Marcel Dupré), Uruppförande av stycke som fortfarande komponeras (Michael Waldenby), BWV 542 Fantasi & Fuga i g moll (J.S. Bach), samt improvisation. Hedvig Eleonora kyrka, Stockholm. Sebastian Johansson, organist vid symfoniska Grönlund/Allen-orgeln.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Fergin, Elias. "Orgeltoner från örtagården : Reflektioner kring Hilding Rosenbergs Toccata, Aria pastorale, Ciaccona." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3491.

Full text
Abstract:
I denna uppsats undersöks Hilding Rosenbergs störst anlagda orgelverk Toccata, Aria pastorale, Ciaccona från 1952, tillägnat Alf Linder. Till skillnad från tonsättarens tidigare verk från 40-talet (de idag mest spelade) har vi här att göra med ett verk komponerat helt i orgelrörelsens anda, inspirerat av orgeln i Oscarskyrkan i Stockholm. Uppsatsen söker svar på hur detta stycke kan realiseras på ett kongenialt sätt. Tonsättarens orgelestetik, dåvarande orgelideal samt inspelningar av verket (bl.a Linders) undersöks. Under processens gång framgår tydligt att verkets struktur och uppbyggnad skiljer sig från tidigare verk, samt att det lämpar sig synnerligen väl för ett neobarockt instrument. Det står även klart att Linder satt igång en speltradition för verket. Denna tradition bör, givet tonsättarens relation till denne organist, betraktas som högst relevant för den som eftersträvar en kongenial tolkning.

Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna. Inspelningen kan komma att kompletteras. 

 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Lembke, Kevin. "Den portabla digitalorgeln : Hur en egen digitalorgel kan underlätta för en konserterande organist." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3664.

Full text
Abstract:
Piporgeln har länge varit det dominerande instrumentet i kyrkan. Digitalorgelns intåg är en förnyelse som främst tillkom på grund av ekonomiska och praktiska skäl. Digitalorgeln har gått från att vara undantag till norm. I denna uppsats ska jag undersöka hur denna strukturförändring påverkar en konserterande organist. Jag jämför förutsättningar i att framföra en konsert på en egen digitalorgel kontra en fast installerad piporgel. Detta undersöks dels genom en jämförelse mellan instrumenten, samt en konsert med en egenbyggd digitalorgel tillsammans med en stråkorkester. Under processens gång visar det sig att digitalorgeln fungerar som ett bra komplement på platser där en piporgel vore en omöjlighet, men den fungerar också som ett helt nytt instrument.

Francis Poulenc - Orgelkonsert i g-moll

Kevin Lembke, orgel

Gunnar Julin, dirigent

KTH:s Akademiska Kapell

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Larsson, Daniel. "Harald Fryklöf - en svensk Reger? : Om de Regerska influenserna i Harald Fryklöfs orgelmusik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3258.

Full text
Abstract:
I detta examensarbete presenteras kort tonsättarna Harald Fryklöf och Max Reger. Skribenten undersöker också vilka likheter som finns främst i deras orgelmusik och hur den kunskapen kunde hjälpa honom i interpretationsprocessen.

J.S. Bach: Prelude och fuga Eb BWV 552

M. Reger: Phantasie über den Choral "Halleluja, Gott zu loben bleibe meine Seelenfreud" op 52:3

H. Fryklöf: Symfoniskt stycke

J.S. Bach: Schmücke Dich, o liebe Seele BWV 654

M.Reger: Variations and fugue on God save the King

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Wagner, Hans. "Die Orgel zwischen kompositorischer Avantgarde und kirchlicher Funktion Studien zu der Veranstaltungsreihe Neue Musik in der Kirche - Kassel." Mainz Are-Ed, 2006. http://d-nb.info/987370561/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Wagner, Hans. "Die Orgel zwischen kompositorischer Avantgarde und kirchlicher Funktion : Studien zu der Veranstaltungsreihe neue musik in der kirche - Kassel." Mainz Are-Ed, 2007. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3065570&prov=M&dokv̲ar=1&doke̲xt=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Drude, Matthias. "Balduin und das Heu." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2009. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-ds-1237145119116-68508.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

d'Ailly, Carl. "Skandiaorgeln låter igen! : att spela Maurice Ravels Boléro på Stockholms nyinstallerade biograforgel." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2051.

Full text
Abstract:
Om du är intresserad av en introduktion till biograforgelhistorien och om du någonsin funderat över hur man egentligen går tillväga om man fått för sig att spela Maurice Ravels stycke Boléro på en gammal Wurlitzerorgel från 1925 har du hittat rätt. Framför dig ligger ett arbete av en kyrkomusikstudent som tycker att det är fascinerande att utforska nya klanger och som av en tillfällighet råkade snubbla in i ett väldigt speciellt instrument. Skandiaorgeln är ett unikt instrument för Sverige, det är den enda klassiska biograforgeln som står i ett publikt rum i vårt land. Jag har satt mig in i biograforgeltraditionerna och jag har jämfört kyrkorganistens och biograforganistens spelstilar. För att undersöka och presentera Skandiaorgeln har jag valt att arbeta med stycket Boléro från 1928 som fungerar som en ouvertyr till instrumentets klangvärld.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Leitz, Pontus. "Toccatan i 2000-talet." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2088.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Hidmark, Niklas. "Hammondorgel – något för Svenska kyrkan? : När och på vilket sätt kan Hammondorgeln användas i Svenska kyrkans verksamhet och hur kan en klassiskt skolad kyrkomusiker lära sig instrumentet och spelstilen?" Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2365.

Full text
Abstract:
I uppsatsen redogörs för Hammondorgelns historia samt instrumentets konstruktion och funktion. I den konstnärliga delen av arbetet beskrivs författarens process att lära sig spela instrumentet. I kvantitativa intervjuer och diskussioner fångas åsikter och kritik upp efter att instrumentet använts i gudstjänster och konserter i Stora Sköndals Kyrka, Stockholm. I kvalitativa intervjuer med två kyrkomusiker, som också spelar Hammondorgel, redovisas erfarenheter och infallsvinklar. Slutsatsen pekar på både fördelar och nackdelar. Positivt är t.ex. att känslor man förr inte känt under en gudstjänst kan komma fram samt att Hammondorgeln kan vara bättre än kyrkorgeln på att framföra t.ex. pop och rock – musik som allt oftare spelas på CD vid begravningar. Svårigheter kan vara att kvalitets-Hammondorglar är sällsynta och svårskötta samt att man riskerar att stöta bort folk som förknippar sin religiösa tro med en mer traditionell kyrkomusik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Grahn, Linnea. "Musikaliska fotavtryck : Ett arbete om pedalspel och samarbetsprocessen mellan tonsättare och organist." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74704.

Full text
Abstract:
Människans fötter är de kroppsdelar som bär upp kroppen och gör att vi kan förflytta oss. På liknande sätt utgör pedalstämman en slags grund som ger stabilitet i orgelmusiken. Detta arbete handlar om pedalteknik, dess möjligheter och begränsningar, samt om samarbetet mellan tonsättare och organist. Målet med studien har varit att utvecklas som musiker, både musikaliskt och tekniskt. Arbetet har resulterat i kunskap om pedalteknik, en inblick i hur en samarbetsprocess mellan tonsättare och organist fungerar samt en interpretation av ett nyskrivet musikverk. Studien riktar sig till dig som vill veta mer om pedalteknik, både för musikutövaren som vill spela orgel och för tonsättaren som vill komponera för orgel. Parallellt med samarbetet har arbetet bestått av studium och instudering av befintliga pedalstycken samt orgelskolor där ett antal teknikövningar valts ut. Tonsättaren i arbetet är Michelle Pettersson, kompositionsstudent vid Musikhögskolan i Piteå. Under läsåret 2018/2019 har ett antal möten mellan tonsättare och organist genomförts där musikalisk kunskap, tankar och idéer om orgelinstrumentet utbytts, diskuterats och utforskats. Detta har resulterat i två separata pedaletyder för orgel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Naumann, Johann Gottlieb. "Te Deum: Für Sopran, Alt, Tenor, Baß, Chor, 2 Oboen, 2 Hörner, 2 Trompeten, Pauken, Streicher und Orgel, 1769: Partitur." Ries & Erler, 2017. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A20903.

Full text
Abstract:
Johann Gottlieb Naumann ist die bedeutendste Persönlichkeit der Dresdner Hofmusik in der zweiten Hälfte des 18. Jahrhunderts. Er wurde am 17. April 1741 in Blasewitz bei Dresden geboren. Nach einer entbehrungsreichen Jugend erhielt er bereits als Sechzehnjähriger in Italien eine gründliche musikalische Ausbildung u. a. bei Giuseppe Tartini und Padre Martini. Nach seiner Rückkehr nach Dresden übertrug die hochgebildete Kurfürstin-Witwe Maria Antonia Walpurgis 1764 dem 23jährigen das verantwortungsvolle Amt eines Kirchen-Compositeurs. Sachsen hatte sehr unter den Einschränkungen nach dem Siebenjährigen Krieg, dem Verlust seiner politischen Bedeutung in Europa und seiner wirtschaftlichen Kraft zu leiden, als der junge Naumann seine Tätigkeit aufnahm. Nach zwei weiteren Italienaufenthalten im Auftrag von Maria Antonia Walpurgis (1766 bis 1768 und 1773 bis 1774) wurde er 1776 zum Hofkapellmeister berufen. Im gleichen Jahr erhielt er vom schwedischen König Gustav III. den Auftrag, die Hofmusik in Stockholm zu reorganisieren, was ihm nach seinen erfolgreichen Dresdner Reformerfahrungen glänzend gelang. [... aus der Einleitung]
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Friedrich, Felix. "Aufführungspraktische Beobachtungen zum Orgelspiel bei der Figuralmusik." Bärenreiter Verlag, 2012. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A71926.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Westblad, Aron. "Wannabe Haeffner! : Nya koralarr för roligare psalmspel." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75373.

Full text
Abstract:
Syftet med arbetet är att undersöka hur jag genom att använda kompmallar för brukspiano kan utveckla nya sorters orgelackompanjemang till äldre psalmmelodier. Jag undersöker också hur jag kan skapa nya sorters koralackompanjemangsstilar för orgel som jag får användning av i mitt kommande arbete som kyrkomusiker. Min utgångspunkt i arbetet och som titeln avslöjar är Johann Christian Fredrich Haeffner (1759–1833) som genom sitt arbete med sin koralbok under det tidiga 1800-talet har haft en stor inverkan på hur koralsättningen är utformad idag. Resultatet av mitt arbete blev fyra olika koralarrangemang där jag har parat ihop en psalmmelodi med en brukspianokompmodell. Mina förhoppningar är att arbetet leder till användbara koralarrangemang men också ger svar på hur jag som kyrkomusiker ska förhålla mig till de nya musikaliska influenserna i kyrkan
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Winiarski, Sofia. "En tradition föds : Judisk liturgisk musik i 1800-talets Europa." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3356.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Liu, Hsin-Hung. "A study on compositional structure in Max Reger Phantasie für Orgel über den Choral, "Hallelujah! Gott zu loben, bleibe meine Sellenfreud!" /." Thesis, Connect to this title online; UW restricted, 2004. http://hdl.handle.net/1773/11211.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Drude, Matthias. "Wir hören erst leise Töne: Zyklus für Sopran, Bariton, achtstimmigen Chor und Orgel nach Texten von Martin Luther, Carola Moosbach und Detlev Block." Matthias Drude, 2017. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A7860.

Full text
Abstract:
Zyklus für Sopran, Bariton, achtstimmigen Chor und Orgel nach Texten von Martin Luther, Carola Moosbach und Detlev Block. Das ca. 16-minütige Werk hat einen symmetrischen Aufbau. Das Zentrum bildet 'Die Lutherrose' (Text: Detlev Block). Darum gruppieren sich zwei Luther-Lieder und Vertonungen der Gedichte 'Vermisst' und 'Ostergruß' von Carola Moosbach. Das Werk entstand aus Anlass des Reformationsjubiläums 2017.:Aus tiefer Not (M. Luther) Vermisst (C. Moosbach) Die Lutherrose (D. Block) Ostergruß (C. Moosbach) Christ lag in Todesbanden (M. Luther)
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Gamar, Tetyana. "Från ett piano till en orgel : En studie om Franz Liszt som orgeltonsättare med särskilt fokus på hans ”Preludium och fuga BACH”." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2695.

Full text
Abstract:
Examensarbetet handlar om min instudering av hur F. Liszts hanterade orgel och fugaformen. Som exempel tog jag hans BACH Preludium och fuga, eftersom fugaformen och harmoniken var viktiga för honom. Det finns både orgel och piano version av detta verk och det kommer att vara intressant för mig som både pianist och organist att jämföra båda versioner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Orgel, Csilla [Verfasser]. "Early Bombardment History of the Inner Solar System and Links to Future Human and Robotic Exploration Missions to the Moon / Csilla Orgel." Berlin : Freie Universität Berlin, 2020. http://d-nb.info/121990483X/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Fergin, Elias. "Mellan improvisation och komposition : att spela Torsten Nilssons Crucifigatur." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2664.

Full text
Abstract:
Följande studie handlar om Torsten Nilssons verk Crucifigatur, ett avantgardistiskt musikstycke för orgel komponerat 1968. Det ingår i en svit om sju stycken, kallade ”improvisationer”. Här möts organisten av en varierad notbild ömsom grafiskt ömsom traditionellt noterad. I studien beskriver jag min strategi för att lära mig verket, som innefattar både teoretiska studier samt lektioner och inspelningsanalys, och reflekterar över resultatet. Det ligger i styckets natur att det blir lika många tolkningar som organister, och det finns inga sanningar exakt hur det skall utföras. Ofta finns flera tänkbara och bra lösningar. Jag har i denna studie presenterat mina tankar och förslag på hur stycket kan utformas och instuderas, grundat på efterforskningar, notanalys och samtal med min lärare Nils Larsson. Den musikhistoriska kontexten har även getts stort utrymme. För den som är nyfiken på musiken, tiden eller stycket specifikt hoppas jag denna uppsats kan ge nya perspektiv och infallsvinklar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Drude, Matthias. "Dresdner Psalm." Matthias Drude, 2005. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A7875.

Full text
Abstract:
Der Dresdner Psalm für sechsstimmigen Chor und sechs Blechbläser entstand als letzte gemeinsame Arbeit mit dem 2006 verstorbenen Dresdner Theologen und Schriftsteller Dietrich Mendt aus Anlass des Dresdner Stadtjubiläums 2006. Der Text des Werkes reflektiert Geschichte und Gegenwart der Stadt Dresden im Stil eines Psalmgebets. Werkdauer ca. 17 Minuten
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography