Academic literature on the topic 'Orienteringsförmåga'

Läroplanen (Skolverket, 2011b) föreskriver mål och innehåll i undervisning, baserad på förmågor som eleverna ska utveckla. Inom idrott och hälsa är utvecklande av elevers förmåga att orientera sig av central betydelse och utgör ett obligatoriskt moment inom ramen för kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse. I läroplanen framgår inga givna sätt att lära ut orienteringsförmåga. Digitalisering i skolan är ett obligatoriskt moment och ska ingå i samtliga ämnen. Mot denna bakgrund har jag undersökt idrottslärares undervisning av orienteringsförmåga samt uppfattning om digitala läromedel utifrån avsikten att ta reda på hur geocaching skulle kunna blir ett digitalt läromedel för att utveckla elevers förmåga att orientera sig. Data har samlats in genom en enkät ställd till idrottslärare. Urvalet är att betrakta som subjektivt och utgör ett bekvämlighetsurval baserat på studiens explorativa upplägg. Resultatet har analyserats och tematiserats utifrån bakgrund av tidigare forskning inom kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse, digitala verktyg i idrottsundervisning och forskning om geocaching i undervisning. Denna explorativa studie har utvecklingspsykologi som teoretisk ansats där SAMR-modellen för teknologi integrering i undervisning använts som verktyg vid analys av resultatet. Hur geocaching skulle kunna blir ett digitalt läromedel beror på rådande förhållanden som styr idrottslärarens undervisning, såsom idrottslärarens tolkning av lärande av orienteringsförmåga. Likväl resurser i form av digital teknik, kunskap och inte minst intresse hos idrottsläraren att bruka dessa fordras. Resultatet visar på behovet av en tydligt utformad undervisningsplan med genomtänkta syften om geocaching med framgång ska kunna integreras som digitalt verktyg i undervisning av orienteringsförmåga.

Från en tidigare studie angående tillgängligheten vid Högskolan i Gävle för personermed rörelsehinder rekommenderades det att en liknande studie för personer med nedsattorienteringsförmåga borde göras. Syftet med denna studie är att undersöka omHögskolan i Gävles entréer är tillgänglighetsanpassade för personer med nedsattorienteringsförmåga. Inventeringen grundas från BBR:s kapitel om tillgänglighet ochdess allmänna råd. I studien inventeras tolv utvalda entréer på Högskolan i Gävle.Studien presenterar även ändringsförslag i form av ritningar för att visa hur entréernakan bli tillgänglighetsanpassade samt en kostnadskalkyl för ändringarna angående deutvalda entréerna. För att få en helhetsbild över problemen utfördes det även enlaboration samt en intervju med Gävle kommuns tillgänglighetssamordnare. Resultatetav studien visade att Högskolan i Gävles entréer har brister i tillgängligheten förpersoner med nedsatt orienteringsförmåga. Ett stort problem som upptäcktes varavsaknaden av skyltar vilket försvårar orienteringen på Högskolan i Gävles område. Detpåvisades även att kontrastmarkeringarna för skolans entréer var slitna, liksombristfällig belysning. Resultaten visar att Högskolan i Gävle behöver vissaförbättringsåtgärder för att få skolan tillgänglig för alla. Avgränsningar som gjorts istudien är att det är enbart de tolv största entréerna på skolan som undersökts och attsvårigheten att hitta testpersoner till laborationen medförde att den fick utföras av osssjälva.
From a former study, regarding the accessibility for persons with reduced mobility, itwas recommended that a similar study regarding the accessibility for persons withorientation disabilities should take place. The aim of this study is to investigate if theentrances of the University of Gävle are accessible for persons with orientationdisabilities. The inventory of the study is based on BBR’s accessibility chapter and itscommon advice. In the study, twelve of the entrances at the University of Gävle wereexamined. The study also presents proposals to change the entrances in form of floorplans to illustrate how to make them accessible. The study also includes an estimatedcost for the whole change. In the study, a laboratory and an interview with theaccessibility coordinator of the Community of Gävle also occur. The result of the studyshowed that the entrances of the University of Gävle have flaws with the accessibilityfor persons with orientation disabilities. One of the main problems that was discoveredwas the lack of signs which makes the orientation more difficult. Another problem thatwas discovered was the condition of the contrast markings. They were all worn. It wasalso observed that the lightning of the building was inadequate. The results show thatthe University of Gävle has some improvements to do, to get the school accessible foreveryone. Delimitations that have been done to this study is that there are only thetwelve main entrances that have been examined. It was also difficult to find test personswith orientation disabilities to the experiment. Therefore, we performed the experiment.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en metodik för bedömning av orienteringsförmågan, benämnd som Kronstrandsmodellen, är i enlighet med Skolverkets bedömningsstöd. Studien undersöker om metodiken är applicerbar för årskurs 9 i grundskolan och om eleverna uppfattar att metodiken är trovärdig och tillförlitlig för att mäta deras orienteringsförmåga. Metodiken är omvänt det traditionella sättet inom idrotten orientering där en individ springer en bana med utsatta kontroller, för att istället själv sätta ut kontroller på i förväg bestämda platser. Metoden blir att beskriva en metodik för bedömning av ett enskilt kunskapskrav i ämnet idrott & hälsa. Därutöver att praktiskt genomföra metodiken och undersöka dess brister och möjligheter. Metodiken bygger på att eleverna själva ska sätta ut kontroller i okänd miljö, inte finna redan utsatta kontroller. Därefter bedöms deras orienteringsförmåga utifrån hur väl de har genomfört uppgiften, dvs metodiken; Kronstrandsmodellen. Därutöver analysera enkätsvar från eleverna som genomförde laborationen. Det var 125 elever i årskurs 9 som genomförde laborationen, samt 95 av dem svarade på enkäten. Metodiken är genomförbar och eleverna uppskattade att den mäter deras orienteringsförmåga. Närmare 75% av deltagande elever anser att metodiken svarar bra för att bedöma sin egen orienteringsförmåga. Slutsatsen är att Kronstrandsmodellen som metodik för att bedöma elevers orienteringsförmåga uppfattas som trovärdig och tillförlitlig. Den ger en klar bild för en lärare i ämnet idrott & hälsas situation över att veta om eleven har en god orienteringsförmåga i en bedömningssituation. Dock har metodiken brister då den kräver goda kunskaper hos den lärare i idrott & hälsa som genomför den, samt att den kan uppfattas som osäker under genomförandet hos elever.

Fristående kurs Idrott III

Johnsson, A. 2018. Konflikten mellan bevarande av byggnadsminnen och tillgänglighetsanpassning för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga - En studie med bas i Uppsala Universitets studielokaler. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.   Uppsala universitet genomförde mellan åren 2015 och 2017 en stor tillgänglighetssatsning i universitetets samtliga lokaler. Då universitetet är mer än 500 år gammalt är många av lokalerna byggnadsminnesförklarade, vilket lett till att flera av dessa är svåråtkomliga för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga. Detta föranleder också uppsatsens syfte som är att kartlägga eventuella brister i tillgänglighetsanpassning vid universitetet och vad dessa i sådana fall kan bero på. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks både drabbade personers men också aktörers syn på frågan. Till de drabbade personerna ingår studenter som haft nedsatt rörelseförmåga, och aktörsperspektivet genereras från universitetets projektgrupp för tillgänglighet, Länsstyrelsen i Uppsala län samt Riksantikvarieämbetet. Resultatet av studien visar på att det råder tillgänglighetsbrist i byggnadsminnen i högre grad än i de nyare lokalerna, något som beror på att aktörerna ständigt måste göra avvägningar mellan bevarande och tillgänglighet. Här framstår universitetet som mer villiga att genomföra tillgänglighetssatsningar än Riksantikvarieämbetet och i synnerhet Länsstyrelsen.

The aim of this thesis is to gain knowledge about how personnel at public libraries describes how they work with visual communication. That is, working with signs, posters, maps, digital information on monitors and so on, so that the users easily will find their way around the library and get aware of the libraries various services and upcoming events. To be able to communicate with the users is important for all institutions and there might be challenges involved in that. Research shows that visual communication must be evident so that the users understand it. It is also important that the visual communication is not to vague or to rich. Wayfinding is a problem solving process in three parts which includes: search, decide and move, with the objective to get from point A to point B. The Danish professor Per Mollerups nine strategies for wayfinding is used as a tool to analyze the empiric material. The strategies include track following, route following, educated seeking, inference, screening, aiming, map-reading, compassing and social navigation. This study is based on five qualitative semi-structured interviews with personnel from five different public libraries. The results shows that the informants believe that visual communication is an important part of the profession, but that they neither have the time nor the right knowledge to make a thorough job.