Dissertations / Theses on the topic 'Ortodox'

This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school. My goal is to define how orthodox Christianity is presented to the Swedish pupil. The aim is to create a discussion about the ways a religion, generally considered as foreign, is presented in school and what kind of picture of the said religion is thereby created.

Påsken är Greklands överlägset största högtid. Den har en enorm betydelse för den grekiskortodoxa kyrkan och den grekiska traditionen. Påsken firas såväl i kyrkan som i hemmen med familjen. Maten har en central plats med fasta som inleder påsken, vilken sedan kulminerar i Jesus Kristus lidande, död och uppståndelse. Familjen samlas kring en stor påskmåltid på söndagen för att fira uppståndelsen. Glädjen över uppståndelsens mirakel är ett bevis och en påminnelse om den kristna trons kärna. Varje vår sker detta firande hos miljontals greker och jag vågar påstå att den grekiska påsken är en större högtid än den svenska julen jag känner. Det religiösa samt de sociala funktionerna fylls både i kyrkan och genom av samlandet av familjen. I centrum för den religiösa påminnelsen och den sociala festligheten, står maten. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur fasta och påskfirande kan se ut i det moderna Grekland, med fokus på matens symboliska betydelse. Samtliga av följande frågeställningar avser att gälla endast det avgränsade område som jag undersöker i min fallstudie: Hur firar greker påsk i kyrkan och privat? Vilka ritualer förekommer? Fastar man fortfarande? Vad är tillåtet att äta under fastan? Med vad bryter man fastan? Hur ser man på fastan? Vad äter man för mat under påsken? Vilken roll och symbolik finns i påskens mat? Hur ser förberedelserna ut och vem gör vad?

 

Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom. Kyrkans splittring kopplas här till inkarnationsläran och Bibelns bildförbud. Uppsatsen visar att skillnaderna i tolkningen av inkarnationen ledde till strider inom bildfrågan. Den visar även att en del av åsikterna inom kristologin, läran om Kristus, går att koppla till ett semiotiskt system, där likheterna med tankarna om inkarnationen och treenigheten går att sätta in i en modell för att synliggöra ikonens teologi.

 

I denna uppsats studeras begreppet ortodoxa ikoner och hur dessa används i ortodoxa församlingar i södra Sverige. Syftet med denna uppsats är att få större kännedom om ikoner som fenomen och hur dessa används i ortodoxa gudstjänster, samt vilken syn ortodoxa församlingsmedlemmar har på ikoner. För att uppnå syftet med studien kommer jag att besöka tre ortodoxa församlingar på olika orter i Småland. Utifrån dessa församlingar genomförs intervjuer med totalt sex stycken personer. Resultatet av studien visar bland annat på att de intervjuade har olika förhållningssätt till ikoner. Vissa ser ikoner som något man ska vörda, medan andra ser det som vackra målningar och som har en historisk betydelse bakom sig, men inte mer än så. För majoriteten av de intervjuade betraktas en ikon som ett medel för bön och ritualer, ett sätt för människor att integrera sig med det gudomliga. De kan även användas som en guide i livet och i olika situationer. För många ortodoxa ikoner är inte bara vackra porträtt som hänger på väggen hemma eller i kyrkan, men det är också en del av deras vardag, en del av deras tro. En ikon behöver inte bara vara en bild, målning eller dekoration, det kan vara något mycket större enligt ortodoxa teologer.
In this paper, the concept of orthodox icons is studied and how these are used in orthodox churches in southern Sweden. The purpose of this paper is to gain more knowledge of icons as phenomena and how these are used in orthodox worship services, and which view orthodox church members have on icons. I visit three orthodox churches and interview a total of six people.The results of the study show, among other things, that the interviewees have different approaches to icons. Some see icons as something to be revered, while others see it as beautiful paintings and which have a historical significance behind them, but no more than that. For the majority of the interviewees, an icon is considered a means of prayer and ritual, a way for people to integrate with the divine. They can also be used as a guide in life and in different situations.For many orthodox icons, icons are not only beautiful portraits hanging on the wall at home or in the church, but it is also part of their everyday life, part of their faith. An icon not only needs to be a picture, painting or decoration, it can be something much bigger according to orthodox theologians.

Detta är en undersökning av en symbolisk tolkning av oxen och åsnan i kristna födelseikoner (och andra framställningar). Denna symboliska tradition har ett ytterst begränsat vetenskapligt belägg i samtiden och utgår särskilt från kyrkofädernas tolkningar. Denna undersökning bidrar med en insikt i en levande ikonografisk praxis där symboliken i djuren visar sig spela en roll för att reflektera en särskild teologi. Materialet består av ett antal föreläsningar av den kanadensiske ortodoxa ikonmålaren Jonathan Pageau. Undersökningen bygger på de religionsvetenskapliga begreppen religiöst seende och religiös visuell kultur som grundar sig i en forskningstradition som Marie Fahlén redogör för. De bägge begreppen kompletterar varandra genom att de skapar en dualitet i förståelsen för religiös konst genom att knyta samman tolkningen och hermeneutiken framför bilden med kontexten och teologin bakom bilden. Materialet analyseras med en ideologianalys som strukturerar materialet i två analysmodeller som syftar till att spegla de teoretiska begreppens dualitet; idealtyper och dimensioner. Pageaus religiösa seende struktureras i idealtyper för oxe och åsna baserat på vad djuren associeras med i materialet. Den visuella kultur som Pageau uttrycker i materialet beskrivs i relation till de religionsvetenskapliga dimensionerna rättfärdiggörelse och frälsningslära som också är tänkta att följa dualiteten i de teoretiska begreppen; synen på andra och synen på den egna läran. Baserat på denna beskrivning kategoriseras Pageaus tolkning till den av Paul Knitters fyra religionsteologiska modeller han mest relaterar till. Undersökningen visar att oxen och åsnan är ett inslag i födelseikonen som för Pageau stärker tolkningen av inkarnationen som inte bara ett möte mellan himmel och jord, utan också en världslig försoning, ett ”coming together”. Oxen som sinnebilden av ett rent djur förknippar han bland annat med enhet och kategorisering, universalitet och principer. Åsnan som sinnebilden av ett orent djur förknippar han bland annat med förening och sammanblandning, partikularitet och förändring. Snarare än en historisk händelse menar han att det symboliserar en ontologisk ordning eller en ”evig händelse” som finns i allt. Analysen visar att Pageaus syn på rättfärdiggörelse och hans frälsningslära karaktäriseras av en balans mellan det universella och partikulära i synen på Guds kärlek. Undersökningen visar att Pageaus tolkning kan kategoriseras under uppfyllelseteologi.

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap

Sociala omsorgsprogrammet

Socialt arbete 41-60 p

C-uppsats, 10 p

Ht 2007

En studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung

- Hur upplever vissa syrisk ortodoxa äldre att ta emot omsorg i ett främmande land?

Författare: Shamiram Gevriye, Mia Sleman

Sammanfattning

Denna studies syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung. Syftet var även att undersöka vissa syrisk ortodoxa äldres upplevelser av att vårdas av hemtjänstpersonal.

För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frågor för att få del av hemtjänstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som användes i studien var bemötande, anpassning och kultur. Kriterierna för urvalet av respondenter var för hemtjänstpersonalen att de skulle arbeta inom hemtjänst i ett invandrartätt område samt att de skulle ha haft kontakt med äldre med syrisk ortodoxt ursprung. För brukarna var urvalskriterierna att de skulle ha syrisk ortodoxt ursprung, vara över 70år samt vara beviljade hemtjänst.

Resultaten visade att personalen upplevde svårigheter i kommunikationen på grund av bristande språkkunskaper både från sig som personal samt från brukarnas sida. Vidare visar resultaten att personalen på grund av språksvårigheter upplevde att samspelet mellan dem och brukarna med syrisk ortodoxt ursprung inte alltid var välfungerande vilket ledde till att personalen i vissa fall upplevde brister i bemötandet. Brukarna upplevde till skillnad från personalen att samspelet var välfungerande och att de blev välbemötta. Ytterligare visade resultaten att kompetens inom området kultur är en central aspekt för att kunna möjliggöra en anpassning och därmed förbättra brukarnas upplevelser av omsorgen.

Nyckelord: äldre, invandrare, hemtjänst, hemtjänstpersonal, syrisk ortodox.

Örebro University

The Department of Behavioral, Social and Legal Sciences

Social work programme

Social work advanced course, 41-60 points

Essay, 10 points

Ht 2007

A study about home- care staffs experiences of taking care of elderly with syriac orthodox origin.

- How do some syriac orthodox elderly experience receiving care in a foreign country.

Authors: Shamiram Gevriye, Mia Sleman

Abstract

The aim of this study has been to investigate how staff in home-care experience taking care of elderly with syriac orthodox origin. The aim also was to investigate some syriac orthodox elderly´s experience of being taken care of by home-care staff.

The method choosen to carry out the studie was the qualitative. Thematic interviews were carried out with openend questions to acquaint ourselves with the home-care staff as well as some users’ experiences of the care. The three themes used were treatment, adaptation and culture. For the home-care staff the criterieas of selection were that they should work in home-care based in a neighbourhood with a high level of immigrants in conjunction with experience of meeting users with syriac orthodox origin. When it came to the users the criterias of selection were that they should have syriac orthodox origien, be at least 70 years old and be granted home-service.

The results revealed that the staff experienced difficulties in communication because of deficiency in their own as well as the users’ knowledge of language. Further the results showed that the home-care staff experienced that the interaction with the syriac orthodox users to some extent was insufficient depending on language difficulties which led to that the staff experienced inadequate treatment. The users, in contrary, experienced that the interaction was sufficient and the treatment was satisfying. The results also showed that cultural competence is a critical aspect to facilitate adaptation and with that improve the users experiece of the care.

Keywords: elderly, immigrants, home-care, home-care staff, syriac orthodox

In the town of Södertälje, a great number of ecclesiastical denominations are represented, a majority of which with roots in the Middle East. To a person attending several various Christian services at many different churches, the diversified ecclesiastical scene offers many similarities among the different denominations, as well as many differences between them. An obvious difference is the view of ministry. In the Church of Sweden women may be ordained, whereas this is not possible in the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church. This paper describes how some ordinary worshippers, members of the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church, look upon their own religious practices in view of the fact that they belong to minority denominations in a secularized society in which the Church of Sweden is the major church. This paper has a Theological as well as a Sociological perspective, since these two perspectives have a reciprocal effect on each other regarding the creating of identities of both informants and churches. An important aspect of this paper is the informants’ view of the relationship between priesthood and gender. It will be obvious that the informants’ opinions of who may be allowed to take Holy Orders depend more on the person’s eligibility than on gender, irrespective of traditions in their denominations. In spite of the fact that women are not ordained in either of the churches dealt with in this paper, the informants hold the view that this may change with time. Instead, they mean that this is one in a row of adaptations that should be carried out by their churches, in order for them to be able to continue to exist in Södertälje and to achieve an ongoing increase in numbers. However, the question of priesthood and gender is complicated, partly due to traditions in their home countries, but also since the bodies of men and women, respectively, are regarded differently in Orthodox theology, not least so in comparison with that of the Church of Sweden. In this paper the informants also express questions arisen from encounters between their respective home countries and Sweden. Primarily, those questions are about the possible effects that may occur when ecclesiastical traditions meet secular values. That affects the informants’ views of culture and nationality, as well as the meaning of being an individual in a group, profoundly marked by church traditions in a society as individualistic as Sweden.
I Södertälje finns ett stort antal kyrkliga samfund representerade, flertalet med rötter i Mellanöstern. Det kyrkliga landskapet medför att det för den kyrkobesökare som rör sig i flera olika kyrkorum, är lätt att upptäcka många likheter mellan de olika kyrkliga samfunden, men också flera skillnader. En påtaglig skillnad är synen på prästämbetet. I Svenska kyrkan kan kvinnor vara präster, medan detta inte är möjligt i Kaldeisk-katolska kyrkan eller i Syrisk-ortodoxa kyrkan.   Den här uppsatsen handlar om hur några vanliga gudstjänstdeltagare, medlemmar i Kaldeisk-katolska kyrkan eller Syrisk-ortodoxa kyrkan, ser på de egna kyrkotraditionerna och -praktikerna i ljuset av att vara minoritetskyrkor i ett sekulärt samhälle där Svenska kyrkan är majoritetskyrka. Uppsatsen har ett teologiskt såväl som ett samhällsorienterat perspektiv. Anledningen till det är att dessa två perspektiv har en ömsesidig påverkan på varandra beträffande informanternas - och kyrkornas - identitetsskapande. En viktig ansats i uppsatsen är vilken syn på relationen prästämbete och kön informanterna ger uttryck för. Uppsatsen visar att informanternas uppfattning om vem som kan vigas till präst är mer beroende av personlig lämplighet än av kön, oaktat att de kyrkotraditioner de tillhör säger något annat. Trots att kvinnor inte vigs till präster i någon av de kyrkor som uppsatsen belyser, menar informanterna att det på sikt inte alls skulle vara en omöjlighet. Det är istället en i raden av anpassningar som de menar att deras kyrkor bör göra, för att fortsätta att leva och verka i Södertälje och för att tillväxten av medlemmar ska vara god. Dock visar det sig att frågan om prästämbete och kön inte är okomplicerad. Det beror dels på traditioner från hemländerna, men också på att mannens och kvinnans kropp betraktas på olika sätt i ortodox teologi, inte minst jämfört med Svenska kyrkans teologi. I uppsatsen ger informanterna också uttryck för frågor som har väckts genom mötet mellan deras respektive hemländer och Sverige. Främst handlar detta om vad som kan hända när kyrkliga traditioner möter sekulära värderingar. Detta påverkar deras syn på såväl kultur och nationalitet som vad det innebär att vara individ i en grupp, som starkt präglas av kyrkliga traditioner, i ett samhälle som är så individcentrerat som Sverige.

Innebörden av begreppet tradition varierar mellan de stora kyrkorna. Denna uppsats beskriver traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan. Traditionen har beskrivits både utifrån sin yttre och inre form. I traditionen står theosis, människans gudomliggörelse, i centrum både liturgiskt, i lära och i praxis. Fakta från litteraturen har främst hämtats från verk av de ortodoxa 1900-tals teologerna Kallistos Ware och John Meyendorff. Förutom litteraturstudier har en enkätundersökning med öppna svarsalternativ skickats ut till ortodoxa församlingsmedlemmar. Den fenomenografiska forskningsmetoden har tillämpats på enkätsvaren. Resultatet av dessa visar hur ortodoxa invandrare och svenska konvertiter uppfattar den ortodoxa kyrkan respektive den protestantiska. Utifrån svaren uppställdes olika kategorier som visar på likheter och variationer mellan gruppernas uppfattning om den ortodoxa traditionen. Slutsatsen av undersökningen blev att det finns en tydlig samstämmighet i uppfattningen om både den ortodoxa kyrkan och den protestantiska kyrkan oberoende av personernas uppväxt, utbildning och kulturella arv. Den enskildes uppfattning och kunskap inom detta område har troligen främst sin utgångspunkt i personliga erfarenheter.

Religious education in Swedish schools aims to be as objective and non-confessional as possible. This sort of education can lead to that the different religions are presented in a way which is unfamiliar to the followers of the different religions. This problem is what I have focused on in this essay since I myself was a victim of a similar situation. As a syriac-orthodox youth I felt that my Christianity was not the same as the one presented in school. I felt that it had nothing in common with what I learned in my church, therefore I asked myself the question: Whose Christianity is being represented? Therefore I have focused on the syriac-orthodox church in this research. The purpose of my essay was to enlighten the differences between religious education in syriac-orthodox churches and Swedish community schools. I choose In addition to that I also wanted to enlighten how religious syriac-orthodox youths are affected by the difference in the religious education in both the churches and schools. To gain the necessary information for the research I used qualitative studies in form of semi-structured interviews and observations. My informants were made up by five girls and three boys, all of them being eighteen years old and living in areas close to Stockholm. The conclusion of my research was that there are several differences between the religious education within churches and schools. One of the differences is the approach towards religion, and the churches have a more positive and personal approach towards religion while the schools have a more negative and distant approach towards religion. Another one is that the churches seem to have more knowledge about Christianity than the schools and therefore the churches can provide a more in depth study of different topics regarding Christianity than the schools. Regarding how the students were affected by the differences the result was that the aspect of knowledge had made the religious youths to lose their trust in the education given to them by the school. This was an effect of how they experienced that the teachers taught the pupils wrong facts about Christianity and therefore they felt that they could no longer trust the teachers in school, because if they taught wrong thing about Christianity they could also teach wrong things about the other religions as well.

Denna kvalitativa studie inleder med en kort förklaring och beskrivning till uppsatsens titel samt ämne Den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket. Bakgrund till det syrianska/assyriska folket i Sverige samt dess fortlevnad, har föranlett studiens frågeställning: Vilken roll har den syrisk ortodoxa kyrkan i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket i Stockholm, utifrån Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen? Denna forskning avser att studera den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket utifrån ett kvinnoperspektiv med stöd av Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen. För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med syrianska/assyriska kvinnor av första generationens invandrare i Stockholm vars ålder varierar mellan 50–60 år. Rubriken “2.2 Tidigare forskning” syftar på att ge studien ett underlag samt att komplettera ramarna som huvudteorin strukturerat, för att skapa en bredare förståelse kring frågeställningens användning av begreppen ortodoxa, kyrkan samt folket. Studiens resultat har visat att det finns ett visst samband mellan kyrkans roll i sammanhållningen av syrianer/assyrier som folkgrupp i Stockholm; att vara en materiell kollektiv resurs i form av en social arena där individer inom gemenskapen kan mötas samt dela normer, värderingar samt traditioner. Kyrkans huvudsakliga roll är att stå som en arena där Ahrne samt Brunssons (2011) organisationselement kan utövas samt bevaras; medlemskap, regler, hierarki, övervakning samt sanktioner. Resultatet kan ha betydelse för vidare studier inom minoritetsgrupper samt dess fortlevnad.

Inom kognitionsvetenskapen växer det på flera håll fram konkurrenter till det synsätt på språklig kognition som förespråkats främst av lingvisten Noam Chomsky. Han har argumenterat för att barns förmåga till att snabbt förvärva språks grammatiska komplexitet, beror på att all världens språk delar en underliggande universell grammatik som finns inkodad i människohjärnan från födseln. Enligt denna syn betraktas grammatik som ett abstrakt regelstyrt system, slutet och utan direkt påverkan från omgivningen. Efterföljande forskning har kommit att visa på många svårigheter för denna hypotes, varvid alternativa ansatser har trätt fram. Som ett resultat försöker många forskare numera istället förklara färdigheter i grammatik som en förlängning av kognitiva och kommunikativa förmågor. Uppsatsen ger en kort bakgrund om Chomskys idéer och hur han resonerade sig fram till sin hypotes. Via en rad olika överväganden utifrån empiriska observationer och experiment, och på området nyutvecklad teori, söks därmed andra förklaringsvägar. Uppsatsen undersöker ett antal implikationer och hur de påverkar forskningen kring språkförmågan.

Återkomsten av religion i form av ortodox kristendom är ett intressant fenomen som kommer att undersökas i denna studie. Målet är att försöka förstå vilken roll har Rysk Ortodox Kyrka i identitetsskapandet och värderingsförändringar i ryskt samhälle samt analysera relation mellan kyrkan och de stora politiska aktörerna.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka Katolska och Syrisk-Ortodoxa kyrkans förståelse av bikten. Det var på grund utav mitt intresse för båda kyrkorna samt att jag inte funnit något liknande material på svenska som jag valde just detta syfte med min uppsats. Jag har i bästa möjliga mån försökt presentera och analysera bikten utifrån katolsk och syrisk-ortodox tradition. Jag har genom att granska de båda traditionernas katekeser samt bibeln och andra källor, försökt söka deras förståelse av bikten samt hur de tänker kring de olika delarna som bikten omfattas av. Jag valde ut de texter som jag kände passade bäst och var mest representativa för traditionerna samt de texter som har en koppling till kyrkans auktoriteter, det vill säga påvar och patriarker. Genom att använda mig av primärkällor som är skrivna ur ett inifrån perspektiv har jag kunnat få ta del av den korrekta förståelsen om av vad traditionerna egentligen tycker om och förstår av bikten.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin. Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen. Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar. Han har börjat tro. Sonja har också genomgått en förändring. Mötet med Raskolnikov har lett till att hon har börjat betrakta verkligheten med ett realistiskt synsätt. Hon har även kommit till insikt om att lidandet är ett ofrånkomligt faktum. Resultatet av den teologiska föreningen leder till en ny sorts teologi, som jag valt att kalla hoppets teologi. En teologi som förenar föreställningar från båda trosinriktningar.

Este trabalho procura mostrar aspectos de dois fenômenos contemporâneos que se entrecruzam e que convergem em Israel: a disseminação e importância das séries televisivas e a visibilidade adquirida pela ortodoxia judaica na sociedade israelenses a partir dos anos 1990. Dessa maneira, a partir da análise de uma série produzida para a televisão israelense, Shtisel, busca-se compreender quais são os mecanismos que operam para que audiências das mais diversas, espalhadas pelo mundo, possam se identificar com um grupo tão específico como a ortodoxia judaica. No decorrer do trabalho, para que também se possa entender o fenômeno da visibilidade da ortodoxia nas telas, analisa-se a expansão de um cinema de comunidade, como aqueles produzidos por e para judeus ortodoxos.
This work seeks to show aspects of two contemporary and interwoven phenomena: the dissemination and importance of television series and the visibility acquired by Jewish orthodoxy in Israeli society from the 1990s. Thus, from the analysis of a series produced for the Israeli television, Shtisel, the work seeks to understand what are the mechanisms that operate so that audiences of the most diverse, scattered around the world, can identify themselves with a group as specific as Jewish orthodoxy. In the course of the work, in order to understand this phenomenon of the visibility of orthodoxy on the screen, we analyze the expansion of a community cinema, such as those produced by and for Jewish Orthodoxy.

This thesis focuses on the analysis, the compare, the identification and synthesize different geometric proportions and architectural elements that are common to the Romanian Orthodox Church in the historical region of Wallachia, and that have created an architectural pattern characteristic of the Orthodox temples in Romania. The thesis is subject to an International Mention, as it is written in Catalan and partly in Romanian. The thesis enters into the foundations of the Romanian Orthodox liturgy and into the architecture of its historic temples to inquire the reasons that explain their particular characteristics. The thesis analyzes the reality of the religious phenomenon in today’s Romania, framing it in the political and social history of the country, enabling so to understand the idea of the dimension of this phenomenon; a phenomenon which is unusual for modern times, if compared with the situation of the other Christian confessions. A visit to a group of churches that make up a list that is considered enough representative has enabled us to achieve a firsthand knowledge of the subject under study. Besides contrasting sizes and a full update of the bibliographic information that sometimes is proven to be obsolete, the visit gives access to a sensitive and perceptive vision of spatial reality of these buildings. It is noted that the representation with conventional technique does not explain this reality well enough or do not study raised strictly from the perspective of the history of art. Therefore, different alternative ways of the representation are considered as being more appropriate to the reality of the architecture of these churches. These routes pass through the three-dimensional modeling and panoramic photomontages. One can note the monumental character of these little churches and their approach basically functional. Under the principle of seeking proximity to the believer and a strong desire to provide a religious service, the same type keeps repeating with very few variations. In the same vein, we emphasize the relatively small sizes of these temples, particularly with regard to its interior spaces. In this aspect, from the purely architectural perspective an amount of resources and scenic effects, despite its small size, come into play in shaping space inside churches analyzed. From the point of view of this thesis is the evaluation of these interior spaces where one has to look at when studying and classifying these buildings. To do so, it proposes a series of parameters that facilitate the comparison. At a time when the expansion of the Romanian Orthodox creed calls for the construction of new churches, the knowledge that the thesis provides about the historical architecture of the historical temples of Wallachia wants to contribute to the an approach based on fundamental criteria. Moreover, this better understanding of the architectural logics that motivate its geometry should make possible to move towards new possible shapes that, without violating the essential features, can adapt better to the demands of today's world and the construction techniques of our time.
Aquesta Tesi Doctoral se centra a analitzar, comparar, determinar i sintetitzar diferents aspectes geomètrics, de proporcions i d’elements arquitectònics que són comuns a les Esglésies Ortodoxes Romaneses, a la històrica regió de Valàquia, i que han creat un patró arquitectònic característics dels edificis de culte ortodox a Romania. La tesi està subjecte a Menció Internacional, pel que es redacta en català i parcialment en romanès. La tesi realitza una immersió en els fonaments de la litúrgia ortodoxa romanesa i en l’arquitectura dels seus temples històrics per tal d’indagar en les raons que n’expliquen les característiques particulars. La tesi analitza la realitat del fenomen religiós a la Romania d’avui, emmarcant-lo en la història política i social del país, permetent donar idea de la dimensió d’aquest fenomen; un fenomen que resulta insòlit, per als temps actuals, si se’l compara amb la situació imperant a la resta de confessions cristianes. La visita a un conjunt d’esglésies que conforma una llista que es considera prou representativa ha permès assolir un coneixement de primera mà del tema objecte d’estudi. A banda de contrastar mides i actualitzar una informació bibliogràfica que sovint resultava obsoleta, la visita dóna accés a una visió perceptiva i sensible de la realitat espacial d’aquests edificis. Es constata que la representació tècnica convencional no explica prou bé aquesta realitat ni ho fan tampoc els estudis plantejats des del prisma estricte de la història de l’art. Es plantegen doncs vies de representació alternatives, que es consideren més adequades a la realitat de l’arquitectura d’aquestes esglésies. Es tracta de vies que passen pel modelatge tridimensional i per l’elaboració de fotomuntatges panoràmics. Es fa notar el caràcter poc monumental d’aquestes esglésies i el seu plantejament bàsicament funcional. Sota el principi de buscar la proximitat amb el creient i amb una marcada voluntat de donar un servei, es va repetint el mateix tipus amb ben poques variacions. En la mateixa línia, es remarquen les dimensions relativament reduïdes d’aquests temples, particularment pel que fa als seus espais interiors. En aquest sentit i des del vessant més purament arquitectònic, es detallen la quantitat d’efectes escenogràfics i de recursos que, tot i les seves dimensions reduïdes, es posen en joc en la conformació espacial de l’interior de les esglésies analitzades. Des del punt de vista d’aquesta tesi, és en la valoració d’aquests espais interiors on cal fixar-se a l’hora d’estudiar i classificar aquests edificis. Per fer-ho, es proposa un seguit de paràmetres que en facilitin la comparació. En un moment en què l’expansió del credo ortodox romanès reclama la construcció de noves esglésies, el coneixement que la tesi aporta sobre l’arquitectura dels temples històrics de Valàquia vol contribuir a afrontar-ne la construcció amb criteris més fonamentats. Alhora, aquest millor coneixement de les lògiques arquitectòniques que motiven la seva geometria hauria de fer possible avançar cap a noves formalitzacions que, sense incomplir amb els trets essencials, s’adaptin millor a les exigències del món d’avui i a les tècniques constructives del nostre temps.

Denna uppsats försöker beskriva Johan Magnus Wickelius (1817-1867) livsförståelse. Eller hans teologiska typ. I det arbetet har jag använt Benkt-Erik Benktsons typologiska metod, inom vilken man arbetar med schematiserade typer som Wickelius är jämförd med och placerade inom (eller inte) under arbetes gång. Denna typologiska metod är inte en klassificering där individen, som undersöks, är placerad i ett fack för alltid. Individen är istället placerad i ett landskap där de schematiserade typerna är som kullar emellan (eller på) vilka individen sedan placeras. Materialet som använts för att placera Wickelius i detta landskap är en 211 sidor lång text som Wickelius skrev från 1859 till 1865, och på framsidan av denna text så skrev han att den inte fick säljas eller lånas ut. Denna karaktär hos texten fick mig att använda Schleiermachers och Diltheys hermeneutiska teorier; detta för att få ett perspektiv på texten enligt vilket de viktiga aspekterna att studera i Wickelius text var individualiteten, singulariteten och att levandegöra detta, av Wickelius skrivna, brev. Målet för tolkningen var att tolka texten först lika bra som, men sen bättre än författaren. Som ett sätt att strukturera materialet delade jag sedan in de texter jag trodde hade något att tillföra typologiseringsarbetet, i tre kategorier. Dessa var: religion, livet och döden. För att få någon att gå i dialog med, så använde jag Karl Barths skrivande om den absolute mannen, som beskriver som upplysningsmannen som en person som gav sig själv rättigheten att mäta allt utifrån honom själv. Ett tronupphöjande av människan som påverkade tidens kristna teologi. Barth menade att tidens teologi förmänskligades, och att de fanns fyra områden där detta märktes tydligt. Dessa var: (1) Staten, och dess kyrka, (2) Borgerlighetens moral, (3) Vetenskapens och Filosofin, (4) Individens inre liv. Dessa fyra områden används sedan för att analysera de tre olika sorterna av text som utvanns ur Wickelius textsamling, för att beskriva hans teologiska typ. Wickelius följer ungefär den absolute mannens väg såsom Barth beskriver den och blir till slut en ganska typisk upplysningskristen, men han har också klara drag av ortodoxi och krossar även gränsen några gånger till naturlig religion. Detta gör hans teologi och den hermeneutiska situation texten beskriver, komplex.

This essay tries to describe J.M. Wickelius (1817-1867) worldwiew, or his theological type. To do so I’ve used Benkt-Erik Benktsons typological method, which works with schematized types that Wickelius are compared to and placed under (or not) during the essay. This typological method is not a pidgeonholing where the individual, who is examined, is placed in a pidgeonhole forever. The individual is instead placed in a landscape where the schematized types are like hills inbetween which the individual is placed. The material used to place Wickelius in this landscape is a 211 pages long text that Wickelius wrote from 1859 to 1865, and on the frontpage of this text he wrote that it was not for sale och for lending out. The shape of the text then lead me to use the hermeneutic theories of Schleiermacher and Dilthey, to get a pespective to the text according to which the important things to study in the text was Wickelius individuality, his singularity and to bring this letter from him alive. The goal of the interrigation was to “understand the text first as well as, and then better than its author” As a way of structuring the material I divided the texts that I reckoned to have something to add in my typological work, into three categories. They were: religion, life and death. To have someone to go into dialogue with, I used Karl Barths writings about the absolute man, which is a description of the enlightenment man as a person who gave himself the right to measure everything according to himself. An enthronement of man, that influenced the christian theology of the time. Barth meant that the theology of the time were humanised, and that there were four areas that was influenced by this humanisation. Those were:The State, The Morality of the Bourgeouisie, The Academic and Philosophical transformation of Christanisty and The Inward, Individual matter. Those four areas are then used to analyze the three different kind of texts from Wickelius to describe his theological type. Wickelius approxamitly follows the absolute mans track from Barth and ends up as a rather typical enlightenment theologian, but has also some clear signs from ortodoxy and also crosses the border to natural religion. This makes his theology and the hermeneutic situation that the text describes, complex .

Made available in DSpace on 2016-04-25T19:20:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Andrey Albuquerque Mendonca.pdf: 499719 bytes, checksum: 2c846e6409a3db27fcbba558ef63f0da (MD5) Previous issue date: 2011-12-08
This dissertation will discuss about the concept of theosis (deification) as a key to understanding the Russian Orthodox mystic. To achieve our purpose, we have chosen, through the grandeur of the Christian tradition, studying the concept in the works of Paul Evdokimov - legitimate representative of the Russian theological and philosophical thought of the 20th century. Our research is aimed to bring together the literature and from the writings of commentators and Evdokimov investigating Christianity in Eastern Europe, the information that we allow an objectification of the concept theosis. We noticed in our work, that deification is the gravitational center of spirituality Patristic later bequeathed to Christian orthodoxy, the first Byzantine period, and then Russian. The union with God, not just human, but of the entire cosmos, is the beginning and end of the works of creation. For in a world where there is freedom there is in fact the possibility of sin - is understood by Christian tradition as shattering, fragmentation and disorder, or chaos. Therefore, to Evdokimov that echoes the voice of the Russian mystic and Church Fathers, theosis is the divine call to return, rebirth of a new being into a new life experience. Life in union with the Creator himself
Esta dissertação discorrerá sobre o conceito de theósis (deificação) como chave para a compreensão da mística ortodoxa russa. Para alcançarmos nosso objetivo, escolhemos, em meio à grandiosidade desta tradição cristã, estudar o conceito nas obras de Paul Evdokimov legítimo representante do pensamento teológico e filosófico russo do séc. XX. Nossa pesquisa é bibliográfica e buscou reunir, a partir dos escritos de Evdokimov e de comentadores que investigam a cristandade do leste europeu, as informações que nos permitissem uma objetivação do conceito theósis. Percebemos, em nosso trabalho, que a deificação é o centro gravitacional da espiritualidade Patrística, posteriormente legado à ortodoxia cristã, primeiro bizantina, e depois, russa. A união com Deus, não apenas do ser humano, mas de todo o cosmos, constitui o início e o final das obras da criação. Pois, em um mundo onde há liberdade, existe de fato, a possibilidade do pecado entendido por esta tradição cristã como despedaçamento, fragmentação e desordem, ou seja, caos. Portanto, para Evdokimov que ecoa a voz dos místicos russos e pais da igreja, a theósis é o chamado divino a um retorno, um renascimento de um novo ser em uma nova experiência de vida. Vida em união com o próprio Criador

O presente trabalho expõe, inicialmente, algumas definições sobre Judaísmo Ortodoxo, tipos de Judaísmo Ortodoxo, seus modelos educacionais e um breve histórico da comunidade judaica ortodoxa paulistana para subsidiar o estudo e a discussão sobre como a inclusão tecnológica e a interação virtual dos estudantes das suas instituições de ensino ocorrem nesse contexto. Procurouse demonstrar como os rabinos ortodoxos, temendo que as mudanças tecnológicas conduzam os integrantes de suas comunidades a abandonar práticas que asseguram a continuidade destas, estabelecem normas e interdições em relação ao uso de computadores e da Internet, dificultando a interação dos membros de sua comunidade com elementos externos aos de seus próprios ambientes presenciais. Considerando que atualmente a inclusão virtual é cada vez mais necessária para integrar os cidadãos na sociedade, o presente estudo aborda uma importante questão de forma pioneira ao expor o que a Internet representa para estes indivíduos, deixando transparecer a dificuldade dos rabinos ultra-ortodoxos em solucionar os impasses relacionados ao uso desta nos programas curriculares das disciplinas do Ensino Básico de suas instituições de ensino. Para o presente estudo, elaborado entre os anos de 2004 e 2007, foram utilizadas formulações teóricas disponíveis em artigos, revistas e livros sobre a comunidade judaica ortodoxa e foi realizada uma extensa pesquisa de campo em que foram entrevistadas autoridades rabínicas e líderes da comunidade em questão. Foram, também, analisadas informações obtidas por meio de questionários sobre o uso dos computares e da Internet respondidos pelos diretores de todas as instituições de ensino judaicas ortodoxas paulistanas reconhecidas pelo MEC e pelos seus estudantes de 1º e 2º ano do Ensino Médio.
The present doctorate thesis expounds, initially, some definitions about Orthodox Judaism, varieties of Orthodox Judaism, its educational models and a brief history of the orthodox Jewish community of São Paulo in order to assist the learning and discussion about how the technological inclusion and the virtual interactions of its schools students take place in this context. It was attempted to demonstrate how the orthodox rabbis establish rules and prohibitions concerning the use of computers and of the Internet, making the interaction between their communitys members and outsiders of their own physical environments more difficult because they fear that technological changes will drive their followers to abandon practices that ensure the continuity of their community. Considering that today the virtual enclosure is increasingly necessary to integrating the citizens into society, the treatise at hand approaches an important issue in a pioneer way expounding what the Internet represents to these individuals and implies the hardness faced by the ultraorthodox rabbis to solve the difficulties related to the use of the new technologies and of the Internet into the secular study programs in their schools. For the present tractate, elaborated between the years of 2004 and 2007, theoretical formulations available in articles, magazines, and other studies about the orthodox Jewish community were employed, as well as an extensive field research interviewing this community `s authorities and leaders was performed. Another source of the acquired and analyzed data are questionnaires regarding the use of computers and of the Internet, responded by the principals of all Jewish orthodox schools in the city of São Paulo accredited by the Brazilian Ministry of Education and Culture and by their students of the 10th and 11th grades (High School).

The purpose of this study was to gain understanding of orthodox Christianity in Swedish educational material. The aim was to compare the presentation of orthodox Christianity towards pupils before the new curriculum and after. With the help of an analytical approach by Bergström and Boreu ́s and the interpretation strategy by Quentin Skinner, I have studied material used in school for the subject religion. I have limited my educational material in one way. The material that I have chosen is produced from the year 2003 until 2012. The goal is to recognize how orthodox Christianity is presented to Swedish pupil ́s. The result will contain a discussion about the ways a specific religion is represented in school, what kind of picture is created for this religion and if there is a difference in these presentations in a period of time.

In this work, we investigated the construction of natural, integer, rational, real, complex, quaternion and Octonion numbers. More precisely, the set of real numbers was achieved by applying two methods: Dedekind Cuts and Equivalence Classes of Cauchy Sequences. Our study is only based on using Peano Axioms, which are directly related to the natural numbers, in order to get the basic properties satis ed by these numbers. In addition, we carefully proved the elementary results involving real numbers. This process in question was developed constructively throughout of the concepts of the integer and rational numbers. Next, we show that it is possible to establish the existence of complex numbers along with their more usual arithmetic properties. Finally, we nish each chapter of our work showing some possible applications in each set worked.
No presente trabalhos, investigamos, cuidadosamente, a construção do números Naturais, inteiros, Racionais, Reais e Complexos. Sendo que, o conjunto dos números reais foi obtido através dos conhecidos métodos: Cortes de Dedekind e Classes de Equivalência por sequência de Cauchy. O estudo consistiu em utilizar os famosos Axiomas de Peano, ps quais estão relacionados aos números naturais, em ordem a obter as em conhecidas propriedades elementares, satisfeitas para todos esses números. E, a partir deste conhecimento, encontramos rigorosamente as provas dos resultados básicos envolvendo os números reais. Este processo em questão, foi desenvolvida de maneira construtiva através dos números inteiros e racionais. Em seguida, mostramos que é possível estabelecer a existência de números complexos, juntamente com suas propriedades aritméticas mais usuais. Por fim, terminamos cada capítulo do nosso trabalho, mostrando algumas possíveis aplicações em cada conjunto trabalhado.

Bakgrund: Det perifera nervsystemets axon utgår från cellkroppar i ryggmärg eller hjärna och går ut till kroppens perifera delar. Det perifera nervsystemet undersöks med hjälp av elektroneurografi. Elektroneurografi kan utföras antingen antidromt, där mätningen sker i motsatt riktning till nervimpulsens naturliga, eller ortodromt, där nervimpulsmätningen sker i nervens naturliga riktning. Vid elektroneurografi används den nervledningshastighet, amplitud och kurvformation som undersökningen resulterar i för att sätta en diagnos. Studien syftade till att undersöka om det förelåg signifikant sensorisk amplitudskillnad beroende på om antidrom eller ortodrom elektroneurografi användes genom att undersöka nervus medianus och nervus ulnaris, detta för att bedöma om den metod som använts vid framtagandet av referensvärdena har betydelse.  Material & Metod: 33 neurologiskt friska testindivider i åldrarna 18–80 år deltog i studien. Nerverna stimulerades i handledsnivå och registrering gjordes i fingrarna vid ortodrom elektroneurografi, det omvända gjordes vid antidrom elektroneurografi. Parat t- test användes. Signifikansnivån (α) sattes till 0,05 och normalfördelning ansågs föreligga då median och medelvärde hade en differens på ≤5. Resultat: Det fanns en signifikant amplitudskillnad mellan de båda metoderna vid samtliga mätningar.  Diskussion: Referensvärdena bör baseras på samma metod som kliniken använder för att undvika felaktiga positiva eller negativa diagnoser.
Background: The peripheral nervous system (PNS) goes from the soma in the spinal cord or brain out to the peripheral body parts. The PNS is studied using electroneurography. Electroneurography can be performed either by an antidrome method, which measures against the nerve impulses natural direction, or with an ortodromic method, in which the nerve impulses are measured in its natural direction. In electroneurography the nerve conduction velocity, amplitude and formation are used to make a diagnosis. The aim of the study was to examine if there was a significant difference in sensory amplitude when using an antidrome method compared to an ortodrome method by examining the median nerve and the ulnar nerve, this to be able to determine if the method used to achieve the reference values matters. Materials & Method: 33 neurologically healthy test subjects in the ages 18–80 participated in the study. The nerves were stimulated at the wrist and the registrating electrode was positioned on the fingers by the orthodromic method and the other way around by the antidromic method. Paired t- test was used. The level of significance (α) was placed at 0,05. The data was considered to be normally distributed when the median and mean had a difference of ≤5. Results: There were a significant difference in amplitudes in all of the measurements.  Discussion: The reference values should be produced using the same method that is used in the clinic to avoid misdiagnosis.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka varför unga syrisk- ortodoxa killar, som är födda i Sverige, i helt annorlunda livsförhållanden än deras föräldrar väljer att utbilda sig till diakoner. De teoretiska förutsättningar och grundantagande bygger på Owe Wikströms teorier om varför människan blir religiös. Studiens perspektiv är psykologiskt och i uppsatsen utgår jag från att informanternas religiositet är ett fenomen som skapas, bevaras och förändras utifrån psykologiska grunder. Föreliggande arbete bygger på kvalitativ forskningsmetod. Jag har valt denna forskningsmetod för att jag är intresserad av att få en förståelse över betydelsen och innebörden av det som studeras.  I studien tillämpas en kvalitativ intervjuform.

I min studie kan jag utifrån informanternas utsagor se att Individen, kulturens och meningsperspektivet är beroende av varandra för att få en fruktsam tolkning. Individens perspektiv, i den meningen att de ger tröst åt sina föräldrar, att deras traditioner bevaras samt att informanterna inte vågar lämna sin tro av rädsla för separation och skuld men i samma veva så ger tron stuktur. Kulturens perspektiv, då de lever i syrisk- ortodox språkgemenskap. Meningsperspektivet, där informanterna har friheten och ansvaret över sina val och hur mycket och hur långt de skall gå i sin religiösa roll.

Le scénario judaïque de São Paulo est une toile de fond sur laquelle jai fait des interpretations générales à propos de la fonction sociale de la Comunidade Shalom /Comunauté Shalom. La synagogue: um espace de culte ou de formation didentité? Ce travail vient non seulement répondre à cette question, mais aussi et surtout, nous dire quel est le nouveau rôle de la synagogue et du rabin dans le contexte judaïque actuel. Partant dune étude de cas de la comunauté juive de São Paulo, je montre comment lespace où le phénomène de renouveau de la religion se manifeste comme un lieu de formation de lidentité judaïque et où il est possible de experimenter, de pratiquer et dexprimer le judaïsme en tant que religion, dune manière alternative car il sagit de lunivers judaïque non-orthodoxe. La construction de lidentité judaïque sest faite de manières différentes à différents moments de lhistoire du judaïsme, soit-elle dans le ghetto ou dans le foyer; et aujourdhui dans les écoles et/ou au sein des synagogues. Ne pouvant être réduite simplement aux aspects religieux, nationalistes et culturels, lidentité judaïque est actuellent, la relation entre ces trois éléments. Ma proposition est de montrer comment et pourquoi la synagogue, jusquà la modernité, étant um lieu détude et de culte, est-elle devenue aujourdhui un lieu de formation de lidentité judaïque.
O cenário judaico paulistano é o pano de fundo sobre o qual formulei algumas interpretações gerais a respeito da função social da Comunidade Shalom. A sinagoga: espaço de culto ou de construção de identidade ? Esse trabalho vem, mais do que responder a essa questão, esclarecer qual o novo papel da sinagoga e do rabino dentro do contexto judaico atual. Partindo do estudo de caso da Comunidade Shalom em São Paulo, mostro como a sinagoga transforma-se para cumprir uma nova função nesse contexto. Assim a sinagoga aparece ora como espaço onde o fenômeno do renascer da religião se manifesta, ora como local de formação da identidade judaica onde é possível vivenciar, experimentar e expressar o judaísmo como religião, de uma maneira alternativa pois trata-se do universo judaico não-ortodoxo.

The focus of the thesis is on the last supper and how that event is depicted on icons within the Eastern Orthodox Church. Two different methods have been used to study the motive: archive studies and literature studies. The motive in itself is studied from a religious perspective as well as from a gastronomical perspective. The composition of Jesus and his disciples and how they are placed around the table, which ones that have halos are studied from the religious perspective and the different kind of food elements and utensils for a meal are studied from the gastronomical perspective. The theoretical perspective combines parts of Eliade's theory of the religious man and Söderlind's theory of the gastronomical man. During the study of the icons it became clear that the food items and utensils that are depicted are markers of identity.

Orientador : Fernando Nogueira da Costa
Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Economia
Made available in DSpace on 2018-07-29T02:22:16Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Deos_SimoneSilvade_D.pdf: 6631413 bytes, checksum: 01901d557ad66056614dfebb4b35ef92 (MD5) Previous issue date: 2001
Resumo: Nesse trabalho, analisamos a história do pensamento sobre o financiamento após a "era keynesiana", dentro da corrente principal da teoria econômica - mais especificamente, na macroeoconomia de curto prazo. Ao fazê10, verificamos que há dois momentos importantes - e virtualmente únicos - nos quais esse tema torna-se, efetivamente, um objeto na análise convencional. O primeiro dá-se no início da década de 1970, quando a teoria da repressão financeira é apresentada e ganha influência. Na década seguinte, ela é substituída pelo modelo do racionamento de crédito, que veio a ser representativo da nova corrente principal, o novokeynesianismo. Analisamos essas duas teorias procurando apreender o debate em torno delas, seus antecedentes, sua seqüência, seus limites. A partir daí, defenderemos a tese de que a teoria da repressão financeira e a teoria do racionamento de crédito apresentam semelhanças tais que as caracterizam como seqüenciais, dentro de uma mesma agenda de pesquisa. Em seguida, avaliamos a contrapartida das teorias na dimensão da política econômica, e defenderemos também a tese de que as políticas deduzidas das teorias da repressão financeira e do racionamento de crédito coabitam porque, sendo extraídas da mesma matriz teórica, há grande similaridade e complementaridade entre elas. Estruturamos o trabalho em três capítulos. No primeiro, apresentamos o debate sobre o financiamento na "velha" macroeconomia mainstream, no período que vai de meados da década de 30 até a década de 70. No segundo, dando seqüência à investigação, o objetivo é tratar o tema dentro da macroeconomia que se produz desde a década de 70 até agora, basicamente através de uma recuperação da construção do argumento novokeynesiano. No terceiro capítulo, levamos a discussão para o plano aplicado, investigando a "face política" das teorias convencionais. Na conclusão, fazemos uma crítica "construtiva" ao pensamento convencional, apresentando uma visão alternativa sobre o problema do financiamento
Abstract: In this work we analyze the history of thought about the financing afier the "keynesian era" within the mainstream of economics - more specifically, in the macroeconomics of short termo In doing that we verify that there are two important moments - which are virtually unique - in which this subject effectively becomes an object of the conventional analysis. The first takes place in the beginning of the 1970's, when the theory of financial repression is introduced and gains influence. In the next decade it is replaced by the credit rationing model, which turned out to be representative of the new mainstream, the newkeynesianism. We analyze these two theories seeking to capture the debate around them, their predecessors, their sequence, and their limits. From there we will defend the thesis that the theory of financial repression and the theory of credit rationing present such similarities that characterize them as sequential, inside the same research agenda. Next, we evaluate the results of these theories at the economic policy levei, and we will also defend the thesis that the policies generated from the theories of financial repression and of credit rationing cohabitate because, being extracted from the same theoretical matrix, there is great similarity between them. We have structured the work in three chapters. In the first we present the debate about financing in the "old" mainstream macroeconomics in the period ranging from the mid 30's through the 70's. In the second, giving sequence to the investigation, the objective is to treat the subject within the macroeconomics which has been produced from the 70's to date, basically through the recovery of the newkeynesian argument construction. In the third chapter, we discuss in the applied field, investigating the "political face" of the conventional theories. In the conclusion we make a "constructive" critic to the conventional thought, presenting an alternative view about the financing problem
Doutorado
Teoria Economica
Doutor em Ciências Econômicas

Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med människor som tillhör Syrisk - ortodoxa kyrkan och en genomgång av litteraturstudier. Syftet är att genom intervjuer, litteraturunderstudier och våra iakttagelser forska kring identitet och identitetsförändringar hos kyrkans medlemmar. För att tydliggöra lite mer syftet med vårt arbete är att kyrkans medlemmar kommer från länder, där religionen och en del andra traditionella värderingar spelar en betydande roll i människornas liv. Sverige på många olika sätt är annorlunda inte minst när det gäller synen på religion, familjen, barnuppfostran även synen på demokrati och yttrandefrihet. Meningsskiljaktigheter kring etnisk identitet orsakar splitring bland kyrkans medlemmar medan Seyfo som en gemensam identitetsmarkör skapar tillhörighet. Kyrkans roll, som en enda identitetsmarkör och dess betydelse, håller på att förändras hos gruppens medlemmar. Däremot vilken/vilka identiteter kommer att få mest betydelse för kyrkans medlemmar för att skapa gemenskap går det inte med säkerhet att hävda. Det är en brytningstid när det gäller att skapa, definiera, omforma och konstruera en gemensam identitet eller identiteter för kyrkans medlemmar. Nyckel ord i denna uppsats är assyrier/syrianer, Seyfo, Syrisk - ortodoxa kyrkan, Södertälje, Vi och Dem, Identitet, identitetsförändringar, gemenskap, anpassningssvårigheter, barnuppfostran, generationskonflikter, kulturskillnader, primär- och sekundärgrupper, enskilda människors religiositet, religiösa dimensioner, globalisering, informationssamhälle och migration.

År 1054 skedde en splittring mellan kristendomens två största inriktningar, den ortodoxa och den katolska kyrkan. Detta skedde efter århundraden av oenigheter, missförstånd, maktkamper med mera. Förutom maktkamperna berör konflikterna Kristi natur och Filioque tillägget. Uppsatsen berör även relationerna mellan den ortodoxa och den katolska kyrkan efter splittringen. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur olika författare återger de historiska händelserna. Detta förstärker bilden av två kyrkor som inte är eniga om vems fel splittringen var och vilka händelser som var mest avgörande.

This dissertation deals with the encounter between Lutheran orthodoxy and conservative pietism 1720–1730. The aim has been to compare their views on society and man.

In the pietistic conflict, orthodoxy gave rise to attitudes which proved to be key to its view on society and man. It was a deeply rooted traditionalism, patriarchal order of society, demand for confessional uniformity and a corporativistic view on society. The above mentioned contained a specific view on the relationship between the church, state and individual. By using the Organism Metaphor, i.e. society depicted as a body, orthodoxy made visible the church’s collective unity. This body was also identical to the Swedish kingdom. If uniformity in faith and ceremonies was to be dissolved, it implied a disintegration of the social body and breaking of the bonds which held together both church and country. Uniformity was upheld through confessionalism and the partiarchal order of the church. The priests’ monopoly on official functions, and the legal calling created a barrier protecting this relationship to power. Where the views on society and man intersected, one specific theme can be identified – conscience. This spiritual function connected man to law, society’s patriarchal order and God.

I have emphasised five distinct traits of pietism: its polarizing tendencies, strong emotionalism, its reformist attitude towards church and social life, its egalitarianism and religious individualism. All of these traits collided with orthodoxy’s view on society and man. Pietism can be described as a massive christianization project, which included moral and ethic education of the people on an individual and collective level. Where pietism and religious individualism coincided with egalitarianism, a new discourse for conscience was established, where conscience became both an internal court of law – with God acting as judge – and a spiritual authority whose integrity grew in proportion to authority and church.

Hildegard von Bingen, religiosa beneditina que viveu no século XII, alegava ter escrito sua primeira obra, o Scivias, obedecendo a um comando divino, que ela teria recebido em uma visão. Segundo Hildegard, suas visões a acompanhavam desde sua infância, e nelas ela via uma Luz Viva e recebia mensagens divinas. O Scivias que, segundo Hildegard, consistia na transcrição dessas mensagens divinas, era uma obra com ensinamentos em ortodoxia doutrinária. O caráter profético da obra aliado à sua ortodoxia garantiu-lhe pronta aceitação no meio eclesiástico e deu a Hildegard a reputação de profetisa. Devido à sua fama de profetisa, Hildegard passou a ser buscada como a um oráculo espiritual, como conselheira espiritual em diversos assuntos. Monges, abades, abadessas, bispos e imperadores consultavam Hildegard em busca de conselho, consolo e mesmo solução para os seus problemas. A vasta correspondência da religiosa atesta este fato. Neste estudo, procuramos entender, através da análise de um relato mítico incluído no Scivias e de parte de sua correspondência, de que maneira profecia e ortodoxia, como expressões da espiritualidade de Hildegard, manifestaram-se em sua obra.
Hildegard von Bingen, religious Benedictine woman who lived in the twelfth century, claimed to have written her first book, the Scivias, under a prophetic call, that came to her in a vision. According to Hildegard, her visions had been with her since her childhood, and in them she saw a Living Light and received divine messages. The Scivias which, according to Hildegard, consisted of the transcription of these messages, was a work with teachings in doctrinal orthodoxy. The prophetic character of the book, allied to its orthodoxy, guaranteed it with acceptation in the ecclesiastical environment and gave to Hildegard the reputation of a prophetess. Due to her fame as prophetess, people began to search Hildegard as a spiritual oracle, as a spiritual counsellor in different subjects. Monks, abbots, abbesses, bishops and emperors consulted Hildegard in search of admonition, advice, consolation and even solution for their problems. The vast correspondence of Hildegard bears witness to this fact. In this study, we try to understand, through the analysis of a mythical account included in the Scivias and of part of her correspondence, in what ways prophecy and orthodoxy, as expressions of Hildegards spirituality, were manifested in her work.

Den här uppsatsen kommer först och främst att behandla Assyriernas förhållande till kyrkan och tron. Uppsatsen kommer också att lyfta upp förhållandet till och syn på samhället. Metoden som har använt är en kvalitativ metod med intervjuer av 12 personer (sex par och två generationer), som är släkt med varandra som föräldrar och deras barn. Syftet är att se hur deras förhållande till och synen på kyrkan och tron är och hur det skiljer sig mellan de äldre och de yngre. Syftet är också att se hur deras inställning är till olika sociala och religiösa frågor och om det skiljer sig mellan de två generationerna. Målet är att få en fördjupad insikt i den problematik som har uppstått inom familjerna i det nya landet och den nya kulturen. Frågeställningarna har varit: Hur har synen på religion och kyrka påverkats av mötet med det nya landet och den nya kulturen? Finns det några skillnader mellan den äldre och den yngres syn på religion och kyrka? Hur upplever folk sin identitet i förhållande till etnicitet? Dessa frågeställningar kommer att besvaras i undersökningen samt under den avslutande diskussionen. Bakgrunden kommer att redogöra kortfattat för Assyrierna/syrianerna och varför gruppen lämnade hemlandet och bosatte sig i Sverige. Den avslutande diskussionen kommer också att lyfta upp några centrala punkter och viktiga frågor som gruppen handskas med idag. Det resultat som har kommit fram är att det finns stora skillnader i hur de äldre och de yngre uppfattar förhållandet till kyrkan och religionen.

A Thesis Presented to the Faculty of Social and Human Science of the Universidade Nova de Lisboa in Candidacy for the Degree of Doctor of Philosophy in Musicology
A tese é dedicada a dois manuscritos russos que pertencem ao Museu Histórico de Moscovo (Gosudarstvenny Istoricheskiy Musey: GIM) – o Triodion Quaresmal Sinodal 319 (Sin 319) e o Pentekostarion Voskresensky 27 (Voskr 27), ambos do século XII. Estes livros tinham sido incluídos nas investigações de alguns cientistas, assim na Rússia como no Ocidente. Nesta tese foram corrigidos a atribuição da proveniência de um dos livros e a data da escrita do outro. Na sequência da análise textológoca, semiológica e paleográfica, chegou-se à conclusão que ambos os livros foram escritos como um conjunto integral num dos scriptoria de Novgorod. Os dez Sofisky Menaia da Colecção Sinodal do Museu Histórico do Moscovo (nº159-168) foram atribuídos ao mesmo conjunto. Em relação ao tipo de livro litúrgico que es representam, os Sin 319, Voskr 27 e Sofisky Menaia são códices que incluem diferentes géneros himnográficos. Estes manuscritos estão apontados com a notação znamenny, que na tradição russa pode ser encontrada prioritariamente em livros limitados aos mesmos géneros (singulares), como os Sticheraria e Heirmologia. O facto da presença de textos de contrafacta com a notação znamenny em Sin 319, Voskr 27 e Sofisky Menaia torna estes livros multigenéricos litúrgicos únicos a este respeito. Afim de estabelecer a função dos livros GIM-Triodion dentro do contexto histórico da liturgia russa, foram investigados aproximadamente 40 livros notados e sem notação russos, búlgaros e sérvios. A sua estrutura, conteúdo, particularidades paleográficas e as de notação, em comparação com o ciclo GIM-Triodion, foram comentados numa vasta quantidade das tabelas e exemplos. A análise de vários parâmetros sugere a conclusão, de que Sin 319 e Voskr 27 foram criados como um conjunto de referência (um protótipo para escrita e a guia para a prática de canto), concluindo um dos períodos que podem ser distinguidos no desenvolvimento da arte russa de canto sacro dos séculos XI-XV.

Orientador: Pedro Paulo Zahluth Bastos
Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Economia
Made available in DSpace on 2018-08-11T00:17:22Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Bernardi_LiviaBeatrizMoreira_M.pdf: 887794 bytes, checksum: 84a2bd66bcf1d1c18bb12389971b12a1 (MD5) Previous issue date: 2007
Resumo: A dissertação tem por objetivo realizar uma análise sobre a recuperação da economia brasileira, baseada em uma resenha crítica das divergências interpretativas suscitadas pela controvérsia inicial entre Celso Furtado (1959) e Cláudio Manoel Peláez (1968) e (1972), estendida posteriormente por outros autores. A principal conclusão é que a política econômica na década de 1930 não pode ser entendida apenas procurando-se inferir, do resultado das políticas implementadas, ou de sua legitimação retórica, qual orientação ideológica a orientou. É necessário reconstituir o contexto histórico complexo marcado pela crise de hegemonia política local e pela crise financeira global para entender os conflitos e motivações que, sob um jogo contraditório de pressões, orientaram a política econômica para uma superação gradual (mas não linear) da ortodoxia econômica na década de 1930
Abstract: The main goal of this dissertation is to make an analysis of the recovery of the Brazilian economy, based in a critical summary of the divergences of interpretations excited by the initial controversy between Celso Furtado (1959) and Cláudio Manoel Peláez (1968) e (1972), extended later by other authors. The main conclusion is that the economic policy that took place during the years of 1930 can¿t be understood only by looking at the results of the politics implemented, or trying to understand the rhetorical that guided the ideological orientation. It is necessary to rebuild the complex historical context marked by the crisis of hegemony of the local politics and by the global financial crisis to be able to understand the conflicts and motivations that, under a contradictory game of pressures, had guided the economic policy for an overcoming gradual (but not linear) of the economic orthodoxy during the years of 1930
Mestrado
Historia Economica
Mestre em Desenvolvimento Econômico

O foco desta pesquisa está em observar a influência social do catolicismo conservador no interior da Igreja no Brasil e, para além dos limites clericais, também no que diz respeito ao âmbito jurídico-político nacional. A ideia é analisar o possível prestígio daquelas alas católicas marcadamente ortodoxas e o seu potencial de persuasão, tanto no que se refere às fileiras institucionais eclesiásticas, quanto no que concerne às esferas propriamente estatais. Toma-se como ponto de partida a observação dos embates múltiplos do clero em reação à divulgação oficial do 3º Programa Nacional de Direitos Humanos (PNDH-3), em finais de 2009. Esse é o material específico da investigação. A escolha desse conjunto bem delimitado de acontecimentos tensos de produção de discursos não menos tensos baseia-se na constatação de uma certa singularidade histórica sua, na qual esses processos aparecem como que revestidos de características novas, para não dizer de um novo caráter, quando comparados com outras conjunturas nada remotas de relações Igreja- Estado em nosso país.
The subject of the forthcoming research is the social influence of conservative Catholicism within the Church in Brazil and, beyond clerical limits, also in the national legal and political system. The idea is to analyze Catholic conservatisms prestige and its potential ability to persuade, both with regard to institutional ecclesiastical ranks, as well as the state sectors. As a starting point, the research observes several of the clergys resistances that occur in reaction to the official release of the 3rd National Human Rights Program in late 2009. The research specifically focuses on these resistances. The observation of a unique history, in which these processes appear coated with new features, not to mention a new character when compared with other situations of church-state relations in our country, is the basis for the choice of this well-defined series of tense events, events that produce speeches equally tense.

Made available in DSpace on 2018-08-02T00:15:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_10655_Dados Internacionais de Catalogação-na-puplicação (CIP)20171118-03320.pdf: 34983 bytes, checksum: a86332beee694a95abb024e7f678cb31 (MD5) Previous issue date: 2017-02-22
RESUMO Esta dissertação se insere na temática sobre as migrações internacionais, tendo como recorte analítico a integração de refugiados sírios ortodoxos no Rio de Janeiro, Brasil.O ponto de partida para deste estudo é a identificação da existência de uma rede social formada por refugiados sírios ortodoxos, migrantes sírio-libaneses ortodoxos e seus descendentes na Sociedade Ortodoxa de São Nicolau.Identificou-se que no interior da rede social estudada, existe a circulação de um capital social, convertido também em capital material e humano. A partir desse ponto, estabeleceu-se o objetivo de compreender se ocorria e como ocorria o processo de integração desses refugiados na sociedade carioca.Para tal, procedeu-se com pesquisa de campo, realizando entrevistas de história de vida junto aos refugiados. Essas entrevistas foram analisadas a partir dos estudos de memória e identidade. A análise aponta que existe entre os refugiados e os demais participantes da rede um processo de interação, mas não um processo de integração. Palavras-chave: Refugiados. Migrações. Capital Social. Redes Sociais. Memória. Identidade.

Vi valde uppsatsämnet efter att vi tidigare i vår utbildning besökte Södertälje och då tyckte det var en fascinerande stad med en sådan blandning av olika religiösa samfund. Vi inledde vår undersökning med att kontakta församlingsprästerna för de två Syrisk-ortodoxa kyrkorna. Vi samtalade med var och en av dem i deras respektive kyrka. En diakon fick vi också möjlighet att träffa och prata med. Vi skickade våra intervjufrågor till de som vi tidigare intervjuat och de lämnade vidare frågorna till andra människor i församlingen. Vi har även intervjuat andra personer som vi själva valde ut.

De frågor vi ställde har varit lika för alla som intervjuats och med en given ordning. De vi mött har visat stor generositet och en önskan att dela med sig av sina minnen. Intervjuerna vi gjort har berört oss, och de personliga berättelserna från människor vi mött kommer att finnas kvar hos oss en lång tid framöver. Vi har också deltagit i gudstjänster i kyrkorna.

Vår metod har varit kvalitativ, och vi har utifrån ett hermeneutiskt perspektiv granskat och tolkat materialet i de intervjuer som gjorts. Den litteratur som använts har gett oss kunskap om kyrkan historiskt och i nutid samt om dess medlemmar.

 

Kap.1 är inledning,syfte,metod etc.

Kap.2 i den här uppsatsen behandlar syrisk-ortodoxa kyrkans grundande i Antiokia år 37 där Apostlarna för första gången kallade sig för Kristna /Apg.11:19-20)uppsatsen behandlar också det språk (Arameiska/ syriska)som används inom alla syrisk-ortodoxa kyrkorna runtom i världen,den tar upp kyrkans teologi och dogmer kortfattad,kyrkomötena i Nicea år 325,Konstantinopel 381,och Efesos 431 där beslutades om grunderna för den kristna teologin och tron, och det fjärde iCalcedon

år 451 som delade den kristna kyrkan till två,väst som accepterade två naturer för Kristus,(gudomlig och mänsklig) och de orientaliska kyrkorna som accepterade två förenade naturer i en enhet, för Kristus.

Kap.3 handlar om Syrisk-ortodoxa kyrkans institutioner och stiftelser i medlemmarnas ursprungsländer och i emigrationsländer,bl.a Sverige.

Kap.4 handlar kort om medlemmarnas civila och organisationer.

The result of the rendered image obtained after the restoration has been and is a complex and controversial issue. It has been treated throughout history by many specialists, who have built their theories in the shelter of the cultural sensitivity of its time. Especially important for current experts of the Mediterranean area are the premises that Cesare Brandi formulated in the middle of the last century, although, nowadays, the concept of heritage on which he built his treatise has changed. Cultural properties are not only those that are relevant for their historic or artistic quality. The symbolic value of the work of art is a fundamental aspect to take into account also, therefore, the classical theories may not be valid. The current premises say that the authenticity of an artistic property lies in the sum of the values that characterize that object in the present and that, therefore, it is not something that comes because of the past. That is why the terms of the cultural property ceases to be, in some works, the main thing, because not only is restored this aspect. Both values have to be preserved, the immaterial and the material ones. From this perspective, since the subjects bring values, it is essential for the intervention take into account the needs of the users of the works. But this, in the workshops seems to be not accepted. The influence of positivism at the base of the formation of the majority of the technicians and the advances in technology make the intangible information stays relegate to the background. It is not assumed that science provides only part of the information and that it does not have all the answers. You need to search, in the restoration of the lost image, aims to recover the aesthetic experience of those who provide consideration of heritage to that cultural property. For this reason it is essential to judge the problem from the consensus and shared dialogue, which have to be involved both, specialists and users. And in this intersubjective space it is where there are the answers that better they will answer to the horizon of expectations of all the involved parts. To understand how to apply to the praxis all these new current theoretical concepts, there are exhibited thirteen cases of works of sacred art with different problems. The selected works are of religious themes because, in them, the symbolism plays an essential role and makes the critical judgment more complex.
El resultado de la imagen representada que se obtiene tras la restauración ha sido y es un tema complejo y polémico. Ha sido tratado a lo largo de la historia por numerosos especialistas, que han construido sus teorías al abrigo de la sensibilidad cultural de su época. Especialmente importantes para los técnicos actuales del ámbito mediterráneo son las premisas que enunció Cesare Brandi a mediados del siglo pasado, aunque, hoy en día, el concepto de patrimonio sobre el que edificó su tratado ha cambiado. Los bienes culturales no son sólo aquellos que son relevantes por su calidad artística o histórica. El valor simbólico de la obra es un aspecto fundamental a tener en cuenta también, por ello, las teorías clásicas pueden no resultar válidas. Las premisas actuales dicen que la autenticidad de un bien reside en la suma de los valores que caracterizan a ese objeto en el presente y que, por tanto, no es algo que venga dado del pasado. De ahí que la materia del bien cultural deja de ser, en algunas obras, lo prioritario, porque ya no sólo se restaura esta. Se tienen que conservar tanto los valores materiales como los inmateriales. Desde esta perspectiva, y dado que los sujetos aportan los valores, es imprescindible que en la intervención se tenga muy en cuenta las necesidades de los usuarios de las obras. Pero esto, en los talleres parece no ser aceptado. La influencia del positivismo en la base de la formación de la mayoría de los técnicos y los avances de la tecnología hacen que la información intangible se quede renegada a un segundo plano. No se asume que la ciencia aporta sólo parte de la información y que no tiene todas las respuestas. El objetivo que se tiene que buscar, en la restauración de la imagen perdida, es recuperar la experiencia estética de los que aportan la consideración de patrimonio a ese bien. Por ello es imprescindible enjuiciar el problema desde el consenso y el diálogo compartido, en el que tienen que participar tanto los especialistas como los usuarios. Y en ese espacio intersubjetivo es donde se encuentran las respuestas que mejor responderán al horizonte de expectativas de todas las partes involucradas. Para entender cómo aplicar a la praxis todos estos nuevos conceptos teóricos actuales, se exponen trece casos de obras de carácter sacro con diferente problemática. Las obras seleccionadas son de temática religiosa debido a que en ellas el simbolismo juega un papel esencial y hace que el juicio crítico sea más complejo.
El resultat de la imatge representada que s'obté després d'una restauració ha sigut i és un tema complex i polèmic. Ha estat tractat al llarg de la història per nombrosos especialistes, que han construït les seues teories a l'empara de la sensibilitat cultural de la seua època. Especialment important per als tècnics actuals de l'àmbit mediterrani són les premisses que va enunciar Cesare Brandi a mitjan segle passat, encara que, avui dia, el concepte de patrimoni sobre el qual va edificar el seu tractat ha canviat. Els béns culturals no són només aquells que són rellevants per la seua qualitat artística o històrica. El valor simbòlic de l'obra és un aspecte fonamental a tenir en compte també, per això, les teories clàssiques poden no resultar vàlides Les premisses actuals diuen que l'autenticitat d'un bé resideix en la suma dels valors que caracteritzen a aquest objecte en el present i que, per tant, no pot vindre establert del passat. Per aquest motiu la matèria del ben cultural deixa de ser, en algunes obres, el prioritari, perquè ja no només s'hi restaura aquesta. S'han de conservar tant els valors materials com els immaterials. Des d'aquesta perspectiva, i atès que els subjectes aporten els valors, és imprescindible que en la intervenció es tinga molt en compte les necessitats dels usuaris de les obres. Però açò als tallers sembla no estar acceptat. La influència del positivisme a la base de la formació de la majoria dels tècnics i els avanços de la tecnologia fan que la informació intangible es quede renegada a un segon pla. No s'assumeix que la ciència aporta sols part de la informació i que no té totes les respostes. L'objectiu que s'ha de buscar, en la restauració de la imatge perduda, és recuperar l'experiència estètica dels quals aporten la consideració de patrimoni a aquest bé. Per això és imprescindible enjudiciar el problema des del consens i el diàleg compartit, en el qual han de participar tant els especialistes com els usuaris. I en aquest espai intersubjetiu és on es troben les respostes que millor respondran a l'horitzó d'expectatives de totes les parts involucrades Per entendre com aplicar a la praxi tots aquests nous conceptes teòrics actuals, s'exposen tretze casos d'obres de caràcter sacre amb diferent problemàtica. Les obres seleccionades són de temàtica religiosa a causa que en elles el simbolisme juga un paper essencial i fa que el judici crític siga més complex.
Navarro Bayarri, JL. (2017). Arte Sacro y Restauración: Entre la ortodoxia teórica y la subjetividad [Tesis doctoral no publicada]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/86180
TESIS

O objetivo principal desta dissertação é estudar a figura do Rabino Shimshon Raphael Hirsch (1808 1888), de Frankfurt, um grande mestre e líder de gerações para segmentos importantes do Judaísmo dentro do contexto histórico em que ele viveu, analisando seu impacto e legado para as futuras gerações, principalmente dentro da Ortodoxia Judaica. Esta era uma época em que a Haskalá provocava profundas mudanças na sociedade judaica, dando os primeiros passos para a criação do Movimento Reformista. Assim, entre outros objetivos deste estudo, tem destaque entender quais foram as inovações introduzidas pelo Rabino Hirsch dentro da Ortodoxia? Quais aspectos o diferenciam da Ortodoxia tradicional, transformando-o num dos principais protagonistas da Neo-Ortodoxia? Quais impactos e mudanças o novo modelo imprimiu ao sistema educacional judaico alemão e europeu? Quais as diferenças entre o modelo de Frankfurt e o modelo de Berlim, este último encabeçado pelo Rabino Azriel Hildesheimer? Outras questões analisadas dizem respeito ao modelo Torá Im Derech Eretz, que pretendia formar um sistema educacional, contemplando os estudos judaicos tradicionais e a formação secular, possibilitando aos seus seguidores uma integração plena na sociedade moderna, e se mantendo fiel às leis e normas religiosas tradicionais do Judaísmo. Quem são os herdeiros ideológicos deste movimento? Qual o legado histórico e relevância deste modelo para a sociedade judaica moderna?
This dissertation aims mainly at studying the persona Rabbi Samson Raphael Hirsch (1808-1888), of Frankfurt, a great scholar and leader for different strata of Jewish society, the historical context he lived in, and analyzing his impact and legacy for generations to come, particularly regarding Jewish Orthodoxy. This was a time when Haskalah promoted profound changes in Jewish society, taking the first steps for the creation of the Reform movement. Therefore, this study also aims at understanding what the innovations introduced by Rabbi Hirsch within Orthodoxy were. What aspects differentiated between him and traditional Orthodoxy, turning him into one of the protagonists in Neo-Orthodoxy? What were the impacts and changes that his model impressed onto the German Jewish educational system and in European Jewish community? What are the differences between the model of Frankfurt and the model of Berlin, the latter headed by Rabbi Azriel Hildesheimer? Other questions raised concern the Torah Im Derech Eretz model, that intended to form an educational system covering traditional Jewish studies and secular training, enabling its followers full integration in modern society, while remaining faithful to the laws and traditional religious norms of Judaism. And, who are the ideological heirs of this movement? What is the historical legacy and relevance of this model for the modern Jewish society?

La secularització semblava estar imposant-se en el món. No obstant això, no ha pogut assolir el seu principal objectiu: substituir la religió en l'àmbit institucional i privat. Això ha portat els experts a catalogar-lo com un fracàs. Paral·lelament, es constata que el fenomen religiós, ha iniciat un procés de recuperació i reforç manifestant-tant a través de les religions tradicionals com de religions substitutives. En contextos d'emigració en societats secularitzades, s'observa com comunitats migrants no només mantenen la seva fe sinó que fins i tot creixen en nombre. Aquest treball se centra en la comunitat de fidels de l'Església Ortodoxa de Romania a Catalunya i intenta explicar el motiu pel qual aquest grup nacional i religiós ha mantingut les seves creences en contra del que s'esperava. La resposta està en una gran capacitat de resistència enfront d'amenaces externes, un seguiment fidel de la tradició i un intens sentit nacional.
La secularización parecía estar imponiéndose en el mundo. Sin embargo, no ha podido alcanzar su principal objetivo: sustituir a la religión en el ámbito institucional y privado. Ello ha llevado a los expertos a catalogarlo como un fracaso. Paralelamente, se constata que el fenómeno religioso, ha iniciado un proceso de recuperación y refuerzo manifestándose tanto a través de las religiones tradicionales como de religiones sustitutivas. En contextos de emigración en sociedades secularizadas, se observa como comunidades migrantes no sólo mantienen su fe sino que incluso crecen en número. Este trabajo se centra en la comunidad de fieles de la Iglesia Ortodoxa de Rumanía en Cataluña e intenta explicar el motivo por el que este grupo nacional y religioso ha mantenido sus creencias en contra de lo esperado. La respuesta está en una gran capacidad de resistencia frente a amenazas externas, un seguimiento fiel de la tradición y un intenso sentido nacional.
Secularization seemed to be taking over the world. However, it has not been able to achieve its main goal: to replace religion in the institutional and private sphere. This has led experts to classify it as a failure. At the same time, it is found that the religious phenomenon has started a process of recovery and reinforcement manifesting itself both through traditional religions and substitute religions. In contexts of emigration in secularized societies, it is observed how migrant communities not only keep their faith but also grow in number. This work focuses on the community of the faithful of the Romanian Orthodox Church in Catalonia and tries to explain the reason why this national and religious group has maintained their beliefs against expectations. The answer lies in a great capacity for resistance in the face of external threats, a faithful following of tradition and an intense national sense.

The results illustrate that there is a lack of reciprocal dialogue and respect between the churches at present. The Russian-orthodox church has chosen to disrupt its dialogue with the Swedish church due to disagreements regarding same-sex marriage. In the research, qualitative methods, such as interviews, were used to answer the research questions. Three main challenges to the continuation of an ecumenical dialogue are discussed in the theoretical section of the dissertation: goals, methods and responsibilities. The study shows that similar problems are faced by both churches.

Dissertação (mestrado)—Universidade de Brasília, Faculdade de Direito, 2015.
Submitted by Ruthléa Nascimento (ruthleanascimento@bce.unb.br) on 2015-06-30T15:07:34Z No. of bitstreams: 1 2015_GuilhermedelNegroBarrosoFreitas.pdf: 1145377 bytes, checksum: 57cbadcb4f9cbd7ea44c8ae4439192fa (MD5)
Approved for entry into archive by Raquel Viana(raquelviana@bce.unb.br) on 2015-07-02T12:44:16Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2015_GuilhermedelNegroBarrosoFreitas.pdf: 1145377 bytes, checksum: 57cbadcb4f9cbd7ea44c8ae4439192fa (MD5)
Made available in DSpace on 2015-07-02T12:44:16Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2015_GuilhermedelNegroBarrosoFreitas.pdf: 1145377 bytes, checksum: 57cbadcb4f9cbd7ea44c8ae4439192fa (MD5)
Esta dissertação sistematiza as decisões e as opiniões consultivas da Corte Permanente de Justiça Internacional de modo a se induzir qual é a perspectiva por ela adotada a respeito dos sujeitos de direito internacional. A partir do exame dos precedentes, evidencia-se que o tribunal mantinha uma relação conturbada com o positivismo ortodoxo: se, de um lado, o afirmava; de outro lado, flertava com argumentos que dele destoavam ou que o enfraqueciam.
This dissertation systhematises the decisions and the advisory opinions of the Permanent Court of International Justice in order to induce its understanding of international legal personality. Based on case law, it is evinced that there was a problematic relationship between the court and orthodox positivism: whereas the tribunal affirmed it, it often flirted with concepts that were contrary to it or that undermined it.

Made available in DSpace on 2016-04-26T20:48:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Andre Luis Campedelli.pdf: 1353406 bytes, checksum: 9fa6f9e6d0b422860e1db296d67eed5b (MD5) Previous issue date: 2014-12-08
The objective of this work is to conduct an analysis about the current debate around the inflation target in the Brazilian case. The justification for this work is to highlight the importance the monetary policy has in the economic growth of a country. Nevertheless, it is little used for this purpose in the Brazilian case, being used only for the inflation control. After an introduction, which punctuates the main work points, a theoretical survey about the monetary policy discussion that happened in the XX century is carried out, whose final result is the development of inflation target. A historical-analytical analysis for the Brazilian case since the adoption of the inflation target until 2013 is performed next, reflecting upon the results obtained and the measures for the acquisition of these, in addition to an analysis about the consequences of the measures during this period. The last part of this work puts into discussion the current situation of this policy in Brazil, bringing up the main points observed by orthodox and heterodox economists. A balance of all the analyzed ideas is done, and in the conclusion the main points considered relevant for the current debate about the inflation target in Brazil are posed and covered
O objetivo deste trabalho é realizar uma análise sobre o atual debate em torno do regime de metas de inflação no caso brasileiro. A justificativa para este trabalho é ressaltar a importância que a política monetária possui no crescimento econômico de um país. Entretanto, no caso brasileiro, é utilizada somente para o controle inflacionário. Após a introdução, que pontua os principais pontos do trabalho, inicia-se um levantamento teórico sobre a discussão em relação à política monetária que houve durante o século XX, cujo resultado final foi a elaboração do regime de metas de inflação. É feita posteriormente uma análise histórico-analítica do caso brasileiro a partir da adoção do regime de metas de inflação até o ano de 2013, refletindo sobre os resultados obtidos e as medidas tomadas para a obtenção destes, além de uma análise sobre as consequências das medidas tomadas durante o período. A última parte do trabalho discute a atual situação desta política no Brasil, levantando os principais pontos observados por economistas ortodoxos e heterodoxos. É realizado um balanço sobre todas as ideias analisadas, e na conclusão deste trabalho são colocados e discutidos os pontos considerados relevantes para o atual debate sobre o regime de metas de inflação no Brasil

Publicación a texto completo no autorizada por el autor
Trata de identificar cuáles son algunas de las posibles fallas de la ortodoxia vigente, a la luz de sus críticos; evaluar también si existe la posibilidad de constituir un cuerpo teórico alternativo o complementario y evaluar si las alternativas ofrecen un mejor análisis de la realidad y, de ser el caso, si son capaces de ofrecer soluciones a los problemas actuales.
Tesis

Made available in DSpace on 2015-04-14T13:29:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1 419165.pdf: 5355760 bytes, checksum: 19b3455362048d8c78c84e65df0785d8 (MD5) Previous issue date: 2009-12-16
A avalia??o da biocompatibilidade dos materiais ortod?nticos ? de extrema import?ncia, uma vez que elementos constituintes desses materiais est?o relacionados a efeitos citot?xicos, genot?xicos e carcinog?nicos Este estudo objetivou verificar a citotoxicidade e genotoxicidade de materiais ortod?nticos. A citotoxicidade de materiais ortod?nticos (br?quetes, fios, resinas compostas, soldas de prata e el?sticos) foi testada por meio de duas exposi??es de sobreviv?ncia ao Saccharomyces cerevisiae (S. Cerevisiae) de forma direta e indireta (produtos qu?micos liberados pelos materiais em saliva artificial) (Artigo 1). A avalia??o da genotoxicidade foi realizada em grupos de pacientes, empregando-se os testes: Ensaio citoma bucal de micron?cleos para avalia??o de aparelhos ortod?nticos fixos e Hyrax (Artigo 2); Teste de micron?cleos para aparelhos expansores maxilares de Haas e Hyrax (Artigo 3). No artigo 1 foram realizadas compara??es de ocorr?ncia de sobreviv?ncia de S. Cerevisiae em curvas semi-log entre os materiais ortod?nticos e controle. J? nos artigos 2 e 3 foram empregados testes estat?sticos n?o param?tricos diferentes (ES0,05) para compara??es entre grupos de pacientes e controle. Foi observado que a solda de prata foi o ?nico material que apresentou citotoxicidade. Todos os aparelhos testados n?o mostraram genotoxicidade nos grupos de pacientes estudados.

Este trabalho procura mostrar como a mulher ortodoxa judia é representada no cinema israelense. A partir da análise de três filmes: Kadosh, de Amos Gitai, produzido em 1999; Hasodot (Segredos Íntimos), de Avi Nesher, produzido em 2007 e Chufshat Kaitz (My Father, my Lord), de David Volach, produzido em 2007, busca-se compreender como se deram os processos culturais que determinaram alguns comportamentos da sociedade ortodoxa judaica em relação à mulher, enfocando os seguintes temas: fertilidade feminina, homossexualidade, a educação das mulheres e o silêncio. Como arcabouço teórico central estão as obras Vigiar e punir e A microfísica do poder, de Michel Foucault e as fontes tradicionais judaicas, como o Talmud, a Bíblia Hebraica, e outros textos canônicos, utilizadas no sentido de entender como o conhecimento se transforma em poder dentro da sociedade ortodoxa judaica e, nesse contexto, como a mulher é sujeitada por ele.
This paper seeks to show how the orthodox jewish woman is represented in Israeli cinema. From the analysis of three films: Kadosh by Amos Gitai, produced in 1999; Hasodot (The Secrets) by Avi Nesher, produced in 2007 and Chufshat Kaitz (My Father, My Lord) by David Volach, produced in 2007, we look to understand how cultural processes have led to some behaviors of the orthodox jewish community facing women, focusing on the following topics: female fertility, homosexuality, women\'s education and silence. Central theoretical framework are the works by Michel Foucault: Discipline and Punish and The microphysics of power, and the traditional Jewish sources, as the Talmud, the Hebrew Bible, and other canonical texts, used in order to understand how knowledge is transformed into power within the orthodox jewish society and in this context, as the woman is subjected by it.