Academic literature on the topic 'Östersjön'

<p>Uppsatsen ”Östersjön – hav eller resurs?” är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.</p><p>Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd. Detta beror på de omfattande negativa effekterna på Östersjöns marina miljön.</p><p>I min analys har jag tittat på tabeller över antalet ton landad fångst per år av ett fåtal fiskarter i Östersjön. Tanken var att jag därigenom skulle kunna se att arterna redan är under stora påfrestningar och därefter ställa en amatörmässig och spekulativ prognos om en gasledning antingen kan förvärra eller förbättra läget. Analysen visade att mängden torsk i Östersjön har minskat drastiskt de senaste åren. Detta tros bero på ökat fiske under 1980-talet i samband med en minskning av inflödet från Atlanten och därmed minskad salthalt. Gasledningen kan minska detta inflöde ytterligare vilket kan medföra att torskens reproduktion, som är beroende av en specifik salthalt, kollapsar och arten kan dö ut i Östersjön. Detta kan få konsekvenser både för fiskenäringen och för artsammansättningen i havet.</p><p>När jag började jobba med denna uppsats var det bestämt vilken väg gasledningen skulle ta genom Östersjön, men efter påtryckningar från delvis Svenskt håll har man nu börjat studera en alternativ dragning vilken även skall inkludera en förgrening till Sverige. Funderingarna kring en ny dragning uppkom på grund av att gasledningen skulle dras allt för nära Gotland och allt för långt in i den Svenska ekonomiska zonen. Den alternativa dragningen är endast på planeringsstadiet, men anses idag bli den slutgiltiga vägen förledningen. Detta kan vara intressant att följa upp och eventuellt göra en nykonsekvensanalys när den nya rutten är beslutad.</p>

Convective snowbands is a weather phenomenon that is associated with heavy snowfall in a limited area. They are formed over ice-free parts of e.g. the Baltic Sea when there is a cold easterly airflow over relatively warm water. These convective snowbands can cause large amounts of snow along the Swedish east coast, often causing traffic hazards. Sometimes they can even paralyze an entire community.   In this study, convective snowbands that have formed over the Baltic Sea during the period 1980-2009 are examined, in order to find out how often they occur, what place they are most common and in what month they usually appear. Parameters such as sea-and air temperature, wind direction, directional shear, ice cover and snow amounts are used to define days with convective snowbands. The study shows that convective snowbands occurred during 73 days during the years 1980 to 2009, ie, an average of 2.4 days per year. Gävle and Söderala were the places where convective snowbands were most common, with 25 and 16 days. Both places are in the northern part of the study area. Convective snowbands existed from October to March, but was overall most common in December (34%), followed by January (26%). In the northern and central regions, the monthly distribution were relatively equal. The southern area distinguished itself by being more limited in December and January.<br>Snökanoner är ett väderfenomen som förknippas med intensivt snöfall inom ett begränsat område. De genereras t.ex. över isfria delar av Östersjön då kall luft kommer ut över ett varmare hav. Dessa snökanoner kan orsaka stora snömängder längs Sveriges östkust, med ökade svårigheter i framför allt trafiken, som följd. Ibland kan de bidra till att ett helt samhälle slås ut.   I den här studien kartlades snökanoner som har bildats över Östersjön under tidsperioden 1980-2009, för att ta reda på hur ofta de förekommer, vilken plats de är vanligast på samt i vilken månad de oftast förekommer. Parametrar som temperatur i hav och luft, vindriktning, vindskjuvning, isutbredning och snömängd användes för att definiera dagar med snökanoner.   Studien visar att snökanoner förekom under 73 dagar under åren 1980-2009, det vill säga, i genomsnitt 2,4 dagar per år. I den norra delen av det studerade området förekom det flest snökanoner, där det för Gävle registrerades 25 dagar och för Söderala 16 dagar. Snökanoner förekom från oktober till mars, men var totalt sett vanligast i december (34 %), följt av januari (26 %). I norra och centrala områdena var månadsfördelningen relativt lika, jämfört med södra området, som urskiljde sig genom att vara mer begränsat till december och januari.

The purpose of this study was to investigate if there is a seasonal difference in metal concentrations in marine gastropods. Metals that were studied were chromium, copper, nickel and zinc. Gastropods were collected at one contaminated site and one reference site. For the contaminated site Rönnskärsverken, Skellefteå, Sweden, was chosen because of its long history as location for a smelter. Kylören, Umeå, Sweden, was chosen as reference site.  The gastropods were collected on two occasions at each site, the first time in the beginning of June and the second time in the end of August. The gastropods were then removed from their shells and the tissue was analyzed spectrometrically for metal content after acid-digestion. The results from the analysis showed unsurprisingly that metal contamination was higher at the contaminated site than at the reference site. More interestingly, it was also found that there are seasonal differences in almost every metal included in the study. Nickel and chromium concentrations were significantly increased (P&lt;0, 05) in the end of the summer and the zinc concentration had the highest value in June in Rönnskärsverken but the highest value in August for the reference site. As only exception, copper concentration did not show any seasonal variation in snail tissue. In conclusion this study shows that there are seasonal differences in metal concentrations in marine gastropods but the differences are not consistent and differs from metal to metal if the concentration is increased in the beginning or the end of summer.

<p>During the past few years a vast amount of research has been done to increase the understanding of the complex ecosystem of the Baltic Sea. Modelling and simulations are important tools to increase knowledge of the system. A suitable model must be simple to use and the parameters and variables needed in the model must be easy to access.</p><p>In this paper a dynamical mass-balance model, CoastMab, which is validated for smaller coastal areas, has been used to predict concentrations and transports of phosphorus in three large coastal areas - the Gulf of Finland, the Gulf of Gdansk and the Gulf of Riga. CoastMab uses ordinary differential equations to regulate inflow, outflow and internal flows. To reflect seasonal variations in temperature and different types of flows the model has a temporal resolution of a month. The main purposes of this paper have been to evaluate CoastMab, predict the concentrations and the transports of phosphorus in each coastal area and to analyse how much and why the results differ from empirical data.</p><p>The performed simulations show the importance of a correct calculation of the wave base. This is due to its influence on the division between surface and deep water as well as the division of areas of accumulation and areas of erosion and transport. The retention times of surface and deep water calculated by the model also is of great importance because of their direct influence on the flow of water between the study area and the sea outside the area. This together with the concentration of phosphorus determines the flow of phosphorus in and out of the study area.</p><p>The dynamical mass-balance model is considered to work well in the three studied areas even though the areas are outside the model domain in several respects. Even if the predictions of the phosphorus concentration in the gulf of Riga was less accurate than in the other study areas, the prediction was inside the interval of standard deviation that has been calculated from empirical data. The major flow of phosphorus in the model was in the cross section between the Baltic proper and the modelled coastal area.</p><p>Since the model is easy to use and requires only a small number of obligatory input variables it would be appealing to continue development of the model to handle coastal areas of the same size and larger than the study areas in this paper.</p><br><p>Under senare år har mycket forskning utförts för att öka förståelsen av det komplexa ekosystem Östersjön utgör. Viktiga redskap för att öka förståelsen för systemet är modellering och simulering. För att en modell ska vara lämplig att använda är det viktigt att den inte är för komplicerad och att de parametrar och variabler som används i modellen är lättillgängliga.</p><p>I detta arbete har en dynamisk massbalansmodell, CoastMab, som är validerad för mindre kustområden använts för att modellera fosforkoncentrationer och fosforflöden i tre större kustområden - Finska viken, Gdanskbukten och Rigabukten. CoastMab reglerar genom ordinära differentialekvationer inflöden, utflöden och interna flöden. För att kunna hantera säsongsvariationer i temperatur och olika typer av flöden har modellen en temporär upplösning på en månad. Syftet med arbetet har främst varit att se hur väl CoastMab predikterar fosforkoncentrationen och fosforflöden inom respektive område, samt att analysera hur mycket och varför prediktionerna skiljer sig från empiriska data.</p><p>De simuleringar som utfördes visade att djupet på den teoretiska vågbasen, som modellen beräknar, är av stor betydelse eftersom den i sin tur bestämmer fördelningen yt- och djupvatten samt fördelningen av ackumulationsbottnar och erosions- och transportbottnar. De utbytestider för yt- och djupvatten som modellen beräknar är också av största vikt eftersom de har en direkt inverkan på vattenflödet mellan studerat område och havet utanför, vilket i sin tur tillsammans med fosforkoncentrationen bestämmer fosforflöden in och ut ur det studerade området.</p><p>Den dynamiska massbalansmodellen kan anses fungera väl för samtliga tre studerade områden, trots att de ligger utanför modellens domän i flera avseenden. Även om prediktionen av fosforkoncentrationen i Rigabukten blev sämre än för de två övriga områdena, låg prediktionen inom det intervall för standardavvikelsen som beräknats utifrån empiriska data. De största fosforflödena i modellen förekom för samtliga områden i gränssnittet mellan egentliga Östersjön och det modellerade kustområdet.</p><p>Enkelheten i att använda modellen och det låga antalet obligatoriska drivvariabler gör att den är väl värd att utveckla för att hantera områden av samma eller större storlek än de nu studerade områdena.</p>

<p><p><strong>Sammanfattning.</strong></p><p> </p><p>Östersjön är ett hav som även i av människans verksamhet opåverkat tillstånd drabbas av återkommande algblomningar. Sedan människan börjat påverka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mänskliga påverkan består huvudsakligen i utsläpp av närsalter såsom fosfor och kväve till Östersjöns vatten men även av vår klimatpåverkan.</p><p> </p><p>Problemen med algblomningarna är såväl biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt påverkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process åtgår syre vilket ofta är en bristvara i Östersjön på grund av havets begränsade vattenutbyte med Atlanten. Kronisk syrebrist och bildande av giftigt svavelväte på stora delar av Östersjöns djupare bottnar blir konsekvensen. Denna syrebrist förhindrar effektivt allt liv ovanför bakterienivå i dessa områden. Detta får även en ekonomisk konsekvens eftersom torsken är beroende av dessa djupområden för sin reproduktion. En annan ekonomisk konsekvens hänger ihop med den estetiska effekten. Algblomningarna med sina sjok av grumligt illaluktande gulgrönt vatten inträder oftast under tursitsäsongen varför även denna industri drabbas.</p><p> </p><p>Uppsatsen analyserar trender och framtidsprognoser för tre indikatorer som påverkar frekvensen av algblomningarna i Östersjön. De tre indikatorerna är; utsläpp av kväve och fosfor, temperatur-förändringar och förändringar beträffande antalet soltimmar över Östersjön. Algblomningarna, som egentligen är blomningar av cyanobakterier, styrs av dessa tre parameterar. Uppsatsens frågeställning är hurvida problemet kommer att förvärras i framtiden eller om vår kunskap och insikt i problemet burit och kommer att bära frukt i form av effektiva åtgärder mot eutrofieringen med minskad frekvens av algblomningar som följd?</p><p> </p><p>Uppsatsens analys visar att de tre indikatorerna pekar åt lite olika håll. Klimatet kommer med all sannolikhet fortsätta bli varmare varför denna indikator tenderar verka förstärkande i framtiden. Den andra indikatorn, antalet soltimmar, kommer enligt modeller endast att öka svagt. Detta innebär att även denna indikator kommer förstärka problematiken i framtiden, om än svagt. Den tredje indikatorn, utsläppen av närsalter, pekar i olika riktningar. Trenden för den vattenburna andelen av tillskotten till Östersjön pekar på en minskning i framtiden. Det luftburna tillskottet kommer däremot troligen att öka i framtiden. Då den vattenburna delen är den största är det troligt att tillskottet av närsalter till Östersjön kommer minska något framöver. Denna indikator verkar således i motsatt riktning kontra de två förstnämnda. Uppsatsens slutsats förutspår en svagt förbättrad situation för Östersjön ur ett eutrofieringsperspektiv. Inte minst den insikt som i dag finns hos politiker och allmänhet stödjer denna slutsats. De positiva förändringarna kommer att gå långsamt men den negativa trenden torde vara bruten.</p></p>

Brist på dricksvatten är ett hot som finns på många platser runtomkring i världen, även iflera områden i Sverige. En effekt av detta är att avsaltningstekniken har blivit en alltvanligare metod för att trygga dricksvattenförsörjningen och en växande gruppmänniskor konsumerar nu avsaltat dricksvatten. Avsaltat dricksvatten är dock en ganskany lösning på dricksvattenproblematiken i Sverige och det finns relativt lite forskningom vilka hälsorisker det kan finnas med att använda Östersjön som råvattenkälla. Syftetmed denna rapport är att öka kunskapen om potentiella hälsorisker med avsaltatdricksvatten från Östersjön. Den centrala frågeställningen handlar om vilka erfarenheteroch forskning om hälsorisker med avsaltat dricksvatten det finns och vilka hälsoriskersom kan finnas när Östersjön används som råvattenkälla i avsaltningsverk. Denlitteratur och information som ligger till grund för resultatet i denna rapport inhämtadesgenom litteratursökningar och genom att sakkunniga experter och tjänstemänkonsulterades. Resultaten i denna rapport visar bland annat att avsaltningsteknikenöverlag är en effektiv metod för att avskilja många typer av olika oönskade ochohälsosamma ämnen i dricksvatten. Avskiljningsgraden för alger och algtoxin iavsaltningsverk är hög, men det kan förekomma låga halter av alger och algtoxin idricksvatten från anläggningar med bristande underhåll. Vidare visar resultaten att detfinns indikationer på att konsumtion av avsaltat dricksvatten istället för vanligtdricksvatten kan vara ofördelaktigt för vissa individer eftersom avsaltat dricksvattenofta är mineralfattigt. De slutsatser som kan dras är bland annat att avsaltningsteknikenavskiljer många miljöföroreningar och andra ohälsosamma ämnen som finns iÖstersjöns havsvatten. Vidare bör försiktighet tillämpas eftersom låg avskiljningsgradav ännu okända föroreningar i Östersjön och potentiella hälsoeffekter av dessa inte kanuteslutas. Dessutom går det i nuläget inte att avgöra vilka hälsorisker låga halter avalger och algtoxin i dricksvatten från avsaltningsverk i dåligt skick skulle kunna föramed sig. Till sist kan slutsatsen dras att dricksvatten kan vara en viktig källa tillmineraler för individer som inte får i sig tillräckligt med mineraler via kosten. Det gårdock i nuläget inte att fastställa betydelsen av dricksvatten som en mineralkälla förindivider som äter en mineralrik kost.

<p>I denna studie har tillrinning till världens största bräckvattenhav, Östersjön, studerats. Östersjöns avrinningsområde inkluderar tillrinningsområden från 14 olika nationer och den totala befolkningen i området uppgår till ca 85 miljoner. Flera stora floder mynnar ut i Östersjön där Neva är den största med ett årligt medelflöde på 2500 m³/s. </p><p>En stor del av de vattendrag som mynnar ut i Östersjön är påverkade av vattenregleringar främst för vattenkraftsändamål. Syftet med vattenkraftsregleringar är att lagra vatten från vår sommar och höst för att använda detta vintertid då behovet av elkraft är stort. Regleringar för vattenkraftsändamål leder till förändrade hydrologiska förhållanden i de utbyggda vattendragen. Effekten av vattenregleringar innebär att de flesta flödestopparna blir utjämnade och att flödet vintertid ökar. </p><p>I denna studie har tillrinning till Östersjön vid reglerade förhållanden samt vid naturliga oreglerade förhållanden studerats. Studien har fokuserats på de tillrinningsområden som mynnar ut i Bottniska viken längs den Svenska kuststräckan. Studien baseras på rekonstruktionsberäkningar av naturliga flöden samt uppmätta flöden som tillhandahållits av SMHI och av Vattenregleringsföretagen. Den studerade perioden är 1979-2000. Vidare har regleringar för övriga länder inom östersjöområdet kvantifierats. </p><p>Resultaten från studien visar att den totala tillrinningen till Östersjön är kraftigt påverkad av regleringar. Studien visar att regleringar medför en kraftigt förändrad årsdynamik i de reglerade vattendragen med en utjämnad vattenföring över året där vårfloden i flera fall nästintill försvinner. Vidare visar resultaten ett ökat flöde vintertid samt att effekten under sensommar och höst är mindre. Effekter på den årliga tillrinningen är dock minimal. Studien fann även att effekten av regleringar ökar med egleringsgraden och är därmed mer tydlig i fjällområden till följd av att de flesta större regleringsmagasin är lokaliserade inom detta område och att regleringsgraden därmed ökar. Inom östersjöområdet som helhet står Sverige för den största andelen regleringar med en total magasineringskapacitet på 28 miljarder m³ för de vattendrag som mynnar ut i Östersjön, följt av Finland på ca 19 miljarder m³ och Ryssland på ca 17,5 miljarder m³.</p>

<p>Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen.</p><p>Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.</p>

Arbetet behandlade vilka konsekvenser inom driften (ekonomiska kostnader och teknologi) som rederier kommer att drabbas av när IMO:s barlastkonvention träder i kraft då barlastvattnet måste renas innan inträde i Östersjön. Arbetets syfte var att få fram vilka konsekvenser det blir för rederier när IMO:s barlastkonvention träder i kraft. Resultatet skulle jämföra skillnaden mellan lag och rekommendation då Helsingforskonventionens rekommendationer baseras på IMO:s barlastkonventions krav. En kvalitativ metod valdes för att komma fram till resultatet, i form av en öppen intervjustudie, där fyra olika företag har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att se ifall de följde Helsingforskonventionens rekommendationer och vilka konsekvenser det skulle innebära och skulle komma att krävas då Barlastkonventionen träder i kraft. Resultatet visade att kostnaderna kommer att bli omfattande vid installation samt att det kommer att krävas teknologiska åtgärder. Vidare visade undersökningen att inköpskostnaden endast utgör en liten del av fartygets investering och att barlastreningsanläggningar är tämligen underhållsfria.<br>The task discussed the consequences within the ship’s operation (economical costs and technology) companies will be affected with when IMO’s Ballast Water Convention enters into force and ballast water has to be treated before entrance to the Baltic Sea. The purpose with the task was to find out which consequences companies will be forced with when IMO’s Ballast Water Convention enters into force. The result compares the difference between law and recommendation because HELCOM’s recommendations are based on IMO’s Ballast Water Convention’s laws. A qualitative method has been used, such as an open interview form, where four different companies were interviewed. The purpose with the interviews was to see if the companies followed HELCOM’s recommendations and which consequences it would lead to and would be necessary when the Ballast Water Convention enters into force. The results showed that the costs would be extensive when installation takes place and it will require technical arrangements. The task also shows that the purchase cost only makes a small part of the vessel’s investment and ballast water treatment systems are almost totally maintenance-free.