To see the other types of publications on this topic, follow the link: Östersjön.
Dissertations / Theses on the topic 'Östersjön'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Östersjön.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Haak, Amanda. "Östersjön – hav eller resurs? : en studie om gasledningen genom Östersjön." Thesis, Uppsala University, Department of Social and Economic Geography, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-99687.
Full textAbstract:
<p>Uppsatsen ”Östersjön – hav eller resurs?” är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.</p><p>Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd. Detta beror på de omfattande negativa effekterna på Östersjöns marina miljön.</p><p>I min analys har jag tittat på tabeller över antalet ton landad fångst per år av ett fåtal fiskarter i Östersjön. Tanken var att jag därigenom skulle kunna se att arterna redan är under stora påfrestningar och därefter ställa en amatörmässig och spekulativ prognos om en gasledning antingen kan förvärra eller förbättra läget. Analysen visade att mängden torsk i Östersjön har minskat drastiskt de senaste åren. Detta tros bero på ökat fiske under 1980-talet i samband med en minskning av inflödet från Atlanten och därmed minskad salthalt. Gasledningen kan minska detta inflöde ytterligare vilket kan medföra att torskens reproduktion, som är beroende av en specifik salthalt, kollapsar och arten kan dö ut i Östersjön. Detta kan få konsekvenser både för fiskenäringen och för artsammansättningen i havet.</p><p>När jag började jobba med denna uppsats var det bestämt vilken väg gasledningen skulle ta genom Östersjön, men efter påtryckningar från delvis Svenskt håll har man nu börjat studera en alternativ dragning vilken även skall inkludera en förgrening till Sverige. Funderingarna kring en ny dragning uppkom på grund av att gasledningen skulle dras allt för nära Gotland och allt för långt in i den Svenska ekonomiska zonen. Den alternativa dragningen är endast på planeringsstadiet, men anses idag bli den slutgiltiga vägen förledningen. Detta kan vara intressant att följa upp och eventuellt göra en nykonsekvensanalys när den nya rutten är beslutad.</p>
2
Vesslén, Anna. "Kartläggning av snökanoner över Östersjön." Thesis, Uppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-203487.
Full textAbstract:
Convective snowbands is a weather phenomenon that is associated with heavy snowfall in a limited area. They are formed over ice-free parts of e.g. the Baltic Sea when there is a cold easterly airflow over relatively warm water. These convective snowbands can cause large amounts of snow along the Swedish east coast, often causing traffic hazards. Sometimes they can even paralyze an entire community. In this study, convective snowbands that have formed over the Baltic Sea during the period 1980-2009 are examined, in order to find out how often they occur, what place they are most common and in what month they usually appear. Parameters such as sea-and air temperature, wind direction, directional shear, ice cover and snow amounts are used to define days with convective snowbands. The study shows that convective snowbands occurred during 73 days during the years 1980 to 2009, ie, an average of 2.4 days per year. Gävle and Söderala were the places where convective snowbands were most common, with 25 and 16 days. Both places are in the northern part of the study area. Convective snowbands existed from October to March, but was overall most common in December (34%), followed by January (26%). In the northern and central regions, the monthly distribution were relatively equal. The southern area distinguished itself by being more limited in December and January.<br>Snökanoner är ett väderfenomen som förknippas med intensivt snöfall inom ett begränsat område. De genereras t.ex. över isfria delar av Östersjön då kall luft kommer ut över ett varmare hav. Dessa snökanoner kan orsaka stora snömängder längs Sveriges östkust, med ökade svårigheter i framför allt trafiken, som följd. Ibland kan de bidra till att ett helt samhälle slås ut. I den här studien kartlades snökanoner som har bildats över Östersjön under tidsperioden 1980-2009, för att ta reda på hur ofta de förekommer, vilken plats de är vanligast på samt i vilken månad de oftast förekommer. Parametrar som temperatur i hav och luft, vindriktning, vindskjuvning, isutbredning och snömängd användes för att definiera dagar med snökanoner. Studien visar att snökanoner förekom under 73 dagar under åren 1980-2009, det vill säga, i genomsnitt 2,4 dagar per år. I den norra delen av det studerade området förekom det flest snökanoner, där det för Gävle registrerades 25 dagar och för Söderala 16 dagar. Snökanoner förekom från oktober till mars, men var totalt sett vanligast i december (34 %), följt av januari (26 %). I norra och centrala områdena var månadsfördelningen relativt lika, jämfört med södra området, som urskiljde sig genom att vara mer begränsat till december och januari.
3
Nilsson, Jannie. "Metallhalter i snäckor från Östersjön : En undersökning av säsongskillnader i metallhalter hos snäckor från Östersjön." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-83556.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to investigate if there is a seasonal difference in metal concentrations in marine gastropods. Metals that were studied were chromium, copper, nickel and zinc. Gastropods were collected at one contaminated site and one reference site. For the contaminated site Rönnskärsverken, Skellefteå, Sweden, was chosen because of its long history as location for a smelter. Kylören, Umeå, Sweden, was chosen as reference site. The gastropods were collected on two occasions at each site, the first time in the beginning of June and the second time in the end of August. The gastropods were then removed from their shells and the tissue was analyzed spectrometrically for metal content after acid-digestion. The results from the analysis showed unsurprisingly that metal contamination was higher at the contaminated site than at the reference site. More interestingly, it was also found that there are seasonal differences in almost every metal included in the study. Nickel and chromium concentrations were significantly increased (P<0, 05) in the end of the summer and the zinc concentration had the highest value in June in Rönnskärsverken but the highest value in August for the reference site. As only exception, copper concentration did not show any seasonal variation in snail tissue. In conclusion this study shows that there are seasonal differences in metal concentrations in marine gastropods but the differences are not consistent and differs from metal to metal if the concentration is increased in the beginning or the end of summer.
4
Karlsson, Malin. "Dynamisk massbalansmodellering av fosfor i Östersjön." Thesis, Uppsala University, Department of Earth Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-88826.
Full textAbstract:
<p>During the past few years a vast amount of research has been done to increase the understanding of the complex ecosystem of the Baltic Sea. Modelling and simulations are important tools to increase knowledge of the system. A suitable model must be simple to use and the parameters and variables needed in the model must be easy to access.</p><p>In this paper a dynamical mass-balance model, CoastMab, which is validated for smaller coastal areas, has been used to predict concentrations and transports of phosphorus in three large coastal areas - the Gulf of Finland, the Gulf of Gdansk and the Gulf of Riga. CoastMab uses ordinary differential equations to regulate inflow, outflow and internal flows. To reflect seasonal variations in temperature and different types of flows the model has a temporal resolution of a month. The main purposes of this paper have been to evaluate CoastMab, predict the concentrations and the transports of phosphorus in each coastal area and to analyse how much and why the results differ from empirical data.</p><p>The performed simulations show the importance of a correct calculation of the wave base. This is due to its influence on the division between surface and deep water as well as the division of areas of accumulation and areas of erosion and transport. The retention times of surface and deep water calculated by the model also is of great importance because of their direct influence on the flow of water between the study area and the sea outside the area. This together with the concentration of phosphorus determines the flow of phosphorus in and out of the study area.</p><p>The dynamical mass-balance model is considered to work well in the three studied areas even though the areas are outside the model domain in several respects. Even if the predictions of the phosphorus concentration in the gulf of Riga was less accurate than in the other study areas, the prediction was inside the interval of standard deviation that has been calculated from empirical data. The major flow of phosphorus in the model was in the cross section between the Baltic proper and the modelled coastal area.</p><p>Since the model is easy to use and requires only a small number of obligatory input variables it would be appealing to continue development of the model to handle coastal areas of the same size and larger than the study areas in this paper.</p><br><p>Under senare år har mycket forskning utförts för att öka förståelsen av det komplexa ekosystem Östersjön utgör. Viktiga redskap för att öka förståelsen för systemet är modellering och simulering. För att en modell ska vara lämplig att använda är det viktigt att den inte är för komplicerad och att de parametrar och variabler som används i modellen är lättillgängliga.</p><p>I detta arbete har en dynamisk massbalansmodell, CoastMab, som är validerad för mindre kustområden använts för att modellera fosforkoncentrationer och fosforflöden i tre större kustområden - Finska viken, Gdanskbukten och Rigabukten. CoastMab reglerar genom ordinära differentialekvationer inflöden, utflöden och interna flöden. För att kunna hantera säsongsvariationer i temperatur och olika typer av flöden har modellen en temporär upplösning på en månad. Syftet med arbetet har främst varit att se hur väl CoastMab predikterar fosforkoncentrationen och fosforflöden inom respektive område, samt att analysera hur mycket och varför prediktionerna skiljer sig från empiriska data.</p><p>De simuleringar som utfördes visade att djupet på den teoretiska vågbasen, som modellen beräknar, är av stor betydelse eftersom den i sin tur bestämmer fördelningen yt- och djupvatten samt fördelningen av ackumulationsbottnar och erosions- och transportbottnar. De utbytestider för yt- och djupvatten som modellen beräknar är också av största vikt eftersom de har en direkt inverkan på vattenflödet mellan studerat område och havet utanför, vilket i sin tur tillsammans med fosforkoncentrationen bestämmer fosforflöden in och ut ur det studerade området.</p><p>Den dynamiska massbalansmodellen kan anses fungera väl för samtliga tre studerade områden, trots att de ligger utanför modellens domän i flera avseenden. Även om prediktionen av fosforkoncentrationen i Rigabukten blev sämre än för de två övriga områdena, låg prediktionen inom det intervall för standardavvikelsen som beräknats utifrån empiriska data. De största fosforflödena i modellen förekom för samtliga områden i gränssnittet mellan egentliga Östersjön och det modellerade kustområdet.</p><p>Enkelheten i att använda modellen och det låga antalet obligatoriska drivvariabler gör att den är väl värd att utveckla för att hantera områden av samma eller större storlek än de nu studerade områdena.</p>
5
Ottosson, Johan. "Eutrofieringen av Östersjön : En framåtblickande lägesrapport." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5163.
Full textAbstract:
<p><p><strong>Sammanfattning.</strong></p><p> </p><p>Östersjön är ett hav som även i av människans verksamhet opåverkat tillstånd drabbas av återkommande algblomningar. Sedan människan börjat påverka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mänskliga påverkan består huvudsakligen i utsläpp av närsalter såsom fosfor och kväve till Östersjöns vatten men även av vår klimatpåverkan.</p><p> </p><p>Problemen med algblomningarna är såväl biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt påverkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process åtgår syre vilket ofta är en bristvara i Östersjön på grund av havets begränsade vattenutbyte med Atlanten. Kronisk syrebrist och bildande av giftigt svavelväte på stora delar av Östersjöns djupare bottnar blir konsekvensen. Denna syrebrist förhindrar effektivt allt liv ovanför bakterienivå i dessa områden. Detta får även en ekonomisk konsekvens eftersom torsken är beroende av dessa djupområden för sin reproduktion. En annan ekonomisk konsekvens hänger ihop med den estetiska effekten. Algblomningarna med sina sjok av grumligt illaluktande gulgrönt vatten inträder oftast under tursitsäsongen varför även denna industri drabbas.</p><p> </p><p>Uppsatsen analyserar trender och framtidsprognoser för tre indikatorer som påverkar frekvensen av algblomningarna i Östersjön. De tre indikatorerna är; utsläpp av kväve och fosfor, temperatur-förändringar och förändringar beträffande antalet soltimmar över Östersjön. Algblomningarna, som egentligen är blomningar av cyanobakterier, styrs av dessa tre parameterar. Uppsatsens frågeställning är hurvida problemet kommer att förvärras i framtiden eller om vår kunskap och insikt i problemet burit och kommer att bära frukt i form av effektiva åtgärder mot eutrofieringen med minskad frekvens av algblomningar som följd?</p><p> </p><p>Uppsatsens analys visar att de tre indikatorerna pekar åt lite olika håll. Klimatet kommer med all sannolikhet fortsätta bli varmare varför denna indikator tenderar verka förstärkande i framtiden. Den andra indikatorn, antalet soltimmar, kommer enligt modeller endast att öka svagt. Detta innebär att även denna indikator kommer förstärka problematiken i framtiden, om än svagt. Den tredje indikatorn, utsläppen av närsalter, pekar i olika riktningar. Trenden för den vattenburna andelen av tillskotten till Östersjön pekar på en minskning i framtiden. Det luftburna tillskottet kommer däremot troligen att öka i framtiden. Då den vattenburna delen är den största är det troligt att tillskottet av närsalter till Östersjön kommer minska något framöver. Denna indikator verkar således i motsatt riktning kontra de två förstnämnda. Uppsatsens slutsats förutspår en svagt förbättrad situation för Östersjön ur ett eutrofieringsperspektiv. Inte minst den insikt som i dag finns hos politiker och allmänhet stödjer denna slutsats. De positiva förändringarna kommer att gå långsamt men den negativa trenden torde vara bruten.</p></p>
6
Bergström, Catrin. "Hälsorisker med avsaltat dricksvatten från Östersjön." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-132973.
Full textAbstract:
Brist på dricksvatten är ett hot som finns på många platser runtomkring i världen, även iflera områden i Sverige. En effekt av detta är att avsaltningstekniken har blivit en alltvanligare metod för att trygga dricksvattenförsörjningen och en växande gruppmänniskor konsumerar nu avsaltat dricksvatten. Avsaltat dricksvatten är dock en ganskany lösning på dricksvattenproblematiken i Sverige och det finns relativt lite forskningom vilka hälsorisker det kan finnas med att använda Östersjön som råvattenkälla. Syftetmed denna rapport är att öka kunskapen om potentiella hälsorisker med avsaltatdricksvatten från Östersjön. Den centrala frågeställningen handlar om vilka erfarenheteroch forskning om hälsorisker med avsaltat dricksvatten det finns och vilka hälsoriskersom kan finnas när Östersjön används som råvattenkälla i avsaltningsverk. Denlitteratur och information som ligger till grund för resultatet i denna rapport inhämtadesgenom litteratursökningar och genom att sakkunniga experter och tjänstemänkonsulterades. Resultaten i denna rapport visar bland annat att avsaltningsteknikenöverlag är en effektiv metod för att avskilja många typer av olika oönskade ochohälsosamma ämnen i dricksvatten. Avskiljningsgraden för alger och algtoxin iavsaltningsverk är hög, men det kan förekomma låga halter av alger och algtoxin idricksvatten från anläggningar med bristande underhåll. Vidare visar resultaten att detfinns indikationer på att konsumtion av avsaltat dricksvatten istället för vanligtdricksvatten kan vara ofördelaktigt för vissa individer eftersom avsaltat dricksvattenofta är mineralfattigt. De slutsatser som kan dras är bland annat att avsaltningsteknikenavskiljer många miljöföroreningar och andra ohälsosamma ämnen som finns iÖstersjöns havsvatten. Vidare bör försiktighet tillämpas eftersom låg avskiljningsgradav ännu okända föroreningar i Östersjön och potentiella hälsoeffekter av dessa inte kanuteslutas. Dessutom går det i nuläget inte att avgöra vilka hälsorisker låga halter avalger och algtoxin i dricksvatten från avsaltningsverk i dåligt skick skulle kunna föramed sig. Till sist kan slutsatsen dras att dricksvatten kan vara en viktig källa tillmineraler för individer som inte får i sig tillräckligt med mineraler via kosten. Det gårdock i nuläget inte att fastställa betydelsen av dricksvatten som en mineralkälla förindivider som äter en mineralrik kost.
7
Schröder, Erik. "Effekter av vattenreglering på tillrinningen till Östersjön." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1428.
Full textAbstract:
<p>I denna studie har tillrinning till världens största bräckvattenhav, Östersjön, studerats. Östersjöns avrinningsområde inkluderar tillrinningsområden från 14 olika nationer och den totala befolkningen i området uppgår till ca 85 miljoner. Flera stora floder mynnar ut i Östersjön där Neva är den största med ett årligt medelflöde på 2500 m<sup>3</sup>/s. </p><p>En stor del av de vattendrag som mynnar ut i Östersjön är påverkade av vattenregleringar främst för vattenkraftsändamål. Syftet med vattenkraftsregleringar är att lagra vatten från vår sommar och höst för att använda detta vintertid då behovet av elkraft är stort. Regleringar för vattenkraftsändamål leder till förändrade hydrologiska förhållanden i de utbyggda vattendragen. Effekten av vattenregleringar innebär att de flesta flödestopparna blir utjämnade och att flödet vintertid ökar. </p><p>I denna studie har tillrinning till Östersjön vid reglerade förhållanden samt vid naturliga oreglerade förhållanden studerats. Studien har fokuserats på de tillrinningsområden som mynnar ut i Bottniska viken längs den Svenska kuststräckan. Studien baseras på rekonstruktionsberäkningar av naturliga flöden samt uppmätta flöden som tillhandahållits av SMHI och av Vattenregleringsföretagen. Den studerade perioden är 1979-2000. Vidare har regleringar för övriga länder inom östersjöområdet kvantifierats. </p><p>Resultaten från studien visar att den totala tillrinningen till Östersjön är kraftigt påverkad av regleringar. Studien visar att regleringar medför en kraftigt förändrad årsdynamik i de reglerade vattendragen med en utjämnad vattenföring över året där vårfloden i flera fall nästintill försvinner. Vidare visar resultaten ett ökat flöde vintertid samt att effekten under sensommar och höst är mindre. Effekter på den årliga tillrinningen är dock minimal. Studien fann även att effekten av regleringar ökar med egleringsgraden och är därmed mer tydlig i fjällområden till följd av att de flesta större regleringsmagasin är lokaliserade inom detta område och att regleringsgraden därmed ökar. Inom östersjöområdet som helhet står Sverige för den största andelen regleringar med en total magasineringskapacitet på 28 miljarder m<sup>3</sup> för de vattendrag som mynnar ut i Östersjön, följt av Finland på ca 19 miljarder m<sup>3</sup> och Ryssland på ca 17,5 miljarder m<sup>3</sup>.</p>
8
Lundblad, Catarina, and Carin Berggren. "Östersjön - en rabarbersoppa? : Om algblomningen i dagspressen." Thesis, Södertörn University College, School of Discourse Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1660.
Full textAbstract:
<p>Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen.</p><p>Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.</p>
9
Brander, Jonas. "Hållbart fiske i Östersjön : Möjligheter och problem." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167894.
Full text
10
Pettersson, Daniel, and Fanny Wallerstein. "IMO:s barlastkonventions konsekvenser för sjöfarten inom Östersjön." Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan, SJÖ, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18558.
Full textAbstract:
Arbetet behandlade vilka konsekvenser inom driften (ekonomiska kostnader och teknologi) som rederier kommer att drabbas av när IMO:s barlastkonvention träder i kraft då barlastvattnet måste renas innan inträde i Östersjön. Arbetets syfte var att få fram vilka konsekvenser det blir för rederier när IMO:s barlastkonvention träder i kraft. Resultatet skulle jämföra skillnaden mellan lag och rekommendation då Helsingforskonventionens rekommendationer baseras på IMO:s barlastkonventions krav. En kvalitativ metod valdes för att komma fram till resultatet, i form av en öppen intervjustudie, där fyra olika företag har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att se ifall de följde Helsingforskonventionens rekommendationer och vilka konsekvenser det skulle innebära och skulle komma att krävas då Barlastkonventionen träder i kraft. Resultatet visade att kostnaderna kommer att bli omfattande vid installation samt att det kommer att krävas teknologiska åtgärder. Vidare visade undersökningen att inköpskostnaden endast utgör en liten del av fartygets investering och att barlastreningsanläggningar är tämligen underhållsfria.<br>The task discussed the consequences within the ship’s operation (economical costs and technology) companies will be affected with when IMO’s Ballast Water Convention enters into force and ballast water has to be treated before entrance to the Baltic Sea. The purpose with the task was to find out which consequences companies will be forced with when IMO’s Ballast Water Convention enters into force. The result compares the difference between law and recommendation because HELCOM’s recommendations are based on IMO’s Ballast Water Convention’s laws. A qualitative method has been used, such as an open interview form, where four different companies were interviewed. The purpose with the interviews was to see if the companies followed HELCOM’s recommendations and which consequences it would lead to and would be necessary when the Ballast Water Convention enters into force. The results showed that the costs would be extensive when installation takes place and it will require technical arrangements. The task also shows that the purchase cost only makes a small part of the vessel’s investment and ballast water treatment systems are almost totally maintenance-free.
11
Wessman, Markus. "Musselodling : en alternativ reningsmetod för kväveutsläpp i Östersjön." Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-32799.
Full textAbstract:
Eutrofiering är ett stort problem för Östersjön där den största tillförseln av näringsämnen kommer som diffusa utsläpp. I Östersjön leder eutrofieringen till ökad tillväxt och algblomningar. Den ökade tillväxten leder även till grumling av vattnet vilket försvårar för makroalger, samt till bottendöd då stora mängder organiskt material faller ner på botten och måste brytas ned med syreförbrukning och svavelbildning som konsekvens. På västkusten, utanför Långevik vattenreningsverk, bedrivs musselodling i syfte att renavattnet från kväve. Det är ett alternativ till utbyggnad av kvävereduktionssteget i reningsverket. Syftet med den här rapporten är att undersöka om det är möjligt att genom musselodling minska kvävebelastningen i Östersjön. Den tittar på praktiska och ekonomiska effekterrörande odling och avsättning av musslorna. Analysen visar att de metoder och material som används på Västkusten skulle kunna användas i Östersjön. De största skillnaderna är att musslorna, på grund av den låga salthalten i Östersjön, växer långsammare och blir mindre. Detta leder till att det jämfört med Västkusten kommer att krävas en större odlingsareal. Eftersom musslorna blir så små kommer det inte att gå att sälja dem till humankonsumtion. Det går dock bra att göra antingen djurfoder eller gödningsmedel av dem. Av dessa två alternativ är djurfoder det mest intressanta. Slutsatsen blir att det visserligen finns åtskilliga praktiska frågor att hantera, men musselodling som metod för kväverening fungerar även i Östersjön.<br>www.ima.kth.se
12
Skeri, Helena. "Eutrofiering i Östersjön och dess effekter på ekosystemet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för biologisk grundutbildning, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226733.
Full textAbstract:
Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är eutrofiering. Eutrofiering innebär tillförsel av kväve och fosfor från bland annat jordbruk till havet vilket orsakar massiva algblomningar på somrarna. När fytoplankton sjunker till bottnen och bryts ned förbrukas syrgas vilket kan leda till syrgasbrist och således negativ påverkan på de organismer som lever där. Det kan ge bland annat försämrad reproducering, förändrat födosöksbeteende, förändring i populationsdensitet eller leda till döden hos vissa organismer. Vid nedbrytning av organiskt material under syrgasfria förhållanden bildas också vätesulfid (H2S) som kan vara akut toxiskt och döda många organismer. Många fytoplankton är också toxiska i sig och kan hos en del organismer orsaka skador som minskad tillväxt och minskade energireserver. Det kan också ge andra allvarliga fysiologiska skador eller leda till döden. Hos däggdjur kan toxinerna även orsaka minnesförlust och krampanfall. Toxiner kan också föras vidare mellan olika trofiska nivåer då predatorer äter byten där toxiner ansamlats. När en effekt på detta sätt kan leda till en annan kan hela ekosystemet tillslut förändras och det uppstår obalans. De stora massorna av fytoplankton orsakar också ökad grumlighet och minskad ljusgenomträngning i vattnet. Därmed kan makrofyter (vattenväxter) drabbas och minska i antal. När detta sker drabbas också de organismer som utnyttjar växterna som uppväxthabitat eller har dem som föda. Följaktligen drabbas även nästkommande steg i näringskedjan. Det kan orsaka en lång kedjeeffekt som tillslut rubbar hela ekosystemet. Återhämtningen av Östersjöns ekosystem kan ta lång tid men mycket görs idag för att minska utflödet av kväve och fosfor till vattnet. Bland andra har Helsingforskommissionen (HELCOM) satt upp aktionsplaner med mål för att rädda Östersjöns framtid.
13
Forsmark, Jonas. "Svensk-finsk samverkan för maritim säkerhet i Östersjön." Thesis, Försvarshögskolan, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-7551.
Full textAbstract:
Globalisering, digitalisering och miljöförstöring är faktorer som bidragit till dagens komplexa säkerhetssituation, i synnerhet på den maritima arenan. Forskning inom maritim säkerhet pekar entydigt på att nyckeln till framgång är samverkan mellan alla aktörer, såväl civila som militära. Sverige och Finlands försörjning är beroende av säkra sjötransporter varför maritim säkerhet i Östersjön är viktig för ländernas utveckling. Sverige och Finlands fördjupade militära samarbete har varit fokus för flera studier men förutsättningarna för myndighetssamverkan i det bredare perspektivet maritim säkerhet har inte studerats i samma omfattning. Denna studie undersöker genom kvalitativ textanalys hur de båda länderna ser på myndighetssamverkan och vilka förutsättningar som finns för samverkan i kontexten maritim säkerhet. Analysen genomförs med stöd av teorier kring samverkan – hur begreppet tolkas och vilka faktorer som påverkar effektiv samverkan mellan myndigheter. Slutsatsen är att det finns stora likheter i hur de båda länderna organiserar sig inom det maritima området och förutsättningarna för samverkan är goda ur ett organisatoriskt perspektiv. Det finns dock kulturella skillnader mellan de olika myndigheterna vilka behöver beaktas. I båda länderna finns sedan tidigare flera etablerade samverkansnätverk vilka kan användas för att utveckla ett fördjupat samarbetet inom maritim säkerhet, ett område där båda länderna redan har kommit långt. Utifrån aktuell forskning krävs dock ännu mer ifråga om myndighetssamverkan och politisk vilja. Denna uppsats visar att förutsättningarna för detta finns.
14
Göth, Martin. "Sjömakt som grund för marint nordiskt samarbete i Östersjön." Thesis, Försvarshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4684.
Full textAbstract:
Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (Swedish Finnish Naval Task Group). Länderna har historiskt mycket gemensamt men har också olika utgångspunkter för sina respektive säkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna – den nationella uppfattningen om sjömakt, jämförs ländernas förutsättningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen används Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrån strategiska och doktrinära nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i ländernas syn på sjömakt. Den svenska utgångspunkten för sjömakt är global där den finska utgångspunkten är territoriellt försvar med en internationell ambition. Grundstenen i den finska marinen är kamp- och försvarsvilja medan det i Sverige snarare är internationellt samarbete och nätverk. Avgörande skillnader är nödvändigtvis inte begränsande utan kan ligga till grund för ett bättre gemensamt slutresultat där olika system kompletterar varandra på ett effektivt sätt.
15
Hållenius, Gustav. "Analys av bottensediment från västra Gotlandsbassängen i Egentliga Östersjön." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-354549.
Full textAbstract:
Rapporten ämnar undersöka bottensediment bärgade från ett område i västraGotlandsbassängen i Östersjön. Östersjön är ett ansträngt bräckvattenhav medutbredda övergödningsproblem, döda bottnar och hotad biologisk fauna. Söktaresultat berör fosforhalt, förekommande metaller, mineralsammansättning,kornstorleksfraktioner samt organisk halt för ett projekt där målet ärsedimentbärgning för betongindustrin och brytning av fosfor som arbetar motövergödning med kretslopp och cirkulär ekonomi. Detta uppnås med följandeanalysmetoder: ICP-MS, XRD, TGA och laserdiffraktometer tillsammans med RISE CBI. Analyserna visade att sedimentet är ett finsediment med en hög organisk halt ochkan klassificeras som postglacial siltgyttja och innehåller 1,63 mg/kg TS fosfor.Förekommande mineral är albit, kvarts och glimmer. Metaller som påträffades var,men inte uteslutande kisel, 214000 mg/kg TS, aluminium 80600 mg/kg torrt sediment(TS) och järn 49900 mg/kg TS. Under diskussionen hanteras renings-ochseparationsprocesser för fosfor och metaller, av vilka Bio-P metoden ochhyperackumulerande växter tas upp.<br>This project aimed to investigate sediment salvaged from an area in the westernGotland basin of the Baltic Sea. The Baltic Sea is a stressed brackish water sea withextensive eutrophication problems, so-called dead zones and threatened fauna. Theresults relate to phosphorus content, prevalent metals, mineral composition, grainsize distribution, and organic content. This work is part of a project where the goal isphosphorous recovery for concrete and phosphorus mining with circulation andcircular economics to better the current situation in the Baltic sea. The physical andchemical properties of the sediments were investigated using the following analyticalmethods: ICP-MS, XRD, TGA and laser diffractometer together with RISE CBI.The results show that the sediment is a postglacial silt gyttja, with a phosphorouscontent of 1.63 mg / kg of dry sediment (DS). Existing minerals are albite, quartz andmica. Elements found were, but not exclusively silica, 214000 mg/kg DS, aluminium80600 mg/kg DS and iron 49900 mg/kg DS. Relevant purification and separation processes for phosphorus and metals, of which the Bio-P method and hyper-accumulating plants are two, are discussed.
16
Eklund, Olivia, and Mai Jenny Engström. "Östersjön - ett sjunkande skepp? : En komparativ studie om hur Östersjöns miljöproblem gestaltas i svenska och finska medier med avseende på miljöjournalistikens uppmärksamhetscykler." Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34334.
Full textAbstract:
Detta är en komparativ studie om Östersjöns miljöproblem och hur de gestaltas i tre svenska och tre svenskspråkiga finska tidningar. Östersjön har, enligt forskare flera olika miljöproblem, bland annat övergödning, överfiske, gifter i fisk samt nedskräpning och invasiva arter. En annan aspekt som är viktig att ta hänsyn till i denna studie är relationen mellan Sverige och Finland, inte enbart gällande Östersjöns miljöproblem utan också hur relationen har sett ut historiskt inom olika sociokulturella- och ekonomiska aspekter. Studien är indelad i två olika delar, en kvantitativ och en kvalitativ. De teoretiska ramverken som använts är uppmärksamhetscykler och gestaltningsteori. Resultatet från studiens första del visade bland annat att fiskeindustrin och fiskar var det vanligaste ämnet att rapportera om för samtliga tidningar utom en. Materialet från den kvalitativa studien utgick från resultatet från den kvantitativa och fokuserade därmed på artiklar om fiskeindustrin och fiskar. Resultatet på den kvalitativa studien visade att artiklarna från både de svenska och finska tidningarna skiljde sig åt och att de finska artiklarna använde exempelvis fler forskningsinriktade ord och begrepp. De svenska tidningarna innehöll också tydligare ansvarsgestaltningar. Sammanfattningsvis finns det skillnad i både hur mycket det rapporteras om Östersjöns miljöproblem och hur dessa gestaltas med avseende på miljöjournalistikens uppmärksamhetscykler
17
Fridolfsson, Emil. "Kan fiskpredation reglera populationer av storspigg (Gasterosteus aculeatus) i Östersjön?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15113.
Full textAbstract:
Fiskbestånden i Östersjön har sedan början av 1980-talet genomgått en omfattande förändring. Stora predatorer, som torsk (Gadus morhua) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i antal medan det finns tecken på att storspigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat. Denna sannolika ökning av storspigg skulle kunna ha att göra med minskningen av både torsk och abborre som predatorer i de kustnära tångbältena. För att undersöka detta utfördes ett mesokosmexperiment där torskens och abborrens förmåga att predera på storspigg undersöktes, både i ljus och mörker. Hypoteserna som arbetet utgick ifrån var att torsk var en bättre predator i mörker än i ljus och att torsk var en bättre predator än abborre i mörker. Resultaten visar på att torsk är den bättre predatorn i både ljus och mörker, samt att den är lika framgångsrik i mörker som i ljus. Detta tyder på att torskens försvinnande skulle kunna vara en bidragande faktor till ökningen av storspigg. Ytterligare visades abborren vara en mer framgångsrik predator i mörker än i ljus, detta trots att den alltid anges som en visuell predator. Detta visar att även minskningen av abborre skulle kunna vara en anledning till att storspiggen ökar.
18
Johansson, Erik. "Ett Grönt Slagfält : Miljöpolicy ur miljösäkerhetsperspektiv från organisationer runt östersjön." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55658.
Full textAbstract:
På grund av den nuvarande situationen i miljöpolitiken i östersjön är väldigt negativ så undersöker jag i denna uppsats vilket fokus de olika nationerna har på sin miljöpolicy. Detta utförs igenom att sex olika perspektiv på miljösäkerhet appliceras på policydokument från tre olika organisationer inom två dimensioner, en dimension för säkerhetsobjekt och endimension för riskfaktor. Dessa organisationer är NATO, HELCOM och Sverige. Undersökningen har kommit fram till att NATO och Sverige lägger fokus på att människan är det objektet som ska skyddas från miljöproblem och att HELCOM har fokus på att skydda miljön från människan. Slutsatserna som dras från detta är att från de olika perspektiven av miljösäkerhet så utgår alla de olika organisationerna från att vikten är att skydda sig själva och varandra från att hamna i en situation av resursbrist. Detta användes av de olika militära organisationerna som en ursäkt för att skapa policy som fokuserade på att försöka försvara människorna mot andra människor som kunde ta deras resurser och av HELCOM som ett sätt att skapa policy som skapade en mer hållbar östersjö som kommer ha en god livskraft i framtiden. Detta var också något som Sverige höll fram på civil nivå, men inte lika hårt på den tidigare nämnda militära nivån.
19
Pahv, Beatrice. ""EN OSÄKER OCH FÖRÄNDERLIG TID" : en diskursanalys av säkerhetsläget kring Östersjön." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352534.
Full text
20
Hallenborg, Edward. "Hotuppfattningar och strategier för maritim säkerhet i Östersjön, ur ett svenskt perspektiv." Thesis, Swedish National Defence College, Swedish National Defence College, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-670.
Full textAbstract:
<p>I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim säkerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvärldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehållen maritim säkerhet i Östersjön.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehålla den maritima säkerheten.</p><p>För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade säkerhetsbegreppet använts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhälle, miljö samt militär identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar.</p><p>Strategierna som har analyserats har fokus både på svenskt nationellt såväl som transnationellt samarbete och berör både nutid och framtid.</p><p>Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lägger allt mer fokus på transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska länderna men att även instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten.</p>
21
Slesgård, Sanna. "Fick algblomningen i Östersjön 2005 några ekonomiska effekter? : Fallet turistnäringen på Gotland." Thesis, Södertörn University College, School of Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2703.
Full textAbstract:
<p>Algal bloom is a naturally occurring phenomenon and occurs in all waters around the world but in recent years, algal bloom in the Baltic Sea has become more massive and more widely spread. When an algal bloom negative effects on the seawater quality, it may have an impact on tourism in the Baltic Sea. The aim of this thesis is to study, through a survey based on a production function approach, whether an environmental change as algal blooms, influenced the Gotland tourist accommodation industry and their "production of attractive overnight” in the summer of 2005. The results show that algal blooms did not have a great impact on companies “production of attractive accommodations". This may be due to the fact that the response rate of the survey was low and the result is thus difficult to analyse and is there for not ensured. It is interesting to consider that 57 % of all respondents of the tourism industry were adversely affected by algal blooms. That is almost twice as many, as the ones who considered themselves being affected. A total of 35 % of all respondents in the investigation, felt that they were affected by algal blooms and it was actually the western group that felt most influenced by other means of algal blooms by 17% to13% for the eastern group. Almost everyone who participated in the survey claimed that the media has magnified the problem of algae blooms and the image of Gotland is adversely affected by it.</p><br><p>Algblomning är en naturligt förekommande företeelse och sker i alla vatten världen över men på senare år har algblomningarna i Östersjön blivit kraftigare och utbredningen större. Då algblomningen påverkar badvattenkvaliteten negativt, kan det tänkas att det får effekt på turismnäringen i Östersjön. Syftet med denna uppsats är att studera, genom en enkätundersökning baserad på produktionsfunktionsmetoden, huruvida ett förändrat miljötillstånd som algblomning, påverkat den gotländska turistboendebranschen och deras ”produktion av attraktiva övernattningar” sommaren 2005. Resultatet visar att algblomningen inte hade någon större påverkan på företagens ”produktion av attraktiva övernattningar”. Detta kan bero på att deltagandet av enkäten var låg och resultatet blir därmed svår analyserat och ej säkerställt. Det är också intressant att totalt sett anser 57 % av alla svarande att turistbranschen påverkades negativt av algblomningen, vilket är fler än de som själva ansåg sig bli påverkade – nästan dubbelt så många. Totalt var det 35 % som ansåg sig påverkade av algblomningen totalt i undersökningen och där var det faktiskt västgruppen som ansåg sig mest påverkade på annat sätt av algblomningen med 17 % mot 13 % för östgruppen. Nästan alla som deltog i undersökningen hävdade att media blåser upp problemet algblomning och att det påvekar bilden av Gotland negativt.</p>
22
Lindqvist, Charlotte. "Triggas hannar av honlig lukt? : en beteendestudie på tångsnälla (Syngnathus typhle) i Östersjön." Thesis, Gotland University, School of Culture, Energy and Environment, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-613.
Full textAbstract:
<p>The brood-nosed pipefish <em>Syngnathus typhle</em> is a pipefish with reversed sex roles. Males prefer to mate with large and ornamented females and females compete for partners. It has previously been shown that males mate more randomly when water becomes turbid.</p><p>In the Baltic Sea eutrophication has become a severe problem with turbid waters as one consequence. Turbidity makes visual cues less effective and thus weakens sexual selection in species using vision to discriminate between partners. It also affects mate encounter rates in species using vision to find each other. A lower mate encounter rate means a weakening of sexual selection and that individuals mate more randomly. One way to compensate for lower visibility would be to use olfactory cues instead. In this study I investigated whether <em>S. typhle</em> could use olfactory cues to discriminate between sexes. I found no support that they could use olfactory cues to find a partner.</p>
23
Pinner, Björn. "Risker med svenskt torskfiske i Östersjön : En kartläggning och analys av fiskeaktörers riskuppfattning." Thesis, Södertörn University College, School of Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2764.
Full textAbstract:
<p>This paper makes an analysis of risk and risk management of Swedish cod fishery in the Baltic Sea. The purpose is to describe differences in risk perception between fishery stakeholders and the consequences these imply for political decisions. A literature study was undertaken at the startup-phase to give the study a valid background and interviews with four actors in the fishing industry was conducted. The chosen actors are: The Federation of Swedish Fishermen (SFR), Swedish Board of Fisheries, WWF and one researcher. The results indicate two causes for the cods’ positive trend, good natural conditions and a better fishing administrationin the Baltic Sea area. Risk perception is on the surface practically the same allover but a deeper analysis identifies differences. The four actors all point at different parts ofthe improved fishing-administration as most important. Improved fishing-administration during the 21th century is a fact but not good enough. As long as fishing quotas are not raised considerably during the next few years the Baltic Sea cod should be on the rise and reach biologically safe population. The most important cause for the improved fishing administration is that more actors can take part in the political decisions and that ICES’ biological recommendations are complied with to a larger extent than before.</p><br><p>Uppsatsen behandlar ämnet risk och riskhantering av det svenska torskfisket i Östersjön. Syftet är att redogöra för skillnaderna i riskuppfattning hos aktörer inom fiskenäringen sam tvilka konsekvenser skillnaderna har för de politiska besluten. En litteraturstudie har gjorts föratt ge en kunskapsbakgrund inför intervjuerna med fyra fiskeriaktörer. De utvalda aktörerna är SFR (Svenska Fiskares Riksförbund), Fiskeriverket, WWF och en representant förforskarvärlden. Resultaten i studien visar att orsakerna till torskens förbättrade status är två, en god naturlig förökning samt en bättre förvaltning av fiskeresurserna. Riskuppfattningen skiljer sig inte mycket på ytan mellan aktörerna. En djupare analys identifierar dock skillnadersom inte är lika tydliga vid en första anblick. Aktörerna betonar olika delar av den förbättringsom skett i fiskeförvaltningen, troligtvis beroende på vilken bakgrund de har. Fiskeförvaltningen har blivit bättre under 2000-talet men bestånden är ännu inte betryggande goda. Så länge inga drastiska höjningar av fiskekvoterna sker de närmare åren och beståndenfortsätter öka är risken liten för ännu en kollaps för Östersjötorsken. Den viktigaste orsaken till den förbättrade förvaltningen är att fler aktörer är inblandade i beslutsprocessen och att ICES rekommendationer efterföljs i högre grad i de politiska besluten.</p>
24
Eklund, Manne. "I fredlig hamn : Hur en fredlig hamn påverkades under en fientlig tid: Gävle Hamn under andra världskriget 1939-1945." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22403.
Full textAbstract:
Gävle hamn under andra världskriget är ett tidigare outforskat område. I denna uppsats undersöks hur hamnens verksamhet samt ekonomi påverkades under krigsåren 1939-1945. Uppsatsen fokuserar på stuveriarbetarförbundet samt den kommunala hamnstyrelsen. Vidare så undersöks huruvida det fanns dokumenterade åsikter angående Nazityskland och eventuella moraliska dilemman som uppstod i samband med handeln mellan Gävle hamn och Nazityskland. Resultatet visar att Nazitysklands ockupation av Danmark och Norge, samt spärren i Skagerack, som innebar ett stop för sjöfart mellan Östersjön och Atlanten, påverkade Gävle hamns verksamhet i stor utsträckning. Detta ledde till att Nazityskland var den enda möjliga stora handelspartnern för svenska Östersjöhamnar, vilket innebar att ekonomin och verksamheten i Gävle hamn upplevde störst nedgång efter att Nazitysklands krigslycka hade vänt. Dokumenterad kritik från stuveriarbetarförbundet mot Nazityskland var sparsam till mängden, men ökade något mot slutet av kriget.
25
Bodin, Karin. "The New Man and the Sea : Om hur design kan ändra vår attityd gentemot havet. Genom att bryta ytan och visa på en värld där vi lever med havet och inte av havet." Thesis, Konstfack, Industridesign, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5571.
Full textAbstract:
Havet - allt som lever på jorden behöver havet. Havet är källan, där liv skapades. Vi människor är inget undantag. Men vi har skapat ett ohållbart beroende till havet. Det tar upp en fjärdedel av all den koldioxid vi människor producerar, och näst intill all värme alstrad av växthuseffekten. På ytan ser kanske havet ut att må bra. Men i själen mår det dåligt. Hur kan design ändra vår attityd gentemot havet? Vad händer om vi bryter ytan mellan havet och människan? Hur skulle produkter, i en värld vår vi ger havet och dess invånare den respekt de förtjänar, se ut? Om vi skulle leva med och inte av havet? Mitt arbete utspelar sig i ett scenario där vi har förstått vårt behov av havet och där vi värnar om det. Där havet har en framstående roll och människan visar det respekt. För att beskriva det scenariot presenterar jag fiskredskap – redskap som gynnar fiskens liv och miljö. Detta genom att anspela på aktiviteten av att håva och meta och men med redskap vars grundläggande funktion är vänd från att ta en fisks liv till att istället ge den förutsättningar för ett friskare liv.
26
Nilsson, Emmelie. "Algal blooms and water quality in coastal waters of Öland : Possible effect on local tourism?" Thesis, University of Kalmar, School of Pure and Applied Natural Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1468.
Full textAbstract:
<p>Utvecklingen av algblomningar i Östersjön har blivit mer diskuterat i media under senare år. Eftersom algblomningar ofta infaller samtidigt som turistsäsongen så har områden som är beroende av turistnäringen drabbats hårt. Under sommaren 2005 inträffade massiva giftiga algblomningar i Östersjön, och detta påverkade turismen på Öland negativt ur ekonomisk synpunkt. Mänsklig påverkan är ansedd vara huvudorsaken bakom den ökade förekomsten av algblomningar i Östersjön. Målet med detta projekt är att undersöka hur förekomsten av algblomningar påverkar turismen på Öland. Genom att ha samlat in vattenprover vid tre olika platser på Öland under sommaren 2007, har parametrar så som näringsstatus, temperatur, salthalt, phytoplankton sammansättning och klorofyll-a undersökts. Mängden nederbörd har observerats via data från SMHI. Detta har gjorts för att kunna studera eventuella samband mellan näringsstatus vid kusterna och möjlig avrinning från land. Två enkäter har skickats ut till samtliga camping ägare på Öland, i ett försök att se hur algblomningar har påverkat turismen under åren 2005, 2006 samt 2007. En enkät utdelades också under sommaren 2006, men denna var riktad till turisterna som besökte campingar på Öland. Ett av de slutliga målen var att undersöka hur förekomsten av algblomningar och miljöfaktorer, så som temperatur, salthalt, nederbörd och näringsämnen är sammankopplade. Provtagningsplatserna skiljde sig åt när det gällde till vilken grad de påverkats av algblomningar. Den nordvästra kusten, Köpingsvik, har nästan aldrig exponerats för algblomningar, medan den östra kusten, Gärdslösa, oftast har det. Den sydvästra kusten , Mörbylånga, har varit drabbad under vissa år. Detta material har sedan jämförts med material insamlat från 2006. Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Turismen under 2006 och 2007 visade inte ha varit negativt påverkat av algblomningar. Turismen under 2005 visade sig däremot ha varit negativt påverkat av algblomningar. Cyanobakterier förekom i lågt antal under 2006 och 2007, men andra alggrupper blommade under våren och sommaren, speciellt en grupp av sötvatten dinoflagellat kallad Peridiniopsis polonicum. Denna art förekomi höga antal i både Gärdslösa och Mörbylånga, under slutet av juli och i augusti.</p><p>.</p>
27
Säw, Lukas. "Kryssningsdestination Visby : En unik destination i Östersjön med en framtida utmaning att attrahera internationella kryssningsturister." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40318.
Full textAbstract:
Abstract Kryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan år 2000 vuxit med mer än 3 miljoner resenärer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby på Gotland varit nedåtgående sedan år 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte väljer att stanna till vid destinationen. Fartygen är hänvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbåtar. Detta är tidskrävande och omöjligt att genomföra vid dåligt väder. Region Gotland har därför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till år 2018. Denna satsning fångade undersökarens intresse och är grunden till denna studie. Copenhangen Malmö Port är en samarbetsorganisation som sedan 2001 har hand om hamnar och hamnaktiviteter både i Köpenhamn och Malmö (Copenhagen Malmö Port 2014). Studien är till största del baserad på sekundärdata där kunskap kring kryssningsturism och destinationsutveckling har inhämtats genom litteraturstudier. Empirisk data har sedan samlats in i form av rapporter och kompletterats med ett frågeformulär. Studien har sin teoretiska referensram och utgångspunkt i Butlers livscykel analys (2006), Leipers (1990) definition av primära, sekundära och tertiära attraktioner och Cohens (1972) teori om turistbubblan. Detta för att skapa en förståelse för destination Visby inom produkten kryssningsturism i Östersjön och kryssningsturistens beteende. Examensarbetet identifierar och redovisar tre viktiga utmaningar som destination Visby ställs inför med en kryssningskaj. Målsättningen att utveckla ett nätverk som kan jobba effektivt med en strategiskt gemensam målbild prioriteras högt. Destinationen skall fortsätta att utveckla och tydliggöra sin unikitet för att differentiera sig som destination inom kryssningsturism i Östersjön. Destinationen bör eftersträva att paketera sina aktiviteter utifrån kryssningsturismens behov och önskemål.
28
Johansson, Adam. "Hantering av toalettavfall från fritidsbåtar : Undersökning om dagens vattenbehandlingssystem för att minska övergödning i Östersjön." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111304.
Full textAbstract:
The eutrophication in the Baltic Sea is a big issue which threatens marine ecosystems, increases the depletion of oxygen in the water and causes harm to aquatic animals. Human activities such as industries, agriculture, forestry and untreated sewage increase nutrient input (mainly nitrogen and phosphorus) which causes increased levels of plankton and bacteria. Sweden has suggested to prohibit recreational craft owners to discharge their untreated wastewater to the ocean. The aim for this study is to examine and analyze the different types of water treatment systems that exist today and to see what levels of bacteria and nutrients the effluent water has from the systems. This research will help the EU-commission to decide what demands you can put on the discharged effluent water on recreational crafts. The study shows that none of the existing systems is able to decrease the levels of nutrients in the effluent treated wastewater. This makes it hard for the EU-commission to decide on demands for recreational crafts. This may lead to increased use of drainstations of wastewater in harbors for owners.
29
Hjorth, Fredrik. "Säkerhetskultur i Östersjöfart : En studie kring sjösäkerhet, säkerhetskultur och arbetsvillkor ombord på fartyg som trafikerar Östersjön." Licentiate thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan, SJÖ, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17177.
Full textAbstract:
Föreliggande avhandlings centrala syfte är att undersöka säkerhetskultur ombord i fartyg vilka trafikerar Östersjön. Genomgående för fartyg i Östersjöfart är täta hamnanlöp, kustnära resor, trafik i tätt trafikerade områden samt små besättningar. Tidigare forskning antyder att det kan finnas ett systemfel i sjöfarten. Charles Perrow beskriver, till exempel, sjöfarten som ett felskapande system och menar att orsaken till detta är hur sjöfarten bedrivs. James Reason menar att värdering, attityd, kompetens och beteendemönster är fyra viktiga parametrar som definierar en säkerhetskultur. Sjöfartens säkerhetsstyrningssystem, International Safety Management Code (ISM) syftar till att en proaktiv och utvecklande säkerhetskultur skapas och upprätthålls inom sjöfarten. Resultaten av den här studien visar att sjöfarten saknar en framförhållning, ”failure of foresight”, där det proaktiva arbetssättet syftar till att incidenter och olyckor kan förutses. Studien har ett etnografiskt perspektiv vilket syftar till att skapa en så fullödig beskrivning över den kultur som studeras. Totalt ingår elva olika fartyg i studien, där besöken ombord varierat från någon timme till ett par dagar. Insamlad data har via en egenutvecklad analysmodell bearbetats för att försöka förklara säkerhetskulturen. I fokus i analysmodellen står hur information, feedback, ansvar, samarbete, uppföljning samt utveckling hanteras. Studien visar att det finns behov av att diskutera och förändra säkerhetskulturen i sjöfarten, både i stort som enskilt i fartygen. Det finns ett behov av vidare studier av hur säkerhetskulturen kan förbättras, samt ett behov av riktade utbildningsinsatser inom systemtänkande, organisationsteori och säkerhetskultur.<br>The main purpose of this thesis is to explore the safety culture onboard vessels trading in the Baltic Sea. The common denominator for vessels trading in the Baltic Sea is frequent port visits, coastal voyages, voyages in dense trafficked areas and small crews. Earlier research shows that there may be a system fault in the shipping industry. Charles Perrow describes the maritime industry as an error inducing system. He means that the cause for that is the way shipping is carried out. In a safety culture values, attitudes, competence and behavioral patterns are four important factors that define the safety culture. The maritime safety management system, International Safety Management Code (ISM) aims towards a proactive and evolutionally safety culture in the shipping industry. The results show that shipping today lacks a foresight, “failure of foresight”, where the proactive way of work leads to incidents and accidents being anticipated. This study has an ethnographic perspective, which aims to create a thick and substantial description of the culture that is being studied. Totally a number of eleven vessels participated in the study. The visits onboard reach from a couple of hours up to a few days. Collected data has been analysed through a self-developed model in an ambition to try to explain the safety culture. The model focuses on how information, feedback, responsibility, co-operation, follow-up and development are being handled. The study reveals that there is a need to discuss and change the safety culture in the shipping industry, in large as on the single vessel. As well as a need for further studies of how the safety culture can be improved and a need for education aimed towards system thinking, organizational theory and safety culture.
30
Tancred, Mani. "Miljöreglering för en hållbar marin miljö : Svaveldirektivens inverkan på resande i Östersjöområdet." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176715.
Full text
31
Bäcklund, Erik, and Mathias Danesten. "Östersjölaxen, ett förslag och enrad aktörer - vad kan gå fel? : En innehållsanalytis k studie kring olikaaktörers ståndpunkt gällande Europarlamentens och Europarådets förslag till en långsiktig förvaltningsplan förlaxbestånden i Östersjön och dess älvar." Thesis, Linköpings universitet, Tema vatten i natur och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107578.
Full textAbstract:
Det atlantiska laxbeståndet i Östersjön är idag hotat, vilket är ett resultat av antropogen påverkan, och det har i praktiken inte funnits någonförvaltningsplan för laxen i Östersjön på nästan 10 år. Ett förslag gällande en flerårig förvaltningsplan för Östersjölaxen lades fram av EUkommissionen2011, vilken syftade till att bidra till ett hållbart nyttjande av laxen, och att den genetiska integriteten och variationen bevaras.Huvudsyftet med denna studie är att undersöka utvalda remissvar som framtagits efter förslaget. Remissvaren är officiella utlåtanden från berördamyndigheter och icke-statliga organisationer, och som har framförts till regeringen. Innehållsanalysen kommer att användas i syfte att nå enfördjupning samt identifiera återkommande mönster och teman utifrån remissvaren och de två utförda intervjuerna. Analysen visar att mångaaktörer påvisar en generellt sett positiv inställning till förslaget, men meningsskiljaktigheter och kritik av föreslagna åtgärder och tillvägagångssättkaraktäriserar flera av remissvaren. Detta märks tydligt under förslagen gällande utfasning av utsättningar och smoltproduktionsmålen, där mångaåtgärds- och tillvägagångsförslag är mycket tidskrävande, och förändringar sker över längre tidsperioder. Det är därför av stor vikt attförändringsprocesser påbörjas långt innan man riskerar att nå en punkt där skadan blir oåterkallelig.<br>The population of the Atlantic salmon in the Baltic Sea is threatened by substantial anthropogenic activities, and in practice, an action plan hasbeen missing for almost a decade. A proposal for a multi annual action for the Baltic salmon stock was presented by the EU-commission 2011,this plan aimed to aid attempts of reaching a sustainable exploitation of the salmon stock, and to sustain the genetic integrity and diversity of thespecies. The main purpose of this thesis is to examine selected statements of opinion in regards of mentioned proposal, these statements areofficial recommendations carried out by concerned authorities and NGO’s, and have been delivered to the Swedish government. Content analysiswill be used on the statements of opinion and the two interviews. The analysis shows that various actors are generally positive towards theproposal of a multiannual action plan, but disagreements and critique of proposed approaches tend to be dominant in several statements. This isvery clear in terms of the phasing out of the salmon releases and the smolt production goals, which the proposal deals with. A large number ofproposed measures and associated processes are very time consuming, and thus, changes in matters like these happen over extended periods oftime. It is therefore of great importance that actions are put in motion long before the risks of reaching irreversible damages becomes evident.
32
Ausinsch, Fredrik. "HUR KAN VI REDUCERA DEN INTERNA ÖVERGÖDNINGEN SAMT REGLERA ALGBLOMNINGAR FRÅN ATT NÅ EGENTLIGAÖSTERSJÖNS KUSTZON ?” : En vision om att återfå en balans i Östersjön genom att skörda algöverskott och använda biomassan som en framtida råvara." Thesis, Umeå universitet, Designhögskolan vid Umeå universitet, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-92489.
Full textAbstract:
The Baltic Sea is one of the world’s most polluted seas. Increased discharge of nutrients due to greater populations of people, together with a slow water exchange, creates great stress on the sea. Too much nutrients leads to increased growth of algae and causes problem in the ecosystem. Even if we reduce nutrient discharge the problem still exist in the ocean. When algae dies and sinks, more nutritional substances is produced called "internal eutrophication". This phenomenon will grow in the future due to a warmer climate and the problem is spreading towards the coastal zone, which is an important site for fish recreation. By removing the abundance of algae, the nutritional and toxic substances are reduced and the algae biomass can be a future resource for biofuel production.
33
Hansen, Erik. "Politiken och Flottan 1981-2009 : En analys av sjöstridskrafternas förmåga i närområdet kopplat till regeringens försvarspropositioner." Thesis, Försvarshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-2645.
Full textAbstract:
Marinens sjöstridskrafters förmåga har sedan kalla krigets slut genomgått stor förändring. Den största är att kvantiteten drastiskt har minskats. Frågan som måste ställas är om den förmåga marinen besuttit har uppnått de krav politiken har ställt. Uppsatsen genomför en komparativ studie och kartlägger hur de marina materiella förmågorna har varit tillräckliga för att kunna nå de mål och möta de hot som svenska regeringar identifierat i propositioner sedan 1981 tills 2009 med fokus på det marina närområdet och Östersjön med tre nedslag i historien. För att förstå förändringen som skett tas även förändringen av den säkerhetspolitiska omvärldsuppfattningen upp. I analysen ses den förändring av omvärlden som legat till grund för de mål och hot som identifierats samt vilken marin sjöstridsförmåga som funnits. Från en omvärld som givit ett mål att verka fredsbevarande och bekämpa en invasion ensamt, har fokus skiftat till att möta det vidgade säkerhetsbegreppet, som ska mötas tillsammans med andra efter solidaritetsförklaringen. Sjöstridskrafternas förmåga har under tiden förändrats kraftigt.
34
Sjöberg, Hanna. "Säl och valjakt ur ett långtidsperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413650.
Full textAbstract:
Hunting for marine mammals, mainly the seal species found in the Baltic Sea has long been on Gotland. Much research has been done on how and when seals have been hunted, mainly in the cave Stora Förvar on Stora Karlsö off the west coast of Gotland and on Ajvide. Hunting for porpoises has also occurred, the only whale species that live in the Baltic sea, but not to the same extent as hunting for seals in the Baltic Sea. This master thesis aims to gain a deeper understanding of the relationship between animals and humans by studying the hunting of marine mammals in the Baltic sea from a long-term perspective. The questions for this thesis is to understand how hunting methods have changed, evolved and the economic purpose of hunting marine mammals. For this thesis, six case-studies have been chosen to enable discussion about the hunting in more depth. These six case-studies are from different places and time periods on the island of Gotland were bones from seals and whales have been deposited. The result shows that four seal species and one whale species were hunted during different time periods on the island of Gotland and these were the harp seal, ringed seal, harbour seal, grey seal and the porpoise. These mammals have been an important source for food especially during the stone age but also throughout the later time periods.
35
Hallberg, Jonna. "Bräckta Tårar." Thesis, Konstfack, Grafisk Design & Illustration, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6874.
Full textAbstract:
Bräckta tårar” är en animerad kortfilm som behandlar ett av Östersjöns miljöproblem, döda bottnar. Det är ett projekt som visar vad som händer i havet och hur det påverkar livet under ytan. Med filmen vill jag på ett illustrativt sätt berätta och beskriva den situation Östersjön befinner sig i. Genom att följa ett friskt hav, som förstörs alltmer på grund av övergödningens påverkan, hoppas jag att fler får kunskap om vad som händer i vårt hav och på så sätt prioriterar ett bättre skydd mot våra ovärderliga naturresurser.<br>Brackish tears" is an animated short film about the Baltic Sea’s dying sea beds. The film describes the process by which this environmental crisis occurs, focused upon the “Dead Zones” and the sea life that used to flourish there. Following a fresh and healthy sea as it is thoroughly destroyed by chemical pollutants from agriculture run-off, I intend to exhibit the vitality of sea life and the quickness by which it is gone. My hope is that through knowledge, our priorities can move towards better protection of our invaluable and irreplaceable natural resources.
36
Karlsson, Eva. "En analys av fosforhaltens förändring i samband med syrebrist i djupvattnet vid två stationer i Egentliga Östersjön." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2122.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats handlar om vad som händer med fosforkoncentrationen i djupvatt- net vid två olika stationer i Östersjön när syrgaskoncentrationen förändras. Mitt syfte var dels att se om fosforhalten ökat och om detta tycks ha samband med minskade syrgashalter. För att få svar på dessa frågor använde jag mig av data från SMHI: s databas SHARK. De två stationer som jag analyserat data ifrån är BY 15, Gotlandsdjupet, och BY 31, Landsortsdjupet. Dessa båda stationer ligger i Egentliga Östersjön och har ett vattendjup på 225 m respektive 440 m. De variab-ler som jag använde mig av var syrgashalt och fosfathalt. Tidsperioden var 1992 – 2002. Resultatet visade att fosfathalten ökat under perioden samtidigt som syrgas-halten minskat vid båda stationerna. Det fanns också ett statistiskt signifikant samband mellan minskade syrgashalter och ökade fosfathalter. Fosfors läckage från sedimenten kan varaen intern källa vid syrebrist i djupvattnet. Detta innebär att fosfathalten stiger i djupvattnet när syrehalten minskar. Av detta drar jag slut-satsen att det är viktigt att ta i beaktande denna interna källa av fosfor när man diskuterar Östersjöns övergödningsproblematik.</p>
37
Ahmed, Dolovan, and Mohammed Erik Jamal Fadul. "Utsläpp från svenska reningsverk till Östersjön : Granskning av Henriksdals reningsverk, Ryaverket, Sjölunda reningsverk, Kungssängsverket och Duvbackens reningsverk." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25496.
Full textAbstract:
From domestic and industrial waste water will have to be cleaned before it can be released into lakes and streams again. This purification takes place through various stages of treatment plants. Wastewater contains many substances that are harmful to the environment as well as human and animal health, so it is important that the purification that is done is done in an efficient and thoughtful manner. The steps that are common in Swedish cleaning plants are mechanical, biological and chemical purification. These purification steps ensure that larger particles do not come out to the open water, convert nitrogen into nitrogen through the activation process, and that by chemical treatment, the emission of phosphorus is reduced. All of these purification steps can be designed differently and vary from purification plants to purification plants. Therefore, the degree of purification and emissions can distinguish between different treatment plants. Because there are many factors involved in the processes at Swedish waste treatment plants, it is important to carry out annual audits to detect problems that can lead to environmental damage.If cleaning does not work, exercise can increase in lakes and seas, which causes people and animals to suffer. Bottom dead and acid deficiency are already a major problem for the Baltic Sea. In order to reduce the negative environmental effects, emissions of nutrients are drastically reduced. This concerns the release of nutrients from all countries around the Baltic Sea.This study focuses on nitrogen and phosphorus purification from 5 wastewater treatment plants, Henriksdal's purification plant (Stockholm), Ryaverket (Gothenburg), Sjölunda purification plant (Malmö), Kungssängsverket (Uppsala) and Duvbacken purification plant (Gävle). Information about its activities has been obtained through interviews and works own reports.The purification plants use different technical solutions, and all treatment plants meet today's requirements for purification. The biggest difference is the degree of nitrogen purification. All wastewater treatment plants have a history of changes in technical solutions to improve treatment. Cleaning wastewater from households and industries costs a lot of money for the treatment plants, so it's always a challenge for the wastewater treatment plants to clean the water in the best possible way without costing too much.It is expected that the cleaning requirements will be tightened and all treatment plants should continue to develop to increase efficiency. Current purification requirements are designed to suit the recipient's sensitivity. If the EU's idea of the same degree of purification across the country is transformed into requirements, Duvbacken will need to significantly improve the nitrogen treatment at the waste water treatment plant.<br>Från hushåll och industri kommer det avloppsvatten som måste renas innan det kan släppas ut i sjöar och vattendrag igen. Denna rening sker genom olika steg i reningsverk. Avloppsvattnet innehåller många ämnen som är skadliga för miljön samt människors och djurs hälsa, därför är det viktigt att reningen som sker görs på ett effektivt och genomtänkt sätt. De steg som är vanliga i de svenska reningsverken är mekanisk, biologisk och kemisk rening. Dessa reningssteg ser till att större partiklar inte följer med ut till det öppna vattnet, omvandlar kväve till kvävgas genom aktivtslamprocessen, samt att genom kemisk rening minskar man utsläppen av fosfor. Alla dessa reningssteg kan utformas på olika sätt och variera från reningsverk till reningsverk. Därför kan reningsgraden och utsläppsmängderna skilja mellan olika reningsverk. Eftersom det är många faktorer som spelar in när det gäller processerna på svenska reningsverk är det viktigt med årliga granskningar för att upptäcka problem som kan leda till miljöskador. Fungerar inte reningen kan bland annat övergödningen öka i sjöar och hav vilket leder till att människor och djur drabbas. Bottendöd och syrebrist är redan ett stort problem för Östersjön. För att minska de negativa miljöeffekterna gäller det att utsläppen av näringsämnen minskar drastiskt. Detta gäller utsläpp av näringsämnen från alla länder runt om Östersjön. Denna studie fokuserar på kväve och fosforrening från 5 st avloppsreningsverk, Henriksdals reningsverk (Stockholm), Ryaverket (Göteborg), Sjölunda reningsverk (Malmö), Kungssängsverket (Uppsala) och Duvbackens reningsverk (Gävle). Information om dessas verksamheter har erhållits genom interjuver och verkens egna rapporter. Reningsverken använder olika tekniska lösningar, och samtliga reningsverk uppfyller dagens krav på rening. Största skillnad är reningsgraden för kväve. Samtliga reningsverk har en historia av förändringar av tekniska lösningar för att förbättra reningen. Att rena avloppsvattnet från hushåll och industrier kostar mycket pengar för reningsverken, därför är det hela tiden en utmaning för reningsverken att rena vattnet på bästa möjliga sätt utan att det kostar för mycket. Man kan förvänta sig att reningskraven skärps och alla reningsverk bör fortsätta att utvecklas för att öka effektiviteten. Nuvarande krav på reningsgrad är så utformad att de är anpassad till recipientens känslighet. Om EU:s ide om samma reningsgrad över hela landet omvandlas till krav, kommer Duvbacken behöva förbättra kvävereningen vid reningsverket avsevärt
38
Hallman, Mattias, and Tony Hanner. "Isnavigering : Finns behovet av vidareutbildning hos svenskt nautiskt befäl?" Thesis, University of Kalmar, Kalmar Maritime Academy, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-5669.
Full textAbstract:
<p>I denna undersökning har vi tittat på aktiva svenska nautiska befäls erfarenheter och åsikter om isnavigering i Östersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivå är i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Östersjön har påverkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i så fall vilka moment en sådan kurs skulle behövainnefatta. Vi har även undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingå idagens sjökaptensutbildning i Sverige.</p><p>Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrån respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar även att de som genomgått en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillräcklig. Behovet och viljan att genomgå en isnavigeringskurs är högt enligt respondenterna. Mer än hälften av de tillfrågade ville se en renodlad isnavigeringskurs redan under sjökaptensutbildningen.</p><br><p>The aim for this research has been to find out Swedish nautical officers’ thoughts of and their personal opinions on their competence when navigating in ice infested waters in the Baltic Sea. Through a quantitative research method we have tried to build us an understanding on how the nautical officer appreciates his or her competence in this very special environment, how they think that earlier ice winters have effected their duties at work as well as if there is a need for further training in ice navigation and which elements should be included in such training. We have also wanted to investigate active nautical officers’ opinion on including an ice navigation course, in full scale, at the Master Mariner Program in Sweden.</p><p>The results show that nautical officers’ appreciation of their competence varies on the basis of their experience in years but also that attending a course in ice navigation gives officers, with little experience the appreciation of high competence in navigating ice infested waters.</p><p>The will and need for a course in ice navigation, according to the results, is relatively high as well as the officers’ opinion on adding a ice navigation course to the curriculum at the Master Mariner Program in Sweden.</p>
39
Forslund, William. "Visbys roller i ett växande handelsnätverk : Hur handel koncentrerar sig beroendepå teknologiska och institutionella faktorer." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-158087.
Full textAbstract:
Detta är en litteraturstudie över handeln i Östersjön under medeltiden som syftar till att studera hur handelsnätverk förändras av teknologiska och institutionella innovationer. Centralortsteori och nätverksteori kombineras för att studera hierarkin av handlade orter. Visbys förändrade roller från handelscentrum till simpel hamnstad förklaras genom att studera hur maktbalansen skiftar i ett handelsnätverk när räckvidden för transporter förändrar handelsflödets koncentration och knutpunkter. Slutsatsen blir att de viktiga handelstäderna skiftar när handel kan ske över en längre räckvidd, och att institutioner uppkommer i dessa orter som en funktion av detta. En hypotes över mekanismerna för denna process presenteras.
40
Kvarnbäck, Elias. "Matturism i Vitryssland ur svenska perspektiv : Möjligheter och hot för en specifik vitrysk gård." Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52118.
Full text
41
Halldén, Tom. "Förändringar i västra Yoldiahavets vattenmiljö under trettioett år : En studie av fossil från ostracoder, mollusker och foraminiferer från Myssjaren, östra Mellansverige." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi (INK), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-92993.
Full textAbstract:
I denna studie undersöks hur vattenmiljön förändrades i ett område av västra Yoldiahavet, idag sjön Myssjaren i östra Mellansverige. Syftet med undersökningen har varit att återskapa hur vattnets salthalt förändrades i området genom att studera förekomsten av fossil från saltvattenkrävande bentisk kalkskalsfauna i lera från perioden. Fossil hittades från sju år, 10 395-10 388 lervarvsår BP, av den 31 år långa period, 10 410-10 379 lervarvsår BP, som har undersökts. Utifrån fossilförekomsten kunde det konstateras att vattnet var bräckt under dessa sju år. Eftersom att fossil inte hittades från tidigare och senare perioder Därför är det möjligt att vattnet var bräckt både före och efter denna period. Det som begränsade de undersökta arternas utbredning i området var halten suspenderat sediment i vattnet. Det var en konsekvens av att mycket sediment transporterades till området i och med att området befann sig mellan två större utlopp av glacialt smältvatten. Därför har denna studie, förutom att konstatera att vattnet var bräckt under den undersökta perioden, även visat en succession av arter i Yoldiahavet. I studien identifieras också en 4 år lång kallperiod som varade mellan 10 393-10 389 lervarvsår BP. Vid 10 387 lervarvsår BP börjar iskanten att avancera, troligen som ett resultat av denna kallperiod, vilket slutligen leder till att de undersökta arterna upphör att förekomma i leran.
42
Lindahl, Joar, and Erik Lejman. "Nordiska färjerederiers lösning på det nya svaveldirektivet." Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25420.
Full textAbstract:
Det nya svaveldirektivet för hur mycket svavel fartygen i Östersjön och Nordsjön får släppa ut börjar gälla 2015. Detta har stor betydelse bland annat för färjerederierna som trafikerar inom SECA i Östersjön och Nordsjön. Idag finns det ingen självklar lösning på hur färjerederierna ska uppfylla det nya svaveldirektivet, så hur har de tänkt klara det? Hur såg färjerederiernas resonemang ut innan de valde vilken teknisk lösning de skulle använda sig av? För att få svar på frågeställningen används en kvalitativ metod. Rådata som varit till grund för slutsatsen har samlats in från sju olika talespersoner för färjerederier i Norden. Dessa talespersoner har varit insatta i fartygens drift och har goda kunskaper om fartygen och deras framdrift. I slutsatsen har vi sammanfattat resultaten av olika tekniska lösningar som rederierna har diskuterat under intervjuerna. Slutsatsen av undersökningen är att de flesta av färjerederierna kommer gå över helt till MGO eller WRD för att klara de nya svaveldirektivet år 2015, tills något bättre alternativ finns. De inblandade rederierna och deras talespersoner har tilldelats fingerade namn.<br>The new sulphur directive, concerning the quantity of sulphur that vessels in the Baltic Sea and North Sea are allowed to discharge in form of exhaust gases, takes effect in 2015. This has a great impact on the shipping companies traveling the Baltic- and North Sea SECA. Today there are no obvious solutions on how the ferry companies will be able to follow the new sulphur regulations, so how are they supposed to cope? In what way did they discuss matters before deciding upon which technical solution to choose? To answer the questions a qualitative method was used. Data, that has been the basis of this paper, has been collected from spokespersons from seven ferry companies in Scandinavia. These spokespersons have been familiar with the machinery on board and have significant knowledge of their vessels. In the conclusion we have summarized the results of different technical solutions that the shipping companies have discussed during the interviews. The conclusion of this paper is that most of the ferry companies will use MGO or WRD to cope with the new sulphur regulations until a better alternative is introduced. In order to maintain anonymity, the names of participating shipping companies and interviewees have been changed.
43
Svanmo, Johanna. "Hantering av förorenat sediment i Östersjöregionen - en sammanställning av aktörer och lagstiftningen." Thesis, KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-32953.
Full textAbstract:
Föroreningar till följd av mänskliga aktiviteter har pågått under åtskilliga år, i vissa fall började det för flera hundra år sedan. Till en början var det synliga föroreningar som uppmärksammades, t.ex. fibrer och färgade avloppsvatten, men på 1960-talet blev man medveten om att även osynliga föroreningar i form av kemikalier kunde orsaka omfattande negativa miljöeffekter. I och med detta ställdes högre krav på att industrierna och kommunerna renade sina utsläpp, vilket medförde en betydande förbättring av den yttre miljön. Men än idag kvarstår stora problem med förorenade bottensediment. Huvuddelen av föroreningarna är oxiderat järn, sulfider, tungmetaller, karbonater och naturligt organiskt material. Vissa av dessa ämnen utgör allvarliga problem då de riskerar att spridas till ytvattnet och bioackumuleras i vattenlevande organismer. Syftet med detta arbete är att undersöka förutsättningarna för att utveckla en gemensam strategi för hållbar hantering av förorenade sediment i Östersjön. Den första insatsen var att kartlägga och presentera aktörer som arbetar med olika typer av frågeställningar som berör föroreningar i sediment. När aktörerna sedan är kartlagda återstår det att lyfta fram de frågeställningar som respektive aktörer anser vara av (största) vikt för att uppnå god balans i ekosystemet. Då de förorenade sedimenten är ett problem för alla stater runt Östersjön kommer arbetet med att sanera bottensedimenten ske över landsgränserna vilket innebär att arbetet måste uppfylla respektive lands miljölagar. Samtidigt som hanteringen och bortskaffandet av det muddrade materialet måste verka inom EU:s ramdirektiv för vatten, hav och avfall. Därför ges en inblick i hur och när EU:s miljödirektiv och Sveriges lagar skall tillämpas för denna typ av vattenverksamheter. Aktörerna som har kontaktas är allt från hamnorganisationer som muddrar för att; öka vattendjupet, utbyggnad/tillbyggnad, få bättre framkomlighet för båtar eller att ta bort förorenade sediment, till miljöorganisationer som vill bevara den biologiska mångfalden. Även myndigheter och statliga verk som arbetar för en friskare Östersjöregion kontaktades. HELCOM och EU-kommissionen har tagit fram aktionsplaner för att rädda Östersjön. Rapporten tar även upp internationella och regionala konventioner som har tillkommit för att skydda den marina miljön som också ligger till grund för EU:s miljöskydd. Slutsatsen av kartläggningen är att många av de kontaktade aktörerna, både nationella och transnationella, arbetar med att ringa in och krigsklassificera förorenade områden och rapportera förhöjda värden av farliga ämnena som ackumulerats i sedimenten. Resultatet av dessa mätningar används sedan till att spåra eventuella föroreningskällor men även för att ta fram strängare och tydligare riktlinjer för fortsatt miljöarbete. Slutsatsen av studierna av lagstiftningen visar att EU:s ramdirektiv möjliggör en viss tolkningsfrihet vilket ökar riskerna för att miljöskyddslagarna inte blir lika omfattande i respektive medlemsland. Det är inte fallet för den svenska miljölagstiftningen, den borde istället öppnas upp för möjligheten att klassa muddermassorna som naturmaterial och inte avfall. Det skulle underlätta arbetsgången för muddringsarbeten.
44
Franck, Martin, and Roos Malin Holm. "COLLISIONS IN ICE : A STUDY OF COLLISIONS INVOLVING SWEDISH ICEBREAKERS IN THE BALTIC SEA." Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25468.
Full textAbstract:
This study was conducted with the purpose of furthering the knowledge of collisionsinvolving Swedish icebreakers in the Baltic Sea. It strived to identify the causes and directeffects of this type of collision. It also sought to establish if regulations and operationalguidelines, governing Swedish icebreakers and icebreaker assistance, were sufficient and ifthey were being adhered to.The method used to accomplish this was a qualitative literature study of all data regardingSwedish icebreaker collisions from the archives of the Swedish Maritime Administration andthe Swedish Transport Agency. Several accident investigation authorities from around theworld assisted in developing a method for processing the raw data.Having processed and examined the data the prevalence of different causes contributing to thecollisions could be established. All collisions occurred during icebreaker assistance. It wasfound that the all encompassing cause of the collisions was the difficulties of evaluating theice conditions and the behavior that difficult ice conditions necessitated the vessels to adopt.It was further made clear that the direct effects for the vessels, their crew and the environmentwere of limited severity. It was also concluded that the regulations and operational guidelinesgoverning Swedish icebreaker assistance, were generally being adhered to, and weresatisfactory in enabling a sufficiently safe and effective icebreaker assistance service.<br>Denna studie genomfördes i syfte att utöka den akademiska kunskapen om kollisioner sominvolverar svenska isbrytare i Östersjön. Den ämnade identifiera orsakerna och de omedelbaraeffekterna av dessa kollisioner. Vidare sökte den fastslå huruvida regelverk och riktlinjer förden svenska isbrytartjänsten var tillräckliga och om de efterlevdes.Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie av all data, med anknytning tillisbrytarkollisioner, som fanns tillgänglig i Sjöfartsverkets och Transportstyrelsens arkiv. Ettflertal utländska myndigheter som utreder olyckor assisterade vid framtagandet av modellenför bearbetning av datan.Efter att ha bearbetat och undersökt datan kunde förekomsten av olika bidragande orsaker tillisbrytarkollisionerna slås fast. Alla kollisioner inträffade under isbrytarassistans. Det stodklart att den övergripande orsaken var svårigheten i att utvärdera isförhållandena och deåtgärder fartygen tvingas vidta för att kunna ta sig fram genom isen. Vidare fastslogs att deomedelbara effekterna, för såväl fartyg som besättning och miljö, inte var förödande utan avbegränsad karaktär. Det fastslogs även att de regelverk och riktlinjer som styr den svenskaisbrytarverksamheten överlag efterlevdes och var tillräckliga för att säkerställa entillfredställande säker och effektiv isbrytartjänst.
45
Rydberg, Abelin Lisa. "Vad har hänt med alg- och fisksamhällena längs östra Ölands kust från 1930 och framåt? : (Intervjuer med människor som levde och verkade på Östra Öland)." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48250.
Full textAbstract:
Östersjön är ett stressat hav som i stor utsträckning påverkas av mänskliga aktiviteter, och under de senaste 100 åren har mycket i ekosystemet förändrats. I Östersjön har blåstången en viktig och dominerande roll på grunda hårdbottnar, då den bildar sammanhängande vegetationsbälten som utgör habitat för andra organismer. I mitten på 70-talet kom rapporter om att blåstångens utbredning minskade och senare också att fisksamhället förändrades. Blåstången var förr ett viktigt inslag som t ex jordförbättringsmedel och fisket var en stor och viktig näring för ortsbefolkningen på Öland. Dokumentation om hur ekosystemet utmed Ölands östra kust såg ut innan 70-talet är dock begränsad. För att få fram en beskrivning av hur kusten har förändrats sedan 1930-talet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med personer som levt och verkat vid Ölands östra kust. Undersökningsgruppen bestod av 13 personer i åldrarna 70-90 år, alla med någon slags anknytning till jordbruk eller fiske. Intervjuerna tog i genomsnitt 90 minuter och genomfördes under januari och februari månad 2006. Alla de intervjuade kunde berätta om förändringar i alg- och fisksamhället. Till exempel upplevdes algerna som ett bekymmer i fiskeredskapen och fiskfångsten minskade. Utöver resultatet av intervjustudien har en nutida miljöundersökning bidragit till att ge en bredd i beskrivningen till 2015. Mycket har förändrats och därmed påverkat alg- och fisksamhället i Östersjön sedan 30-talet. Genom att göra delvis strukturerade intervjuer med människor som levt och verkat längs Ölands östra kust ville jag få fram en tydligare bild av utvecklingen än vad som hittills funnits dokumenterad. Speciellt har jag fokuserat på förändringar i fisksamhället och på förekomsten av blåstång från 1930-talet och framåt.<br>The Baltic Sea is under severe stress which is mainly caused by human activities and for the past 100 years, much of the ecosystem has changed. The bladderwrack (Fucus vesiculosus) has a key role in shallow rocky shores where it can cover large areas forming belts from a few decimeters below the surface to a depth of several meters. These habitats serve as shelter and nursery for many fish and invertebrate species. In the mid-70s bladderwrack started to decline in some Baltic coastal areas, and later also the fish communities changed in these areas. In the past, bladderwrack was used by local farmers on Öland to improve and fertilize soils and coastal fishing was a comparatively large and important industry for people living on the island. There is limited information on how the status of the ecosystem (e.g. distribution of bladderwrack and status of coastal fish communities) along Öland's eastern coast was before the 70s. To obtain a description of how the coastal ecosystems have changed since the 1930s, qualitative interviews were carried out with people who lived and worked on Öland's eastern coast. The study group consisted of 13 persons aged 70-90 years, all with some sort of connection to agriculture or fishing. Each interview took on average 90 minutes and was conducted during January and February 2006. By making the semi-structured interviews with people who lived and worked along Öland's east coast, I wanted to bring out a clearer picture of changes in coastal fish and macroalgal communities than previously has been documented. Specifically, I have focused on changes in the fish community and the occurrence of bladder wrack from the 1930s onwards. All the people interviewed had experienced and could tell about changes in algal and fish community. They describe a decline in the catches of several fish species, a decline in bladderwrack communities and a simultaneously increase of filamentous algae both on the shores and as epiphytes on fishing gears. In addition to the results of the interview study I have used more recent reports and research papers to discuss the result.
46
Toftedahl, Johan, and John Hallström. "SECA-direktivets påverkan på Stena Visions tekniska avdelning." Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-50531.
Full textAbstract:
Den här studien har bestått i att klargöra hur fartyget Stena Vision, som går i trafik i ett SECA-område, klarade av att hantera en anpassning av fartygets drift efter de nya regler på svavelinnehåll i bränslet som infördes 1 januari 2015. Detta har undersökts genom en så kallad ”Före & efter”-studie, som har fokuserat på förändringar av driftsekonomi, bunkerförbrukning, kemiska hälsorisker och arbetssituation. Med en kvantitativ metod har det varit fokus på åtgången av bränsle och driftskostnaderna före och efter bränslebytet. Förbrukningsdata för de olika förbrukningssystemen och bunkerkostnader för perioden maj 2014 till juli 2015 har samlats in och analyserats. Genom att sammanställa all data har sedan analysen visat att det skett en liten minskning av den absoluta bunkerförbrukningen och att den faktiska kostnaden för bunker har sjunkit efter bränslebytet. Resultatet har presenterats i olika tabeller och orsakerna till att resultatet blev som det blev har diskuterats i studiens diskussionsdel. Där presenteras eventuella orsaker som kan ha haft inverkan på resultatet och en stor orsak till att bunkerkostnaderna sjönk var att marknadspriset för råolja sjönk i början av år 2015. Med en kvantitativ metod, med kvalitativa inslag har studien undersökt hur maskinpersonalen ombord har upplevt förändringen i sin arbetssituation i och med bränslebytet. Genom att låta personalen besvara en postenkät med flervalsfrågor har det varit möjligt att skapa en bild av hur maskinpersonalen har upplevt någon förändring i sin arbetssituation i samband med bränslebytet. Enkäten har varit frivillig och de som deltagit i undersökningen har helt anonyma. Resultatet har presenterat i form av diagram och visar att förändringarna var små. De förändringar som uppstått har uppfattats som positiva. Med en kvantitativ metod har förändringen av de kemiska hälsoriskerna undersökts. Genom att sammanställa och jämföra de säkerhetsdatablad som medföljde respektive bränsleprodukt, var det möjligt att upptäcka om och hur hälsoriskerna vid hantering av bränslet har förändrats i samband med bränsleövergången. Resultatet visade att de kemiska hälsoriskerna inte har förändrats nämnvärt, då de olika bränslesorterna har liknade egenskaper. Det enda som kan sägas är att det nya bränslet som används har en lägre arbetstemperatur vilket medför en enklare och säkrare hantering för personalen. Problem som uppstod under studiens gång var att marknadspriset för råolja sjönk under perioden som studien omfattade, detta gjorde att kostnaderna för fartygets bunker inte blev som de hade förväntats. Det uppstod även svårigheter att få fram ett säkerhetsdatablad för Marine Diesel Oil, vilket gjorde att de kemiska hälsoriskerna för denna produkt inte kunde bedömas. Studien kan ändå konstatera att hanteringen av bränsleövergången för Stena Vision blev lyckad och den lilla förändring uppfattades som possitiv.<br>This study has been to clarify how the vessel Stena Vision, which is operating in a SECA area, managed to handle the adaptation of the operation of the ship by the new rules on the sulfur content in the fuel who was introduced on 1 January 2015. This has been investigated by a "Before & After"-study, which focused on changes in operating costs, fuel consumption, chemical health risks and work situation. With a quantitative method has been focusing on the consumption of fuel and operating costs before and after the change of the fuel. Consumption data for the various consumable systems and bunker costs for the period May 2014 to July 2015 have been collected and analyzed. By compiling all the data since the analysis showed that there has been a slight decrease in the absolute bunker consumption and that the actual cost of bunker has fallen after the fuel changeover. The results have been presented in different tables and the reasons why the result was that it was, has been discussed in the study discussion part. It presents possible causes that may have impacted on the outcome and a major cause of bunker costs declined was that the market price of crude oil fell in early 2015. With a quantitative method, with qualitative elements, the study examined how the engine crew onboard have experienced change in their work situation during the period of fuel changeover. By allowing staff to answer a mail survey with multiple choice questions, it has been possible to create an image how the engine crew have experienced no change in their work situation in connection with the change of the fuel type. The survey has been completely voluntary and those who participated in the survey, kept completely anonymous. The results presented in the form of graphs and shows the change has been small. The changes that occurred have been perceived as positive. With a quantitative method, the change of the chemical health risks has been investigated. By compiling and comparing the safety data sheet supplied with each fuel product, it was possible to discover whether and how health risks when handling fuel has changed in connection with the fuel changeover. The results showed that the chemical health risks have not changed significantly, since the various types of fuel have similar characteristics. The only thing that can be said is that the new fuel which is used has a lower operating temperature, which includes an easier and safer handling for the staff. Problems that arose during the study was that the market price of crude oil fell during the period covered by the study , this made the costs of the ship's bunker are not what they had expected. There was also difficulty to obtaining the Safety Data Sheet for Marine Diesel Oil, which made that the chemical health risks for this product could not be assessed. The study can still note that the handling of the fuel crossing for the Stena Vision was successful and the little change that occurred was in the positive sense.
47
Lidbeck, Oscar. "Effekter av olika påverkansvariabler på interaktionen mellan abborre och mört." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426821.
Full textAbstract:
Forskare förutspår att den globala uppvärmningen kommer att påverka Öster-sjön och omgivande landmassor med högre temperatur och mer nederbörd. En konsekvens av högre nederbörd är ökat läckage och avrinning av sötvatten från landmassorna vilket leder till högre näringstillgång i Östersjön. Ytterligare en konsekvens av ökad tillförsel av sötvatten är utspädningseffekten av salthalten i Östersjön. Dessa förändringar kommer att påverka Östersjöns ekosystem och arterna i. Hur väl ett ekologiskt samhälle klarar av en förändrad miljö beror på minst tre faktorer; diversitet, artsammansättning och interaktionsmönster mellan arter. Denna studie undersöker interaktionen mellan mört och abborre samt hur interaktionen påverkas då salthalt, näringstillgång och temperatur förändras. Med provfiskedata från elva lokaler har interaktionen beräknats med tidsserieanalys genom att använda en multivariat autoregressiv modell. Resultaten visar att både abborre och mört har negativ effekt på varandra. Dessutom är båda arterna kraftigt täthetsberoende. Hur interaktionen påverkas av förändringar av påverkansvariablerna har studerats grafiskt. Abborres effekt på mört är den enda interaktionen som med statistisk signifikans konstateras temperaturberoende. Resultaten från studien visar att den negativa effekt abborre har på mört blir mindre då temperaturen ökar. Effekten avtar linjärt då vattentemperaturen är 15 °C. Detta tyder på att abborres reglerande effekt på mört eventuellt kommer att minska under de förväntade klimatförändringarna.<br>The science community predict that the rising global temperature will affect the region of Scandinavia with more precipitation and as a consequence more runoff and leakage of nutrients to the Baltic Sea. During this century salinity in the Baltic Sea is expected to decrease with up to 1.5 - 2 g / kg due to dilution from the higher runoff volumes and the temperature is expected to increase with 3 - 5 °C. All these changes will affect the Baltic Sea ecosystem and the species within it. How well an ecological community can adapt to these changes is determined by the community stability which is based on at least three factors; diversity, species composition and interaction patterns between species. This study aims to investigate the interaction patterns between perch and roach, two well represented species along the Swedish coastline, and how these interaction patterns are effected by changes in salinity, watertemperature, and nutrient load. The study used a multivariate autoregressive model (MAR(1)), which is a linear model that can be used to investigate interaction patterns. The input in the MAR(1)-model was time series based on catch per unit effort of perch and roach from eleven different places along the Swedish east coast. Both perch and roach have a negative impact on the other species, also a strong density dependence for both species were found. Temperatures effect on the interaction; perch effect on roach, is the only one in this study that is statistically significant. Perch has a strong negative effect on roach when the temperature is around 15 °C. This negative effect decreases linearly with higher temperatures.
48
Karlén, AnnSofie. "Giftpåverkan av kolloidalt silver på Blåstång Fucus vesiclosus." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33512.
Full textAbstract:
Silver is commonly used in clothes, cosmetics, pharmaceutical products as well as water refinement products these days. With the increased usage of silver there is an increased risk that the amount of silver in nature raises and that it affects ecosystems. Aquatic ecosystems have shown to be sensitive to the toxic effects of the silver. The bladderwrack (Fucus vesiculosus) is one of the most important species in the Baltic Sea and is of major importance for the survival of other species. The purpose of the study is to increase the knowledge of colloidal silver toxic effects on the bladderwrack. This study measures the stress level and leakage of pigment of the bladderwrack which has been exposed to different levels of colloidal silver. The study was conducted at Askö laboratory during the period 19/4 to 25/4 -2017. The results show that colloidal silver has a significant stressful effect on bladderwrack, especially at the higher levels. During a period of three days, significant values of the higher concentration, was found over three consecutive measurement events. Thereafter the bladderwrack recovers. A second study of two and a half days shows two significant values in succession, with a subsequent weak rejuvenation at higher levels. The study also shows that the stress level varies over time. Measures on the water that the bladderwrak laid in during the stress measurements showed that the bladderwrack released more dye, the higher the concentration of colloidal silver to which they were exposed. Despite the low sample size, the bladderwrack shows signs of stress but after multiple test corrections the values were not significant. The Baltic Sea has aggravating factors such as slow water exchange, low salinity and a lot of pollution. Resistance is low. The bladderwrack is a structurally important species in the Baltic Sea ecosystem. If larger colloidal silver is released due to increased use, there is a risk that the bladderwrack may be stressed.
49
Delic, Azra, and Kailan Abdullah Haydar. "SVENSK NEUTRALITET - ETT MINNEBLOTT? En studie om den svenska regeringens syn på den ökadehotbilden kring Östersjön och dess effekt på svensksäkerhets- och försvarspolitik." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85646.
Full textAbstract:
The Russian annexation of Crimea in 2014 was the start of the increasing tensions inthe Baltic sea. According to the Swedish government, the threats against the Nordic-Baltic countries have increased and this study will examine the Swedishgovernment’s security measures during the period of 2014 - 2020. Our methodselection is based on a qualitative text analysis. To review Sweden’s arrangements,we will analyse one proposition from a theoretical framework that is constituted ofthe Constructivism theory and the Securitization theory. The conclusion of the studyis that the Swedish government looks at the situation in the Baltic sea as amultidimensional security process. In order to protect the Swedish territory, thecountry must expand and strengthen both its national and international militarypower.
50
Carleson, Mikael. "Nord Stream : en säkerhetspolitisk miljödebatt." Thesis, Försvarshögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1401.
Full textAbstract:
Den planerade gasledningen Nord Stream, eller ”den ryska gasledningen”, har varit föremål för enintensiv debatt sedan hösten 2006 i såväl pressen som i riksdagen. Debatten har spänt över ett brettfält där miljöhänsyn och säkerhetspolitiska aspekter har avlösts av inlägg rörande Sverigeshandlingsfrihet inom ramen för internationella havsrättsliga avtal och hur Nord Stream skahandläggas för att denna handlingsfrihet inte ska begränsas inom ramen för svenskförvaltningslagstiftning.Föreliggande arbete analyserar debatten runt Nord Stream från det att projektet presenterades påvåren 2005 och fram till den särskilda debatt som hölls i riksdagen samma dag som Nord StreamAG inlämnade sig ansökan om miljöprövning till regeringen. Källmaterialet har hämtats fråndebattsidorna i Sveriges två största morgontidningar samt från riksdagens kammare och därefteranalyserats med en argumentationsanalytisk modell enligt Arne Næss.<br>The planed gas pipeline Nord Stream, or “the Russian gas pipeline”, has been subject of an intensedebate since the fall off 2006 in both media and in the Swedish parliament. The debate havecovered a wide area of subjects where environmental issues and security policy have beenfollowed by arguments concerning Swedish freedom of action within the framework of the UNLaw of the sea and with Swedish administrative law.The purpose of this work is to analyse the debate concerning Nord Stream from the time when theproject was first presented and up until the Special debate in the Swedish parliament on the sameday as the request from Nord Stream AG to go on with the project was received by the Swedishgovernment. The source materials are debate articles in the two leading Swedish newspapers andfrom the Swedish parliament, the riksdag. The material has then been analysed from an argumentanalysis model according to Arne Næss.<br>Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08