Academic literature on the topic 'Östra Sala backe'

In this case study the area of Östra Sala backe, that will be built in the eastern part of Uppsala, has been studied. Uppsala County wants to lower the area needed for parking from todays parking standard of 1,1 parking per household. Östra Sala backe has a vision of becoming an environmental friendly area and a living neighborhood. The way the inhabitants use cars for transports currently is not sustainable. Östra Salabacke wants to change the behavior to become sustainable and to encourage usage of alternative transport, without affecting the freedom the car provides. If fewer journeys is to be made by car or the car use is more efficient the parking norm will decrease. In the case study a model has been developed using data about population distribution and travel patterns. Data has been obtained from two similar projects in Sweden,Västra Hamnen in Malmö and Hammarby Sjöstad in Stockholm. These projects have been chosen due to the similarities in size, located in regions with a high growth of population and they are all environmental pilot projects. Data from reports about travel behavior and patterns among the Swedish population has been used to simulate the model developed. A few assumptions have been made about Östra Sala backe due to lack of statistic and the fact that the area has not yet been built. This data is the basis for the simulation to find a suitable size and mix of cars in the carpool of ÖstraSala backe.

Both the current and anticipated surge of urban population in Sweden have put pressure on municipalities to address housing shortages in main cities. Only in Uppsala, the annual construction requirement is estimated to reach up to 3400 homes. As one of the most prevalent development projects in Uppsala today, the new district of Östra Sala backe is planned to offer 2500 homes as an answer to this housing shortage. However, with the pressure to build sustainable and cost efficient homes at a rapid pace, all the project’s stakeholders must give sufficient consideration to the aesthetic dimension in planning and construction. This study examines how the concept of aesthetics has been implemented and interpreted in the planning of Östra Sala backe. Four interviews with project stakeholders are carried out, in addition to analysis of project documentation and observations of current building development. The results of the research are then compared with how the aesthetic concept has been discussed in both planning theory and historical city planning ideals. The study shows that within the project’s aesthetic focus, the creation of variation in form and social value was given most consideration. As such, functional forms and sustainable values were prioritised.

Uppsala kommun har beslutat att bebygga området Östra Sala backe, beläget mellan Gränby i norr och Boländerna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet beräknas starta 2013. Området är tänkt att ha en hållbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvändningen med utgångspunkt från första etappens planerade byggnader. Huvudfrågorna för arbetet har varit följande: Går det ur lågtempererad fjärrvärme att utvinna tillräckligt med energi för att täcka värmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet är utfört i samråd med Arne Roos och Magnus Åberg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet. Examensarbetet innehåller en bakgrundsbeskrivning, beräkning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvärmning och elproduktion hos småskaliga vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvärmning med olika fjärrvärmetemperaturer och dels byggnader med solfångare och solceller. Beräkningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan på vilken temperatur tilluften behövdes värmas till. Simuleringarna med olika fjärrvärmetemperaturer indikerade att lågtempererade fjärrvärme ställer väldigt höga krav på ett luftburet uppvärmningssystem. Vidare gav simuleringarna med solfångare resultatet att värmebehovet minskar relativt sett kraftigast för små anläggningar för att sedan succesivt avtar i förhållande till ökad storlek. Solcellsimuleringarna gav utfallet att elproduktion blir liten i förhållande till förbrukningen för framförallt stora byggnader. Beräkningarna med småskaliga vindkraftverk gav en ännu mindre elproduktion. Slutsatserna från examensarbetet är att för att använda sig av luftburen värme bör fjärrvärmen vara av normal temperatur. Solenergi bidrar i högre utsträckning än vindkraft till att sänka energiförbrukningen för byggnader. Det är av stor vikt att storleken på solfångar- eller solcellsanläggningen noga väljs för att effektivast utnyttja värme- eller elproduktionen.

Uppsala County has ambitious environmental aims for the planned residential area inÖstra Sala backe. In this thesis different energy sources have been evaluated todetermine which system that would be most favorable given currently availableinformation about the project. Planned energy usage has been divided into tap waterheating, space heating and power. Three base case scenarios were made with districtheating, small scale bio fuel and heat pump. Solar power and solar heating were thensimulated and the production from the two could individually be deducted from theenergy need in the base cases, constituting 9 different scenarios. Net energy demandwas then multiplied by factors for primary energy use and carbon dioxide equivalents,and life cycle costs were calculated. The results showed that different energy sourceswere favorable regarding different aspects. In terms of carbon emissions the scenariowith combined bio fuel and solar power had the lowest. District heating and solarpower was the most favorable solution regarding primary energy. The bestinvestment was heat pump together with solar power modules. One of the mainconclusions was that solar power improved the results for each of the three basicheat supplier systems. Solar heating was also a good option, just not at the samemagnitude. The calculations made in this project are made with assumptions on someaspects. If the premises, laws or energy properties were to change before the projectis completed, the actual outcome may differ from the results presented in this report.<br>Uppsala kommun har ambitiösa mål i uppförandet av en hållbar stadsdel i Östra Sala backe. Dekommande 10-15 åren ska totalt fyra etapper genomföras och resultera i 2 000 nya bostäder. Åttabyggherrar har valts ut för att bygga bostäder, förskola och äldreboende i en omfattning om 55 000 m2i Etapp 1. I detta arbete har områdets energisystem modellerats där bedömningsparametrarnakoldioxidekvivalenter, primärenergianvändning och ekonomi har analyserats.Planerad energianvändning har delats upp på behov för tappvarmvatten, uppvärmning och el för entypisk dag i månaderna mars, juni, september och december. Dessa valdes för att begränsaomfattningen av beräkningar och samtidigt få med Uppsalaklimatets säsongsvariationer. För atttillgodose behoven har olika energitekniker analyserats med hänsyn till deras miljöprestanda ochmedförda kostnader.De energikällor som studerades var fjärrvärme, värmepump, biobränsle, solceller, solfångare ochsmåskalig vindkraft. Fjärrvärme, värmepump och biobränsle i pelletsform utgjorde basen till trereferensscenarier för värmeförsörjning. Energiutbyte från solceller och solfångare simulerades iprogramvarorna PVsyst respektive ScenoCalc för att erhålla produktion av el och värme medtimupplösning för de fyra dagarna. Till varje referensscenario lades solceller och solfångare till en åtgången, vilket totalt gav nio olika scenarier som låg till grund för resultatet. Vindförhållandena inomUppsala stadsgränser visade sig vara otillräckliga för att småskalig vindkraft skulle vara aktuellt, varpåden tekniken uteslöts från vidare beräkningar i ett tidigt skede.Värme- och elbehov räknades även de fram på timbasis för de fyra dagarna varpå produktion frånsolenergi kunde användas för att beräkna nettobehov för bostäderna. De olika energislagens kostnaderoch miljöprestandafaktorer multiplicerades med antal kWh och värden kunde fås för totalprimärenergianvändning, koldioxidutsläpp och livscykelkostnad.De flesta byggherrarna har angivit att fjärrvärme är deras förstahandsval som värmesystem. Resultatetindikerar på att detta inte nödvändigtvis är det bästa alternativet inom de tre bedömningskategorierna.Tillsammans med solceller är just fjärrvärme mest fördelaktigt gällande primärenergianvändning.Inom kategorin koldioxidekvivalenter ger biobränsle med solceller lägst utsläpp. Mestkostnadseffektivt visade sig värmepump kombinerat med solceller vara. Energisystem för en hållbarstadsdel bör, enligt resultatet i denna rapport, väljas utifrån vilken eller vilka parameter man anserviktigast. En av slutsatserna är att solceller är lönsamt ur alla perspektiv och rekommenderas oavsettvärmesystem.Beräkningar i detta arbete är delvis beroende av olika antaganden. Ändras förutsättningarna frånbyggherrarnas sida, lagar eller egenskaper hos de olika energislagen kan det verkliga utfallet kommaatt skilja sig från resultatet i denna rapport.

The municipality of Uppsala together with eight constructors are currently planning a sustainable residential area in Östra Sala backe. The aim of this report is to identify the main factors that are important when calculating the specific energy use in an apartment building. Two previous similar projects, Västra Hamnen in the city of Malmö and Hammarby Sjöstad in the city of Stockholm, are studied and simulations in VIP-energy are performed. Sensitivity analyses concerning the indoor temperature, the efficiency of FTX-systems and the U-values of windows are also executed. The simulations are based on information from the constructors of Östra Sala backe, standard values and mean values from Västra Hamnen and Hammarby Sjöstad. The results show that differences between the estimated and measured values in specific energy use can reach about 50 %, or 25.2 kWh per m2 ATEMP and year, and that the efficiency of the FTX-system is the most important parameter.

In this report the upcoming sustainable residential district of Östra Sala backe in the city of Uppsala is studied. The aim of the thesis is to map and analyze the content of the chosen constructor’s specific energy use and how they have calculated it. The aim is also to analyze how some actors in the energy sector recommend that the specific energy use should be calculated.  The study is based on interviews with the constructors and reviews of their applications. With the information from the interviews the specific energy use could be mapped and compared. The result shows uncertainties in the presented values, mostly due to the early stage of the project.  The project is the first of this kind in Uppsala but similar projects has been both planned and built in other Swedish cities. Differences and similarities between the earlier projects and Östra Sala backe are considered.

I uppsatsen undersöks förtätningsdiskursen på ett kvalitativt sätt utifrån ett folkhälsoperspektiv i Uppsalakommuns stadsplanering. Studien är konstruerad efter forskningsdesignen fallstudie för att i ett jämförande syftenärmare studera två stadsutvecklingsprojekt innehållandes förtätning. De två utvalda fallen är Gottsundaområdetoch Östra Sala backe. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har en kritisk diskursanalys använtssom metod. Det analytiska ramverket har utgjorts av Faircloughs tredimensionella modell. Det empiriskamaterialet har bestått av intervjuer med tjänstepersoner på Uppsala kommun och ett antal plandokument som berörde valda områdenas utvecklingsprojekt. Resultatet visar på en stark förtätningsdiskurs som ger begränsat utrymmetill frågor som rör folkhälsoperspektivet i planering. Förtätningen är främst kopplad till frågor som rör ett ökatbostadsbestånd, men formuleras till viss del olika utifrån områdets förutsättningar och demografi. Den socialahållbarheten beskrivs som ett brett begrepp medan folkhälsa begränsas till en aspekt av den sociala hållbarheten.Förtätningsdiskursen kan komma att tydligare kopplas an till folkhälsa i framtiden, beroende på hur den större samhälleliga diskursen förändras kring förtätning och folkhälsa.