Academic literature on the topic 'Övertala'

ONSDAGEN DEN 12 JUNI
 Fick änligen (sic!) veta litet mera om den stora anläggning som upptar hälften av en barack och som kallas simulator.Anläggningen – en gång byggd för en rad olika forskningsuppdrag vid en av de vetenskapliga institutionerna – är ingenting annat än vad namnet anger, en simulator. När uppgifterna var klara och anläggningen blivit omodern i sitt sammanhang hade den inte längre fyllt någon funktion och man hade föreslagit att Kreativet skulle överta den. Under sammanträdet idag lämnade de tekniska och psykologiska sektionerna en redogörelse för ett försök som gjorts i den under inövningstiden de första veckorna på Kreativet. Det hade gällt uppgiften om bland annat människans förhållande till teknisk automatik och överlämnandet av kontrollerande funktioner till den. I den bakgrund som lämnades oss talades det om att den moderna människans tekniska miljö för de oinsatta framstår som en organism med eget liv och egen vilja och vars godtycke man är underkastad.

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Titel:</strong><strong> </strong>Försöken att övertala respektive konsten att övertyga.</p><p>- En retorisk argumentationsanalys av hur två landsortstidningar använder retoriken för att rikta sig till sina mottagare</p><p> </p><p><strong>Författare: </strong>Malin Björklund</p><p><strong>Handledare: </strong>Eva Ekstrand</p><p><strong>Examinator: </strong>Margareta Rönnberg</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Retorisk argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, Västerbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning.</p><p> </p><p><strong>Problem: </strong>Retoriken kan användas på två olika sätt, både för att övertala och för att övertyga sina mottagare. Används en text för att övertala, får mottagaren själv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken många gånger övertala, även fast det inte alls var journalistens syfte med texten.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här undersökningen är att se hur Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder sig av retoriken för att nå ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp används för att övertala och vilka används för att övertyga?</p><p> </p><p><strong>Frågeställning: </strong>Den övergripande frågeställningen är om Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare?</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Retorisk argumentationsanalys<strong> </strong></p><p> </p><p><strong>Slutsatser: </strong>Den starkaste slutsatsen är att Gefle Dagblad använder retoriken för att övertala sina mottagare, medan Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertyga.</p><p> </p>

När det pandemiska coronaviruset covid-19 spred sig över jordklotet i början av 2020 konstaterade forskarvärlden relativt tidigt att äldre personer kan klassas som en riskgrupp. Om de skulle bli smittade av viruset riskerar de att drabbas av allvarliga medicinska komplikationer som till och med skulle kunna leda till en för tidig död. Under den tidiga våren hade viruset fått fäste även i Sverige. Folkhälsomyndigheten valde då att publicera en informationstext riktad mot de svenskar som är 70 år eller äldre, som bland annat handlar om de rekommendationer som myndigheten vill att riskgruppen ska efterfölja. Syftet med denna studie är att ta reda på hur Folkhälsomyndigheten uttryckte sig rent textuellt i en krissituation för att informera, övertyga och övertala sin målgrupp, samt hur de balanserar mellan att tydliggöra faran med ett okänt hot och detta utan att bli alarmistiska och därmed framkalla hysteri. Efter retoriska och komparativa textanalyser samt intervjuer med personer ur målgruppen visade det sig att texten till stora delar anspelar och förlitar sig på målgruppens solidaritet gentemot övriga samhället, genom att uppmana dem att begränsa sina nära kontakter. Dock så förekommer det inte någonstans i texten en beskrivning om hur pass farligt viruset är för målgruppen. Som ett resultat av de teorier, tidigare forskning och metoder jag nyttjat utmynnade min gestaltning i en fyrsidig broschyr.

This paper aims to describe and discuss psychotherapy in rhetorical terms; in particular how psychotherapists can use their ethos, or person, as a means for convincing the patient, and subsequently discuss how these insights in turn can be useful for other rhetors. Classical rhetoric is commonly associated with one speaker exercising influence on an audience of many, but modern rhetoric is broader, and includes all situations where someone is attempting, by speech or in writing, to affect anyone, including the rhetor himself. With this broader definition, psychotherapy may also be considered a form of rhetoric. Psychotherapy does, however, highlight the aspect of power distribution, in that it is clear that it is up to the patient to determine whether the rhetoric will achieve its purpose or not, that is, if he will be influenced by it. In psychotherapy, it is also important to differentiate between persuading and convincing: for a permanent change to occur in the patient’s thoughts and actions, the deeper, "internal" form of conviction is necessary for change to take place. When attempting to convince an audience, it is important for the speaker to establish a credible ethos, that is, present a trustworthy persona. A psychotherapist can do this in several ways, including demonstrating compassion and empathy; retain an expert role but still be personal when the situation requires; and strike a balance between direct and indirect control of the situation. Creatively explored, these aspects may be fruitful for other rhetors as well.<br>Denna uppsats syftar till att beskriva och diskutera psykoterapi med hjälp av retoriska begrepp; i synnerhet hur en psykoterapeut kan använda sitt ethos, eller person, som ett medel för att övertyga patienten, och därefter diskutera hur dessa insikter i sin tur kan användas i andra retoriska situationer. Klassisk retorik förknippas med en talare som utövar påverkan på en månghövdad publik, men den moderna retoriken är bredare, och inbegriper alla tillfällen där någon söker i tal eller skrift påverka någon annan, inklusive sig själv. Med denna bredare definition kan även psykoterapi räknas som en form av retorik. Psykoterapin gör dock maktfördelningen mellan talare och tilltalad extra tydlig, i och med att det är upp till patienten att avgöra om retoriken ska uppnå sitt syfte eller ej, det vill säga om åhöraren ska låta sig påverkas av den. I psykoterapi är det också viktigt att göra skillnad mellan att övertalas och övertygas: för att en beständig förändring ska inträda hos patienten måste den djupare, ”inre” formen av förändring äga rum. Ett viktigt medel för att övertyga en åhörare är att talaren etablerar ett trovärdigt ethos, det vill säga presenterar en trovärdig personlighet. En psykoterapeut kan göra detta på flera sätt, till exempel genom att visa medkänsla och empati; behålla sin roll som expert men ändå vara personlig när situationen kräver; och skapa en balans mellan direkt och indirekt styrande av den aktuella terapisituationen. Applicerade med en dos kreativitet kan dessa aspekter vara givande att utforska även i andra retoriska situationer.

Eskilskällan är ett samarbete mellan Arkiv, Bibliotek och Museer i Eskilstuna och namnet på deras gemensamma mötesplats. Eskilskällan informerar om sin verksam­het i bland annat fyra skyltfönster på Drottninggatan i Eskilstuna. Dagens texter är långa, relativt opersonliga och innehåller mycket information. Texterna är inte heller anpassade för sin kontext. Syftet med mitt examensarbete var att hitta kärnan i Eskilskällans verksamhet och använda den i utformningen av texter som är övertygande och lockande, och som får läsaren att besöka Eskilskällans forskarrum. Målet var att texterna med sin retorik och stil, kombinerat med den grafiska utformningen, skulle tränga igenom olika typer av brus så att de uppmärksammas och fyller sitt syfte. Mina texter är förslag på hur man skulle kunna åstadkomma detta. I mitt arbete har jag bland annat studerat reklam och varumärken, och deras koppling till retoriken. Jag har också noterat skillnaden mellan kommersiella och offentliga budskap. Slutligen har jag tittat på människans perception och vår bristande förmåga att uppmärksamma stimuli som visar sig i periferin av vårt synfält: ett faktum som gör det än viktigare att anpassa texters innehåll såväl som deras typografi och grafiska ut­formning till den kontext de placeras i.

På grund av transportsektorns negativa påverkan på klimatet, miljön, och människans hälsa, är detväsentligt att identifiera alternativa transportlösningar såväl som det behövs förändrade resvanor ochbeteenden. Hållbarhet är särskilt viktigt för framtidens transportlösningar, och det är ett område därpersonliga behov och preferenser är avgörande för val av transport. Mobilitet som tjänst (MaaS) är ettinnovativt koncept med potential att adressera transportsektorns negativa påverkan, och människorspersonliga behov och preferenser på mobilitet, genom att erbjuda ett helt nytt sätt att resa på. Även omMaaS har potential att revolutionera vårt sätt att resa behöver människor övertygas att sluta följainvanda resmönster och istället lita på mobilitetslösningar som är hållbara. Äldre är enbefolkningsgrupp med etablerade resvanor som har byggts upp under lång tid vilket skapar svårigheteratt förändra mot hållbarare initiativ. Tidigare forskning indikerar att övertygande design är ett effektivtsätt för att forma, förstärka, eller ändra beteenden, men att det finns begränsad forskning kring hurdesign av övertygande teknologier kan personaliseras för att adressera individuella människors behovoch preferenser på mobilitet.Studien syftade till att bidra med kunskap om hur personalisering som övertygande strategi kandesignas för att övertyga äldre människor mot hållbara transportval. Studien har utforskat relevantforskning om övertygande design , personalisering samt hållbar mobilitet och äldre människor i syfteatt ge översikt över teoretiska utgångspunkter för att undersöka hur design av personalisering kananvändas för att övertyga äldre människor att göra hållbara transportval. För att svara påfrågeställningen användes i studien en designorienterad ansats med kvalitativa metoder. Genom attdesigna en prototyp baserat på insikter från tidigare forskning, utvecklades tre designförslag för hurpersonalisering kan designas i en mobilitetstjänst för att övertyga äldre om att göra mer hållbaratransportval.<br>Due to the negative impact the transport sector has on the climate, the environment, and human health,it is essential to identify alternative transport solutions as well as the need to change travel habits andbehaviors. Sustainability is especially important for the transport solutions of the future, and it is anarea where personal needs and preferences are crucial for the choice of transport. Mobility as a service(MaaS) is an innovative concept with the potential to address the negative impact of the transportsector, and people's personal needs and preferences on mobility, by offering a completely new way oftraveling. Although MaaS has the potential to revolutionize the way we travel, people need to bepersuaded to stop following established travel patterns and instead rely on mobility solutions that aresustainable. The elderly are a population group with established travel habits that have been built upover a long period of time, which creates difficulties in changing towards more sustainable initiatives.Previous research indicates that persuasive design is an effective way to shape, reinforce, or changebehaviors, but that there is limited research on how the design of persuasive technologies can bepersonalized to address the needs and preferences of individuals for mobility.The study aimed to contribute with knowledge of how personalization as a persuasive designstrategycan be designed to convince older people towards sustainable transport choices. The study hasexplored relevant research on persuasive design, personalization, sustainable mobility and olderpeople in order to provide an overview of theoretical starting points to investigate how personalizationdesign can be used to convince older people to choose sustainable transport choices. To answer thequestion, the study used a design-oriented approach with qualitative methods. By designing aprototype based on insights from previous research, three design proposals were developed for howpersonalization can be designed in a mobility service to convince older people to make moresustainable transport choices.

Denna uppsats handlar om reklam som en form av retorik. Syftet är att studera förekomsten av retoriska strategier i reklamannonser samt att studera om det skiljer sig mellan produktannonser och tjänstannonser. Utifrån den retoriska vetenskapen studeras ethos, logos och pathos i formen som olika typer av övertalningsstrategier. Urvalet består av 30 reklamannonser från tidningen Metro.  Resultatet visar att det förekommer retorik i 15 av 30 annonser och att det skiljer sig markant mellan produkt- och tjänstannonser. Tjänstannonser innehåller mer än fyra gånger så många retoriska argument jämfört med produktannonser. Den vanligaste retoriska strategin i produktannonser är pathos medan den vanligaste retoriska strategin i tjänstannonser är ethos.

This essay aims to investigate how teaching aids present ideologies, if the teaching aids are partial, and whether there are values in teaching aids that favor a particular ideology. The background of this study is based on the fact that the governmental teaching aids inspection ended in 1992. This has resulted in private actors producing the teaching aids that teachers intend to use. A prosumption for the teaching aid to be useful is that it seems appropriate to the central content that the teaching aids aims to treat. However, whether the teaching aids relates to the school´s impartial values is antother issue. Regarding the teaching that deals with ideologies in school, we can see that research identifies ideological values is teaching aids to swedish as a second language, and that 60% of civics teachers have used sponsord teaching materials whose purpose is to spread a message to the schools pupils. We can also see that the theoretical content that are presented in schools is being seen by pupils as a part of the reality, which contributes with problems if the content is partial. The principle of objectivity that the schools intend to apply is also seen by research as deeply problematic when the teaching itself aims to carry certain values. The result shows that liberalism and liberal values favor from the presentation of ideologies in the teaching aids. Socialism is equated with communism and gets an emphasis on its revolutionary branch and its right-breaking history. Conservatism is often linked to Christianity and Christian values and is therefore presented as an ideology with limited geographical influence. The final discussion treats the potential problematic as the study´s results point to. The discussion assumes that a partial education potentially can change the political climate.

Specialförband och specialoperationer är ett mindre studerat område, vilket också innebär att ämnet är underteoretiserat. Den befintliga forskningen är framförallt inriktad mot taktisk- och strategisk nivå, varför denna masteruppsats fokuseras till den operativa nivån och specifikt till begreppet operationskonst. Operationskonst framställs i doktriner som viktigt, men grundläggande vägledning hur begreppet ska förstås vid specialoperationer saknas. Genom åtkomst till förstahandskällor genomförs en praktiknära undersökning i svensk kontext. Uppsatsens syfte är att med en induktiv ansats och kvalitativ metod, skapa vetenskapligt grundad kunskap som bidrar till fördjupad förståelse och teoribildning av operationskonst vid specialoperationer. En fördjupad förståelse kan stödja operativ planering och ledning av specialoperationer, likaså en ännu tydligare integration med den taktiska nivåns krigföringsprinciper, vilket sammantaget kan medföra utvidgade förutsättningar till framgång. Uppsatsen visar att specialförbandens operativa nivå förstår begreppet operationskonst vid specialoperationer genom tre huvudkategorier: Innebörd – beskriver återkommande element, Förutsättning – åskådliggör premisser och Betydelse – klargör effekten. Resultatet leder till slutsatser som underbygger uppsatsens genererade teori inom operationskonst vid specialoperationer.

Den viktigaste aspekten av human resource management kan i dagens samhälle anses vara rekryteringsprocessen. Syftet med denna kvalitativa studie var att fastställa om, och i så fall hur och till vilka tjänster, video bör användas som rekryteringsmetod. Detta för undersökandet av verktygets möjlighet att öka organisationers förutsättningar till konkurrenskraftigt övertag på arbetsmarknaden i enighet med Barneys teori om resource-based view. Analysen av resultatet utfördes utifrån tre teman – fördelar och nackdelar med användandet, samt möjligheter till utveckling, av video som rekryteringsverktyg. Analysen utmynnade i tre nya teman – rekrytering i specifik organisationskontext, personlighet och rekrytering samt utseendets påverkan på urvalsbeslutet. Fem rekryterare intervjuades, varav fyra använde eller hade tidigare använt sig av video i sin rekrytering. Resultatet antydde att video som rekryteringsverktyg lämpar sig väl för framförallt service- och säljtjänster samtidigt som det i viss mån visade sig användbart även för högre tjänster. För utseendebaserat urvalsbeslut ansågs ingen betydligt större risk föreligga med verktyget i jämförelse med andra rekryteringsmetoder. Oro över att metoden kan inge en falsk trygghet fanns dock där både risk för misstolkande av en kandidats personlighet och på grund av utseende tillskrivande av inbillade egenskaper bedömdes föreligga.

<p>Syftet med vår rapport är att belysa och fokusera på ett eventuellt samhällsproblem som har uppmärksammats av media allt mer den senaste tiden. Konsekvenser som medför en samhällsutveckling som mer och mer låter privata bolag och intressen ta över polisiära arbetsuppgifter kommer att belysas. Vi har valt att arbeta främst med den gängse uppfattningen bland allmänheten men också med intervjuer av samhällsaktörer samt med artiklar från olika tidningar. Ämnet har intresserat författarna en längre tid och var på grund av det ett naturligt val av ämne. Rapporten försöker analysera dels redan uppkomna konsekvenser samt troligen kommande konsekvenser för samhället och dess medborgare när säkerhetsfrågor handhas av privata aktörer. Det vi har kommit fram till är att det finns tydliga signaler som oroar. Samhällsutvecklingen kräver i många avseenden allt fler säkerhetslösningar som den offentliga sektorn inte är med och finansierar. Privata säkerhetsföretag tar då över dessa arbetsuppgifter med följden att maktmedel och befogenheter hamnar hos aktörer som ibland inte lever upp till den kompetens och lämplighet som förväntas. Vi har konstaterat att allmänheten har ett betydligt bättre förtroende för poliser än för väktare och ordningsvakter.</p>