To see the other types of publications on this topic, follow the link: Palliata.
Dissertations / Theses on the topic 'Palliata'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Palliata.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bezanson, Michelle. "Ontogenetic Patterns of Positional Behavior in Cebus Capucinus and Alouatta Palliata." Diss., The University of Arizona, 2006. http://hdl.handle.net/10150/194475.
Full textAbstract:
Positional behavior is the measurable and observable link between the biology and behavior of an animal in its environment. In this dissertation, I examine ontogenetic patterns of positional behavior in infant, juvenile, and adult white-faced capuchins (Cebus capucinus) and mantled howling monkeys (Alouatta palliata) inhabiting the same tropical forest in Costa Rica. During growth and development ontogenetic changes in body size, limb proportions, and motor skills are likely to influence locomotion and posture through the arboreal canopy. I collected data on positional behavior, activity, prehensile-tail use, branch size, branch angle, and crown location during a 12 month period at Estación Biológica La Suerte in northeastern Costa Rica. The data set is comprised of 401.3 hours of data on Cebus capucinus and 554.3 hours of data on Alouatta palliata totaling 955.7 hours of data or 57,344 individual activity records.Life history timing and differences in rates of growth did not predictably influence the development of adult-like positional behaviors in Cebus and Alouatta. In both species, infancy was characterized by high proportions of dorsal, ventral, and side riding on the mother with smaller proportions of independent positional modes observed during play, explore, active posture, and feed/forage. Young Cebus resembled the adult pattern of positional behavior by six months of age while howlers exhibited significant differences in several positional behavior categories through 24 months of age. The positional repertoire of both species revealed similarities in the types of modes used during feed/forage and travel in juveniles and adults. For example, in juvenile and adult age categories of Cebus, feeding and foraging included high proportions of quadrupedal walk, sit, and squat in conjunction with climbing, leaping, and suspensory behaviors. In howlers, the degree to which coordination and increases in body mass during ontogeny as limiting factors in the development of adult-like positional competence is unclear. Data presented here suggest that the environment exerts different pressures on growing Cebus and Alouatta that may relate to diet, energy expenditure, foraging skill, and/or social learning.
2
Crespo, Mingueza Laia. "Assessment of lateralized behaviour in free-ranging Mexican mantled howler monkeys (Alouatta palliata mexicana)." Thesis, Linköpings universitet, Biologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-122283.
Full textAbstract:
The evolutionary origins of human handedness are still unknown. The study of lateralized behaviour in our closest relatives, the nonhuman primates, is useful to clarify how this trait appeared and evolved in our species. In the present study, lateralized behaviour was assessed in a population of 32 free-ranging Mexican mantled howler monkeys (Alouatta palliata mexicana) for thirteen spontaneous motor patterns, at individual and group levels, as well as the effect that age, sex and posture have on its strength and direction. The studied population of howler monkeys displayed only few significant lateral biases at the individual level with single motor patterns (Binomial tests, p≤0.05). No biases towards the use of a particular limb or side of the body were found at a population level. Therefore, even though some individuals showed significant limb/side preference with single motor patterns, no signs of task specialization, side specialization, or true handedness were found. Similarly, no effects of sex, age or posture were found on the direction or strength of lateralized behaviour. The general absence of limb/side preferences found in this population may be due to the constraints imposed by the arboreal life and/or the type of diet. Possible causal agents of the few significant individual biases found here may be the presence of handicaps and/or experience. Further research is needed in order to assess whether the lack of human-like handedness reported in this study is only specific to the studied population, a general phenomenon of the genus Alouatta or perhaps of all the Platyrrhini.
3
Corewyn, Lisa Cheryl. "Social and reproductive strategies of male mantled howlers (Alouatta palliata) at La Pacifica, Costa Rica." Thesis, The University of Texas at San Antonio, 2013. http://pqdtopen.proquest.com/#viewpdf?dispub=3594560.
Full textAbstract:
This dissertation examines the competitive and cooperative strategies of male mantled howlers (Alouatta palliata) living within a fragmented habitat at La Pacifica (LP), Costa Rica. Mantled howlers exhibit considerable intraspecific variation in their social behavior, and there remains much to learn regarding the nature of their sociality and the proximate mechanisms that underlie it, particularly among males living in multimale groups. In contrast to males at other mantled howler study sites, males at LP had higher rates of within-group agonism, and exhibited clear dominance hierarchies. Both groups inhabited a fragmented forest, which may exert greater pressure to compete for both food and reproductive resources than mantled howler males living in more intact forests. However, data from this dissertation also suggest that males may adjust competitive relationships as forest fragment characteristics within the same population vary. The group inhabiting the larger forest fragment experienced higher intergroup competition but lower intragroup competition than the group inhabiting the smaller fragment, allowing higher-ranking males to be more tolerant of subordinates accessing key resources, including females, in order to cooperate in group defense. Despite clear hierarchies, males at LP nevertheless form both preferred and avoided associations with specific males, which suggest that cooperative relationships among males have adaptive value. Neither rank nor age emerged as clear drivers shaping competitive and cooperative relationships. Collectively, these results suggest that male mantled howlers show considerable flexibility in their social relationships that are likely dependent on a complexity of ecological, social, and demographic factors.
4
Silva, Martha Francisca Maldonado Baena da. "A comédia clássica de Sá de Miranda e o diálogo intertextual com seus paradigmas literários." Universidade de São Paulo, 2007. http://www.teses.usp.br/teses/disponiveis/8/8150/tde-25032007-111247/.
Full textAbstract:
Esta dissertação tem como objetivo examinar o método de composição das comédias de Sá de Miranda e a maneira como o autor utilizou o processo de recriação poética denominado imitatio para promover o diálogo intertextual com seus paradigmas. Trata-se aqui de analisar intertextualmente textos gerados dentro de um contexto histórico-literário específico, em que o imitar era a regra. O autor tem como primeira intenção ao compor esse tipo de obra inserir-se numa tradição poética que aceita e pressupõe a alusão a textos precedentes, ou seja, uma tradição poética autônoma, em que as relações intertextuais se dão de maneira consciente e técnica e a obra de imitação resulta da reelaboração criativa de modelos. O primeiro capítulo vem situar a obra cômica mirandina no contexto histórico-cultural em que foi gerada. O segundo capítulo trata de imitatio e intertextualidade, estabelecendo terminologia e métodos para a análise intertextual, especificamente, de obras que têm a apropiação intencional de textos como princípio de criação literária. O terceiro capítulo apresenta um breve histórico do teatro latino, das origens até o surgimento da fabula palliata, adaptação latina da Comédia Nova Grega, que foi o modelo de comédia imitado pelos poetas renascentistas italianos, cujas obras se tornaram também paradigmas para o poeta português. O último capítulo é dedicado à análise intertextual das comédias de Sá de Miranda.The objective of this dissertation is to examine the method of composition of Sá de Miranda?s comedies and the way the author made use of the poetic recreation process denominated imitatio to promote the intertextual dialogue with their paradigms. It concerns to the intertextual analysis of texts produced within a specific historical and literary context in which imitating was the rule. The author who composes literary works under this rule has as his first intention to get into a poetic tradition which accepts and presupposes the alusion to preceding texts, i. e., an autonomous poetic tradition in which the intertextual relations take place in a conscious and technical manner and the work of imitation results of the creative re-elaboration of the patterns. The first chapter comes to situate Sá de Miranda?s comic work in the historical and cultural context in which it was generated. The second chapter deals with imitatio and intertextuality, establishing terminology and methodology for intertextual analysis of specifically literary works which have the intentional appropriation of texts as literary creation principle. The third chapter presents a brief history of the Roman theater, from its origins up to the arising of the fabula palliata, the Roman adaptation of the Greek New Comedy, which was the model of comedy imitated by the Italian poets of the Renaissance, whose works became paradigms to the Portuguese poet too. The last chapter is dedicated to the intertextual analysis of Sá de Miranda?s Comedy.
5
Vegas, Carrillo Asunción Sira. "Efectos de la transformación del hábitat en la conducta y niveles de estrés de "Alouatta palliata mexicana"." Doctoral thesis, Universitat de Barcelona, 2008. http://hdl.handle.net/10803/812.
Full textAbstract:
El interés en identificar los factores ecológicos que afectan a la abundancia y bienestar de los animales ha tomado una creciente importancia debido a la necesidad de desarrollar planes de conservación efectivos para las especies amenazadas. Con respecto a los primates de bosques tropicales, estos temas son particularmente críticos debido a la rápida transformación antropogénica de su hábitat. El objetivo general de este trabajo fue evaluar si las poblaciones de mono aullador de manto (Alouatta palliata mexicana) en la zona de Los Tuxtlas (México) se ven negativamente afectadas por los efectos de la fragmentación de su hábitat, en particular por aquellos relacionados con el estrés, así como la posible influencia de tales efectos sobre la competencia intragrupo por el alimento y distintos aspectos de su reproducción. Con este propósito, desde febrero de 2004 a enero de 2005, medimos distintos parámetros fisiológicos (glucocorticoides fecales) y conductuales (dimensión fractal del comportamiento) de 3 grupos de aulladores, cada uno en un fragmento de selva con características socio-ecológicas distintas reflejo de un gradiente en la calidad de hábitat entre tales fragmentos. Los mayores niveles de glucocorticoides -tanto en machos como en hembras- encontrados en el grupo habitante del fragmento de peor calidad sugieren que una excesiva fragmentación del hábitat puede conducir a una elevación crónica en los niveles de estrés y desembocar en efectos a largo plazo sobre la viabilidad de los grupos de aulladores recluidos en fragmentos de selva. Además se registró un gradiente ascendente en los niveles de agonismo en contexto de alimentación conforme disminuyó la extensión y la calidad del fragmento de selva ocupado. El efecto combinado de una menor disponibilidad de alimento y un mayor grado de competencia por el mismo podría ser la causa del patrón de estrés descrito a partir de los parámetros hormonales y conductuales. Por otro lado, la fragmentación del hábitat parece estar afectando al éxito reproductivo del mono aullador de manto en la zona de estudio, no así sobre su capacidad reproductiva. Con todo, los resultados obtenidos en esta tesis sugieren que, superado un umbral de perturbación y fragmentación del hábitat, se puede alcanzar una situación crónica estresante y, por tanto, comprometer de forma efectiva la salud y las probabilidades de supervivencia a largo plazo de las poblaciones de mono aullador en libertad. Por ello, las estrategias de conservación de la subespecie estudiada de mono aullador de manto (Alouatta palliata mexicana) deberían enfocarse al mantenimiento de grandes parches de selva no alterada más que a la preservación de núcleos marginales de población. Además, estas medidas deberían aplicarse de modo inmediato dada la especial propensión de las poblaciones de esta subespecie a la alteración antropogénica de su hábitat.The interest in identifying the ecological factors that influence animal abundance has taken on a new importance with the need to develop informed conservation plans for endangered and threatened species. With respect to forest-dwelling primates, these issues are critical because tropical forests are undergoing rapid anthropogenic transformation. The objective of this thesis was to evaluate whether the Mexican howler monkeys population at Los Tuxtlas (Mexico) are negatively influenced by habitat fragmentation effects, particularly by those associated with stress and their possible influence on feeding intra-group competition and reproduction. To this end, over the course of a year, we studied several physiological (glucocorticoid levels) and behavioural parameters (fractal dimension of behaviour) of three groups of howler monkeys inhabiting three forest fragments characterised by decreasing habitat quality. The major levels of glucocorticoids found in the group inhabiting the poor quality fragment, suggest that an extensive habitat fragmentation could led to chronic elevation of stress levels and, with that, affect the viability of howler monkeys groups confine into forest fragments. Moreover, we registered an ascendant gradient in agonism levels in feeding context as decreasing the area and quality of the occupied fragment. Therefore, the pattern in stress level registered could be due to a low food availability and high intra-group competition for these resources. On the other hand, habitat fragmentation seems to affect the reproductive successes of howler monkeys at study area, but not yet their reproductive capacity. In conclusion, results suggest that exceeded a threshold of habitat disturbance and fragmentation, it is possible to reach a chronic stress situation, and therefore, to jeopardize the health and the long-term survival probabilities of free howler monkeys. We suggest that conservation strategies of this subspecies must be managed to the maintenance of great and not disturbing forests fragment more than the preservation of marginal population groups, and it should be immediately applied since the special tendency to the habitat disturbance of this subspecies.
6
Schwartz, Jay W. "The Novel Application of Emotional Contagion Theory to Black andMantled Howler Monkey (Alouatta pigra and A. palliata) Vocal Communication." The Ohio State University, 2015. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1429033201.
Full text
7
McKinney, Tracie. "Social and Ecological Impact of Anthropogenic Disturbance on the Sympatric White-faced Capuchin (Cebus capucinus) and Mantled Howler Monkey (Alouatta palliata)." The Ohio State University, 2010. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1267816356.
Full text
8
Senf, Melissa Joy. "Interspecific and intergroup interactions of mantled howling monkeys (Alouatta palliata) in primary versus secondary forest at El Zota Biological Field Station, Costa Rica." [Ames, Iowa : Iowa State University], 2009.
Find full text
9
Sjögren, Julia, and Maja Rönnback. "Hinder i den palliativa vården : Sjuksköterskors erfarenheter i utförandet av palliativ vård." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44758.
Full text
10
Lindell, Camilla. "Förbättrad palliativ vård med en palliativ omvårdnadskonsult : En kvalitativ intervjustudie av ett förbättringsarbete med syfte att förbättra det palliativa omhändertagandet på ett akutsjukhus." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50036.
Full textAbstract:
Syftet var att förbättra omhändertagandet av palliativa patienter i det sena skedet av palliativ vård på ett akutsjukhus med fokus på smärtskattning/registrering, antal brytpunktssamtal, efterlevandesamtal och användandet av det Svenska palliativregistret. Förbättringsarbetet kopplades till en studie vars syfte var att undersöka medarbetarnas erfarenheter av att arbeta med stöd av en palliativ omvårdnadskonsult. Nolans förbättringsmodell har använts och genom PDSA har förbättringsidéer testats. Själva kontexten har beskrivits genom 5P. Styrdiagram (p- diagram) har använts för att analysera variationen i data. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare för att fånga deras erfarenheter har analyserats med innehållsanalys. Efter genomfört förbättringsarbete framkom att andel smärtskattade patienter var 89 % och antalet journalanteckningar avseende smärta ökade med 21 %. Andelen brytpunktsamtal har ökat och fler närstående erbjuds efterlevandesamtal. Vid intervjuer framkom att både patient och de närstående var nöjda med den vård de fått på avdelningarna. Fyra teman innehållande 12 kategorier framkom i intervjuerna. Medarbetarna var generellt mycket positiva till införandet av en palliativ omvårdnadskonsult som stöd. Det framkom också behov av kontinuerlig utbildning och vikten av samarbete och kommunikation inom teamen. Det visade sig att PDSA cykler och styrdiagram var värdefulla metoder för uppföljning av förbättringsarbete på akutsjukhus.The aim was to improve late stage palliative care in an acute hospital setting concerning pain assessment and management, documented decision to shift to end-of-life care, follow-up talk and compliance to the Swedish palliative registry. The improvement work was further studied by exploring the staff’s experience of working with support from a palliative consultancy nurse. Nolan's improvement model was used including 5 P, PDSA cycles and control charts such as P-charts to analyze the variation. Qualitative semi-structured interviews with 10 employees regarding their experiences, have been analyzed with content analysis. The results show that more patients were assessed for pain, 89% and charted medical records entries increased by 21 %. The percentage of documented decision to shift to end-of-life care increased and more relatives are offered follow-up talk and patient and relatives were satisfied. Four themes including 12 categories emerged in the interviews. The staff were generally very positive to the consultancy nurse as a support. Results showed a need for continuous education and the importance of collaboration and communication within the teams. PDSA cycles and control charts proved to be valuable methods for improvement work in an acute hospital setting.
11
Mattsson, Desirée, and Filippa Borg. "Palliativ vård i livets slutskede : Närståendes erfarenheter av den palliativa vården relaterat till cancer i livets slutskede." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77716.
Full textAbstract:
Introduktion: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i världen. Många patienter genomgår en palliativ vård och i denna process har närstående en betydelsefull position. Syfte: Att undersöka närståendes erfarenheter av den palliativa vården relaterat till cancer i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien grundar sig på Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklar som tillämpades i resultatet söktes fram i tre olika databaser: Cinahl, PubMed och PsycInfo. Samtliga artiklar har genomgått Polit och Becks (2017) kvalitetsgranskning. Till resultatet framkom tio artiklar varav sex var av kvalitativ metod, tre av kvantitativ metod och en av mixad metod. Resultat: Litteraturstudiens resultat baseras på tre kategorier: stöd, samspel med vårdpersonal samt information. Slutsats: Det framkom både positiva och negativa erfarenheter från närstående i samtliga kategorier. Positiva erfarenheter framkom när närstående fann tillit till vårdpersonal och fick tillräckligt med stöd och information. Negativa erfarenheter framkom i samband med ett otillräckligt stöd, bristfällig information och kommunikation samt kunskapsbrist om symtom och symtomhantering.
12
Halvarsson, Evelin, and Amanda Karsson. "Evidensbaseradeomvårdnadsbehov som påverkar livskvaliteten hos patienter idet palliativa skedet : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4420.
Full text
13
Näsman, Emil, and Josefine Lindh. "Sjuksköterskans upplevelse av att vara verksam inom palliativ vård i den sena palliativa fasen inom hospice : En allmän litteraturöversikt." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-21484.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det har skett stora framsteg på forskningsfronten inom palliativ vård för patienter och dess närstående, men det behövs mer kunskap om sjuksköterskans perspektiv. Den palliativa vården inom hospice har hög personalomsättning och en orsak kan vara en bristfällig eller felaktig bild av vad den palliativa vården innebär. En djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelse av den palliativa vården i den sena palliativa fasen inom hospice kan leda till att framtida sjuksköterskor som väljer detta område får en tydligare bild av vad som väntar dem. Det kan också bidra till att öka kvaliteten på vården som erbjuds. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vara verksam inom palliativ vård i den sena palliativa fasen inom hospice. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, som utgår från en kvalitativ metod med induktiv ansats. Analysen är utförd med Fribergs femstegsmodell. Resultat: I litteraturstudien så identifierades tre huvudteman: Sjuksköterskans upplevelse av förutsättningar för personlig och professionell utveckling, sjuksköterskans upplevelse av det personcentrerade förhållandet till patienten och sjuksköterskans upplevelse av sedering i den sena palliativa fasen. Resultatet visade på att sjuksköterskor hade ett brett spektrum av upplevelser kring den palliativa vården i den sena fasen inom hospice. Resultatet visade på tre centrala fynd, Den personcentrerade vårdens ömsesidiga dimension, etiska dilemman i samband med palliativ sedering, och vikten av självkännedom och möjlighet till reflektion. Slutsats: Den personcentrerade vården är en central del av den palliativa vården och innebär ett ömsesidigt utbyte. Den interdisciplinära kommunikationen är viktig för styrningen av den palliativa vårdens inriktning i den sena palliativa fasen, då läkare och sjuksköterskor ofta kan ha delade meningar om vad som är viktigast för patienten. Självkännedom är ett viktigt verktyg för sjuksköterskan inom palliativ vård i den sena palliativa fasen, när det kommer till existentiella frågor och personliga utmaningar i samband med patientens bortgång.
14
Dagerbäck, Linn, and Moa Karlsson. "Att stödja närstående inom palliativ vårdEn litteraturstudie om sjuksköterskans upplevelser av att ge stöd till närstående i den palliativa vården." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92761.
Full text
15
Julin, Tarja, and Ulrika Nielsen. "Palliativ vård : Anhörigvårdarens upplevelser av palliativ hemsjukvård." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2874.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att belysa anhörigvårdares upplevelser av den palliativa vården i hemmet utifrån aktuell vetenskaplig litteratur. Litteraturen som använts till resultatet har varit vetenskapliga artiklar av i huvudsak kvalitativ design. Artiklarna söktes i databaserna Blackwell Synergy, Elin och Pub Med. Sökorden som användes var Caring, Caregivers, Experiences, Family, Homecare, Needs, Palliative care, Perception. Sökorden kombinerades för att få artiklar som överensstämde med syftet och frågeställningen. Resultatet visade att anhörigvårdarna upplevde det som en självklarhet att den sjuke personen skulle vårdas hemma för att kunna behålla sitt normala liv och sin värdighet så långt som möjligt. Att få kunskap om hur de utförde omvårdnaden samt information om sjukdomen samt om risker och fördelar vid behandling upplevdes som viktigt och gav dem förståelse för situationen. Anhörigvårdarna levde med krav och förväntningar från flera håll, från den sjuke, andra anhöriga, från sjukvårdsteamet, samhället men också från dem själva. Periodvis var de både fysiskt och psykiskt utmattade, vilket gjorde dem sårbara. Perioden av palliativ hemsjukvård karaktäriserades av rädslor, osäkerhet, frustration och utmattning men även av positiva känslor och glädje över att kunna skapa livskvalité för den sjuke personen.
16
Schweidenbach, Malin. "Närståendes erfarenheter av palliativ sedering inom palliativ vård." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2425.
Full textAbstract:
Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet för personer med livshotande sjukdom och deras närstående. Patientens fysiska, psykosociala och andliga problem ska lindras. Dessutom ska närstående stöttas genom sjukdomstiden och det sorgearbete som följer. Den palliativa vården vilar på de fyra hörnstenarna symtomlindring, kommunikation, teamarbete och närstående. Närstående har en naturlig roll inom den palliativa vården och deras behov ska uppmärksammas. EAPC’s definition av palliativ sedering beskriver en kontrollerad sänkning av medvetandet för att lindra svårbehandlade symtom. Sjuksköterskans ansvarsområde vid palliativ sedering innebär bland annat att värna patientens välbefinnande men även att informera och stötta närstående under döendeprocessen. Kunskap om hur närståendes erfarenheter vid palliativ sedering behövs för att deras behov ska kunna synliggöras och tillmötesgås. Syftet med denna studie var att belysa närståendes erfarenheter av palliativ sedering inom palliativ vård. Metoden som valdes var systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara peer reviewed, skrivna på engelska och inte äldre än 15 år Litteratursökningar i databaserna PubMed, CINAHL, PsychINFO och MEDLINE resulterade i 12 inkluderade artiklar, samtliga etiskt godkända och kvalitetsgranskade. Data analyserades sedan med innehållsanalys. Resultatet består av de fyra kategorierna symtomlindring, kommunikation, teamarbete och närstående. Närstående upplevde själva lindring då patientens lidande lindrades. De plågades av det faktum att de inte längre kunde kommunicera med patienten efter att sedering påbörjats. Även om de samtyckt till den palliativa sederingen funderade de i efterhand på vem den gynnat. Den emotionella påverkan hos närstående var stor och de upplevde mycket oro. Slutsatsen av denna studie är att de flesta närstående är nöjda med den palliativa sederingen men situationen är mycket påfrestande för dem. De tar svåra beslut och upplever mycket oro och lidande. Kommunikation med och stöd från vårdpersonal är därför viktigt. Sårbara närstående bör identifieras och erbjudas ytterligare stöd.Palliative care aims to improve the quality of life for people with terminal diseases and their relatives. Physical, psychosocial and spiritual problems of the patient shall be prevented and relieved. Additionally, relatives should be supported throughout the illness and the mourning that follows. Palliative care rests upon the four cornerstones symptom relief, communication, team work and relatives. Relatives have a natural role within palliative care and their needs should be payed attention to. EAPC’s definition of palliative sedation describes a controlled decrease of consciousness to relieve intractable symptoms. The nurses responsibility during palliative sedation includes protecting the patients well-being, as well as informing and supporting relatives during the dying process. Knowledge about relatives’ experiences during palliativ sedation is required in order for their needs to be made visible and accomodated. The aim of this study was to illuminate the relatives’ experiences of palliative sedation within palliative care. The systematic review method that was utilized in this study. The inclusion criterion was that the articles were to be peer reviewed, written in English and not more than 15 years old. The serches for articles were conducted in the databases PubMed, CINAHL, PsychINFO and MEDLINE. It resulted in 12 included studies, all of which had an ethical approval and were quality controlled. Data was then analyzed with content analysis. The result consists of the four categories symptom relief, communication, team work and relatives. Relatives experienced relief when the patiens suffering was alleviated. They suffered because they could no longer communicate with the patient after sedation had started. Even though they had given their consent to the palliative sedation, afterward they thought about who it had favoured. The emotional impact on the relatives was great and they experienced a lot of anxiety. In conclusion, most relatives are pleased with the palliative sedation but the situation is very distressing for them. They make difficult decisions and experience a lot of anxiety and suffering. The communication with and support from health professionals is therefor vital. Vulnerable relatives should be identified and offered additional support.
17
Pavlidou, Sofia, and Emma Ramsin. "Palliativ vård : Läkarens tankar och känslor kring palliativ vård." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18800.
Full textAbstract:
WHO säger att palliativ vård utgör ett förhållningssätt med syfte att ”förbättralivskvaliteten för patienten och de närstående.” Enligt Widell (2003) används begreppetpalliativ vård när vi pratar om patienter som har en obotlig sjukdom och befinner sig ilivets slut. Kärnan inom den palliativa vården är de fyra hörnstenarna: symtomlindring,teamarbete, relation och kommunikation samt anhörigstöd. Den palliativa vården ärkomplex och bygger till stor del på teamarbete mellan olika yrkeskategorier. När enmänniska får beskedet att han/hon lider av en obotlig sjukdom medför det ångest ochlidande både för individen och dennes anhöriga. Målen inom den palliativa vårdenhandlar om att ge patienten och dennes anhöriga möjlighet att leva ett så gott liv sommöjligt trots närvaro av sjukdom. En viktig person inom den palliativa vården ärläkaren, han är medicinskt ansvarig och den som tar beslut om palliativ vård. Syftet meddenna uppsats är att belysa läkarens upplevelser av den palliativa vården, och dessorganisation samt vilken roll läkaren har inom denna vårdform. Härutöver är viintresserade av att undersöka läkarens syn på vårdprogram. Sju intervjuer med läkareverksamma inom palliativ vård har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Iresultatet framkommer att läkarna tycker att det är viktigt att ge en god och trygg vård.Trygghet kan uppnås genom kontinuitet i vården samt närvarande och tillgängligpersonal. Läkarna ser de anhöriga som en resurs i vårdandet av patienten och låter demvara med i den mån det är möjligt. Läkarna har ett nära samarbete med sjuksköterskornaoch ser sig i första hand som konsulter med ett medicinskt ansvar. Läkarna uttrycker attdet palliativa vårdprogrammet är bra men att det är svårt att använda på grund avstorleken. En kortare sammanfattning skulle troligtvis vara lättare att använda och på såvis skulle vetenskapen även komma patienten till gagn i större utsträckning. När vi tagitdel av dessa intervjuer har vi slagits av att läkarna i så hög grad fokuserar påomvårdnaden av patienten i sitt arbete. Som blivande sjuksköterskor kommer vi att fåen viktig roll i mötet med dessa patienter. En förutsättning för ett gott möte är att vi hartillräkliga kunskaper om dessa patienter med oss.Program: Sjuksköterskeutbildning
Uppsatsnivå: C
18
Zakrisson, Annika, and Maria Haeggblom. "Hjärtat klappar för palliativ vård - En litteraturöversikt med fokus på patienters upplevelser av att leva med svår hjärtsvikt i det palliativa skedet av sjukdomen." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24761.
Full text
19
Ortenmo, Andreas. "Efter utbildning av palliativa ombud : En utvärdering av möjligheter och hinder i arbetet med palliativa frågor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192506.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan hösten 2008 och våren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa frågor på sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tvärsnittsstudie med mixad metod i form av en enkätundersökning riktad till samtliga som gått utbildningen till palliativt ombud och som lämnat sin e-postadress vid kursregistreringen. Resultat: Både medarbetare och överordnade ger ett bra stöd i arbetet med palliativa frågor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt förhållningssätt. Stödet upplevs starkare från medarbetare än från överordnade. Det palliativa förhållningssättet fungerar bra bland personalen på arbetsplatsen. Tidsbrist, att palliativa frågor inte prioriteras och ett ointresse från överordnade upplevs som de största hindren i arbetet som palliativt ombud. Medarbetarna är intresserade av att arbeta enligt ett palliativt förhållningssätt, men mer tid behövs för utbildning. Grundutbildningen till palliativt ombud ger ett gott stöd i arbetet med palliativa frågor. Slutsats: Grundutbildningen till palliativa ombud ger ett gott stöd i arbetet med palliativa frågor. Tidsbrist är det främsta hindret i arbetet med palliativa frågor och mer utrymme att utveckla vården och utbilda personal efterfrågas. Den palliativa vården bör få högre prioritet.Objective: The aim of this study was to evaluate if the palliative agents trained by Palliativt Kompetenscentrum between autumn 2008 and spring 2012 believe that they can work with palliative care issues in their workplace. Methods: A non-experimental empirical cross-sectional study with a mixed method in the form of a survey directed to all palliative agents who left their email address at course registration. Results: Both the employee and the supervisor gives good support in palliative care issues and in the ambition to work according to a palliative approach. Stronger support is experienced from employees than from superiors. The palliative approach works well among staff in the workplace. Lack of time, low priority of palliative care issues and disinterest from superiors is perceived as the main obstacles. Employees are interested in working according to a palliative approach, but more time is needed for training. Basic training for palliative agents provides good support in palliative care issues. Conclusion: Basic Training for palliative agent gives a good support in the work with palliative care issues. Lack of time is the main obstacle and more time to develop the care and training of staff is required. Palliative care should be given higher priority.
20
Moraga, Lynch Claudia. "Palliativ vård : Sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad i sen palliativ fas." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54056.
Full text
21
Schönström, Kara. "GOD PALLIATIV VÅRD." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24544.
Full textAbstract:
Allt eftersom fler människor dör på sjukhus eller vårdas av vårdpersonal hemma eller på särskilt boende innebär det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets slut inte går förbisedd. Inom alla delar av vården möter sjuksköterskan patienter i livets slut och i vårdandet av dessa patienter är sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vård och bemötande för att livskvalité ska uppnås. Studier och rapporter har dock visat att inom detta område råder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vård vid livets slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansågs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnå god palliativ vård samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vården. Metoden som använts i denna studie var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar har använts i studien och i resultatet har det framkommit två teman: gynnsamma faktorer för palliativ vård och utmaningar inom palliativ vård. Gynnsamma faktorer för palliativ vård är faktorer som upplevdes positivt av sjuksköterskan i arbetet med palliativ vård, följande underteman till gynnsamma faktorer är: kommunikativa aspekter, berikande upplevelser och holistisk synsätt. Utmaningar inom palliativ vård är de faktorer som upplevdes negativt av sjuksköterskan, och följande underteman hör till: kommunikativa aspekter, känslomässiga aspekter, kliniska aspekter och utbildning och erfarenhet.As more people die in hospitals or cared for by medical staff at home or in residential care it means that for nurses the meeting with patients in end of life cannot be overlooked. In every aspect of health and social care nurses find patients in end of life and in caring for these patients the nurses' professional role is important. Patients and their family will be met for adequate care and treatment so that quality of life will be achieved. Studies and reports have shown that in this area, there are deficiencies and nurses' experience of care at the end of life is not always perceived positively. The purpose of this study was to provide a nursing perspective to examine the factors that were considered by the nurse to be significant in order to achieve good palliative care and the possible challenges that nurses experienced in palliative care. The method used in this study was a literature review. Ten articles were used in the study and the results have revealed two themes: enabling factors for palliative care and challenges in palliative care. Enabling factors for palliative care are factors that were experienced positively by the nurse in the work of palliative care, the following sub-themes to the favorable factors are: communicative aspects, enriching experiences and holistic approach. Challenges in palliative care are the factors that were negatively perceived by the nurse, and the following sub-themes are: communicative aspects, emotional aspects, clinical aspects and the training and experience.
22
Hansson, Helena, and Lena Kronström. "Närstående i palliativ vård En litteraturöversikt om närståendes upplevelser av palliativ hemsjukvård." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27402.
Full text
23
Dahlgren, Johanna, and Cecilia Larsson. "Anhöriga i palliativ vård - En litteraturstudie om anhörigas upplevelser av palliativ vård." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25347.
Full textAbstract:
The purpose of the literature review was to illuminate how family are responded to in health care and their experiences with a sick person in the palliative care. Ten articles dealing with the questions have been used. The questions emphasized how family experienced the response from people working within health care, their own situations and if they felt they were sufficiently informed. The results were presented from out in the questions in two themes families positive and negative experiences. The results show that for the families to have positive experiences of the respons, the situation and the information given, the working within health care have to make families feel part of the palliative care, to the extent they wish to participate.Syftet med litteraturstudien var att belysa hur de anhöriga blev bemötta i sjukvården och deras upplevelser kring den sjuke i den palliativa vården. Tio artiklar som svarade på frågeställningarna har använts. Frågeställningarna berörde hur de anhöriga upplevde bemötandet från vårdpersonalen, sin situation och om blev tillräckligt informerade. Resultatet presenteras utifrån frågeställningarna i två teman anhörigas positiva och negativa upplevelser. Resultatet visar att för att de anhöriga ska kunna ha positiva uppleveler av bemötandet, situationen och informationen måste vårdpersonalen hjälpa dem att känna sig delaktiga i den palliativa vården, i den mån de önskar medverka.
24
Lavoie, Mireille. "Philosophie du soin palliatif." Doctoral thesis, Université Laval, 2003. http://proquest.umi.com/pqdweb?did=765091811&sid=36&Fmt=2&clientId=9268&RQT=309&VName=PQD.
Full text
25
Abrahamsson, Anna, Martina Lundin, and Caroline Malm. "Patientupplevelser i palliativ vård." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25919.
Full textAbstract:
Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv. Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap. Patienter ville vara delaktiga i sin vård och behandling.Palliative care is something most nurses are dealing with during their working lives. The purpose of this study was to illuminate the experiences of nursing care from a patient perspective. Nine articles were selected for review, from the articles six themes revealed: Experiences of; nursing relationships, communication and information, the care environment, symptom control, accessibility and self-determination. The result showed that a relationship of trust and communication created good nursing care. Lack of communication could also occur. A good nurse was perceived as someone who listened and had broad knowledge. Patients wanted to be involved in their care and treatment.
26
Ölund, Erika, and Lina Olofsson. "Andlighet inom palliativ vård." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-72853.
Full textAbstract:
Inom hälso- och sjukvården finns ett ökat intresse för andlig vård, vilket har resulterat i mer forskning kring ämnet andlighet. Det finns dock lite forskning som visar hur sjuksköterskan definierar och ger andlig vård. Andlighet är något som bör integreras inom den palliativa vården enligt de internationella och nationella riktlinjer som finns för sjuksköterskans arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor såg på andlighet och hur de tillgodosåg andlig vård. I studien analyserades och sammanställdes nio artiklar om hur sjuksköterskorna såg på andlighet och gav andlig vård. Artiklarna söktes fram i databaser Pubmed, CINAHL, Scopus och Medline. Även manuell sökning genomfördes. Analysen resulterade i att tre huvudteman framkom: (1) sjuksköterskans syn på begreppet andlighet, (2) befrämjande för andlig vård och (3) hinder för att tillgodose andliga behov, subteman presenterades under huvudtema 2 och 3. Vid vårdandet av döende patienter är det viktigt att sjuksköterskan tillgodoser fysiska, sociala, emotionella och andliga behov. Förmedla livsmening, hopp, tröst, att beröra och följa med patienten på resan mot döden är viktigt när sjuksköterskan ger andlig vård. Tidsbrist, stress, hög arbetsbelastning och bristande kunskap kring andlig vård är faktorer som leder till brister inom den andliga vården av döende patienter
27
Borgström, Hanna, and Johanna Ståhl. "Hopp i palliativ vård." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30363.
Full text
28
Undelius, Erika, and Klara Eliasson. "Omvårdnad vid palliativ vård." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67761.
Full text
29
Nguyen, Vu, and Mohammad Fazl Ahmad Eid. "Palliativ hemsjukvård : Sjuksköterskors erfarenheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53607.
Full textAbstract:
Abstract Background: There are patients in palliative care that prefer to be cared for in their own home until they die. In order for patients to receive good care, the care should be based on their needs and wishes and be based on respect with regard to their integrity and dignity. Nurses who work in palliative home care should therefore have the knowledge and skills required to care for and treat patients at home. Aim: The aim is to describe nurses experiences of caring in palliative home care. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis based on fourteen scientific articles. Results: Two themes were identified by the results. The first theme is good cooperation creates security, the second theme is lacking organizational conditions affecting the safety of patients and nurses. Conclusion: Working in palliative home care means opportunities to create caring relationships with patients and relatives. It also challenges as there is a lot of knowledge and experiences. Home health care is a demanding workplace as it occurs to several organizational shortcomings which included time, resources and support. Keywords: Experiences, Home care, Nurses, Palliative care, Qualitative.
30
Gölles, Jahsmine, and Felicia Andersson. "Palliativ vård : Sjuksköterskors perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49277.
Full text
31
Samuelsson, Per, and Hanna Sandqvist. "Sexualitet inom palliativ vård." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26457.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sexualitet är inte per automatik synonymt med samlag, förmåga till orgasm eller summan av individens erotiska liv. Begreppet utvidgas i denna litteraturstudie till att innefatta människans kärlekssökande, hur känslolivet tar sig i uttryck samt hur sexualitet uttrycks via beröring. Då en människa drabbas av sjukdom eller skada påverkas hens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som förbättrar patienternas och deras familjers livskvalitet genom att förebygga och lindra både fysiskt och psykiskt lidande. Syfte: Att belysa hur sexualitet berörs inom palliativ vård sett utifrån patienternas perspektiv. Metod: För att besvara syftet har en litteraturstudie gjorts. Databassökningarna skedde i PubMed, CINAHL samt Scopus, analys inspirerades av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 10 vetenskapliga artiklar har utgjort underlag för litteraturstudien. Två teman identifierades: Patienters upplevelse av sexualitet och Patienters upplevelse av kommunikation om sexualitet med vårdpersonal. Patienterna definierade sexualitet som ett koncept med olika komponenter varpå den vanligaste fördelningen var att skilja på sexuella relationer och funktioner. Betydelsen av sexualiteten kunde variera mellan patienterna, men en majoritet upplevde att den påverkades av faktorer så som läkemedelsbiverkningar. Patienterna betonade vikten av stöd och information samtidigt som de eftersökte vårdpersonal att kommunicera med på ett respektfullt sätt. Hinder för kommunikation kunde vara vårdpersonalens fokus på medicinska utlåtande eller en rädsla för att situationen skulle vara obekväm. Konklusion: Det finns ett behov av kommunikation mellan patienter och vårdpersonal avseende sexualitet.Background: Sexuality is not automatically the same as intercourse, the ability to have an orgasm or the result of our erotic experiences. The concept is in this context wider and includes the search of love, the way we express our emotions and the way we touch each other's lives. When a person has a life-threatening illness the way he or she is experiencing health and wellbeing is affected. The essence of palliative care is a way of nursing that improves patients and their families’ quality of life, through easing of the physical and emotional suffering. The aim with this study has been to study how sexuality is approached within a palliative care setting, out of a patient perspective.Method: A literature review was conducted. Searches were made in the PubMed database, the CINAHL database as well as the Scopus database. The result is based on ten scientific articles that were analyzed regarding quality and result. Results: Two themes were identified: Patients experiences of sexuality and Patients experience of communication about sexuality with health care professionals. The patients defined sexuality as a concept of various components, and a distinct difference was often made between sexual relationships and sexual functions. How patients valued sexuality varied within the patient group, although it was often expressed that sexuality was affected by several aspects of having a life-limiting illness. The patients expressed a need for support and information as they reached out to health care professional in search of a respectful way of communicating about sexuality. Communication between health care professionals and their patients was hindered by a narrow minded view of sexuality and a fear of creating discomfort.Conclusions: This study has shown that there is a need of communication between health care professionals in palliative care and their patients.
32
Westerberg, Malin, and Lisa Åkerman. "Palliativ våd - Närståendes upplevelser." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24814.
Full textAbstract:
Vid palliativ vård är det ofta de närstående som står patienten närmast. Det är inte alltid som patienten kan uttrycka sig själv under vård vid livets slut vilket gör de närståendes upplevelser och åsikter väldigt viktiga. För att vården kring den döende ska bli så bra som möjligt krävs bl a god omvårdnad, bra bemötande, god kommunikation och ödmjukhet. Vården vid livets slut innebär inte endast vård av patienten utan även av närstående. Studiens syfte var att undersöka hur närstående upplever palliativ vård. Metoden som använts var en litteraturstudie. Resultatet bygger på 10 vetenskapliga artiklar där anhörigas upplevelser och åsikter kring palliativ vård belyses. Det som framkommer i resultatet visar på närståendes betydelse i den palliativa vården där de har en aktiv roll i vårdandet. Den största byggstenen i palliativ vård är kommunikation, som leder fram till en bättre omvårdnad och trygghet för patienten.With palliative care, it is often the related that are closest to the patient. During medical care at the brink of life, the patient is not always able to express herself and that is why the closely related's experiences and opinions are highly important. Good nursing, treatment, communication and humility are instrumental factors for good care regarding the terminally ill. The care at the end of a patients' life is not exclusively about the patient, but also the relatives. The aim of the study was to investigate how the closely related react to palliative care. The method that was used is a literature study. The result is based upon 10 scientific articles which highlights the related's opinions and experiences regarding palliative care. The result that emerges from the study is that the relatives have an important roll with nursing the patient within palliative care. The biggest factor in palliativ care is communication which leads to a better treatment and more security for the patient.
33
Nilsbacken, Elisabeth. "Finns det plats för humor i den palliativa omvårdnaden? : De palliativa patienternas perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-802.
Full textAbstract:
Humor är så integrerad i mänskliga interaktioner att det ofta uppstår spontant och utan eftertanke eller planering. Humor förknippas vanligtvis med skratt, glädje och känslor av gemenskap och välbefinnande. Forskning visar att det är patienter som initierar mest humor i vårdrelationer. Denna litteraturstudie är en metasyntes och består av tio vetenskapliga artiklar. Syftet var att belysa obotligt sjuka patienters upplevelse av humor i den palliativa vården. Det visade sig att humor var viktig och tjänade otaliga funktioner. Enligt patienterna var humor en värdefull del av kommunikationen generellt och den medkännande personliga omvårdnaden i synnerhet. Humor var närvarande igenom alla studiers intervjuer och observationer. En stor majoritet av patienterna värderade humor mycket både före och under sin sjukdom. Humor beskrevs av patienter som en bro till deras friska identitet. När vårdpersonalen använde humor kände sig patienter sedda som människor inte bara som mottagare av vård. Mild humor var den mest utbredda och bestod av leenden, spontana kommentarer, godmodiga skämt, stunder av värme och lättsam lekfullhet. Den empatiska, respektfulla, terapeutiska användningen av humor som personalen skapade genom sitt sätt att vara, skyddade patienternas integritet, självkänsla och känsla av värde. Humor hade en stor betydelse i vårdrelationer som blev djupare och mera personliga. Humor visade sig vara en viktig del i den medkännande och mera personliga omvårdnaden. Kombinerat med professionell skicklighet och empati, är humor för värdefull för att förbises.
34
Kindström, Marian, and Anna Sjöcrona. "Vårdpersonals upplevelser av palliativ vård : Efter implementering av ett vårdprogram i palliativ vård." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19172.
Full textAbstract:
Bakgrund och problemformulering: Att ge palliativ vård eller vård vid livets slut är en stor och viktig utmaning för all berörd vårdpersonal. Denna vårdform skiljer sig från annan vård där avsikten är att bota. Fokus ligger istället på att lindra lidande och stödja närstående. Palliativ vård har ett större helhetsperspektiv och innefattar fler olika aktörer. Som ett steg i att förbättra den palliativa vården i södra Älvsborg har ett vårdprogram för palliativ vård i livets slut införts. Syfte: Syftet är att studera vårdpersonals upplevelser av palliativ vård i en hemsjukvårdskontext efter implementering av ett vårdprogram. Metod: En intervjustudie har genomförts med vårdpersonal inom hemsjukvård och hemtjänst i en kommundel i Borås. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet strukturerades i tre olika teman: patientvård, personal och organisation och närståendestöd. Palliativ vård ska vara stödjande och tillgänglig för alla i behov av den. Personal ger god omvårdnad anpassad till det tillstånd patienten befinner sig i. Patienten har rätt att själv bestämma över sin vård, rätt att välja smärtlindring och om de vill bo kvar hemma eller vara på sjukhus. I de fall de inte kan medverka själva kan närstående vara deras språkrör. Det palliativa teamet upplevs som en mycket viktig resurs. Det Palliativa vårdprogrammet upplevdes som något positivt och användbart men är inte integrerat i vårdpersonalens arbetsrutiner. De efterfrågar fler skriftliga rutiner och utbildning inom området. Resultatet visar på att det blivit vanligare med uppföljning och samtal inom den palliativa vården. Förändringar har också skett i synen på att ingen ska behöva dö i ensamhet. Diskussion: Handledningens betydelse i den palliativa vården diskuteras och det glapp som syns mellan en önskan att ge god palliativ vård och möjligheten att bedriva den. Om vårdprogrammet haft betydelse för förändringar av vårdpersonals upplevelser av palliativ vård är svårt att säkert veta. Det finns behov av fler studier inom palliativ vård i en hemsjukvårdskontext för att möta det växande behovet.Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
Uppsatsnivå: D
35
Jonsson, Therese, and Amanda Fritz. "Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av övergången till palliativ omvårdnad : Transitionen från behandlande- till palliativ omvårdnad." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138359.
Full textAbstract:
Inledning: Av cirka 44 000 intensivvårdstillfällen i Sverige under år 2015 avled 7,5 % av patienterna på en intensivvårdsavdelning. Palliativ omvårdnad är en del av intensivvården då behandlade vård kan avslutas och övergå i ett palliativt skede. Denna övergång skapar en transitionsprocess hos intensivvårdssjuksköterskorna vilket innebär omställning och anpassning av sin roll till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att övergå från behandlande till palliativ omvårdnad. Design & Metod: Totalt 12 stycken intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats av transitionsteorin. Resultat: Huvudfynden var att beslutet om att inleda palliativ vård inte väckte negativa känslor men att tiden innan var frustrerande då beslutet försenades och gav patienten förlängt lidande. Att skicka döende patienter till en vårdavdelning var frustrerande då en ny transitionsprocess påbörjades och inte gav intensivvårdssjuksköterskorna ett avslut. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskornas transitionsprocess skapar starka känslor vilka behöver bearbetas. Genom utbildning skapas förståelse för det multiprofessionella teamets olika roller och vad de kan bidra med och detta kan tydliggöra och ge intensivvårdssjuksköterskorna en formell roll i diskussionen inför beslutet.Introduction: In Sweden during 2015 there were nearly 44 000 admissions in the intensive care unit (ICU) and in total 7. 5 % of the patients died during their stay in the ICU. Palliative care belongs in the ICU when treatment is ended. The change in treatment initiates a transitionprocess in nurses that triggers a readjustment and adaption to the new situation. Aim: The aim was to describe intensive care unit nurses experiences of transitioning to palliative care. Design & Method: In total were 12 interviews analyzed with qualitative content analysis with a deductive approach of the transition theory. Findings: The main findings were that the decision did not awake any negative feelings but a delayed palliative care decision was frustrating because the patient was suffering. Transferring dying patients to the ward was frustrating because it initiated a new transition phase and the closure the ICU nurses needed was missed out. Conclusion: The ICU nurse transition process engenders feelings which need closure. The ICU nurses role in the end-of-life discussion should be clarified and given formality through education and understanding of the multi-professional team.
36
Larsson, Annika. "Palliativ vård : Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i kommunalt särskilt boende. En kvalitativ studie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4871.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete. Analysen genomfördes enligt Husserl´s metod i fyra steg med intention att ge kunskap om fenomenet vård i livets slutskede på kommunalt särskilt boende. Sjuksköterskan upplevde sin roll som mycket viktig i vården kring den döende patienten. Sjuksköterskan upplevde att hon hade en nyckelroll och organiserade arbetet kring den döende patienten. Sjuksköterskan var beroende av information från närstående och omvårdnadspersonal för att uppnå ett tillfredsställande resultat. Symtomlindring var centralt men det förekom att symtomlindringen inte var optimal. Sjuksköterskorna använde klinisk blick och tidigare erfarenheter i bedömning gällande symtom.
37
Petersson, Jonas, and Kim Svedlund. "ATT STÖTTA NÄRSTÅENDE VID PALLIATIV VÅRD : En intervjustudie om närståendes upplevelser i palliativ vård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39429.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den palliativa vården tar sin början då det inte längre finns ett kurativt mål med vårdandet, utan fokus skiftas till att främja patientens livskvalitet och välbefinnande genom att minska lidandet. I en utav Socialstyrelsens fyra hörnstenar om palliativ vård står det beskrivet att även den närstående ska erhålla stöd från sjuksköterskan, både under och efter vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från sjuksköterskan under patientens palliativa vårdskede. Metod: Intervjustudie med en kvalitativ ansats. Informationen inhämtades genom sex stycken intervjuer med närstående till patienter som vårdats palliativt. Intervjuerna genomgick en kvalitativ innehållsanalys utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) anvisningar. Resultat: Resultatet beskrevs i två kategorier. Den ena kategorin belyste kommunikationens betydelse, där underkategorierna var kommunikation mellan sjuksköterska och närstående, kommunikation mellan sjuksköterska och andra vårdprofessioner samt kommunikation mellan närstående och närstående. Den andra kategorin tog upp sjuksköterskans roll som trygghetsgivare till närstående under den palliativa vården. Underkategorier blev tillgänglighet, omtänksamhet och engagemang, skapande av en vårdande miljö, samt symptomlindring. Slutsats: Studien slår fast att sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa trygghet och god kommunikation under palliativ vård. Vidare syns även ett behov av att informera närstående om möjligheter till ekonomiskt stöd.Background: Palliative care begins when there’s no longer a curative treatment. Instead focus is shifted to encourage the life quality and well-being of the patient, by decreasing his or her suffering. In one of Sweden’s National Board of Health and Welfare’s publications regarding palliative care, one of the cornerstones is that relatives should be supported by the nurse, both during and after the time of care. Aim: The aim of the study was to describe relatives experiences’ of support from the nurse during the patients’ palliative care. Method: Interview study with a qualitative approach. Information was gathered through six interviews with relatives to patients that had received palliative care. The interviews underwent a qualitative content analysis according to Lundman and Hällgren Graneheims’ (2012) instructions. Results: The result was described in two categories. One of the categories illustrates the importance of communication, where the sub-categories were communication between nurses and relatives, communication between nurses and other medical professions, and communication between relatives’ and relatives’. The other category brought up the nurses’ role as a caregiver to relatives during palliative care. Sub-categories were availability, thoughtfulness and engagement, the creation of a caring environment, and symptom relief. Conclusions: The study states that nurses have an important role in creating security and good communication during palliative care. Furthermore, a need to inform relatives regarding possibilities to receive economic support is observed.
38
Nilsson, Peter, and Pontus Svanamo. "Anhörigas upplevelser av palliativ hemsjukvård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1032.
Full text
39
Olofsson, Elin, and Hilda Johansson. "Vårdande relationer i palliativ omvårdnad." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15959.
Full text
40
Liesegang, Mikaela, and Therence Mbonabirama. "Sjuksköterskors erfarenhet av palliativ omvårdnad." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37601.
Full textAbstract:
Background: Nurses's knowledge of palliative care is important in order to preserve patient dignity. In the final stages of life, nurses' actions largely focus on relieving suffering and nursing is characterized by holistic and ethical approaches. Aim: The aim was to describe the nurse's experience of palliative nursing. Method: Literature review with a qualitative design. 12 articles were included. Result: The result was structured into five themes: Person-centered Nursing, Relationship with Relatives, Awareness, A Way to Symptom Control, Misunderstanding and Disagreement between Nurses and Doctors, Emotional Stress. Conclusions: Communication was central in palliative nursing and nurses had an important interaction with patient and close associates. Collaboration with the physician had a crucial role in palliative care but often led to conflicts. In palliative care, symptom control was also important, but provided a sensitivity to the patient's individual needs in nurses. Palliative care meant emotional stress. Keywords: Communication, palliative care, nurse, experience.Bakgrund: Sjuksköterskors kunskap om palliativ omvårdnad är viktig för att bevara patientens värdighet. I livets slutskede inriktas sjuksköterskors åtgärder till stor del mot att lindra lidande och omvårdnaden präglas av helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design. 12 artiklar inkluderades Resultat: Resultatet strukturerades i fem teman: Personcentrerad omvårdnad, Samspel med närstående, Lyhördhet, en väg till symtomkontroll, Missförstånd och oenighet mellan sjuksköterskor och läkare, Känslomässiga påfrestningar. Slutsatser: Kommunikation var centralt inom palliativ omvårdnad och sjuksköterskor hade ett viktigt samspel med patient och närstående. Samarbetet med läkaren hade en avgörande betydelse inom palliativ omvårdnad men ledde ofta till konflikter. Inom palliativ omvårdnad var också symtomkontroll viktigt men förutsatte en lyhördhet för patientens individuella behov hos sjuksköterskor. Palliativ omvårdnad innebar känslomässiga påfrestningar. Nyckelord: Kommunikation, palliativ omvårdnad, sjuksköterska, erfarenhet
41
Agartz, Julia, and Miriam Ghebrehiwet. "Anhörigas upplevelser av palliativ vård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2028.
Full text
42
Ambratt, Emelie, and Peterson Sophia Camacho. "Närståendes upplevelser av palliativ vård." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28214.
Full textAbstract:
Palliativ vård syftar till att se patienten och dess närstående som en helhet där målet är att bidra till välbefinnande och värdighet i livets slut. För att underlätta de närståendes situation spelar vårdpersonalen en stor roll. Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att närstående är i stort behov olika stödjande insatser från vårdpersonalen. Tre teman framkom i resultatet; Närståendes upplevelser av information och kommunikation, Närståendes upplevelser av stöd samt Närståendes upplevelser av delaktighet. Fortsatt forskning behövs för att ytterligare belysa närståendes upplevelser av palliativ vård, då stor del av befintlig forskning främst inriktar sig på patienten eller sjuksköterskans upplevelser.Palliative care aims to ensure patients and carers as a whole, where the goal is to contribute to the welfare and dignity in end of life. In order to facilitate the families’ situation caregivers plays a big role. The aim was to describe the families’ experiences of palliative care. The method used was literature study which was based on twelve scientific articles. The results showed that relatives are in great need of supportive action from the nursing staff. Three themes emerged in the results: Families’ experiences of information and communication, Families’ perceptions of support and Families’ experiences of involvement. Further research is needed to elucidate families’ perceptions of palliative care, where much of the existing research mainly focuses on the patient or the nurse’s experiences.
43
Westerlund, Sara, and David Söderlind. "Anhörigvårdares upplevelser vid palliativ hemsjukvård." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-10918.
Full text
44
Hederström, Sara, and Joanna Ljungqvist. "Närståendes erfarenheter av palliativ hemsjukvård." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27297.
Full textAbstract:
Människor idag blir äldre och fler kommer i framtiden att vara i behov av palliativ vård samtidigt som vården i hemmet expanderar. Närstående till patienter i den palliativa hemsjukvården kan uppleva känslor av otillräcklighet, maktlöshet och hjälplöshet. De känner ett stort ansvar för den sjuke samtidigt som de inte alltid känner sig sedda av vårdpersonalen. Syftet med studien var att belysa de närståendes erfarenheter av vårdpersonalens omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar som sammanställdes och bildade resultatet. I resultatet framkom tre kategorier som alla speglade de närståendes erfarenheter av delaktighetens centrala roll i omvårdaden: Erfarenhet av information, erfarenhet av tillgänglighet samt erfarenhet av omvårdnadsrelationen. Adekvat information med rätt innehåll som gavs vid rätt tillfälle, tillgänglighet till vårdpersonal dygnet runt och en god omvårdnadsrelation till vårdpersonalen var av stor betydelse för de närståendes välbefinnande. Närstående upplevde ibland brister i omvårdnaden vilket implicerar behovet av fortsatt forskning kring deras situation.Today, people are living longer and in the future there will be a greater need for palliative care while at the same time home care is also expanding. Next of kin to patients in palliative home healthcare can experience feelings of inadequacy, powerlessness and helplessness. They feel a great responsibility for the patient yet at the same time don’t always feel as though they are seen by the health professionals. The objective of the study was to describe the next of kin’s experiences of the health professionals’ care during palliative home healthcare. The method used was a literature study based on twelve scientific articles that consolidated and formed the result. Three categories emerged in the result that reflected the next of kin’s experiences of the central role of participation in nursing: Experience of information, experience of accessibility and experience of the nursing relationship. Adequate information with correct content given at the right time, around-the-clock access to healthcare professionals and a good nursing relationship were of great importance for the next of kin’s wellbeing. The next of kin sometimes experienced flaws within nursing care that implies the need for continued research regarding their situation.
45
Alm, Borgenstierna Elisabeth, and Hanna Hermansson. "Patienters upplevelser av palliativ vård." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18717.
Full textAbstract:
Palliativ vård innebär vård i livets slutskede där sjukdomen inte längre går att bota. För att uppnå god omvårdnad inom palliativ vård behöver vårdpersonalen inneha kunskap om hur man lindrar den döende patientens smärtor, både de fysiska och de psykiska. Omvårdnadens mål är att främja hälsa, minska lidande och ge patienten ett värdigt slut. Vård av döende patienter är speciellt svårt eftersom de ofta visar starka känslor som sjuksköterskor behöver kunna hantera på ett bra sätt för att lidandet ska kunna lindras. Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård. Studien baseras på en litteraturstudie där sju kvalitativa artiklar med patienters upplevelser analyseras utifrån Evans (2003) modell. De flesta artiklar är hämtade från databasen Cinahl. Litteratursökningen resulterar i sju artiklar som analyseras och används i resultatet. Analysen ger upphov till tre teman: Känna lidande, Känna rädsla och Känna trygghet och välbefinnande. I temat Känna lidande berättade patienter att de vill ha sin personliga värdighet bevarad och respekterad, att människor inte ska känna medlidande samt att brist på information leder till negativa situationer. I temat Känna rädsla beskriver deltagarna bland annat rädslan för smärta, rädslan för att förlora sin självständighet och rädslan för sjukhusvistelsen. I det sista temat Känna trygghet och välbefinnande framkommer det att vårdrelationen behöver bygga på förtroende för att patienter ska känna sig trygga, sedda och bekräftade. För åtskilliga patienter som vårdas i livets slutskede är hoppet en central del. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskans vårdande ska genomsyras av en helhetssyn på människan och att en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter att lindra patientens lidande. Vidare framkommer det att det är viktigt att upprätthålla hoppet hos en döende patient, att sjuksköterskan har ett stort ansvar i patientens smärtbehandling och att en god vårdrelation där kommunikationen fungerar väl förhindrar onödigt lidande.Program: Sjuksköterskeutbildning
Uppsatsnivå: C
46
Byaruhanga, Deogratius, and Lidia Åserud. "Närståendes upplevelser av palliativ sedering." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27082.
Full text
47
Sjöblom, Jimmy, and Simon Gunnarsson. "Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53540.
Full text
48
Bulhões, Miranda Luciana, and Alicja Los. "Transkulturell palliativ omvårdnad : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1619.
Full textAbstract:
Bakgrund Globalisering och migration skapar möten mellan individer och grupper som inte delar samma värderingar, tro och livsåskådning. Inom vården kan de interkulturella mötena skapa situationer som kräver speciell kompetens från sjuksköterskor samt från övrig vårdpersonal. Dessutom kan kulturarvet öka i betydelse för en patient i livets slutskede. Detta utmanar väletablerade regler och praxis om patientens autonomi, informationshantering samt utformning av behandlingsplan. Etiska dilemman och vardagliga konflikter som uppstår inom vården kan äventyra patients omvårdnad samt påverka dennes livskvalitet negativt vid livets slutskede. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad. Metod En litteraturöversikt har använts med avsikt att beskriva forskningsläget gällande sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad. Studiens syfte har styrt sökningsstrategier och valet av databas (CINAHL Complete, PubMed, Medline, PsycINFO och Cochrane Library) i artikelsökning som har resulterat i 15 utvalda artiklar. Resultat Resultat har utformats som två huvudteman. Det första huvudtemat är barriärer för transkulturell palliativ omvårdnad såsom ineffektiv kommunikation mellan sjuksköterskor, patienter och närstående. Kommunikationssvårigheter mellan aktörer kan bli ytterligare komplicerade vid användning av tolkar samt kan skapa etiska dilemman vid informationshantering. Det andra huvudtemat är strategier för att göra transkulturell palliativ omvårdnad mer effektiv såsom utbildning, träning och rekrytering av vårdpersonalen, önskan att ge den bästa möjliga omvårdnaden till patienten samt bättre samarbete mellan aktörerna. Slutsats I möte mellan sjukvårdspersonalen och patienter med olika kulturell bakgrund kan missuppfattningar eller missförståelse på grund av kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter uppstå. Det krävs en hög kompetens hos vårdpersonalen för att hantera dessa möten och skapa en bra omvårdnad för alla patienter inom palliativ vård oavsett kulturella skillnader. Kulturell kompetens ligger till grund för att kunna bedöma och hantera dessa problem för att erbjuda palliativ omvårdnad med transkulturell inriktning. Nyckelord: kulturell kompetens, palliativ omvårdnad, transkulturell palliativ omvårdnad.
49
Adabuwa, Amenze, and Gracia Mawana. "Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24733.
Full textAbstract:
Bakgrund: 90 000 personer i Sverige dör varje år och utav dessa personer behöver 70 000 till 75 000 palliativ vård i någon form. Det är många som åldras och lever längre idag på grund av framsteg inom omvårdnaden och medicinsk behandling i den moderna tiden. Palliativ vård riktar sig inte endast till patienter som befinner sig i livets slutskede. Det ska även ges till patienter med kroniska sjukdomar. Syfte med palliativ vård är att öka patienternas livskvalitet. Sjuksköterskor behöver därför öka kunskapen inom den palliativa vården för att kunna möta patienternas behov. Syfte: Syfte var att genom en litteraturstudie sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med elva vetenskapliga studier med kvalitativa ansatser har använts för sammanställning av resultat. CINAHL, PubMed och PsycINFO har använts som databaser för att samla in material. Resultat: Studierna sammanställdes i sex huvudteman och fyra subteman. Huvudtema är samordning, undervisning och anhörigstöd, symtomlindring, sjuksköterska-patient relation, att underlätta döden, sjuksköterskans utveckling i palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är omfattande. De fungerar som samordnare och förespråkare för patienter inom palliativ vård och ser till att underlätta döden för dessa. Detta kan göras genom att symtomlindra tillståndet och bygga upp en relation med sin patient för att förbättra omvårdnadens kvalitet. Sjuksköterskor tar även hänsyn till anhöriga där de visar stöd och ger undervisning under sjukdomstillstånd och efter döden.Background: 90, 000 people die annually in Sweden, whereby 70000 to 75000, were in need of palliative care in different forms. Due to advancement in modern day’s medical treatment and technology, so many live longer. Palliative care is not only aimed at patients in the final stages of life. It is also for patients with chronic illnesses. The purpose of palliative care is to increase the quality of life of a patient. Nurses, therefore need to increase their knowledge of palliative care in order to meet the needs of patients. Aim: To compile scientific literature about nurses experience of providing palliative care. Method: A literature study with eleven empiric studies with qualitative approaches was used to compile the results. Databases, CINAHL, PubMed and PsycINFO were used. Results: Six main themes and four sub-themes emerged. The main themes were: coordination; teaching and relatives support; symptom management; nurse- patient relationship; to facilitate a good death and Nurses development in palliative care. Conclusion: Nurses’ role in palliative care is extensive. In palliative care, nurses act as the care coordinators and as patient advocates and they help to facilitate a good death. This can be done by early identification of patient symptom. They help in relieving symptoms and building a relationship with the patient, in order to increase the quality of care. Nurses play a vital role in taking care of patients’ relatives by supporting them during the illness and after death occurs.
50
Becker, Marie. "Palliativ vård i livets slut." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27003.
Full textAbstract:
Beskrivning: PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUT SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER EN KVALITATIV STUDIE MARIE BECKER Becker, M. Palliativ vård i livets slut Sjuksköterskors erfarenheter. En kvalitativ studie. Examensarbete i Omvårdnad- magisteruppsats 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2007 Enligt SOU 2001:6 innebär palliativ vård en aktiv helhetsvård i ett skede när patienten inte längre svarar på botande behandling och när kontroll och lindring av smärta och andra symtom är av största vikt liksom beaktande av olika problem såsom psykologiska, sociala och existentiella. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj utan att förlänga eller påskynda patientens död. Det är en livssyn som bejakar livet och betraktar döendet som en normal process, med tonvikten på att lindra smärta och andra besvärande symtom. Valet blev att genomföra denna studie utifrån ett kvalitativt perspektiv. Metoden som användes var intervjuer av tio sjusköterskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slut. I resultatet påvisades två stora huvudteman. Sjuksköterskors upplevelser av vad som leder till en så kallad god död och sjuksköterskors upplevelser om vad som kan utgöra hinder för en god död. Detta upplever informanterna att alla ställs inför. Många av informanterna beskrev de andra faktorerna som de med sin erfarenhet och upplevelse ansåg hade avgörande roll. De olika faktorer som kan avgöra är till exempel: information, beslutstagandet om att erbjuda palliativ vård i stället för kurativ vård, relationen mellan sjuksköterskan och patienten, bra symtomlindrande och möjlighet till en bra sista tid i livet.PALLIATIVE CARE IN END OF LIFE NURSES´ EXPERIENCES A QUALITATIVE STUDY MARIE BECKER Becker, M. Palliative Care in end of life, Nurses´ experiences. A qualitative study. Degree project in Nursing – A Master’s Paper 10 point course. Malmö University: Health and Society, Dep. of Nursing 2007. SOU 2001:6 describes Palliative Care as holistic approach to care at a time when the patient no longer responds to treatment and the control of pain and other symptoms are of utmost importance as are the psychological, social and existential aspects. The main aim of Palliative Care is to achieve highest possible quality of life for the patient and his family without prolonging or hastening death. It is a view that embraces life and treats death as a normal process with the emphasis on relieving pain and other symptoms. The purpose of the study was to describe the nurses experiences of palliative care in end of life. The choice was to perform this study from a qualitative perspective. The method chosen was to interviews ten nurses. Two main themes are shown in the results:-the nurses experiences of what leads to a “good death” and the nurses´ experiences of what prevents a “good death”. All the participants felt that these issues had to be dealt with. Many of the participants described other factors that they with their experiences considered relevant. The different factors that, according to the participants can determine the results, are information, the decision to offer palliation rather than cure, the nurse/patient relationship, adequate relief of symptoms and the possibility of a dignified end of life. Keyword: Cancer,Nursing,Pain, Palliativ Care, Nurse.