Academic literature on the topic 'Palliativ vårdplan'

Bakgrund: Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar. Syftet: Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom. Metod: Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning. De intervjuades med stöd av en semistrukturerad intervjuguide och de transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman med tillhörande kategorier identifierades: Upplevd möjlighet till upprättande avindividuell vårdplan och Upplevd hinder för upprättande av individuell vård plan. Det optimala var att individuell vårdplan var upprättad tillsammans med den demenssjuke och deras närstående. Arbetssituation blev lugnare och tryggare när det fanns en palliativ individuell vård plan dokumenterad. Livskvalitet blev bättre för den demenssjuke och deras närstående när individuell vård plan var upprättad. En svårighet var när det inte fanns några närstående att samtala med och den demenssjuke inte kunde uttrycka sina önskemål själv. Detta upplevdes av sjuksköterskorna som en svår situation, där de fick lita till sin erfarenhet och intuition. Konklusion: Eftersom en stor del demenssjuka människor avslutar sina dagar på särskilt boende bör det ske en större satsning på genomförande av att upprätta palliativa individuella vårdplaner på dessa boendeformer. Nyckelord: demens, palliativ vård, sjuksköterska, individuell vårdplan.
Background:Palliative care involves mitigation that is to say that the effects of the disease alleviated but not cured the disease itself. The care is a total care based on health care philosophy in order to preserve quality of life when cure is no longer available. Regardless of diagnosis and where they are cared for should palliative care includes all people. Questions about dementia and palliative care has problematized both because of its complexity and partly because of lack of knowledge in the areas of both the family and among health professionals. People with dementia are a vulnerable group, their autonomy is limited and the ability to make decisions varies. Aim:The purpose of this study was to describe the nurse's experiences of setting up individual care plan (IVP) at the end of life for people with dementia. Methods: The result is based on eight interviews with registered nurses working with elderly care with dementia. They were interviewed on the basis of a semi structured interview guide. The transcribed interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Two themes related categories were identified: Expertise possibility to prepared of individual care plan and Expertise impediment to prepared of individual care plan. The ideal was that individual care plan was prepared with the dementia sufferer and their relatives. Work situation became calmer and more secure when there was a palliative individual care plan documented. Quality of life was better for the dementia sufferer and their relatives when the individual care plan was prepared. One difficulty was when there were no relatives to talk to and the dementia could not express their one wishes. This was perceived by nurses as a difficult situation, where they had to rely on their experience and intuition. Conclusions: Since a large percentage of people with dementia end ones days in nursing homes there should be a greater focus on implementation of the establishment of palliative individual care plans in this type of housing. Keywords: dementia, palliative care, nurse, individual care plan

Introduktion: Liverpool Care Pathway (LCP) är en vårdplan framtagen för palliativ vård vars syfte är att överföra det bästa av hospicevården till den övriga sjukvården. LCP ger vägledning för vårdpersonal i vården av patienter i livets slutskede för att säkerställa god vård för patient och närstående. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan upplever användandet av vårdplanen Liverpool Care Pathway (LCP) i livet slutskede. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed där elva vetenskapliga artiklar, som svarade på studiens syfte, framkom och granskades i sin helhet. Resultat: Resultatet visade att LCP förbättrade kommunikationen, ökade kunskap och självförtroende, ökade delaktigheten för närstående i vården, förbättrade arbetsmiljön och ökade patientsäkerheten. Dock sågs en risk med att använda LCP som en standardiserad vårdplan vilket kunde medföra att patient och närstående kunde känna sig negligerade. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av användandet av LCP har i litteraturstudien beskrivits positiv både för sjuksköterskan och annan vårdpersonal. Användandet av LCP har även resulterat i förbättrad vård för patient och närstående.

I Sverige lever ca 130 000–150 000 personer med demenssjukdom och ca 20 000–25 000personer beräknas insjukna årligen. Det är en sjukdom som inte går att bota och leder till döden.Kognitiva och fysiska nedsättning påverkar deras autonomi och förmågan att fatta egna beslutblir begränsad. För att vården kring personen med demenssjukdom ska bli som personen önskarär det viktigt att ta reda på önskemål och tankar som de har kring deras framtid. Delaktighet i etttidigt skede underlättar för både den demenssjuke och närstående att fatta beslut kringlivsuppehållande åtgärder. Syftet med studien var att belysa förutsättningar att diskutera ochplanera livets slut vid demenssjukdom. Metodval för det självständiga arbetet var litteraturöversikt med avsikt att skapa en tydlig bild avaktuell forskning inom det valda ämnesområdet. Sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes viadatabaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO och Medline där aktuell vetenskaplig forskningpubliceras, 14 artiklar inkluderades och 1 artikel inkluderades efter att ha läst de tidigaresjälvständiga arbetena med inriktning på demenssjukdomar i databasen DIVA på Sophiahemmetshögskola (SHH). Analysen gjordes genom en integrerad analys med induktiv ansats. Resultatetmynnade ut i två huvudkategorier; Planering och information kring livets slut viddemenssjukdom och samtal med syfte att planera vården vid livets slut. Resultatet visade attnärstående och vårdpersonal har svårt att lyfta dessa frågor med dem som drabbats avdemenssjukdom. Det fanns en föreställning om att inte diskutera framtida önskemål om vård ilivets slut i början av demenssjukdomen eftersom det ökade personen med demenssjukdomensexistentiella ångest. En del vårdpersonal ansåg inte att detta ingick i deras arbetsuppgifter och detframkom även att det underlättade med ett framtaget nationellt instrument för att initiera ochstrukturera upp samtalet. Vårdpersonalen som visade intresse av närståendes och personen meddemenssjukdoms åsikt, ingav en känsla av delaktighet och förtroende. Närstående upplevde att enpalliativ vårdplanering underlättade vården för deras närstående och att de upplevde att dethjälpte till att de fick en adekvat vård. Personen med demenssjukdom ansåg att palliativ vårdplanunderlättade att få den vård de önskade samt att deras närstående avlastas från att ta beslut i derasställe. Slutsatsen blev att samtalet om livets slut uppfattades som en viktig del av demensvårdenmen att vårdpersonal inte alltid vet när och hur samtalet ska initieras. Fördjupad kunskap behövsför att underlätta samtalet i planeringen av palliativ vård vid demenssjukdom.

Abstrakt: Okontrollerade symptom och upprepade sjukhusinläggningar kännetecknar den sista tiden i livet hos en del patienter med mycket svår KOL. Trots att det finns en växande insikt att tidig integration av palliativ vård förbättrar patientens symtombehandling och livskvalitet, dör majoriteten av patienter med KOL utan tillgång till palliativ vård. Sjuksköterskor i hemsjukvården har en central roll när det gäller att identifiera och hantera patienternas palliativa vårdbehov. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur sjuksköterskor i hemsjukvården upplever den palliativa vården av patienter med mycket svår KOL. Metod: Kvalitativ studie där 11 semistrukturerade intervjuer bearbetats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Insamlat datamaterial resulterade i tre kategorier som påvisar förutsättningar för god palliativ vård i hemmet: 1) Personella och organisatoriska resurser i hemsjuk- och primärvården där stora brister i samarbetet med primärvården samt bristande resurserna för god vård i hemmet noteras. 2) Planering och kommunikation där bristande kommunikation med patienten och mellan olika vårdinsatser samt planering kring patientens vård poängteras. 3) Kunskap där ett behov av att utöka kunskapen om KOL och palliativ vård hos alla yrkeskategorier uppmärksammas. Konklusion: Patienter med mycket svår KOL får ofta en god palliativ vård i livets absoluta slutskede. Resultatet visar dock att patientens vård under de sista månaderna i livet ofta upplevs som oklar och diffus, vilket pekar på att palliativ vård behöver integreras tidigare i vården av patienter med mycket svår KOL. I kommunikations- och planeringsprocessen med patienten har sjuksköterskor en samordnande roll som behöver specificeras och utrustas med de erforderliga personella och organisatoriska resurserna, kunskaperna och befogenheterna.
Abstract: Uncontrolled symptoms and repeated hospitalizations characterize the last period of life in some patients with very severe COPD. Although there is a growing recognition that early integration of palliative care improves the treatment of patient's symptoms and quality of life, the majority of patients with COPD dies without access to palliative care. Nurses in home care have a central role in identifying and managing patients' palliative care needs. Aim: The purpose of this study is to examine how nurses in home care and in nursing homes experience palliative care of patients with severe COPD. Method: Qualitative study in which 11 semi-structured interviews processed using qualitative content analysis. Results: Collected data resulted in three categories that indicate conditions for good palliative care in the home: 1) Human and organizational resources in home- and primary care, where serious deficits within primary care and resources for good home care is noted. 2) Planning and communication, where the lack of communication with the patient and between different health care institutions as well as care planning is emphasized. 3) Knowledge, where a need to improve knowledge of COPD and palliative care for all care professions is recognized. Conclusion: The result shows that the patient's care during the last months of life is often perceived as vague and diffuse, suggesting that palliative care needs to be integrated earlier in the care of patients with very severe COPD. In the communication process and care planning with patients, nurses have a coordinating role that needs to be specified and equipped with the requisite human and organizational resources, skills and competences.

Sammanfattning Internationell forskning visar behov av att studera och utvärdera evidensbaserade palliativa vårdplaner för patienter i livets slutskede. I Sverige behövs en ökad kunskap om vården och hur man kan ta reda på varje persons individuella behov och önskemål. Att bidra till välbefinnande, samt till god lindring av smärta och andra besvär, är de insatser som är mest betydelsefulla för svårt sjuka patienter som befinner sig i livets slutskede. I föreliggande text redovisas förbättringsarbete på ett kommunalt korttidsboende vars syfte var att förbättra livskvaliteten för patienter i livets slutskede, genom att införa Nationell palliativ vårdplan (NVP). Här presenteras också en studie vars syfte var att klarlägga chefernas uppfattningar och erfarenheter vid införandet av NVP. Förbättringsarbetet följde Nolans förbättringsmodell med PDSA-cykler utifrån kartläggning av det kliniska mikrosystemet på korttidsboendet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där intervjuer har genomförts och analyserats med innehållsanalys. De genomförda åtgärderna i förbättringsarbetet resulterade i mätbara förbättringar. Andelen aktuella patienter för vilka det gjordes skattning av symtom och smärta och strukturerad bedömning av välbefinnande, ångest och oro, som registrerades i NVP uppnådde målet på 95%. Data från studien visar hur ledare agerar och deras erfarenhet av hur man introducerar och använder NVP. Cheferna/ledarna har agerat med intresse, engagemang och använt sig av kunskapsstödet. Deras upplevelser av införandet har varit positiva och de har lagt vikt på deras behov av att få stöd som chef/ ledare vid införandet. Förbättringsarbetet med att införa NVP var framgångsrikt och bidrog till ökad livskvalitet för korttidsboendets patienter i livets slutskede. PDSA-cykler med styrdiagram var en värdefull metod för uppföljning av förbättringsarbetet. Mätningarna visade att de planerade insatserna gav önskvärda effekter trots att det SMART: a målet inte uppnåddes helt. Studien visade att cheferna upplevt motivation, gett och fått stöd samt att de visat engagemang och intresse vid införandet av NVP.
Summary International studies show a need to study and evaluate evidence-based end-of-life care plans and studies need to include more symptom controls of patients, patient’s well-being, and satisfaction. In the short-term unit there was a need for a more structured documentation-tool designed to meet patients in the end of their life. S-PCG is designed for this intention. The purpose was to improve the quality of life for patients in the short- term unit who are in the last days of their life. The main structure of the improvement initiative was Nolan´s model change and PDSA. The study was based on a qualitative interview study. The interviews were analyzed by content analysis. The results of the implemented measures show measurable improvements. 95% of all measurements regarding symptom assessment, pain assessment and continuous assessment based on well-being, anxiety and concern were registered in S-PCG. Data from the study shows knowledge among leaders acting and their experience how to introduce and use S-PCG. The conclusion of the improvement initiative with the introduction of S-PCG has proven to be successful, which has contributed to an increased quality of life for patients in the end of their life. PDSA-cycles and control charts proved to be a valuable method for following up the improvement initiative. The study showed that motivation, support and committed managers / leaders were successful factors that was the most important, during the improvement initiative.

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt med syfte att förbättra livskvaliteten för patienter och närstående inom palliativ vård. Traditionellt sett så har lite uppmärksamhet inom omvårdnadsforskning riktats mot geografiska sammanhang. Palliativ vård är en filosofi, och är därför inte kopplad till en specifik plats. Patientens faktiska dödsplats har blivit en viktig del i bedömningen av vårdkvalitet under livets sita tid och många länder använder statistik kring en patients önskade dödsplats och faktiska dödsplats. Var en person dör svara på frågan om dödsplats men nämner inte mycket om tiden fram till dödsfallet och var den sista tiden tillbringades. Mer forskning i Sverige behövs om var patienter vill vårdas under sin sista tid i livet. Detta eftersom det behövs större förståelse för varför vissa vill vårdas hemma, varför många väljer att inte vårdas hemma och varför idealet att dö hemma inte är lämpligt för alla individer.  Syfte: Att belysa betydelsen av vårdplats för patienter i palliativ sjukdomsfas.  Metod: Litteraturöversikt med sökningar efter kvalitativa artiklar i PubMed och CINAHL. Innehållsanalys av manifest metod med syfte att hitta liknande innehåll i text oxh utforma huvudkategorier och underkategorier.  Resultat: Två huvudkategorier utformades. Betydelsen av vårdplats för patienter i palliativ sjukdomsfas visade sig påverkas antingen av miljön eller organisationen. Vårdplatsens betydelse på en organisatorisk nivå kopplades samman med påverkan på närstående, tillgång till personal och hjälpmedel samt möjlighet till symtomlindring medan miljöfaktorer handlade om trygghet och otrygghet. Resultatet visade även att önskad vårdplats/dödsplats kunde variera över tid och skilda önskemål mellan patienter och närstående kunde göra planeringen inför livsts sista tid svår. Slutsats: Det mest relevanta som framkom i denna litteraturöversikt handlar om vilken vårdplats en patient väljer och varför. Patientens eget hem valdes ofta som vårdplats för att närhet till familj och bekanta saker hade stor betydelse, men resultatet visade också att hemmet ansågs som en osäker plats för många patienter bland annat på grund av rädslor, isolering eller tung vårdtyngd.
Background: Palliative care is an approach aimed at using the quality of life for patients and relatives in palliative care. Traditionally, little attention in nursing research has been directed towards geographical contexts. Palliative care is a philosophy and is therefore not linkedto a specific place. The patient's actual place of death has become an important part of the assessment of quality of care during the last period of life and many countries use statistics about and patients want place of death and actual place of death. Where a person dies answers the question of place of death but does not mention much about the time until the death and where the last time was spent. More research in Sweden is needed on where patients want to be cared for during their last period in life. There is a need for a greater understanding of why some want to be cared for at home, why many chose not to be cared for at home and why the ideal of dying at home is not suitable for all individuals. Aim: To illuminate the importance of place of care for patients in palliative phase. Method: A literature review with searches for qualitative articles in PubMed and CINAHL. Content analysis of manifest method with the aim of finding similar content in text and designing main categories and subcategories.  Results: Two main categories. The importance of care for patients in the palliative care phase was found to be affected by either the environment or the organization. The importance of the care site at an organizational level was linked to the impact on relatives, access to staffand aids as well as the possibility of symptom relief, while environmental factors were about security and insecurity. The results also showed that the desired place of care /place of death could vary over time and different wishes between patients and relatives could make planning for the last days of life difficult.  Conclusion: The most relevant thing that emerged in this literature review is about which care place a patient chooses and why. The patient's own home was often chosen as a care place because proximity to family and familiar things was of great importance, but the results also showed that the home was considered an unsafe place for many patients, among other things due to fears, isolation or heavy care burden.

Titel: Vårdpersonalens erfarenheter av att använda vårdplanen Liverpool CarePathway (LCP) i palliativ vård - en litteraturstudieBakgrund: De senaste åren har det rapporterats mycket kring LCP, mestadelsnegativt. I några länder där vårdplanen LCP använts, ändras nu vårdplaner förpalliativ vård, däribland Sverige.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att beskriva vårdpersonalens erfarenheter avatt använda vårdplanen LCP.Metod: Åtta artiklar med kvalitativ ansats användes till litteraturstudien. Artiklarnasresultat lästes, analyserades och kategoriserades.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom två kategorier med sexunderkategorier: Möjligheter i användandet av LCP och Hinder i användandet avLCP.Konklusion: Det råder delade meningar om dokumentationen inom LCP.Vårdplanen upplevs fungera som ett bra stöd i palliativ vård, speciellt förnyutexaminerad vårdpersonal. Den förbättrade kommunikationen inom vårdteametbidrar till stärkt patientsäkerhet, medan bristande utbildning inom LCP kan leda tillatt patientsäkerheten inte kan garanteras.

Syfte: Syftet med studien är att studera i hur stor omfattning patienter är omgivna av andra i dödsögonblicket i palliativ vård och undersöka om det finns formulerade omvårdnadsmål i patienters IVP gällande vården i livets slutskede. Metod: Studien är kvantitativ retrospektiv med deskriptiv och analytisk design. I studien ingår samtliga cancerpatienter (n= 316), som vårdats och dött på en vårdavdelning och ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) i Stockholm samt registrerats i Svenska palliativregistret (n=295). Resultat: Studien visade att i åldersgrupperna 75-84 år och 85 eller äldre var det fler som dog utan någon närvarande vid dödsögonblicket än i övriga åldersgrupper. Patienter dör utan att någon närvarande vid dödsögonblicket i ungefär lika stor omfattning i urvalet som på övriga palliativa enheter i Sverige. Resultatet visade att 62 % av de granskade journalerna hade omvårdnadsmål dokumenterade i IVP. Konklusion: Studien visar att närvaron vid dödsögonblicket sjunker när åldern stiger och att patienter dör utan någon närvarande vid dödsögonblicket i samma omfattning i urvalet som på övriga palliativa enheter i Sverige. Studien klarlägger även bristen på omvårdnadsmål i patienters IVP, vilket belyser ett förbättringsområde för att säkerställa kvaliteten på vården av patienter i livets slutskede.
Aims: The aim was to study the extent to which patients were surrounded by others at the time of death in palliative care and examine whether there were individual care plans, (IVP) in the patients nursing documentation regarding End-of-Life Care. Method: The study is quantitative retrospective with descriptive and analytical design. And includes all cancer patients (n = 316) who received care and died on a palliative care unit ward and ASIH (advanced medical care at home) in Stockholm and was registered in the Swedish palliative registry (n = 295). Results: In the age groups 75-84 years and 85 years or older, patients are more likely to die without someone present than in the other age groups. Patients are dying without anyone present in the same extent as in other palliative care units around Sweden. Only 62% of the sample had nursing goals documented in the patients IVP. Conclusion: The study illustrates that patients are surrounded by others in the same extent as in other palliative care units around Sweden. The study clarifies the lack of nursing goals in patients IVP, which highlights an area for improvement to ensure the quality in the End-of-Life care.

Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vårdpersonal och närståendes upplevelser vad gäller vanlig palliativ vård och strukturerade vårdplaner så som LCP/ICP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlaget inhämtades genom att med specifika sökord söka i Högskolan Dalarnas databas ELIN@ efter vetenskapliga artiklar. En artikel har även sökts från en annan referenslista där artikelnamnet använts som sökord. Vid sökningarna har sökorden använts var för sig och i kombination med varandra varvid 13 stycken artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i den ordinarie palliativa vården vad det gäller kommunikation, symtomlindring och anhörigvård. Tidsbrist och stress var också utmärkande i den ordinarie palliativa vården. Vad gäller patienter som vårdats under LCP/ICP så upplevde närstående och vårdpersonal att både kommunikation och symtomkontroll var avsevärt bättre än i den ordinarie palliativa vården. Tiden för det goda samtalet fanns i betydligt större utsträckning vid vård under LCP/ICP. En orsak var att sjuksköterskan istället för att lägga ner tid på dokumentationen hade möjlighet att vara där för patienten och dess närstående. De närstående hade också möjlighet att vara delaktiga i vården på grund av att de hade tillgång till dokumentationen kring patienten.