Academic literature on the topic 'Panträtt'

Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp.

Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen.

Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma. Fråga uppkommer dock om vem som har rätt till avkastningen i en rad olika situationer, såsom vid panträtt, köp, återtaganderätt. Rätten till avkastning i de olika fallen har behandlats på olika sätt av lagstiftaren. Denna uppsats behandlar hur rätten till avkastning från ett visst förmögenhetsobjekt har reglerats i svensk rätt, med utgångspunkt i en rad olika rättsförhållanden.

Inledningsvis behandlas begreppet avkastning med utgångspunkt i ekonomisk litteratur. För att avgöra vad som kan anses utgöra avkastning studerar, och diskuterar, författaren även vilka funktioner möjligheten till avkastning fyller. Därefter integreras det ekonomiska perspektivet med juridiska aspekter, i syfte att klargöra vilka inkomster som, i juridiskt hänseende, behandlas som avkastning. Författaren diskuterar härvid även samspelet mellan det ekonomiska livet och juridiken.

Efter begreppsdiskussionen behandlas hur rätten till avkastning regleras i de olika rättsförhållandena köp, panträtt, retentionsrätt samt återtaganderätt. Utifrån regleringens innehåll och de aspekter på avkastning som framkommit tidigare i uppsatsen, diskuterar författaren huruvida en enhetlig tanke står att finna bakom valet av reglering. Därefter utreds vilka intressen som bör beaktas vid bedömningen av rätten till avkastning, i de fall där lagstiftning saknas. Slutligen gör författaren en avvägning mellan dessa intressen i några rättsförhållanden för vilka lagstiftning angående rätten till avkastning saknas.

En tredjemanspantsättning föreligger om en person pantförskriver egendom till säkerhet för en annan persons skuld. Tredjemanspant anses allmänt ha stora likheter med både pant och borgen. Tidigare ansågs att tredjemanspants bestämningsgrunder huvudsakligen stod att finna i borgensinstitutet. På senare år har en förskjutning inom rättsvetenskapen skett, såtillvida att pantinstitutet fått en ökad betydelse vid fastställandet av tredjemanspantens bestämningsgrunder. Den osäkerhet som härvid råder om i vilken omfattning respektive säkerhetsinstituts regler är tillämpliga vid fastställandet av tredjemanspantens bestämningsgrunder ger, sammantaget med osäkerheten kring i vilken omfattning tredjemanspantsinstitutet utgör en egen rättsfigur med därtill hörande, unika regler, en situation där varken tredjemanspantsättare, gäldenär eller borgenär med tillförlitlig säkerhet kan värdera tredjemanspanten såsom säkerhetsrätt. I uppsatsen analyseras problem som sammanhänger med hur omfånget hos de förpliktelser som borgen respektive pant svarar för bestäms, samt vilka av dessa bestämningsgrunder som överförs på tredjemanspant. I uppsatsen klargöres vidare i vilken mån tredjemanspant påverkas av preskription av huvudfordringen samt vilken rätt borgensman respektive tredjemanspantsättare har gentemot gäldenären.

Den som lånar ut ett belopp mot säkerhet i panträtt har ett förhållandevis gott skydd mot kreditförluster. Den som inte själv innehar pantegendomen med besittningsrätt, utan måste lita på att den som innehar egendomen inte lämnar ut den till gäldenären eller någon annan eller på annat sätt avhänder sig egendomen, löper eventuellt större risk att lida rättsförluster. Uttryckt på ett annorlunda vis kan man säga att en denuntiationspanthavare löper större risk än en besittningspanthavare. Mitt syfte är att identifiera och analysera de risker en denuntiationspanthavare utsätter sig för jämfört med de risker en panthavare med besittning till pantegendomen utsätter sig för.

Creditors are generally interested in getting the money back. In this thesis I have analyzed the variation in risk of loss, for creditors.

Syftet med studien är att identifiera faktorer som påverkar möjligheten för småföretagare att få banklån på mindre orter. Metoden som används i studien är en kvalitativ metod som bygger på tre stycken intervjuer med respondenter som befinner sig på banker belägna på mindre orter. Kombinerat med detta genomförs en deltagande observation då jag arbetar på en av bankerna. Utifrån det insamlade materialet identifierades det att den lokala kännedomen spelar en stor roll för bankerna vid kreditgivningen tillsammans med småföretagarnas historiska skötsamhet. Samt att bankerna använder sig av scoring där de bedömer småföretagarnas återbetalningsförmåga. I övrigt är det viktigt för bankerna att småföretagen utformar en bra affärsidé som är realistisk och hållbar. Dessa kriterier är desamma oavsett kund de möter.
The purpose of the study is to identify the factors that affect the possibility for small business owners to obtain bank loan in smaller towns. The method used in the study is a qualitative method based on three interviews with relevant respondents on the banks located in smaller towns. Combined with this, a participant observations is performed because I work at one of the banks. Based on the collected material, it was identified that the local knowledge plays a major role for the banks in the granting of credit along with the historical care of the small business owners. The banks also use scoring where they assess the ability of repayment capacity. Otherwise, it is important for the banks that small companies design a good business idea that is realistic and sustainable. These criteria are the same regardless of the customer they meet.

Uppsatsen utreder om panträtt säkrar ränta på den pantsäkrade fordringen utan att parterna särskilt avtalat om saken. Undersökningen berör ett antal alternativ för att besvara frågan: bevispresumtioner, fördelning av bevisbörda, avtalstolkning, analogier från befintliga utfyllande rättsregler, samt systematisk-teleologisk rättstillämpning. Undersökningen har kommit fram till att legal avkastningsränta, avtalad avkastningsränta och avtalad dröjsmålsränta i princip säkras av panten enligt dispositiv rätt, även om parterna inte har avtalat om att panten ska säkra sådan ränta. Däremot säkrar panten bara den del av den legala dröjsmålsräntan som avser att kompensera för inflation genom avtalstolkning.