Academic literature on the topic 'Papperslös'

Under sommaren 2012 genomfördes ett examensarbete på Siemens Industrial Turbo­mach­inery AB i Trollhättan gällande möjligheterna att införa pappers­lös verkstad. Syftet med examensarbetet var att kartlägga möjligheterna att minska administrativ hant­ering av produktions­orderkort och öka realtidsuppdatering. För att av­gränsa studien avsåg examens­arbetet endast flödet av produk­tions­­­order­kort ifrån plan­er­ings­avdelningen genom två pro­duk­tions­grupper och vidare in på gods­­­­avdel­ningen. För att kartlägga flödet för den manuella hanteringen av produktionsorderkort upprättades värdeflödesanalyser. Dessutom genomfördes ett studiebesök på Volvo Aero Corporation för att se hur ett annat företag har gjort för att eliminera elektronisk produk­tionsorder. Utifrån värdeflödesanalyserna och studiebesöket identifierades tre frågeställ­ningar vilka an­sågs vara betydelsefulla för att kunna införa elektronisk produk­tions­order. Dessa var huru­vida affärssystemet klarar av att hantera införande av elektronisk produk­tions­order, hur spårbarheten av material skall bibehållas samt hur godsavdelningen skall få information om var detaljer skall förflyttas. För att besvara dessa frågor genomfördes 15 inter­vjuer med per­sonal från Siemens Industrial Turbo­machinery i Trollhättan, med per­sonal från huvud­kontoret i Finspång samt med personal från systemutvecklingsföretaget Else AB. Informationen från alla intervjuer samt studiebesöket på Volvo Aero Corporation belyser möjligheterna och problemen med att eliminera produktionsorderkorten och samman­ställ­des i en utvärdering. Denna utvärdering ligger till grund för kartläggningen av det fram­tida tillståndet, vilken visar ett tänkbart arbetssätt när produktions­order­korten tagits bort och ersatts med elek­tronisk produktions­order. Det som huvud­sakligen belyses i det framtida tillståndet är att affärssystemet är förberett för elek­tronisk produk­tions­order, dock rekom­men­deras införande av Warehouse Management System samt ett transportssystem. För att under­­lätta implementering av elektronisk produktionsorder skulle införande av ett web­baserat användargränssnitt vara lämpligt.

Abstract Att vara papperslös innebär att leva utan uppehållstillstånd med avsaknaden av de rättigheter som svenska medborgare har. Denna rättslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebära en ökad sårbarhet för diskriminering, våld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor från 4 olika kvinnojourer i Stockholm och närliggande städer intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat på deras kunskap om målgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgår från samt hur de beaktar de mänskliga rättigheterna i sin strävan mot att förbättra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, välfärdsstaten, civilsamhället samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framväxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhållande till papperslösa kvinnor. Teorin vi har använt oss av i analysen av vår insamlade empiri är intersektionalitet. Resultaten har visat på skillnader mellan kvinnojourerna beträffande kunskap, erfarenhet och praktiker i möten med papperslösa kvinnor. Samt visat på likheter beträffande deras upplevelser av dilemman som uppstår i mötet med papperslösa kvinnor då nationell rätt omöjliggör deras uppdrag och gemensamma engagemang att verkas för mänskliga rättigheter.

Arbetet fokuserar runt framtidens informationshantering av underhållsmanualler för flygplan. Första delen av arbetet kommer bestå av skapandet av grundfunktioner för ett framtida gränssnitt. Det kommer ske i tre steg: grundfunktioner, tekniska aspekter och kognitiva aspekter. Först steget använder allmän kunskap inom flygbranschen för att ta fram de grundläggande funktionerna. Andra steget undersöker äldre försök till informationsprogram och deras gränssnitt. Deras för och nackdelar. Samtidigt tar det andra steget stöd av en erfaren ingenjör. Med hjälp av en ingenjör få fram en möjlig framtids bild och en förbättring för hur stommen för gränssnitt skall komma att se ut för att effektivisera underhållsarbetet. En av manualerna urskildes då ingenjören har arbetat mest med SRM. Ingenjören ger sitt stöd med information om varför pappersarbetet har stannat kvar i flygindustrin. Tredje steget bygger på forskning inom människor kognitiva förmågor att integrera med gränssnitt har använts för att förstärka stommen för framtagning av ett framtida gränssnitt. Efterforskning kommer endast beröra den civila flygindustrin och kommer ha ett fokus på underhållsarbetet. Det här är en efterforskning in i grundarbetet som krävs för att kunna skapa ett framtida gränssnitt för ett informationsprogram för flygplansindustrin, inte programmet då informationsprogrammen redan finns på marknaden. Hur vida dessa program skulle kunna direkt implementeras i flygbranschen ingår inte i det här arbetet. Resterande flygplansmanualer ska kunna integreras i programmet men kan behöva en djupare efterforskning innan implementation. Det beror på tidskrav som satts på arbetet. Det som har tagits fram under arbetet är ett förarbete för ett framtida gränssnitt som skulle fungerar för flygindustrin men uppfyller inte sin fulla potential. Det här beror på större del av allt pappersarbete som inte kan försvinna i nutid från flygbranschen. Det innebär att mer efterforskning behöver göras innan gränssnittet kan tas in i användning. Den viktigaste delen med arbetet är de möjligheter som finns med gränssnittet och dess sätt att modernisera informationshanteringen inom flygindustrin.

Den här uppsatsen kommer att handla om flyktingbarns upplevelser av hur det är att vänta på permanent uppehållstillstånd och hur de upplever livet som papperslösa eller asylsökande. I en flyktingsituation som de befinner sig i, ställs flyktingbarnen för nya utmaningar och situationer. I den här uppsatsen presenteras sex olika barn och deras liv som papperslösa och asylsökande. Vad säger de själva om sin situation? Hur är det att bo som de gör? Hur är det att vara barn och växa upp under de omständigheterna som de lever under? Praktiska frågor som hur barnen träffas med sina vänner, hur går det i skolan? Hur hanterar man livet när man lever som gömd? Finns det möjlighet att göra det man vill när man lever som i ett kollektiv? Vågar man som papperslös drömma om framtiden? Den här uppsatsen är ett försök att få svar på några av de frågorna och framförallt låta barnens röst bli hörd.
This thesis is about how the refugee children experience their own situation and about how they handle different situation such as school and create friendship. It is also about handling limits and the capability to think about the future under unsure circumstances as a paperless refugee or asylum seeker. The thesis is also about the transition process, family bonds and the importance of understanding the language.

Den här uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjänstens kuratorers arbete med papperslösa på familjecentraler, och att öka förståelsen för vad kuratorerna upplever påverkar arbetet. En kvalitativ metod har använts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgångspunkt vid två geografiska områden. Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta på ett annat sätt med papperslösa, göra andra vägval, än med andra familjer de möter, till exempel genom att hänvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa består till stor del av att finnas tillgänglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhällsinformation och i varierande grad själv ”dra i trådar” och vara aktivt stöd. Resultatet visar att kuratorernas arbete påverkas av tjänstens formella frihet, som innebär både möjligheter och begränsningar. Arbetet påverkas också av begränsade erfarenheter av arbete med papperslösa, begränsade kunskaper och avsaknad av stöd och intresse från den högre arbetsledningen. Likaså visar resultatet på skilda uppfattningar om socialtjänstens ansvar för papperslösa, vilket kan påverka kuratorernas uppfattningar om sitt uppdrag. Slutligen visar resultatet att arbetet påverkas av att kuratorerna blir personligt berörda av möten med papperslösa. Resultatet har analyserats med bidrag från fyra teoretiker. Antonovskys teori om känsla av sammanhang och Schöns teori om den reflekterande praktikern används för analys på mikro-nivå. Johanssons och Lipskys teorier om handlingsutrymme och strukturella dimensioner i klientarbetet används för analys på meso-nivå. Smiths teori om den institutionella etnografin och vardagslivets problematik används för analys på makro-nivå. I det avslutande kapitlet diskuteras de mänskliga rättigheternas funktion och socialarbetarens roll att påverka förhållanden på strukturell nivå.

This study intends to concretize the concept of ”human dignity”, as well as see to its role inpolitics, and what consequences it has on juridical implementation. The discussion deals withthe importance of citizenship in Sweden. The purpose of the study is to focus onundocumented immigrants, their conditions and what implications a lack of citizenship has onthe group in question – ergo which connection actually exists between human dignity andcitizenship. Using the research questions it is discussed whether the concept of ”humandignity” is able to concretize, as well as if it possible to determine an ethical duty towardsundocumented immigrants based on the principle of human dignity.The essay is based on a social constructivist theory which, alongside a criticaldiscourse analysis in accordance with Faircloughs three-dimensional model, aims to theorise awell-discussed and established concept as well as power relations in society, and how acondition as an undocumented immigrant creates a new form of powerlessness. The methodproblematises the importance of citizenship for the experience of having human dignity.With this as the basis of the essay the result mainly shows the meaning of theconcept of ”human dignity” from ethical, political and legal perspectives, as well as therelation between the concept and citizenship. Thereafter the essay examines citizenship,partially from a general perspective but with its main focus on Sweden. Undocumentedimmigration serves as a counterpart to citizenship, which is concretised through an evaluationof the conditions of undocumented immigrants in Sweden at present. The analysis thatfollows aims to show that human rights are not the only fundamental thing for experiencingan intrinsic value, hence the discussion must go further, by showing that human dignity canserve as an adequate starting point to ensure a fundamental protection of individuals. This dueto the fact that the meaning of the concept goes further than claiming rights, and therebyshedding light to an additional nuance of the meaning of being human.3The conclusions that follow shows the problematics that the essay raises, butmoreover the possible areas for change or improvement that comes with the increasedresonance of the concept, as well as its established importance.

De senaste åren har det skett en ökning av asylsökande personer i Sverige och med det går det att anta att många av dem har stannat i landet trots avslag på sin asylansökan. Papperslösa och asylsökande kan ha en livssituation som exempelvis består av en traumatisk bakgrund och oviss framtid. Den osäkra livssituationen kan orsaka symtom som exempelvis smärta och för att sjuksköterskan ska förstå smärtans uppkomst bör hänsyn visas till livssituationen. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors   upplevelser   och   erfarenheter   vid   undersökning   av   smärta   hos papperslösa och asylsökande patienter. Det råder brist på forskning inom området så för att få fram ett resultat, relaterat till syftet, används en empirisk kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor. Resultatet i examensarbetet består av fyra huvudkategorier: Vad sjuksköterskan uppmärksammar hos asylsökande och papperslösa patienter som har smärta, Hinder som kan uppstå vid undersökning av papperslösa och asylsökande patienter, Vad underlättar undersökningen av smärta hos asylsökande och papperslösa patienter och Sjuksköterskans  förhållningssätt.  Kategorierna utmynnar  i sex  underkategorier. Resultatet visar utifrån sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter att undersökningen av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter kan skilja sig åt gentemot övriga patienter. Språkbarriärer vid undersökningen kan resultera i att särskilda hjälpmedel och tolk kan behövas. Sjuksköterskan påverkar hur undersökningen utformas beroende på vilken kunskap hen besitter om patientgruppernas kultur samt om hen har förståelse för deras livssituation. Papperslösa och asylsökande patienters livssituation kan påverka hur de upplever smärtan och det framhålls främst att kultur, men även livssituationen påverkar hur patientgrupperna uttrycker smärta. Diskussionen fördjupar hur sjuksköterskan hanterar språkbarriärer vid smärtundersökning och olika förhållningssätt till patientens smärtuttryck.

Syftet med uppsatsen är att undersöka papperslösas rätt till sjukvård, ur ett mänskligrättighets perspektiv. Genomförandet av uppsatsen har gjorts genom en samhällsvetenskaplig metod, där har jag använt mig av en kvalitativ undersökning. Det material som jag har använt mig av i uppsatsen, är intervjuer med människor som arbetar med frågor som berör papperslösa. Det tillsammans med litteratur och internetkällor som berör ämnet samt olika lagar. Resultatet av min undersökning blev att papperslösa inte har någon rätt till sjukvård i praktiken men rättsligt sett har dem det. Slutsatser kring min uppsats är att en tydligare lagstiftning bör stiftas och att sjukvårdspersonal ska kunna utgå efter vårdbehov och inte efter legal status och betalningsförmåga. Vårdpersonal behöver få bättre utbildning vad gäller papperslösas rätt till sjukvård och om sekretesslagen. Regering och riksdag ska ta sitt ansvar för papperslösa och erbjuda dem sjukvård på lika villkor som övrig befolkning och en subventionerad vård. Alla människor har rätt att få sitt grundläggande vårdbehov tillgodosett.
The aim with my essay is to find out if illegal migrant`s have the right to medical care. My material consists of interviews together with literature, and internet sources. They are main sources. The result of my study is that illegal migrant´s doesn’t have the right to medical care in practice, but they have so legally. Conclusions in my essay are: that people who work with medical care, must be able to give their patient medical care according to medical rules. The rules are that those who are in need of medical care should be given medical care. The criteria should not depend on whether a patient can pay or if they stay in the country legally. The people, who work with medical care, must be educated in illegal migrant’s right to medical care, and about how to act according to different rules, when illegal migrant´s visit a hospital. The Swedish council and government are responsible for illegal migrant´s medical care. They must take their responsibility and give them the right to medical care on the same conditions as those who stay in Sweden legally, and even pay for their medical care. Every person has the right to basic medical care needs, and to have them fulfilled.

Bakgrund: Generellt betraktas flyktingar, asylsökande och papperslösa ingå i en sårbar population. Med hänsyn till det ökande antalet asylsökande i Sverige det senaste decenniet, kommer de flesta som arbetar inom hälso- och sjukvård troligen att möta patienter som har en flyktingbakgrund. Många yrkesgrupper i vården saknar däremot kunskaper om migrationens påverkan och vilka rättigheter patienten har. Sjuksköterskor måste ha förmågan att tillgodose patientens såväl fysiska, psykiska, sociala, andliga som kulturella behov, och göra detta på ett kulturellt känsligt sätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar, asylsökande och papperslösa. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes. Arbetet baseras på tolv vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna CINAHL och PubMed. Efter analys av materialet utkristalliserades teman och subteman. Resultat: Resultatet redogörs i form av två huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat Erfarenheter av hinder i vårdmötet behandlar de olika hindrande faktorer för sjuksköterskan i mötet med patienter som är flyktingar, asylsökande och papperslösa. Det andra huvudtemat Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner behandlar de subjektiva känslorna som väckts hos sjuksköterskorna i arbetet med denna patientgrupp. Diskussion: Resultatet tyder på att sjuksköterskorna erfor svårigheter i kommunikationen, samt svårigheter i att vårda på grund av olika syn på hälsa. Stereotypbilder och föreställningar om patienter kunde även förekomma, vilket påverkade vårdandet negativt. Dessa betydande fynd diskuteras i relation till Leiningers teori om transkulturell omvårdnad.
Background: In general, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are considered to be a vulnerable population. With regards to the increasing number of asylum applicants during the last decade in Sweden, health care staff is likely to encounter individuals with a refugee background. Although, many working in health care have limited knowledge about the effects of migration and legal rights. Nurses are required to have the ability to meet patients’ physical, psychological, social, spiritual as well as cultural needs, and to deliver the care in a culturally sensible way. Aim: The aim of this bachelor’s thesis was to illustrate nurses’ experiences of caring for refugees, asylum seekers and undocumented migrants. Method: A literature review according to Friberg’s method was conducted. Twelve scientific articles of both qualitative and quantitative design are the foundation of this paper. Data was collected from the databases CINAHL and PubMed. Themes and subthemes were then formed after analyses of the material. Results: The results are presented in two main themes along with their subthemes. The first main theme Experiences of obstacles in caring describes various difficulties the nurses encountered while caring for patients who are refugees, asylum seekers and undocumented migrants. The second main theme The nurses’ emotional reactions describes subjective feelings the nurses expressed while working with patients who have this background. Discussion: The results show that nurses experienced difficulties in the communication and difficulties giving care related to different cultural views on health. Stereotyping and bias of patients could also occur among nurses, which affected the care negatively. These consequential findings are discussed in relation to Leininger’s theory of transcultural nursing.

Bakgrund: En människa som saknar uppehållstillstånd, saknar ofta vissa rättigheter till vård. Vårdpersonal möter papperslösa patienter i olika sammanhang vilket skapar en stor variation av inställningar och uppfattningar om deras rätt till vård. För att uppnå en rättvis och fungerande vård för denna utsatta grupp krävs bland annat tydliga riktlinjer och flexibilitet av sjuksköterskan. Syfte: Att skildra vårdpersonalens, med inriktning mot sjuksköterskans, upplevelser och etiska argument i vårdandet av papperslösa. Metod: Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar hämtade i databaserna SwePub, CINAHL with Full Text och Academic Search Premier. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs (2012a) modell. Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och två underkategorier. Första huvudkategorin är Vårdpersonalens inställning till att vårda papperslösa vilket visar att åsikter går isär kring papperslösas rätt till vård. Andra huvudkategorin är Upplevelser kring regelverk och riktlinjer där det framkommer att det råder oklarheter kring dessa. I den tredje kategorin Vårdrelation framkommer det att flexibilitet krävs av sjuksköterskan i mötet med papperslösa. Den fjärde huvudkategorin är Vårdpersonalens upplevda barriärer i vården som har två underkategorier. Den femte och sista huvudkategorin är Organisationer och deras samarbete och visar på ett behov av samarbete mellan vårdinstanser, myndigheter och frivilligorganisationer.   Diskussion: Resultatet analyseras utifrån Beauchamp och Childress (2013) vårdetiska teori om de fyra principerna om autonomi, att inte skada, att göra gott samt rättviseprincipen. Diskussionen visar att konflikter uppstår mellan principer och att lagar och restriktioner leder till etisk stress och etiska kostnader.
Background: A person without a residence permit, often lacks certain rights to care. Health professionals encounter undocumented patients in different contexts which generates a large variety of perceptions of their right to health care. Clear guidelines and flexibility is required by the nurse in order to achieve a fair and effective care for this vulnerable group.   Aim: To describe the experiences and ethical arguments of health professionals and nurses in particular in the care of undocumented migrants.  Method: A literature review based on eleven scientific articles were used and selected from the databases SwePub, CINAHL plus with Full Text and Academic Search Premier. The articles have been reviewed and analyzed by the Friberg model (2012a). Results: The results are presented in five main categories and two subcategories. The first main category Health professionals’ attitudes towards caring for undocumented migrants indicates that opinions differ about their rights and access to health care. Ambiguities towards the regulations are shown in the second main category Experiences surrounding regulations. The third category Caring relationship shows that flexibility is required by the nurse when caring for undocumented migrants. The fourth category presents Barriers perceived by health care professionals. The fifth and final category Organizations and cooperation demonstrates a need for health care institutions, government agencies and NGO’s to collaborate. Discussions: The result is analysed according to Beauchamp and Childress (2013) care ethical theory concerning the four principles: respect for autonomy, non-maleficence, beneficence and justice. The discussion shows that conflicts occur between the principles. Laws and limits lead to ethical stress and costs.