Academic literature on the topic 'Papperslösa'

Syftet med uppsatsen är att undersöka papperslösas rätt till sjukvård, ur ett mänskligrättighets perspektiv. Genomförandet av uppsatsen har gjorts genom en samhällsvetenskaplig metod, där har jag använt mig av en kvalitativ undersökning. Det material som jag har använt mig av i uppsatsen, är intervjuer med människor som arbetar med frågor som berör papperslösa. Det tillsammans med litteratur och internetkällor som berör ämnet samt olika lagar. Resultatet av min undersökning blev att papperslösa inte har någon rätt till sjukvård i praktiken men rättsligt sett har dem det. Slutsatser kring min uppsats är att en tydligare lagstiftning bör stiftas och att sjukvårdspersonal ska kunna utgå efter vårdbehov och inte efter legal status och betalningsförmåga. Vårdpersonal behöver få bättre utbildning vad gäller papperslösas rätt till sjukvård och om sekretesslagen. Regering och riksdag ska ta sitt ansvar för papperslösa och erbjuda dem sjukvård på lika villkor som övrig befolkning och en subventionerad vård. Alla människor har rätt att få sitt grundläggande vårdbehov tillgodosett.
The aim with my essay is to find out if illegal migrant`s have the right to medical care. My material consists of interviews together with literature, and internet sources. They are main sources. The result of my study is that illegal migrant´s doesn’t have the right to medical care in practice, but they have so legally. Conclusions in my essay are: that people who work with medical care, must be able to give their patient medical care according to medical rules. The rules are that those who are in need of medical care should be given medical care. The criteria should not depend on whether a patient can pay or if they stay in the country legally. The people, who work with medical care, must be educated in illegal migrant’s right to medical care, and about how to act according to different rules, when illegal migrant´s visit a hospital. The Swedish council and government are responsible for illegal migrant´s medical care. They must take their responsibility and give them the right to medical care on the same conditions as those who stay in Sweden legally, and even pay for their medical care. Every person has the right to basic medical care needs, and to have them fulfilled.

In the beginning of 2002 a new kind of debate started inside the Swedish trade unions that also were published in the newspapers. The debate was about if the Swedish trade union

should organize the undocumented workforce or not. In this thesis I will deal with this issue and also investigate what kind of solutions the trade unions in Sweden use on this new

phenomenon, a phenomenon that recently have become a social and political problem during the last years. This is a new subject within political science and there is limited research made before. Because of that, this thesis will be empirical, inductive and exploring by its nature. The main question in this essay is “How do the Swedish trade unions think about organizing the undocumented workers and what do they believe that the union can do to make the undocumented workers circumstances easier?” In order to answer that I had to used four additional questions; which are the main trade unions in Sweden and which of them are in

contact with the undocumented workers? Who are undocumented and what does it mean? Which are the trade unions standpoints and arguments in the organization question? What do the Trade unions believe that they can do to make the situation easier for them who are undocumented?

Briefly are my conclusions that the trade unions in Sweden are divided about if they should organize or not. Sveriges Arbetares Centralorganisation is the only trade union that

organizes the undocumented workers today but Fastighetsanställdas Förbund express that they want to do it too. In the latest month, a new cooperation have started between undocumented workers and the trade unions LO, TCO, Fastighetsanstaälldas, Hotell och

Restaurang and SEKO. Perhaps this cooperation will make the situation at work and life a little bit easier for the undocumented.

Abstract Att vara papperslös innebär att leva utan uppehållstillstånd med avsaknaden av de rättigheter som svenska medborgare har. Denna rättslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebära en ökad sårbarhet för diskriminering, våld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor från 4 olika kvinnojourer i Stockholm och närliggande städer intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat på deras kunskap om målgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgår från samt hur de beaktar de mänskliga rättigheterna i sin strävan mot att förbättra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, välfärdsstaten, civilsamhället samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framväxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhållande till papperslösa kvinnor. Teorin vi har använt oss av i analysen av vår insamlade empiri är intersektionalitet. Resultaten har visat på skillnader mellan kvinnojourerna beträffande kunskap, erfarenhet och praktiker i möten med papperslösa kvinnor. Samt visat på likheter beträffande deras upplevelser av dilemman som uppstår i mötet med papperslösa kvinnor då nationell rätt omöjliggör deras uppdrag och gemensamma engagemang att verkas för mänskliga rättigheter.

1 juli år 2013 trädde en ny skollag i kraft i Sverige. Den nya lagen ger papperslösa barn i Sverige rätt till utbildning. Detta gäller både om barnet har fått avslag av Migrationsverket på sin uppehållstillståndsansökan och om barnet lever gömt och inte sökt uppehållstillstånd. Idag har papperslösa barn rätt till utbildning men detta innebär inte att dessa barn har en skolplikt, utan det avgör barnet själv eller familjen till det papperslösa barnet om rätten ska nyttjas. Denna valfrihet leder till att flera papperslösa barn inte utnyttjar sin rätt till utbildning. Det finns flera orsaker till detta som exempelvis att många papperslösa familjer inte känner till den nya skollagen och att polisen de facto har rätt att omhänderta en papperslös elev från skolan. Då det inte existerar någon garanti för att den papperslösa elevens trygghet i skolan väljer många papperslösa familjer bort denna rättighet på grund av rädslan att barnet skall bli omhändertaget av polisen. I samband med detta har vi identifierat olika dilemman för lärare, dilemman som uppstår vid en sammanstötning mellan lärares yrkesetik och lärares lagstadgade plikter såsom anmälningsplikt. I Sverige har lärare en skyldighet att anmäla, om de misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa skall de meddela socialtjänsten. Denna anmälningsplikt orsakar ett stort dilemma för lärare då konsekvensen av en anmälning kan bli förödande för den enskilde papperslösa eleven och dennes familj. För att få en klarare bild av lärarnas dilemman utförde vi intervjuer med olika lärare på Skånska skolor. Vid intervjutillfällena fick vi förklarat för oss att dilemmat med anmälningsplikten och skyddande av papperslösa elever är någonting som lärare fruktar. Utifrån Barnkonventionen, lärares yrkesetik, tystnadsplikt samt specifik skolsekretess kan lärare skydda den enskilde papperslösa eleven. Dock så finns rädslan kvar bland lärarna om vad som händer om en specifik situation leder till att socialtjänsten måste kontaktas. Resultatet av analysen ger en bild av att lärares yrkesetik inte är så stark som andra yrkesetiker, således kan lärare stå upp mot andra myndigheter och neka deras begäran om tillträdde på skolan.
July 1 2013 a new law entered into force in Sweden. The new Education Act gives undocumented children in Sweden right to education. This is regardless whether the child has been rejected by the Migration Board on their residence permit application and shall be rejected or if the child lives in hiding and has not applied for a residence permit. Today, undocumented children's right to education does not mean that undocumented children have a school attendance, this determines the child himself or the family of the undocumented child´s the right to be utilized. This choice leads too many undocumented children do not exercise their right to education. There are several reasons for this, such that many undocumented families are not aware of the new Education Act, but also that the police actually have the right to seize an undocumented student from school. Then there exists no guarantee that the undocumented student's safety at school, many undocumented families declines this right because of the fear of being found and cared for by the police. In connection with this issue, we have identified various dilemmas for teachers, dilemmas that arise when there is a clash between teachers' professional ethics' and teachers' statutory obligations such as notification requirements to authority. In Sweden, teachers have an obligation to notify if they suspect or become aware that a child is being abused to social services. This notification requirement causes a big dilemma for teachers as the consequence of a notification can be devastating for the individual undocumented student and their family. To get a view of the teacher's dilemmas, we conducted interviews with teachers from Skåne. In the interviews we got told by teachers that the dilemma with the notification requirements and protection of undocumented students is something that teachers fear. Thanks to the Convention of Children´s Rights, teachers' professional ethics, teacher´s obligation to observe silence and confidentiality that exists at the school, teachers can protect the individual undocumented student. However, there are fears remain in the teachers about what happens if it comes to the situation where a claim must be made to social services. The results of the analysis gave us that the teachers' professional ethics is not as strong as other professional ethics so that teachers can stand up to other authorities and deny their request for the entry of the school.

Abstract The purpose of this essay is to study how undocumented migrants situation is constructed inSwedish massmedia discourse. The purpose has also been to study how the compromisedhuman rights of undocumented migrants in Sweden are legitimated in massmedia discourseand how resistance is constructed. The following main questions have been processed in this essay: - How are undocumented migrants and their situation constructed in Swedish massmediadiscourse?- How is society’s part in the situation constructed? Following questions are related to the main questions:- How is the situation that undocumented migrants face in Sweden legitimated in discourse?-What social consequences do the constructions have for undocumented migrants and for theSwedish society? The questions have been answered through a discourse analysis on empirical materialconsisting of ten news clips from Swedish public service television SVT and ten articles fromthe online editions of the main national newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen. The analysis was done with analytic methods from discursivepsychology and with the sociological theories at hand in this essay. The conclusions drawn from the analysis are that the situation is constructed according todifferent interpretative repertoires drawing on humanitarian discourses and economicdiscourses, which lead to separate social consequences and ideological categorisations of ”usand them”. The rethoric constructions of the situation in massmedia contributes to thelegitimation of the marginalisation of undocumented migrants in Sweden through the focus onpolitical and financial aspects and the legal status of the migrant before human rights.
Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur irreguljära migranter, eller ”papperslösa” flyktingars situation konstrueras diskursivt i svensk massmedia. Syftet är även att studera hur ”papperslösa” flyktingars villkorade mänskliga rättigheter i Sverige legitimeras diskursivt i massmedia och hur konstruktioner av motmakt görs. Följande frågeställningar behandlas i uppsatsen: - Hur konstrueras ”papperslösa” flyktingar och deras situation diskursivt i svensk massmedia?- Hur konstrueras samhällets roll i situationen? Följande underfrågor är relaterade till frågeställningarna:- Hur legitimeras situationen som ”papperslösa” ställs inför i Sverige diskursivt?- Vilka sociala konsekvenser kan konstruktionerna ha för ”papperslösa” och för samhället? Frågeställningarna besvaras genom en diskursanalys av ett empiriskt urval bestående av tio nyhetsinslag som sänts i Sverige Television och tio nyhetsartiklar från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens Internetupplagor. Analysen genomförs med diskurspsykologiska analytiska verktyg utifrån de befintliga sociologiska teorierna. Resultatet visar att situationen konstrueras enligt skilda tolkningsrepertoarer som bygger på humanitära och ekonomiska diskurser som leder till olika sociala konsekvenser och ideologiska kategoriseringar av ”vi och dom”. Resultatet visar även att retoriska konstruktioner av situationen i massmedia bidrar till att legitimera att ”papperslösa” individer marginaliseras i Sverige genom att fokus i rapporteringen ligger på politiska och ekonomiska aspekter samt ”papperslösa” individers legala status framför mänskliga rättigheter.

Bakgrund: En människa som saknar uppehållstillstånd, saknar ofta vissa rättigheter till vård. Vårdpersonal möter papperslösa patienter i olika sammanhang vilket skapar en stor variation av inställningar och uppfattningar om deras rätt till vård. För att uppnå en rättvis och fungerande vård för denna utsatta grupp krävs bland annat tydliga riktlinjer och flexibilitet av sjuksköterskan. Syfte: Att skildra vårdpersonalens, med inriktning mot sjuksköterskans, upplevelser och etiska argument i vårdandet av papperslösa. Metod: Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar hämtade i databaserna SwePub, CINAHL with Full Text och Academic Search Premier. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs (2012a) modell. Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och två underkategorier. Första huvudkategorin är Vårdpersonalens inställning till att vårda papperslösa vilket visar att åsikter går isär kring papperslösas rätt till vård. Andra huvudkategorin är Upplevelser kring regelverk och riktlinjer där det framkommer att det råder oklarheter kring dessa. I den tredje kategorin Vårdrelation framkommer det att flexibilitet krävs av sjuksköterskan i mötet med papperslösa. Den fjärde huvudkategorin är Vårdpersonalens upplevda barriärer i vården som har två underkategorier. Den femte och sista huvudkategorin är Organisationer och deras samarbete och visar på ett behov av samarbete mellan vårdinstanser, myndigheter och frivilligorganisationer.   Diskussion: Resultatet analyseras utifrån Beauchamp och Childress (2013) vårdetiska teori om de fyra principerna om autonomi, att inte skada, att göra gott samt rättviseprincipen. Diskussionen visar att konflikter uppstår mellan principer och att lagar och restriktioner leder till etisk stress och etiska kostnader.
Background: A person without a residence permit, often lacks certain rights to care. Health professionals encounter undocumented patients in different contexts which generates a large variety of perceptions of their right to health care. Clear guidelines and flexibility is required by the nurse in order to achieve a fair and effective care for this vulnerable group.   Aim: To describe the experiences and ethical arguments of health professionals and nurses in particular in the care of undocumented migrants.  Method: A literature review based on eleven scientific articles were used and selected from the databases SwePub, CINAHL plus with Full Text and Academic Search Premier. The articles have been reviewed and analyzed by the Friberg model (2012a). Results: The results are presented in five main categories and two subcategories. The first main category Health professionals’ attitudes towards caring for undocumented migrants indicates that opinions differ about their rights and access to health care. Ambiguities towards the regulations are shown in the second main category Experiences surrounding regulations. The third category Caring relationship shows that flexibility is required by the nurse when caring for undocumented migrants. The fourth category presents Barriers perceived by health care professionals. The fifth and final category Organizations and cooperation demonstrates a need for health care institutions, government agencies and NGO’s to collaborate. Discussions: The result is analysed according to Beauchamp and Childress (2013) care ethical theory concerning the four principles: respect for autonomy, non-maleficence, beneficence and justice. The discussion shows that conflicts occur between the principles. Laws and limits lead to ethical stress and costs.

When applying for a library card you normally need to show a valid ID and register your contact information. Some people cannot meet these requirements, e.g. undocumented immigrants, and this thesis examines how pub- lic libraries in Sweden act towards this group. The purpose of the study has been to examine which arguments have been used in the discussion regarding undocumented immigrants’ right to become library patrons, and to examine how the public libraries interpret the Swedish Library Act, which states that public libraries should be accessible to everyone. To examine how Swedish public libraries presently handles this question, a survey was sent out to public libraries in all of Sweden’s municipalities, and in three of them interviews were conducted and the public debate analysed. The thesis’ theoretical framework consists of recent year’s discussion in citizenship theory that challenges the notion of citizenship and suggests that presence and acts of citizenship grant even non- citizens certain civic rights in the modern welfare state. The results of the study show that some public libraries in Sweden have discussed how to act towards un- documented immigrants and have adapted their policies to meet the needs of this user group. The argument ana- lysis shows that the discussion regarding the undocumented immigrants’ right to become library patrons consists of a practical as well as an ideological discussion. The libraries want to be able to identify their users, but it is not a question of principle. In the political discussion, however, the opinion is expressed that individuals without permission to be in the country should not be granted access to public institutions such as public libraries. For the libraries, presence is more important than citizenship, and the Swedish Library Act, if somewhat vague when it comes to the rights of undocumented immigrants, supports these policy changes. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

I Sverige växer en informaliserad arbetsmarknad fram, där människor står utanför staten och fackförbundens skydd. Frågan gällande organisering av papperslösa arbetstagare har blivit till en komplex fråga för de svenska fackförbunden. Denna uppsats redogör för hur svenska fackförbund organiserar papperslösa arbetstagare. Empiriska materialet hämtas framförallt från genomförda intervjuer och fackförbundens medlemstidningar. Fackförbundens engagemang i frågan beskrivs utifrån den bredare frågan om vilka underliggande antaganden som fackförbunden baserar sina beslut på. Den bredare förståelsen hämtas från Carol Bacchis metodmodell What's the problem represented to be? Bacchis metodmodell kompletteras med Dvora Yanows metodmodell tolkande policyanalys. Undersökningen visar på att organiseringen sker främst genom Fackligt center för papperslösa och oftast utgår ifrån tanken om att förhindra snedkonkurrens. Parallellerna dras även till Hannah Arendts diskussion om pariafolket och Wendy Brown och Jason Reads diskussion om nyliberalismens genomslagskraft på arbetsmarknaden. De fackförbund som undersöks är Svenska Byggnadsarbetareförbundet Stockholm-Gotlands, Stockholms LS av Sveriges arbetares centralorganisation, Hotell- och restaurangfacket, Svenska kommunalarbetareförbundet och Fastighetsanställdas förbund.
In Sweden, a non-regulated labor market is growing, with workers standing outside both the state’s and the labor unions’ protection. The question regarding undocumented workers’ rights has become a complex issue for Swedish labor unions. This paper clarifies what the unions do for undocumented workers. The answer investigates a wider understanding based on what deep-seated assumptions they base their organizing on. The empiric material is mostly interviews and articles from the labor unions membership publications. The wider understanding of what they do for undocumented workers is derived from Carol Bacchis method What's the problem represented to be? It is also complemented with Dvora Yanows method interpretive policy analysis. The results show that the organizing of undocumented workers is mainly through the organization Fackligt center för papperslösa (Union center for undocumented workers) and is often motivated by assumptions of uneven competition. Parallels are also drawn between Hannah Arendt and her theories about pariah and Wendy Brown and Jason Reads view of neoliberalism and its penetration of the labor market. The examined labor unions are Svenska Byggnadsarbetareförbundet Stockholm-Gotlands, Stockholms LS av Sveriges arbetares centralorganisation, Hotell- och restaurangfacket, Svenska kommunalarbetareförbundet and Fastighetsanställdas förbund.