To see the other types of publications on this topic, follow the link: Patient and Person Centered Care.
Dissertations / Theses on the topic 'Patient and Person Centered Care'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Patient and Person Centered Care.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Hughes, LaTonya Dickerson. "The Nurse and Certified Nursing Assistant Perception of Person-Centered Care." ScholarWorks, 2019. https://scholarworks.waldenu.edu/dissertations/6585.
Full textAbstract:
Over the last decade, long-term care facilities have transitioned from institutional care models that focus on person-centered care, in which the resident is the center of the care. The purpose of this study is to explore the nurse and certified nursing assistant perception of the person-centered care services they deliver. Jean Watson's theory of human caring is the theoretical framework that guided this study. The theory focusing on the human caring experiences and person-centered care is being characterized as a caring feeling. The carative factors of Watson's theory, the fundamental concept of caring, has been associated with improved outcomes for the resident and the caregiver. Using a phenomenology research design, 3 focus groups of 15 nurses and 10 certified nursing assistants (CNA), working in a long-term care facility, were asked questions to describe their perception of person-centered care. The responses from the 25 participants were stored and organized using Nvivo. The thematic analysis revealed that the nurses and CNAs perceived person-centered care to include the caring and compassionate approach taken when care is being delivered. The participants also shared that person-centered care included involving the resident in decision making through communicating openly and developing relationships. The discussions revealed that 8 carative factors influenced their understanding, with the main factor being the creative problem-solving method for decision making. The �ndings from this study have the potential to impact positive social change at the organizational level, influencing the delivery of care within long-term care settings.
2
Gustafsson, Christopher, and Tobias Hansson. "Livet efter en genomgången hjärtinfarkt : Den förändrade vardagen." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15443.
Full textAbstract:
Background: The number of people suffering from myocardial infarction in Sweden is decreasing, despite this the prevalence is high. Being diagnosed with myocardial infarction results in medical interventions, lifestyle changes and eventual pharmacological treatment to prevent relapse. Aim: The aim of this study was to describe patients' experience of life after amyocardial infarction. Method: A literature-based study was used, based on ten qualitative articles. The articles were analyzed in a five step-model, which resulted in three main-themes and sixsub-themes. Results: The results present life after myocardial infarction as difficult to understandand manage. This could be related to their physical and mental changes, which resulted in fear and anxiety that affected their everyday lives through experienced limitations. Fatigue where also a contributing factor in the limitations of everyday life due to energyloss. This was hard to handle without support from both relatives and health care professionals. It was essential to be meet as a unique human and not reduced to a diagnosis. Life became more valuable through the survival and gave the individuals a second chance with different priorities. Some adjusted to the lifestyle changes, while others were reluctant. Returning to work where seen as an indicator for being healthy and a return to life as before. Conclusion: To establish well-being and security through nursing, a holistic approach that is the basis of person-centered care helps nurses to see the individual situation.I Sverige minskar antalet personer som drabbas av hjärtinfarkt trots detta är förekomsten fortfarande hög och ca 5800 avlider varje år. Hjärtinfarkten medför både fysiska och psykiska förändringar hos den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelse av livet efter en genomgången hjärtinfarkt. I studiens resultat framkom det att både män och kvinnor såg situationen och livet efter en hjärtinfarkt som svår att hantera, då både kroppen och hjärtat inte längre upplevdes pålitligt. Detta resulterade i rädsla och oro som begränsade det vardagliga livet. Personerna upplevde att det var svårt att tolka kroppsliga signaler, vilket gav en osäkerhet som resulterade i ångest och katastrof tankar om döden. Detta medförde även att de inte vågade anstränga sig fysiskt. Känslor som ilska, frustration och nedstämdhet upplevdes på grund av den mentala och fysiska utmattningen som var svår att förstå. Personerna kunde inte utföra vardagsaktiviteter i samma utsträckning som innan hjärtinfarkten, vilket resulterade i en känsla av passivitet. Det utrycktes även ett behovav stöd från anhöriga och vårdpersonal för att klara av sin situation och det vardagligalivet. Vårdpersonalens bemötande och agerande var avgörande för hur patienterna förstod informationen som gavs, deltog i rehabilitering och klarade att genomföra nödvändiga förändringar när det gäller ohälsosamma levnadsvanor. Vårdpersonalens förmåga att skapa en trygg atmosfär tillsammans med att se patienten som människa var viktigt för att uppnå välbefinnande. Anhöriga sågs som en resurs för personerna då de kunde avlasta vardagssysslorna samtidigt som de lyssnade, vilket gav trygghet och välbefinnande hemma. Patienter upplevde att familjen satt för höga krav och fick då stödet från vänner. Partnerrelationen kunde påverkas genom den minskade sexuella relationen som grundade sig i rädsla för de fysiska förändringarna och upplevdes svårt att prata om med partnern. Livet efter en hjärtinfarkt beskrevs som en ny chans till livet där nya värderingar uppstod. Personerna upplevde att arbetsgivarens attityd och förståelse för situationen var avgörande för fortsatt sjukskrivning. För att kunna möta patientens unika behov och skapa välbefinnande genom omvårdnad, är personcentrerat förhållningssätt lämpligt för att vidhålla en helhetssyn på patienten och inte bara det fysiologiska tillståndet.
3
Löfgren, Karolina, Susanna Sjöberg, and Linnea Neugebauer. "Vietnamese nursing students` perception of person-centered care. : A Minor Field Study in Vietnam." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48700.
Full textAbstract:
Summary Background: Person-centred care is a concept which aims to achieve quality in health care. Person-centred care is about taking the patient's own story into account and creating a partnership between all involved parties. Aim: Exploring nursing students` perception of person-centred care in Vietnam. Method: This study is a qualitative study with a semistructured interview guide. It has a deductive approach with a directed content analysis. Twelve nursing students were interviewed in this study. Result: The result showed that communication, nurses' knowledge, mutual respect, cooperation and family’s experienced knowledge about the patient were identified as important parts of the participants perceptions about person-centred care in Vietnam. Challenges such as time constraints and misunderstandings were shown to be a repeating problem. Conclusion: The nursing students' perception about implementing person-centred care in Vietnam is positive, but there are challenges in applying this in practice. The number of patients related to the number of nurses is uneven, which may lead to problems in Vietnam regarding person-centered care.
4
Zeleskov, Lilia, and Hong Mei. "Patientnära rond : Patientens och sjukvårdspersonalens perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-309043.
Full textAbstract:
Bakgrund: Patientnära rond är ett teamarbete mellan framförallt patient, sjuksköterska och läkare. Ett bra samarbete förbättrar relationen dem emellan. Dessutom har en framgångsrik rond mellan patient och sjukvårdspersonal stor betydelse för att patienten ska kunna få en säker och personcentrerad vård. Därför är det viktigt att få en djupare förståelse för hur patienter och sjukvårdpersonal upplever patientnära rond samt för betydelsen av teamarbetet vid patientnära rond. Syfte: Att belysa vilka effekter patientnära rond har på vårdteam samt att undersöka upplevelsen av patientnära rond utifrån perspektiven från både patienter och sjukvårdspersonal (sjuksköterskor, läkare och medicinstudenter). Metod: En litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Databaser som användes i studien var PubMed, Cochrane Library, Cinahl, SBU och SveMed. Resultat: Resultatet av denna studie indikerar att både patienter och sjukvårdspersonal upplever en ökad tillfredsställelse vid patientnära rond. Vidare visar resultatet att patientnära rond bidrar till att sjukvårdpersonal kan ge patienter en proaktiv omvårdnad, att samarbetet sjukvårdpersonal emellan blir mer effektivt och att patientnära rond gynnar medicinstudenters utveckling samt ökar studenters tillfredsställelse med sin utbildning. En utmaning som sjuksköterskor upplever i samband med patientnära rond är tidsbegränsning – framför allt upplever de att det tar tid för sjuksköterskor och läkare att synkronisera och koordinera mötet mellan patient och vårdpersonal samt att tid för dokumentation är bristande. Läkare upplever dessutom att deras autonomi minskas i samband med patientnära rond. Slutsats: Överlag kan patientnära rond vara ett effektivt sätt att främja personcentrerad vård. Patientnära rond har en positiv inverkan på teamarbete sjukvårdpersonal emellan samt bidrar till ökad tillfredsställelse hos både patienter och sjukvårdspersonal. Det finns dock behov av ytterligare forskning om patienters upplevelse av patientnära rond och vilka specifika åtgärder som kan vidtas för att sjukvårdpersonalen ska kunna samarbeta på ett mer effektivt sätt.Background: The ward round is a team collaboration mainly between patient, nurse and physician. A good collaboration enhances the relationship between them. In addition, a successful round between the patient and the medical personnel is of great significance for the patient to have a safe and person-centered care. Therefore it is important to gain a deeper understanding of how patients and medical staff experience ward rounds, as well as of the importance of team work during the ward rounds. Aim: To shed light upon the effects of ward rounding on healthcare teams and to explore the experience of ward rounds from the perspectives of both patients and medical staff (nurses, physicians and medical students). Method: A literature study based on 14 scientific articles. Databases used in the study were PubMed, Cochrane Library, CINAHL, SBU and SveMed. Results: The results of this study indicate that both patients and medical personnel experience an increased satisfaction during ward rounds. Furthermore, the results show that ward rounds contribute in making medical personnel provide a proactive care to their patients, that cooperation between medical staff becomes more efficient, and that ward rounding benefits medical students’ development and increases students’ satisfaction with their education. A challenge that nurses experience during ward rounds is time limitation – mainly they experience that it takes time for nurses and physicians to synchronize and coordinate the meeting between patient and medical personnel, and also that the time for documentation is inadequate. Physicians also experience that their autonomy is reduced in relation to ward rounds. Conclusion: Overall, ward rounding can be an effective way to promote person-centered care. Ward rounds have a positive impact on teamwork between medical personnel and contribute to increased satisfaction among both patients and medical staff. However, there is need for further research on patients' perception of ward rounding and which specific measures that can be taken for the medical staff to be able to collaborate more efficiently.
5
Latif, Mustafa Kanyau, and Linda Edvardsson. "Upplevelser av bemötande i vården hos patienter med fibromyalgi- en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20938.
Full textAbstract:
Bakgrund: Fibromyalgi är ett långvarigt kroniskt smärttillstånd som grundar sig på individens subjektiva smärtupplevelse. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med fibromyalgi upplevt bemötande i vården. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på tretton vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet resulterade i två huvudkategorier "Patienters upplevelser av bemötande" och "Kunskap och stöd från vårdpersonalen". Patienterna med fibromyalgi upplever dåligt bemötande och att vårdpersonal saknar kunskap om både diagnos och behandling av fibromyalgi. I vården upplever dessa patienter misstro och att de blir dåligt bemötta när de söker för sina smärtsymtom. Patienter med fibromyalgidiagnos önskar ett personcentrerat bemötande och mer tid av sina läkare. Slutsatser: Litteraturöversikten visar att patienter med fibromyalgi i stor utsträckning uppger att de upplever dåligt bemötande, okunskap och brist på engagemang i vården. Framtida forskningen bör fokusera på hur vården kan arbeta mer personcentrerat i denna patientgrupp till exempel genom interventionsstudier.Objectives: Fibromyalgia has long been a chronic pain condition that bases itself on the individual's subjective experience of pain. Aim: The aim was to describe how patients with fibromyalgia experience the treatment, support and attitudes by the health care personal. Methods: This study is a literature review based on thirteen articles’. Results: The result resulted in two main categories "Patients experiences of treatment" and "Knowledge and support from the medical staff". The patients experience that the health care personal has a lack of knowledge of both diagnosis and treatment. The patients also experience distrust in their doctors and experience a lack of adequate help when seeking for their painful symptoms. Patients with fibromyalgia diagnosis experience poor treatment in health care, and want a person-centered approach and more time by their doctors. Conclusions: This literature review shows that patients with fibromyalgia report that they experience poor treatment, ignorance and lack of commitment from health care. Research should focus on how services can work more person-centered for this group of patients, for example by intervention studies.
6
Josephson, Samuel, and Matilda Freijd. "Bedsiderapportering : - En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29215.
Full textAbstract:
Bakgrund: Patientrapportering är det informationsutbyte mellan vårdpersonal som handlar om den vårdsökande personens hälsotillstånd. Tidigare forskning visar att kommunikationsbrister kan få allvarliga konsekvenser för den vårdsökande. Vid bedsiderapportering förflyttas rapporteringen till sängkanten. Därmed kan den vårdsökande själv vara delaktig i rapporteringen. Syfte: Att beskriva vårdsökandes och sjuksköterskors upplevelse och uppfattning av bedsiderapportering. Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån 11 studier som svarade mot syftet. Dessa kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Resultat: Från artiklarna med fokus på vårdsökande personer framkom tre teman: 1) Ger ökad trygghet. 2) Integriteten kan påverkas 3) Kommunikation anpassad efter vårdsökande. Från artiklarna med fokus på sjuksköterskor framkom tre teman: 1) Att komma vårdsökande närmare. 2) Vikten av att hantera sekretess och känslig information rätt. 3) Förbättrad kommunikation. Slutsats: Huvudfynden som framkom var ökad säkerhet samt ökad delaktighet. Dessa huvudfynd är begrepp som en personcentrerad omvårdnad bygger på och för den vårdpersonal som ämnar bedriva en personcentrerad omvårdnad skulle bedsiderapportering med fördel kunna implementeras som rapporteringsmodell.Background: Nurse-to-nurse shift report means the exchange of information about the patient’s state of health between health care professionals. Previous research shows that errors within the communication are common and that it can lead to serious consequences for the patient. Bedside handover means that the shift report is conducted to the patient’s bedside, therefore the patient can also be actively involved in it. Aim: To describe patients' and nurses’ experience and views of bedside report. Method: A literature review was conducted based on 11 studies that corresponded to the purpose. These were quality checked and analyzed with Friberg's three-stage model. Results: Articles focusing on patients was revealed into three themes: 1) Provides increased safety. 2) The integrity could be affected. 3) Communication adapted to patient. Articles focusing on nurses was revealed into three themes: 1) To get closer to the patient. 2) The importance of dealing with privacy and sensitive information in a correct way. 3) Improved communication. Conclusion: The main findings in this literature review were increased patient safety and increased sense of patient participation. These findings are notions which the person-centered care is based on. Health care professionals who intend to pursue a person-centered care should consider implementing bedside handover as their report model.
7
Rosengren, Magdalena, and Louisa Skärvstrand. "Personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom - Sjuksköterskans erfarenheter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26859.
Full textAbstract:
Bakgrund: Idag finns cirka 150 000 individer i Sverige med demenssjukdom och gruppen växer i takt med att befolkningen blir äldre. Personcentrerad vård har sitt ursprung inom humanistisk psykologi och begreppet beskrevs redan på 1960-talet. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och är en god grund för att tillgodose de varierande behov som finns hos den komplexa patientgruppen. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa vad sjuksköterskans erfarenheter är av att ge personcentrerad vård till patienter med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie vars resultat baseras på studier med kvalitativ ansats. Vid sökning användes databaserna; CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultatets femton artiklar analyserades enligt Forsberg och Wengströms (2016) femstegsmetod. Resultat: Resultatet presenterades med hjälp av fyra huvudteman; organisationen, patientrelationen, kommunikation, vårdmiljö samt sju underteman; stöd på arbetsplatsen, kompetensutveckling, tids- och personalbrist, livsberättelsen - patientens historia, personliga attribut, samverkan i team och dokumentationsrutiner. Konklusion: Hälso- och sjukvården är en komplex organisation och sjuksköterskan står inför många utmaningar. Otillräckligt stöd från både ledning och kollegor samt vårdmiljöns utformning var alla faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att tillgodose personcentrerad vård. Vidareutbildning i kommunikation och demenssjukdomar upplevde sjuksköterskorna gynnsamt för deras arbete. Även vikten av att ha en god relation till patienten och att lära sig deras livshistoria framhölls som viktiga komponenter i den personcentrerade vården.Background: Today there is approximately 150 000 individuals with dementia in Sweden and the group is expanding at the same time the population is ageing. Person centred care has its roots in humanistic psychology and the concept was described already in the 1960’s. Person centred care is one of the nurses’ six core competencies and is a good foundation for the various needs amongst the complex patientgroup. Aim: The aim for the literature review is to illustrate nurses’ experiences of giving person centred care to patients with dementia. Method: A literature review with a result based on studies with a qualitative approach. Databases used was CINAHL, PsycINFO and PubMed. The fifteen articles of the result were analyzed according to Forsberg and Wengströms (2016) model of five steps. Results: The result was presented using four main themes; the organisation, patient-relations, communication, care environment and seven subthemes; workplace support, quality of competens, lack of time and personel, lifestory - a patient’s history, personal attributes, team cooperation and documentation routines. Conclusion: The health-care system is a complex organisation and the nurse faces many challenges. Insufficient support from both management and colleagues and the formation of the care environment was all factors that affected the nurses’ ability to provide person centred care. More education in communication and different types of dementia illnesses were seen by nurses as positive contribution in their work. Even the importance of having a good relationship with the patient and learn about their lifestory was brought to daylight as important components in person centred care.
8
Brantberg, Anna Lena. "När det inte blev som planerat : Patienters delaktighet i det infektionsförebyggande arbetet och i upptäckten av tidig postoperativ infektion vid höft- eller knäprotesoperation." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-887.
Full textAbstract:
Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid. Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar. Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt. Två kategorier beskriver patienternas Möjlighet till delaktighet ochHinder till delaktighet i det infektionsförebyggande arbete före, under och efter operation. Det handlade om hur patienten hade förstått eller inte förstått given information, vilketkategoriserades som subkategorier. Personcentrerad vård kan vara ett redskap för att stärka patienternas förutsättningar tilldelaktighet och ökar möjligheterna för att förhindra att vårdskador så som postoperativainfektioner uppstår.Surgery with prosthetic joint replacement of the hip and knee in patients with osteoarthritis is a common procedure. Despite meticulous preparation prior to surgery, surgical site infections develop in some patients. A surgical site infection is a direct threat to the new implanted joint and can lead to long treatments that affect quality of life over time. The aim of this study was to explore patients´ participation in early detection of a surgical site infection based on the information given in conjunction to surgery for hip and knee replacement. Semi structured interviews were conducted with ten patients diagnosed with surgical site infection after hip or knee replacement surgery. Transcribed interviews were analyzed using content analysis. Medical records were reviewed to describe the patients´ comorbidity. The result showed that the first signs of infection can be described with the theme; What is normal and what is not normal? Two categories describe patients´ Possibility of participation and Barriers to participation in infection prevention before and after surgery. It was all about How the patient had understood or not understood the given information which was categorized as subcategories. Person-centered care can be a tool that enables patients´ possibilities to participate in their care and increases the possibilities to prevent adverse events such as surgical site infections.
9
Berglund, Riikola Caroline, and Linda Fors. "Att vara patient på svensk akutmottagning – En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18361.
Full textAbstract:
Bakgrund: Patientbesöken på svenska akutmottagningar har minskat men väntetider har ökat. Systemet triage används av sjuksköterskor för att prioritera patienter med utifrån deras anamnes och symtom. En god vårdmiljö, regelbunden kommunikation, information, ökad delaktighet och personcentrerad vård kan minska uppkomsten av vårdlidande för patienter som sökt vård på svenska akutmottagningar. Syftet: Syftet var att belysa hur det är att vara patient under väntetiden på svensk akutmottagning. Metod: Studien är en litteraturöversikt som är baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Tre huvudkategorier mötet med sjuksköterskan, faktorer som påverkar upplevelsen, konsekvenser av bristande vård. Sex underkategorier positiva erfarenheter, negativaerfarenheter, vårdmiljöns inverkan, grundläggande behov, utsatthet och sårbarhet samt situationen accepteras. Diskussion: I diskussionen redogör författarna patientersupplevelser från akutmottagningen. Det diskuterades kring tre begrepp personcentrerad vård, vårdlidande och delaktighet. Konklusion: Det framkom att när grundläggande behov blev tillgodosedda, information gavs och när sjuksköterskan gav bekräftelse kunde delaktigheten öka och vårdlidande förhindras.Background: Patient visits at Swedish emergency departments have decreased, but waitingtimes has increased. The triage system is used by nurses to prioritize patients based on their health background and symptoms. A good care environment, regular communication, information, increased participation and person-centered care can reduce the incidence of caregiving for patients who have sought care at Swedish emergency departments. Aim: The aim of this study was to illustrate what it is like to be a patient under waiting time at a Swedish emergency department. Method: This study is a literature review based on ten scientific articles with a qualitative method. Results: Three main categories of meeting with the nurse, factors affecting the experience, consequences of inadequate care. Six subcategories of positive experiences, negative experiences, the impact of the care environment, basic needs, exposure and vulnerability and situation is accepted. Discussion: In the discussion, the authors emphasize patients’ experiences from the emergency department. It was discussed around three concepts person-centered care, caregiving and participation. Conclusion: It emerged that when basic needs were met, information was provided and when the nurse gave confirmation, participation increased, and care sufferers could be prevented.
10
Amir, Catrine, and Carolina Ringvall. "Patient upplevelsen av att leva med tarmstomi : En litteraturöversikt." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2316.
Full textAbstract:
Bakgrund: En tarmstomi kan innebära stora fysiska och psykiska förändringar samt begränsningar i en patients liv. Kolorektalcancer och inflammatoriska tarmsjukdomar är de vanligaste orsakerna till tarmstomi. Stomiterapeuter är specialutbildade sjuksköterskor, när denna personalgrupp inte finns att tillgå, är det grundutbildade sjuksköterskors som tillgodoser omvårdnaden för patienten. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att leva med tarmstomi. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman. Påverkan i det dagliga livet, förändrade vanor som påverkade patientens liv. Kroppsuppfattningen, tarmstomin förändrade patientens syn på sin kropp. Stöd, om vikten av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Information, från sjuksköterskan utgjorde en viktig del i omvårdnaden av egenvård. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan i sin roll anpassar omvårdnaden individuellt samt beaktar patienten utifrån patientens individuella behov. Sjuksköterskans kan i sin roll motivera patienten till delaktighet i sin egenvård samt ge stöd för patienten till anpassningen av tarmstomin. Genom att förhålla sig till den personcentrerade vården kan sjuksköterskan beakta hela patientens upplevelse samt få en djupare kunskap av att förstå patientens upplevelse av att leva med tarmstomi. Fortsatt forskning: Som sjuksköterska är det viktigt att hela tiden ta del av aktuell forskning i syfte att förbättra omvårdnaden av patienter med tarmstomi. Vidare forskning behövs, då specifikt forskning saknades inom område personcentrerad- och tarmstomivård.Background: An intestinal stoma could mean great physical and mental changes and restrictions in a patient's life. Colorectal cancer and inflammatory bowel diseases are the most common causes of intestinal stoma. Stoma therapists are specially trained nurses, when they are not available, it is ordinary nurses that cater to the care of the patient. Aim: To illuminate the patient's experience of living with intestinal stoma. Method: A general literature review based on eleven qualitative articles. Results: The analysis resulted in four themes. Impact on daily life, change of habits that affect the patient's life. Body image, intestinal stoma changed the patient’s view of their body. Support, the importance of the nurse's role in nursing. Information, provided by the nurse was an important element in the self-care. Conclusion: It is of importance that the nurses in their role adapts the care individually and take into account the patient based on the patient’s individual needs. The nurse can also motivate the patient to participate in self-care and provide support for the patient to the adjustment of the intestinal stoma. By relating to the person-centered care the nurse can take the patient’s whole experience into account and gain a deeper knowledge of understanding the patient’s experience of living with an intestinal stoma. Continued research: As a nurse, it is important to always take note of current research in order to improve the care of patients with intestinal stoma. Further research is needed, since specific research was lacking in the area person-centrered and intestinal stoma care
11
Groseva, Margarita, and Senada Halilovic. "Sjuksköterskans upplevelser av den äldre patientens delaktighet inom geriatrisk slutenvård : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30137.
Full textAbstract:
Bakgrund: Trots att patienten har rätt enligt lag till att vara delaktig under sin vårdtid är det inte alltid lätt att göra detta i verkligheten. Det är viktigt att förstå vilka förutsättningar som behövs för att patienten ska känna sig delaktig i sin vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och vad som kan påverka patienternas delaktighet i beslut om vård och behandling inom slutenvård. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide som bestod av förutbestämda öppna frågor användes för datainsamling. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att inte alla patienter är helt delaktiga i beslut om sin vård och behandling. Kommunikationen inom teamet och med patienten, patienternas sjuklighet och vårdpersonalens förhållningssätt är de faktorer som framkommer i studiens resultat. Konklusion: I denna studie framkom det att klinisk erfarenhet, kompetens, kunskap samt god kommunikation med ömsesidig dialog och relevant information till patienten möjliggör att sjuksköterskor skapar förutsättningar för patientens delaktighet. Det framkom även att vårdpersonal behöver mer utbildning för att öka sin kunskap om äldre patienter för att aktivt bjuda in patienten till delaktighet och beslutfattande i vården.Background: Although the patient is entitled by law to be involved during the care period, it is not always an easy task to achieve. This challenge highlights the importance of the conditions and requirements needed by the patient to feel involved in the care. Aim: The purpose of the study was to describe the nurse's experiences and what could affect patient’s involvement in decisions about care and treatment within inpatient care. Method: This study was based on a qualitative method with inductive approach. Semi-structured interviews with interview guide, comprised of predetermined open questions, were used to collect the data. Result: The results highlighted that according to the nurses’ experience, not all the patients were totally involved in decisions about their care and treatment. For instance, the team-patient communication, the patients' illness, and the care staff's attitude were some of the parameters identified by this study. Conclusion: In this study, it emerges that clinical experience, competence, knowledge and good communication with mutual dialogue and relevant information to the patient enable nurses to create the conditions for the patient's participation. It appears from the study that nursing staff need more education to increase their knowledge of older patients in order to actively invite the patient to participation and decision-making in the care.
12
Hellgren, Jennie, and Liisa Strömer. "Personcentrerad vård inom psykiatrisk slutenvård:en uppföljning av indikatorer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-397214.
Full textAbstract:
Bakgrund: Personcentrerad vård (PCV) används allt oftare inom såväl somatisk som psykiatrisk vård, med övervägande positiva effekter för individen. Kliniska studier pågår men ett annat sätt att utvärdera arbetssättet är att följa hur indikatorer från patientregister utvecklas efter införande. Syfte: I denna studie analyseras indikatorerna utifrån kunskapen om att psykiatriska kliniken på Gotland har infört PCV 2016 och har därav haft möjligheten att närmare följa indikatorernas utveckling. Metod: Denna studie har genom deskriptiv analys identifierat resultat som tyder på att det sker förändringar i indikatorutvecklingen över tid som kan kopplas till införande av PCV år 2016. Resultat: Tydligaste resultatet är minskningen av antalet individer och vårdtillfällen inom slutenvården. Minskningen av Individuella planer är tydlig och borde analyseras närmare med genusperspektiv. Resultat inom områden säker vård är inte tydliga, men ingalunda negativa, med bibehållna låga värden. Slutsats: Resultaten i denna studie tyder på att det sker förändringar i indikatorutveckling över tid som kan kopplas till införande av PCV år 2016.Background: Person-centered care (PCV) is increasingly used in both somatic and psychiatric care, with predominantly positive effects for the individual. Clinical studies are ongoing, but another way of evaluating methods is to follow how indicators from patient registries develop after implementation. Purpose: In this study, the indicators are analyzed based on the knowledge that the psychiatric clinic at Gotland has introduced PCV 2016 and has thus had the opportunity to closely monitor the indicators' development. Method: Through descriptive analysis, this study has identified results that indicate that there are changes in indicator development over time that can be linked to the introduction of PCV in 2016. Outcome: The clearest result is the reduction in the number of individuals and inpatient care. The reduction of Individual plans is clear and should be analyzed in more detail with a gender perspective. Results in areas of safe care are not clear, but by no means negative, with low numbers maintained. Conclusion: The results in this study indicate that there are changes in indicator development over time that can be linked to the introduction of PCV in 2016.
13
Boularbah, Enechar Sakina. "Att se personen bakom patienten : en litteraturöversikt om faktorer som påverkar personcentrerad vård inom akutsjukvården." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2849.
Full textAbstract:
Personcentrerad vård betonar vikten av att se personen bakom patienten och belyser samarbetet mellan patient och vårdpersonal. Patienten ses som en jämlik partner i vården och deltar aktivt i planeringen och genomförandet av vården. Inom akutsjukvården omfattas arbetet av många korta möten med flera patienter som kan begränsa möjligheten att bedriva personcentrerad vård. Det fragmenterade arbetssättet inom akutsjukvården samt hastiga förändringar och begränsad tid ställer höga krav på att kunna utnyttja det korta mötet för att skapa sig en helhetsbild i vården av patienten. För att bedriva personcentrerad vård inom akutsjukvården krävs ett mer holistiskt synsätt som ger en helhetssyn i vården av patienten. Personcentrerad vård ger en mer effektiv vård med högre kvalitet. För att stärka patientens ställning i vården är personcentrerad vård ett rekommenderat förhållningssätt inom akutsjukvården. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens förutsättningar att bedriva personcentrerad vård inom akutsjukvården. Litteraturöversikt användes som metod. Datainsamlingen genomfördes utifrån sökningar i databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Sökningen resulterade i 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Resultatet utgjordes av fyra kategorier: Vårdrelationen, kommunikation och information, professionella faktorer och organisatoriska faktorer. Resultatet visade att lära känna personen bakom patienten och att involvera närstående i vården samt att ha en tydlig kommunikation med informationsutbyte var faktorer som påverkade förutsättningar för personcentrerad vård. Vårdpersonalens inställning till patientens medverkan i vården, teamarbetet, vårdmiljön och stöd från organisation och ledning påverkar i vilken utsträckning vårdpersonal bedriver personcentrerad vård inom akutsjukvården. Slutsatsen är att personcentrerad vård är avgörande för patientnöjdheten och är en grundläggande förutsättning för att bedriva högkvalitativ vård. Det är viktigt att vårdpersonal kan förhålla sig till patienten på ett bra sätt. Med vårdrelationen, med tydlig kommunikation och information och med en optimal vårdmiljö kring patienten. Den skapas genom att ha tillräcklig personaltäthet och adekvata arbetsförhållanden. Det innebär även att det inom akutsjukvården skall finnas stöd från ledningen och organisationen. Med ett välfungerande teamarbetet kring patienten och med vårdpersonalens förmåga att se personen bakom patienten. Då skapas bättre förutsättningar för att kunna bedriva personcentrerad vård inom akutsjukvården.Person-centered care emphasizes the importance of seeing the person behind the patient as well as the cooperation between the patient and healthcare professionals. The patient is considered as an equal partner in healthcare and is participating in the planning and execution of their care. Within emergency care, there are many short meetings with multiple patients which may limit the possibility of maintaining person-centered care. The fragmented way of work within emergency care, along with changing conditions and limited time, sets high standards on the capability of healthcare professionals to utilize the short meetings in order to paint a general picture of the patient’s care. In order to conduct person-centered care within emergency care, a holistic perspective is of importance to create a comprehensive view of patients’ care. Person-centered care increases the quality and effectiveness of healthcare, and in order to strengthen the patient’s position within healthcare a person-centered approach is recommended within emergency care. The aim was to describe the factors affecting healthcare professionals’ conditions to conduct person-centered care within emergency care. A literature review was used as a method and a collection of data was done through database searches. The databases used were CINAHL and PubMed, along with manual searches, where 15 qualitative and quantitative original articles were found. The results were categorized into four categories: Care relationship, communication and information, professional factors, and organizational factors. The results showed that acquainting with the person behind the patient and involving relatives in the care, as well as having a clear communication and information, were factors that affected the conditions for person-centered care. Healthcare professionals’ attitude towards patients’ participation in care, teamwork, care environment, and support from the management, affects to what extent healthcare professionals conduct person-centered care within emergency care. The conclusion of the study is that person-centered care is crucial for patient satisfaction, and it is a fundamental prerequisite in order to conduct high quality care. It is essential that healthcare professionals can relate to the patient in a good manner, using a good care relationship, clear communication and information, and an optimal healthcare environment for the patient. These conditions are obtained by having sufficient staffing and adequate working conditions, along with proper support from management. Having well-functioning teamwork in regards to patient care and having the capability to see the person behind the patient, thus better conditions are created in order to conduct person-centered care within emergency care.
14
Göransson, Lovisa, and Robin Lindström. "Att vårdas på sjukhus : Patienters upplevelser av vårdmiljön på sjukhus." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27766.
Full textAbstract:
Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus har traditionellt utformats av arkitekter. Fokus på patienten har skiftat från subjekt till objekt, för att åter gå mot en syn som subjekt. Intresset för utformning av vårdmiljön har de senaste åren ökat. Problem: Patienterna inneliggande på sjukhus befinner sig i en utsatt situation. Sjuksköterskor på sjukhus har lite kunskap om hur vårdmiljön påverkar patienterna vilket behövs för att kunna arbeta efter ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Att beskriva vårdmiljön på sjukhus så som den upplevs av patienter som vårdats inneliggande. Metod: En litteraturstudie med sammanställning av kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman. Första temat upplevelse av vårdmiljöns betydelse för integritet och värdighet, med subtema en miljö som delas med andra och att vara i en miljö som gör patienten utsatt och i beroende till vårdpersonal. Andra temat upplevelser av vårdmiljöns betydelse för trygghet och gemenskap med subtema att kunna dela erfarenheter med andra, fysiska aspekter som kan skapa en lugn och trygg atmosfär och att vara i trygga händer. Slutsats: Både den fysiska och psykosociala vårdmiljön har betydelse för patienternas upplevelse. För att uppnå en optimal vårdmiljö och en personcentrerad omvårdnad är det viktigt att se till patienternas individuella behov.Background: The health facility environment has traditionally been design by architects. The approach to the patient has switched from a subject to an object, to once again look upon the patient as a subject. Designing and creating new types of health facility environments is an interest that has increased. Problem: Understanding how patients are effected by the health facility environment is necessary for nurses to be able to care for patients in a person-centered way and create conditions for a good health facility environment. Aim: To describe the health facility environment as it is experienced by patients admitted to a hospital ward. Method: A literature review with a compilation of qualitative studies. Results: Findings where categorized in two themes and five subthemes. The first theme “Experiences of health facility environment and its importance for integrity and dignity”, describes sharing the environment with others and how the environment affect the patient to feeling exposed and addicted to the nursing staff. The second theme “Experiences of health facility environment and its importance for security and fellowship”, describes how the patient is able to share experiences with others, physical aspects which can create calm and safe atmosphere and to feel safe in the hands of other people. Conclusion: Both the physical and psychosocial health facility environment has importance for the experiences of the patients. Respecting the patients individual needs were important to achieve person- centered nursing care and an optimal health facility environment.
15
Andersson, Kristina, and Andersson Jennie Molin. "Patienters erfarenheter av personcentrerad vård inom somatisk vård - en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-33821.
Full textAbstract:
Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård har både nationellt och internationellt vuxit fram och skapat en beskrivning av god omvårdnad för varje enskild patient. Om sjukvården är organiserad med ett fokus på patienten som en individ blir den mer effektiv och ökar patienternas delaktighet och engagemang. Patienters möjlighet att ta del i beslut som handlar om deras vård förbättras och deras återhämtningsförmåga stärks när sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård. Totalt 13 av 21 regioner i Sverige har beslut om att skapa förutsättningar för personcentrerad vård, dock beskriver flertalet regioner olika utmaningar för att kunna implementera personcentrerad vård. Några av dessa är att sjuksköterskor önskar att de fick mer stöd från sjukvårdsledningen samt att det finns andra omständigheter som kan försvåra arbetet med personcentrerad vård såsom kommunikationsbrist mellan patient och sjuksköterska. Det är därför viktigt att belysa patienters syn på personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenheter av personcentrerad vård inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt, vars resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultat: Två huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa var patienters erfarenheter av relationen mellan patient och sjuksköterska och patienters erfarenheter av att bli sedd och behandlad som en unik individ. Slutsats: Relationen mellan patient och sjuksköterska var en central aspekt som hade stor betydelse för patienternas välbefinnande och vård. Att bli sedd och behandlad som en unik individ visade sig genom att få berätta sin historia, få stöd att hantera sin sjukdom och genom att få möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Personcentrerad vård kan bidra till att patienter får ett gott bemötande, blir sedda och respekterade.Background: The concept of person-centered care has grown nationally and internationally and created a description of good care for every individual. If the healthcare system is organized with a focus on the patient as an individual the care becomes more efficient and it also increases the patients participation and engagement. When nurses practice person-centered care it enhances the resilience for the patients and improves the possibility of being involved in decisions aboout their own care. In total 13 of 21 regions in Sweden has decisions about creating requisite for person-centered care, although a majority of the regions describes different challenges that comes with implementing person-centered care. Some of these challenges are that nurses wish that they got more support from the management, and there are other circumstances that can obstruct the work with person-centered care, such as insufficient communication between patient and nurse. It is therefore important to highlight the patients view on person-centered care. Aim: The aim of this literature review was to describe patients experiences of person-centered care in somatic care. Method: A literature review, based on 18 scientific articles from the three databases CINAHL, PsycINFO and PubMed. Results: Two main categories were identified in the results. These main categories were experiences of the relationship between patient and nurse and experiences of being seen and treated as a unique individual. Conclusion: The relationship between patient and nurse was a central aspect that had great meaning for the patients well being and care. To be seen as a unique individual was shown through being able to tell their story, get support to handle the disease and through having possibilities to autonomy and participation. Personcentered care can contribute to patients getting a good treatment, being respected and being seen.
16
Beslagic, Admir, and Johan Ladeborn. "Upplevelser av att leva med bukspottkörtelcancer : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43105.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste formerna av cancer. Det kan vara av värde för sjuksköterskor att inneha kunskap om hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom, för att kunna planera en personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser hos patienter med bukspottkörtelcancer. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats och kritisk granskning av nio vetenskapliga artiklar utfördes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Fysisk påverkan till följd av sjukdom eller behandling, Psykisk påverkan till följd av sjukdom eller behandling samt Betydelsen av kommunikation med vårdpersonal. Resultatet visade att patienter med bukspottkörtelcancer led av fysiska och psykiska symtom. Symtomen påverkade deras sociala och vardagliga aktiviteter. Resultatet visade även att patienter med bukspottkörtelcancer var i behov av information och kommunikation med vårdpersonal. Slutsats: Studien kan bidra med kunskap om hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom på en fysisk och psykisk samt kommunikativ nivå. Ytterligare forskning kring hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom kan hjälpa sjuksköterskor att känna sig trygga med att arbeta med denna patientgrupp. Förslag på vidare forskning är att studera sambandet mellan personcentrerad vård i relation till patienter med bukspottkörtelcancer.Background: Pancreatic cancer is one of the deadliest forms of cancer. It may be valuable for nurses to have knowledge of how patients with pancreatic cancer experience their disease, in order to be able to plan a person-centered care. Purpose: The aim of the study was to explore experiences in patients with pancreatic cancer. Method: A literature study with inductive structure and review of nine scientific articles was conducted. Result: The result revealed three categories: Physical impact as a result of illness or treatment, psychological impact as a result of illness or treatment and Importance of communication with healthcare professionals. The results showed that patients with pancreatic cancer suffered from physical and psychological symptoms. The symptoms affected their social and everyday activities. The results also showed that patients with pancreatic cancer were in need of information and communication with healthcare professionals. Conclusion: This study can contribute with knowledge about how patients with pancreatic cancer experience their disease on a physical, psychological and communicative level. Further research on how patients with pancreatic cancer experience their disease can help nurses feel safe working with this type of patients. Suggestion for further research is to study the relationship between person-centered care in connection to patients with pancreatic cancer.
17
Vidaurrazaga, Aras Valentina, and Thomas Larsson. "Sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationer inom öppenvården med personer som har psykossjukdom." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12430.
Full textAbstract:
Background The care relationship is central for psychiatric nursing. People with a psychosis diagnosis encounter symptoms that result in difficulties for the interpersonal communication. Stigma and previous experiences of compulsory care are obstacles that hinder or complicate the patient's participation in their care. A person-centered caring relationship increases adherence and the patient's possibility to be a part of their recovery. Therefore it is important for the psychiatric nurse to gain a deeper understanding of what specific strategies and practices the nurse uses to enhance the potential of the care relationship and provide a person-centered care. Aim The aim of the study is to describe the nurse´s experience of the care relationship with people who have a psychosis diagnosis. Method The study was conducted at two outpatient facilitations in Sweden. Eight nurses were asked about their experiences of the care relationship during individual semi-structured interviews. The data was analyzed by using a qualitative content analysis. Results The result was presented in three categories; Trust - essential for a supportive care relationship, Careful perception of the person's boundaries and conditions and Structural possibilities and limitations. The three categories consisted of six subcategories that emphasized the importance of the nurse creating trust and an equal meeting. The care relationship was related to getting to know the person’s history by using the nurse’s personal characteristics and how the nurse handled challenging conditions. Difficulties in creating such a relationship could be demands from the organization or the power dynamics within the health care facilitation. Conclusion By creating trust and an equal meeting the nurse is able to get to know the person’s history and thereby provide a person-centered care for people with psychosis diagnosis.
18
Hellström, Jonatan, and Frida Petersson. "Humor - något att ta på allvar : En litteraturstudie om humorns betydelse för personcentrerad vård." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2946.
Full textAbstract:
Bakgrund: Varje sjuksköterska har som omvårdnadsansvarig ett etiskt och juridiskt ansvar för sitt bemötande, sina bedömningar och sina beslut. En personcentrerad vård förmodas kunna återförena den humanistiska omtanken till en alltmer medicinteknisk vård utan att reducera vårdtagaren till ett passivt vårdobjekt. Kan humor vara en bidragande komponent till att göra vården mer personcentrerad? Syfte: Syftet var att belysa humorns betydelse för personcentrerad vård. Metod: En allmän litteraturöversikt med en kvalitativ innehållsanalys baserad på nio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2009–2019. Resultat: Innehållsanalysen genererade tre huvudteman: humor som ett kommunikationsverktyg, humorns betydelse för relationen mellan patient och sjuksköterska, samt förhållningssätt till humor. Slutsats: Humor har en central plats inom hälso-och sjukvård för att främja personcentrerad vård och bör betraktas som något att ta på allvar. Ett salutogent humorbruk har flera positiva effekter och undergräver inte sjuksköterskans professionalism. Genom att våga initiera, använda och återgälda humoruttryck kan sjuksköterskan stärka partnerskap, patientberättelse och dokumentation för den personcentrerade vården. Författarna efterfrågar mer forskning kring manliga sjuksköterskors upplevelser av humor då artiklarna i resultatet endast inkluderade kvinnliga sjuksköterskor, förslagsvis en empirisk studie med intervjuer i en svensk kontext.Background: All nurses have an ethical and legal responsibility for their care, assessments and decisions. Person-centered care is assumed to bring a more humane aspect to the healthcare of today, without reducing the patient to a passive care object. Could the use of humor be a way to make the healthcare more person-centered? Aim: The aim was to explore the importance of humor to person-centered care. Method: A literature review with a qualitative content analysis, based on nine scientific articles published between 2009-2019. Results: The study generated three main themes: humor as a tool for communication, the importance of humor for the nurse-patient relationship, and approaches to humor. Conclusion: Humor has a key role in healthcare to promote person-centered care, and should be taken seriously. A salutogenic use of humor has multiple positive aspects and does not undermine the professionality of the nurse. Nurses can strengthen partnership, patient stories and documentation in person-centered care by initiating, using and reciprocating humor. The authors ask for more empirical studies targeting the experiences of the use of humor by male nurses, as the articles only included female nurses, for example an empirical study based on interviews conducted in Sweden.
19
Eliasson, Karl, and Rickard Tingemar. "Patientens upplevelse av andnöd : När luften tar slut." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-35845.
Full textAbstract:
Andnöd är ett vanligt symtom på allvarliga sjukdomar som medför multidimensionella och komplexa upplevelser. Andnöd är kraftigt fysiskt och psykiskt begränsande dygnet runt för patienten. Syftet med studien var därför att belysa patientens upplevelse av andnöd. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Litteratursökningen genomfördes systematiskt. Resultat: Nio vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Med hjälp av meningsbärande enheter framkom sex underkategorier som resulterade i två huvudkategorier: Attack på livet och Hantera livet. Slutsats: Symtomet bidrog till kraftiga begränsningar i livet. Patienterna upplevde att hela deras livsvärld påverkades av andnöden även efter den akuta fasen. Rädsla eller okunskap skapade osäkerhet hos patienterna som upplevde sig själva som otillräckliga och hjälplösa. Detta tillsammans med brister inom vården bidrog till att patienterna upplevde skam på grund av andnöd. Genom att andnöden ständigt fanns med patienten i tankarna upplevdes också hopplöshet och negativ syn på framtiden. Resultatet visar även en positiv sida där patienterna kunde hantera livssituationen genom stöd av familj och anhöriga, ökad kunskap, kontroll samt träning. Fortsatt forskning om hur personcentrerad vård kan hjälpa patienter och lindra upplevelserna av andnöd behövs. Ny forskning som tydligare uppmärksammar patienternas upplevelser av andnöd även efter den akuta fasen är angeläget.Shortness of breath is a common symptom of serious illnesses producing multidimensional and complex experiences. Breathlessness is very limiting - physically and psychologically - for patients around the clock. The purpose of the study was therefore to highlight the patient's experience of breathlessness. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive approach. Literature was searched systematically. Result: Nine scientific articles formed the outcome. Using meaningful extracts six subcategories were formed in two main categories: Attack on life and Managing life. Conclusion: Breathlessness contributed to severe limitations in life. Patients felt their entire way of life was affected even beyond the acute phase. Fear or ignorance created uncertainty among patients who perceived themselves as inadequate and helpless. This, combined with shortcomings in health care, contributed to patients experiencing shame. Because breathlessness was always on the patient’s mind, hopelessness and despair were also experienced. The result also described a positive side where patients could handle life through supporting family and relatives, increased knowledge, control and training. Further research how person-centred care can relieve patients’ experiences of breathlessness is needed. New research clearly addressing patients' experiences of breathlessness outside the acute phase is required.
20
Jeppson, Jenny, and Linnéa Åberg. "Allting börjar med ett leende : en empirisk studie om hur sjuksköterskor i Ghana tillämpar personcentrerad vård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1404.
Full text
21
Gyllin, Ann-Charlotte, and Karin Odefjord. "Att vara en åskådare : -Leva med Myalgisk Encefalomyelit/Chronic Fatigue Syndrome." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12655.
Full textAbstract:
Background Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome is a neurologic disease. Between 0,1-2,6% of the world’s population is estimated to have ME/CFS. Even though a lot of people are affected there is a lack of knowledge about the disease. Its symptomatology affects the whole body and is severely debilitating. It’s at utmost importance that this subject is studied so that nurses can get an increased knowledge about ME/CFS. Aim The aim was to highlight people's experiences of living with ME/CFS. Method A literature-based study based on analysis of ten qualitative scientific studies was performed. Results Four main themes and fourteen subthemes were revealed. The main themes were about changing living conditions, lack of knowledge, changes in the body and existential changes. Changes were a major part of the result and people with ME / CFS experienced that the changes could be both positive and negative. The results showed that there is a knowledge gap regarding ME / CFS, which has serious consequences for people with the diagnosis. Conclusion The conclusion of the study was that knowledge, information and support is important for people with ME / CFS. By working person-centered, the nurse can help people with ME / CFS feel better.
22
Lindström, Filip, and Sofie Berggren. "Kommunicera mera! : En systematisk litteraturstudie om kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383489.
Full textAbstract:
Bakgrund: Kommunikation mellan patienter och vårdpersonal är en faktor som kan påverka vårdresultat, patientsäkerhet och patienttillfredsställelse. Tidigare forskning har visat att patienternas perspektiv av kommunikation behöver undersökas mer då det skulle kunna effektivisera förbättringsarbetet inom området. Syfte: Att undersöka sjukhuspatienters erfarenheter av och inställning till kommunikation med sjuksköterskor. Metod: En systematisk litteraturstudie av kvalitativa studier. Sökningar utfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Efter sökning, relevans- och kvalitetsgranskning analyserades tio artiklar via induktiv innehållsanalys. Resultat: Patienter beskrev kommunikation som en central del i deras vård. Ett empatiskt, vänligt och respektfullt bemötande var en grundläggande förutsättning för en effektiv kommunikation, då det fick patienterna att känna sig trygga och sedda. Patienterna efterfrågade även individanpassad information och att vara involverade i beslutsfattande. Ett bristande bemötande och delaktighet gav patienterna känslor av att vara övergivna och i vissa fall orsakade det integritetskränkningar, särskilt i samband med omvårdnad. Sjuksköterskor som hade fullt upp och/eller inte fick patienterna att känna sig sedda och förstådda gjorde att vissa patienter inte kontaktade personalen vid förändringar i deras tillstånd eller när vårdbehov uppstod. Slutsats: Denna studie visade att patienters vårdskador reduceras eller förebyggs av effektiv kommunikation med vårdpersonal som är baserad på vänlighet, empati och respekt för patienten. Ett bristande bemötande leder ofta till känslor av övergivenhet och/eller integritetskränkningar.Background: Professional-patient communication impacts the patients’ health outcome, safety and satisfaction. Earlier research shows a need to further explore patient perspectives of communication as it could make improvements more efficient. Aim: To examine inpatient’s experiences and attitudes towards nurse-patient communication. Method: A systematic review of qualitative studies. Following databases were searched: PubMed, CINAHL and PsycINFO. After searching, checking for relevance and quality assessment, ten articles were examined with inductive content analysis. Results: The patients described communication as a centerpiece of their care. Kindness, empathy and respect was considered key elements in establishing effective communication as it made the patient feel safe and acknowledged. Individualized information was highly requested by the patients, as well as being involved in decision-making. Questionable attitudes and inadequate information/involvement made the patients feel abandoned and in some cases, especially during nursing care, it caused a sense of violated personal integrity. Registered nurses that were busy and/or failed to make patients feel acknowledged and understood made some of the patients omit signs of deterioration or less likely to approach them when in need of nursing care. Conclusion: Patient harm is reduced or prevented when nurses are able to establish effective communication based on kindness, empathy and respect towards the patient. When effective communication fails, patients are likely to feel abandoned and/or miss-treated.
23
Telenius, Lina, and Victoria Vartanian. "Patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningar : en litteraturstudie." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15817.
Full textAbstract:
Background The emergency department is intended for people with acute illness or injuries. In the acute phase and in urgent situations, the focus of the healthcare staff is not always on attendance and respectful treatment or care. Instead, quick handling and strict schedules are prioritized. As a result, communication and information fail and the patients' basic needs are overlooked. Consequently, the healthcare staff might be perceived as indifferent and rude. This uncaring encounter leaves the patients feeling vulnerable, abandoned and disrespected. The absence of communication and respectful treatment may have adverse effects on the patients' well-being. Aim The aim of this study was to describe patients' experiences of treatment in emergency departments. Method A literary study was made using 9 articles with a qualitative approach. Results Two themes were identified: the patients' experiences of being noticed in emergency departments and the patients' experiences of the meaning of communication in emergency departments. The themes had two subthemes each: not to be seen, to feel confirmed, lack of information and the importance of communication in health care. Conclusion The absence of caring encounters and lack of information contributes to negative experiences in the emergency departments and is the cause of great suffering in patients.Denna studie hade som syfte att undersöka patienters upplevelser av bemötande när de sökte vård på akutmottagningar. Resultatet visade att patienter hade svårigheter i att tala om varför de sökte vård, då personalen upplevdes som ifrågasättande och nonchalanta. Patienterna kände sig bortglömda i väntrummet då det var långa väntetider samt att de inte informerades tillräckligt. Detta resulterade i att känslor av otrygghet, rädsla och oro belystes. De patienter som däremot informerades, uppmärksammades av personalen samt där personalen bjöd in patienten till delaktighet i sitt vårdbesök, upplevde ett gott bemötande. Denna studie visar att patienter upplevde brister i bemötandet på akutmottagningar och att personcentrerad vård värderades högt av patienterna för att känna en trygghet till vården. Att inte bli respektfullt bemött resulterar i ett onödigt lidande för patienten. Vården som bedrivs på akutmottagningen är inriktad på allvarliga skador och åkommor, där personalen har som ansvar att bedöma, sortera och prioritera så att de allvarligaste skadorna hanteras först. En del av sjuksköterskan ansvar på akutmottagningen är att uppmärksamma patientens psykosociala behov, likaledes är hennes ansvar att prioritera patienters fysiska behov. Studiens resultat påvisade att patienter upplevde brister kring dessa ansvarsområden. Patienter som sökte vård på akutmottagningen upplevde ångest och oro då de saknade kunskap om sitt förändrade hälsotillstånd och var beroende av kontinuerlig information. För att ge patienten en positiv upplevelse av sitt besök så kan personcentrerad vård vara en ingång. Personcentrerad vård innebär en kärnkompetens för sjuksköterskor och belyser vikten av att tillsammans med patienten bilda en relation och ett partnerskap för att patienten ska kunna uppleva delaktighet i sin egen vård. Genom delaktighet kan patienten på ett bättre sätt hantera och begripa sin situation. Den metod som använts är en litteraturstudie. Kvalitativ forskning har granskats för att skapa en överblick av tidigare forskningsresultat kring detta ämne. Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelser och därför valdes kvalitativ forskning, då denna forskningsmetod rekommenderas för granskningar av upplevelser.
24
Högberg, Cecilia. "Patienters erfarenheter av att använda Integrated Palliative care Outcome Scale : En intervjustudie från specialicerad palliativ hemsjukvård." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7202.
Full textAbstract:
Bakgrund: Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) syftar till att ge en multidimensionell bild av patienters situation. IPOS används som ett sätt att bedöma patienters upplevelse av sina symtom, sin funktionsförmåga och sitt välbefinnande i relation till svår sjukdom. Få studier har dock utgått från patienternas perspektiv för att undersöka upplevelser av att använda IPOS. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att använda Integrated Palliative care Outcome Scale under pågående specialiserad palliativ hemsjukvård. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och en tolkande beskrivande design. Rekrytering till studien gjordes från tre specialiserade palliativa hemsjukvårdsenheter. Intervjuer genomfördes med 10 patienter, sju män och tre kvinnor med medelåldern 72 år. En majoritet var diagnostiserade med obotlig cancer. Data analyserades genom tolkande beskrivning så som den beskrivs av Sally Thorne. Resultat: Patienterna upplevde att använda IPOS medförde säker vård eftersom att det underlättade för sjuksköterskorna att göra korrekta bedömningar av patienternas behov. Således var IPOS en hjälp att planera vården utifrån patienternas specifika behov. Detta gav patienterna en känsla av att vården de fick var anpassad för dem, vilket gav en känsla av trygghet. De upplevde även att använda IPOS försäkrade att information fördes vidare på ett korrekt sätt från patienterna till vårdpersonalen genom att det minskade risken för missförstånd. De uppgav att IPOS underlättade diskussioner mellan dem och sjuksköterskorna om sådant de upplevde som viktigt. Patienterna upplevde även att använda IPOS möjliggjorde för dem att reflektera över sitt välbefinnande och sin livssituation. Att göra detta tillsammans med en sjuksköterska var berikande eftersom att det kunde ge nya perspektiv. Slutsats: Resultatet indikerar att patienterna i denna studie upplever att använda IPOS var givande för dem. Det kan konstateras att IPOS med fördel kan användas i specialiserad palliativ hemsjukvård.Background: The Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) is intended to provide a multidimensional view of patients’ concerns. IPOS can be used with the purpose of assessing patients’ perceptions of their functional status and wellbeing. Few studies have undertaken the patients’ perspective when exploring experiences of using IPOS. Aim: To explore patients’ experiences of using the Integrated Palliative care Outcome Scale during specialized palliative home care. Method: The study adopted a qualitative approach with an interpretive descriptive design. The patients were recruited from three different specialized palliative home care settings. Interviews were performed with 10 patients, seven men and three women, with a mean age of 72 years. A majority of the patients were diagnosed with incurable cancer. Data were analysed using interpretive description, as described by Sally Thorne. Results: Patients experienced that the use of IPOS entailed secure care as it facilitated nurses in making accurate assessments of patient care needs. IPOS helped to plan the care according to patients’ specific needs, making them feel confident that the care provided was tailored to them, giving a sense of security. Patients expressed that IPOS facilitated discussions between them and the nurse about care needs. They believed that using IPOS enabled opportunities for reflection on their wellbeing and life situation. Doing so with a nurse present was enriching, providing new perspectives. Conclusions: Patients experienced that using IPOS was beneficial. It can be concluded that IPOS provide an effective way to enable person-centred care and with advantage could be used in specialized palliative home care.
25
Qvarnström, Agnes, and Anna Melin. "Patientens upplevelse av delaktighet : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42647.
Full textAbstract:
Bakgrund: Enligt Patientlagen skall patienten ses som en resurs i sin egen vård och förväntas vara delaktig i beslut och resonemang. Patienten har rätt till självbestämmande och får själv avgöra vilken grad av delaktighet som önskas. Ökad kunskap om vad som påverkar viljan till delaktighet krävs, för att kunna främja ett bemötande från vårdpersonalen som gynnar patienten och ger en bättre vårdupplevelse. Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar patientens delaktighet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utförs och analyseras med ett induktivt synsätt utifrån Fribergs femstegsmodell. Dessa 12 artiklar är hämtade från CINAHL, PsycINFO samt manuella sökningar. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i två kategorier och fem underkategorier. Den första kategorin är Patienten med underkategorierna Delaktighet på eget initiativ, Patientens ålder och Anhörigstöd. Den andra kategorin är Vårdpersonal med underkategorierna Bemötande från vårdpersonal och Tid för patienten. Slutsats: Delaktighet leder till bättre vårdupplevelse. Eget initiativ, stöd och bekräftande bemötande är faktorer som påverkar patientens delaktighet.Background: According to the Swedish patient law, the patient is to be regarded as a resource in his or her own care and is expected to be participating in reasoning and decisions. The patient is entitled to self-determination and have the right to decide the level of participation that he or she wishes. Increased knowledge of what affects the willingness to participate is required to promote a response from healthcare professionals who will benefit the patient and provide a better healthcare experience. Purpose: The purpose was to describe which factors that affect the patient's participation. Method: A literature review based on 12 scientific articles with a qualitative approach was made and analyzed with an inductive approach based on Friberg's five-step model. These 12 articles are taken from CINAHL, PsycINFO and manual searches. Result: The result is presented in two categories and five subcategories. The first category is the Patient with the subcategories Self-Initiative, Confidence in Health Care, Patient Age and Family Support. The other category is Healthcare Personnel with the subcategories Treatment from healthcare professionals and Investing time for the patient. Conclusion: Participation leads to better care experience. Own initiatives, support and affirmative treatment are factors that affect the patient's participation.
26
Härlin, Ohlander Felicia. "Patienters upplevelser av behandlingsmodellen självvald inläggning : Systematisk litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7814.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hälso-och sjukvårdslagen betonar vikten av att vården utformas och genomförs tillsammans med patienten så långt det är möjligt. Vid personcentrerad vård står personen i centrum och är delaktig i utformningen av sin vård och behandling. Vid självvald inläggning bedömer personen själv behovet av inläggning på slutenvården. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av behandlingsmodellen självvald inläggning. Metod: Systematisk litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl integrativa metod har använts. Kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. Totalt inkluderades nio artiklar i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och sju kategorier som belyser patientens upplevelse av självvald inläggning. Strukturen kring självvald inläggning, där patienterna betonade vikten av trygghet och förebyggande åtgärder vid psykisk ohälsa. Patienternas upplevelser av vårdmiljön och inflytandet i sin vård-och behandling. I det andra temat framkom patienternas upplevelser av personalens kompetens vid självvald inläggning, det upplevde attityder och kunskapsbrist hos det som arbetar med interventionen. Det belyser även bemötandet av personalen i samband med självvald inläggning. Slutsats: Litteraturöversikten kan vara ett stöd till personal som arbetar inom psykiatrisk vård och som har möjlighet till att arbeta med självvald inläggning eller önskar få mer kunskap om patienters upplevelser av behandlingsmodellen i enlighet med personcentrerad vård.Background: The Health Care Act emphasizes the importance of the care being designed and implemented together with the patient as far as possible. In person-centered care, the person is at the center and participates in the design of their care and treatment. In self-admission, the person assesses the need for hospitalization himself. Aim: The purpose was to investigate patients' experiences of the treatment model self-admission. Method: A systematic literature reviews according to Whittemore and Knafl integrative method has been used. Qualitative articles were obtained from the databases PubMed, Cinahl and PsychInfo. A total of nine articles were included in the result. Results: The analysis resulted in two main themes and seven categories that illustrate the patient's experience of self-admission. The structure of self-admission, in which patients emphasized the importance of safety and preventive measures in mental illness. Patients' experiences of the care environment and the influence in their care and treatment. In the second theme, the patients' experiences of the staff's competence in self-admission, it experienced the attitudes and lack of knowledge of those working with the intervention. It also illustrates the approach of the staff in connection with self-admission. Conclusion: The literature review may be supportive to staff working in psychiatric care and who have the opportunity to work with self-admissions or wish to gain more knowledge about patients' experiences of the treatment model in accordance with person-centered care.
27
Björ, Louise, and Sofia Svanberg. "Den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25149.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den äldre individen kommer att bli en allt större grupp av befolkning. Med en stigande ålder ökar även risken av att drabbas av en eller flera sjukdomar, vilket kommer att ställa högre krav på sjukvården. Svensk lag säger att vården har en skyldighet att främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande, dock brister detta inom vården av de äldre. Många komplexa sjukdomstillstånd hos en äldre person gör att omvårdnaden behöver ges utifrån patientens individuella behov. Personcentrerad omvårdnad handlar om ett partnerskap mellan individen och vårdpersonalen, där individen sätts i centrum för vården. Syfte: Att belysa den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram via databaserna CINAHL och PubMed, 13 artiklar med kvalitativ metod valdes ut. Resultat: Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader i hur den äldre upplevde sin vård: Dessa upplevelser kunde delas in i tre huvudkategorier, nämligen självbestämmande, delaktighet och integritet. Den äldre patienten hade en längtan efter självständighet och självbestämmande, dock slogs detta tillbaka på grund av en tids- och kompetensbristande vård. De äldre hade en önskan om att vara delaktiga i sin vård, där relationen och kommunikationen var en viktig grund för att skapa delaktighet. Många av de äldre kände sig ej bekräftade som en unik individ av omvårdnadspersonalen. Slutsats: För att kunna främja de äldres roll i en personcentrerad vård måste ett helhetsperspektiv och ett personcentrerat förhållningssätt appliceras, där den äldre respekteras som en unik individ. Med den äldre individen i centrum för sin vård, stärks dennes rätt till självbestämmande, delaktighet samt integritet, som i sin tur kan leda till en ökad livskvalité.Background: The elderly is a group that will be a major part of the population in the future. With increasing age, the risk of suffering from one or more diseases increases, which will place higher demands on healthcare. Swedish law states that healthcare has an obligation to promote patient integrity, participation and self-determination, but this is invalid in the care of the elderly. Many complex illnesses in an elderly person necessitate nursing based on the patient's individual needs. Person-centered nursing is about a partnership between the individual and healthcare staff, where the individual is at the center of care. Aim: To highlight the elderly patient's experience of care based on a person-centered perspective. Method: A literature review was conducted and the data was found in the databases CINAHL and PubMed, 13 articles with qualitative method were selected. Result: The results showed that there were similarities and differences in how the elderly patient experiences their care. These experiences can be divided into three main categories: self-determination, participation and integrity. The elderly patient had a longing for independence and self-determination, however, this was reversed due to a lack of time and competence shortage. The elderly had a desire to be involved in their care, where the relationship and communication were an important basis for creating participation. Many of the elderly did not feel confirmed as a unique individual of nursing staff. Conclusion: In order to promote the role of the elderly in their care, must a holistic perspective and a person-centered approach be applied, where the elderly is respected as a unique individual. With the older individual at the heart of his care, his right to self-determination, participation and integrity is strengthened, which in turn can lead to an increased quality of life.
28
Nilde, Gunilla, and Anna Rosell. "Att mötas som människor : en litteraturöversikt om betydelsen av personcentrerad kommunikation i palliativ vård ur patientens och sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3417.
Full textAbstract:
I den palliativa vården är kommunikation ett centralt begrepp. Kommunikationen kan ha flera syften varav ett är att skapa relation. Det övergripande målet med personcentrerad kommunikation är att aktivt lyssna in patientens berättelse och identifiera personen med hens livskraft och egna resurser. Att lyssna är inte en passiv process utan innebär att lyssna in både upplevelser och känslor i situationen. Att höra vad som sägs och hur det sägs. Med olika sätt att aktivt lyssna skapas en viktig terapeutisk intervention då kommunikation kan lindra symtom, skapa förståelse av information samt förutsättningar för delaktighet och medbestämmande. En god kommunikation inger hopp, leder till trygghet och hjälper patienten att känna sig förstådd och respekterad. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av personcentrerad kommunikation i palliativ vård ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapsläget inom området. Kvalitativa artiklar valdes då studien ville beskriva en fördjupad kunskap om patientens och sjuksköterskans perspektiv. Resultatet visade att personcentrerad kommunikation gav en känsla av trygghet, respekt, delaktighet och symtomlindring för patienten. När patienterna inte blev lyssnade till eller möttes av ointresse kände de sig osynliga och mindre värda vilket orsakade ett lidande. För sjuksköterskan innebar personcentrerad kommunikation en ökad förståelse för patienten som person och en helhetsbild av patientens situation. Personcentrerad kommunikation gav sjuksköterskorna en ökad kunskap, arbetstillfredsställelse och yrkesstolthet men kunde också innebära att de kände sig osäkra i sin yrkesroll och upplevde brister i kompetens. Både erfarna och oerfarna sjuksköterskor framförde i studierna att de hade behov av kompetenshöjning och utbildning. Det framkom även i studierna att kulturen hade betydelse för möjligheten att föra personcentrerade samtal. Inom slutenvården beskrevs begränsade utrymmen och tid som hinder för personcentrerade samtal. Sjuksköterskor inom hospice och palliativa enheter beskrev istället både en tillåtande kultur och en miljö som underlättade dessa samtal. Patient och sjuksköterska möts som människor, men i olika roller och under olika villkor. Genom att vara aktivt närvarande i mötet och lyssna till patientens berättelse bekräftas patienten som person och värdigheten bibehålls. I mötet skapas en ömsesidig förståelse för varandras kunskaper, förväntningar och förutsättningar. Patienten görs delaktig och får ett större ansvar och inflytande över sin egen vård. Slutsatsen är att personcentrerad kommunikation i den palliativa vården är en viktig grund för upplevelse av värdighet, trygghet, meningsfullhet och personlig utveckling för såväl patienten som sjuksköterskan och en förutsättning för att vården ska bli personcentrerad.In palliative care, communication is a central concept. Communication can have several purposes, one of which is to create relationship. The overall goal of person-centered communication is to actively listen to the patient's story and identify the person with their viability and own resources. Listening is not a passive process but involves listening to both experiences and feelings in the situation. To hear what is said and how it is said. With various ways of actively listening, an important therapeutic intervention is created, as communication can alleviate symptoms, create understanding of information and the conditions for participation and co-determination. A good communication creates hope, leads to security and helps the patient to feel understood and respected. The purpose of the study was to describe the meaning of person-centered communication in palliative care from the perspective of the patient and the nurse. A literature review was chosen as a method for investigating the state of knowledge in the area. Qualitative articles were chosen when the study wanted to describe in-depth knowledge from the patient's and the nurse's perspective. The result showed that person-centered communication gave a feeling of security, respect, participation and symptom relief to the patient. When patients were not listened to or met with disinterest, they felt invisible and less worthy, which caused a suffering. For the nurse, person-centered communication meant an increased understanding of the patient as a person and an overall picture of the patient's situation. Person-centered communication gave the nurse increased knowledge, job satisfaction and professional pride, but could also mean that they felt insecure in their professional role and experienced shortcomings in competence. Both experienced and inexperienced nurses stated in the studies that they needed skills enhancement and education. It also emerged in the studies that culture had significance for the possibility of conducting person-centered conversations. Within inpatient care, limited spaces and time were described as obstacles to person-centered conversations. Nurses in hospice and palliative units instead described both a permissive culture and an environment that facilitated this calls. Patient and nurse meet as human beings, but in different roles and under different conditions. By being actively present in the meeting and listening to the patient's story, the patient is confirmed as a person and the dignity is maintained. The meeting creates a mutual understanding of each other's knowledge, expectations and conditions. The patient is involved and receives a greater responsibility and influence over their own care. The conclusion is that person-centered communication in palliative care is an important basis for experiencing dignity, security, meaningfulness and personal development for both the patient and the nurse and a prerequisite for the care being person-centered.
29
Persson, Evelina, and Emmie Lindgren. "Nurses´ experiences when caring for patients infected with malaria in Tanzania : A qualitative interview study." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-47551.
Full textAbstract:
Background: Malaria is one of the mosquito-transmitted diseases that is killing millions of people every year, with the highest prevalence in Africa. In Tanzania, more than 90 percent of the inhabitants are at risk of being infected with malaria. The malaria parasite Plasmodium falciparum does not obtain specific symptoms and differential diagnoses can make it difficult to diagnose malaria. If malaria gets developed into a severe stage, it can affect organs and eventually cause death. Nurses have the role to educate inhabitants on how to prevent malaria. Purpose: The aim of this study was to describe nurses ́ experiences when caring for patients infected with malaria in Tanzania. Method: Study with a qualitative approach. A content analysis with a manifest structure was carried out, based on individual semi-structured in-depth interviews with nurses. Result: Nurses found it difficult to differentiate malaria from other diseases, like typhoid or meningitis. Nurses focused mostly on patients’ physical by working with medical treatment and education about malaria prevention. Conclusion: This study highlighted the importance for nurses of being educated about malaria and knowing how to assess its condition as it can be a mortal disease.
30
Hill, Heather, and heatherhill@hotkey net au. "AN ATTEMPT TO DESCRIBE AND UNDERSTAND MOMENTS OF EXPERIENTIAL MEANING WITHIN THE DANCE THERAPY PROCESS FOR A PATIENT WITH DEMENTIA." La Trobe University. Graduate School of Education, 1995. http://www.lib.latrobe.edu.au./thesis/public/adt-LTU20041215.095518.
Full textAbstract:
This minor thesis reports an attempt to describe and understand moments of experiential meaning within the dance therapy process for a patient with dementia. It also documents an attempt to develop a methodology which could adequately grasp the complexities of such an experience.
A phenomenological approach with its emphasis on allowing the phenomenon to reveal itself through multiple perspectives seemed the most appropriate for this study. However, while phenomenology influenced the format of the dance therapy sessions as well as the constitution and analysis of the data, ultimately a hermeneutic analysis was employed for further explication of the material.
The study consisted of four individual dance therapy sessions with an 85 year old patient with moderate dementia. The researcher/therapist worked improvisationally and a music therapist provided improvised music. After the sessions, all of which were videotaped, the patient was videotaped viewing the dance session video, in order to obtain her verbal or non-verbal responses to the material.
It was decided to focus on the 'significant moments', selected intuitively as moments which seemed high points of the session. A naive description was made, on which an adaptation of Giorgi's four-phase method of analysis was applied. Certain foci, such as energy flow, were identified and individually described. In time, it became clear that the written descriptions alone were insufficient and that reflection would need to cover all the material from multiple sources and perspectives. This was done, and the data were later further explicated by reference to writings on dance therapy, dance aesthetics and the philosophical concept of the embodied self, and Sacks's neurological writings on the awakened self.
The conclusions of the research were that the patient was not only transformed within the dance session and able to re-create aspects of her old self, but also underwent, through the experience as a whole (the dance and the reflection upon it, facilitated by the video viewing), a change in awareness, through which she reintegrated the past with the present and, in her words, 'came out of the cupboard...into the brightness'.
31
Thörnwall, Nils, and Ebba Hellmark. "En litteraturöversikt över hur patienter med cancersjukdom upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal på slutna palliativa avdelningar." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7207.
Full textAbstract:
Bakgrund: Varje år diagnosticeras flera miljoner människor med cancer. Cellerna i kroppen kan mutera och bilda tumörer. En elakartad tumör räknas som en cancertumör. Vid behandling av cancer tar ansvarig läkare ställning till ifall patientens cancersjukdom går att bota eller om behandling ska vara lindrande, det vill säga palliativ. Den palliativa vården ska ske på patientens villkor, utformat utifrån personcentrerad vård. Individen ska respekteras och bemötas som en unik person. Patienten har rätt till självbestämmande, tydlig information, att bevara sin integritet samt att få symtomlindring. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter med en cancersjukdom som vårdas palliativt på slutenvårdsavdelning upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Databaserna CINAHL Complete och Medline with Full Text användes vid informationssökning. Införskaffat material granskades och godkändes av båda författarna. Resultat: Resultatet belyser patienters upplevelser av hälso-sjukvårdspersonalens bemötande. Studien resulterade i två teman. Tema ett: Hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt med två underteman: Närvaro och engagemang och förtroende och respekt. Tema två: Kommunikation och information, utan underteman. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori där begreppen tillit och misstro identifierades. Patienterna upplevde att engagemang, ärlighet och medlidande var viktigt i bemötandet. Upplevelserna diskuterades utifrån Parses teori om Human Becoming och annan litteratur.Background: Millions of people are yearly diagnosed with a cancer disease. The cells in the body can for different reasons mutate and become tumours. If the tumour is determined as bad it’s considered cancerous. The responsible physician takes a stand if the cancer disease is treatable or if the treatment should be palliative. The palliative care should be shaped from the terms set by the patient. The patient ought to receive care from healthcare staff, where they respect the individual and treat them in a kind manner, so called person centered care. The patient is to be encouraged to have the freedom to control their own life, the right to information, preserve their integrity and receive adequate alleviation of symptoms. Aim: A literature review over how patients with a cancer disease experience the encounters with healthcare professionals in inpatient palliative wards. Method: The databases CINAHL Complete and MEDLINE with Full text were used for information retrieval. The retrieved information was audited and approved by both authors. Results: The results highlight patient experiences of the professional-patient relation. The study resulted in two themes. The first theme: Healthcare Professional’s approachment with two subtopics: Presence and commitment and trust and respect. The second theme: Communication and information, without subtopics. Discussion: The results were discussed on the basis of Rosemarie Rizzo Parse's theory after the subjects trust and mistrust were identified. Patient experienced that involvement, honesty and benevolence were important. The experiences were discussed based on Parse's theory about Human Becoming and other literature.
32
Vik, Denice, and Jennifer Silnicki. "Bakom varje patient med implanterbar defibrillator finns en person som lever med risk för arytmi : en litteraturöversikt om faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med ICD." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4057.
Full textAbstract:
En del kardiovaskulära händelser kan leda till plötsligt hjärtstopp orsakat av en livshotande arytmi. Idag erbjuds dessa patienter en ICD som visat sig öka överlevnaden och ger patienten en möjlighet till ett fortsatt aktivt liv. Trots att ICD:n ger patienten goda förutsättningar att leva som vanligt finns en överhängande oro och rädsla som kan ge en negativ påverkan på livskvaliteten. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med ICD. En litteraturöversikt med systematisk metod användes där 17 artiklar inkluderades och analyserades med integrerad metod. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av sökorden Implantable Cardioverter Defibrillator och Quality of Life. Endast kvantitativa artiklar publicerad mellan 2010-2020 inkluderades. I resultatet identifierades fem kategorier av faktorer som påverkar livskvalitet hos personer med en implanterbar defibrillator. Dessa var personrelaterade faktorer, terapirelaterade faktorer, vårdrelaterade faktorer, tidsrelaterade faktorer och devicerelaterade faktorer. Slutsatsen blev att livskvaliteten hos personer med en implanterbar defibrillator påverkas av många olika faktorer och att denna patientgrupp därför har mycket att vinna på att få personcentrerad vård. Exempelvis visade det sig att män och kvinnor kan gynnas olika mycket av interventioner såsom fysisk träning eller mentalt stöd där mäns livskvalitet verkar gynnas mer av fysisk träning medan kvinnors livskvalitet gynnas mer av mentalt stöd. Även ålder påverkade livskvaliteten hos denna patientgrupp där äldre ofta uppgav bättre livskvalitet än yngre personer. Dessa faktorer och dess påverkan på livskvaliteten hos personer med ICD bör studeras vidare i syfte att bättre förstå hur vården av denna patientgrupp kan personcentreras för att främja en god livskvalitet.Some cardiovascular events can lead to sudden cardiac arrest caused by a life-threatening arrhythmia. Today these patients are offered an ICD that has been shown to increase survival and give the patient the opportunity for a continued active life. Despite the fact that the ICD gives the patient good conditions to live as usual, there is an imminent worry and fear that has a negative impact on the quality of life. The aim was to examine which factors affect quality of life in persons living with an ICD. A literature review with a systematic method was used where 17 articles were included and analyzed with an integrated method. The articles were retrieved from databases CINAHL and PubMed with the keywords Implantable Cardioverter Defibrillator and Quality of Life. Only quantitative articles published between 2010-2020 were included. Five categories of factors that affect quality of life in persons with an implantable cardioverter defibrillator were identified in the result. These were person related factors, therapy related factors, care related factors, time related factors and device related factors. In conclusion, quality of life in persons with an implantable cardioverter defibrillator is affected by several different factors, thus this patient group has a lot to gain from person centered care. For example, the results show that men and women can benefit in different amounts from interventions such as physical training or psychological support where quality of life in men seem to benefit more from physical training whereas quality of life in women seem to benefit more from psychological support. Age was another factor that affected quality of life in this patient group where older persons more often stated having a better quality of life than younger persons. These factors and their impact on quality of life in persons with an ICD should be studied further to better understand how care of this patient group can become more person centered in order to promote a good quality of life.
33
Claëson, Matilda, and Ida Hedberg. "Personen framför allt : personcentrerad vård i högteknologisk hjärtsjukvård." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4089.
Full textAbstract:
Miljöbegreppet har i modern omvårdnadsforskning fått en allt bredare och djupare dimensiondär människan i sin miljö betraktas ur ett holistiskt perspektiv. Personcentrerad vård är ettarbetssätt där man utgår från patienten som person som inte kan reduceras till enbart sinsjukdom. Att som vårdgivare vara medveten om den fysiska miljön, personers handlingar ochhur den organisatoriska filosofin är uppbyggd skapar en större möjlighet att kunna arbetapersoncentrerat. Personcentrering är det som patienten upplever, medan personcentrerad vårdär arbetssättet som genererar patientens upplevelse av personcentrering. Personcentreratklimat är den miljö där personcentrerad vård sker. De förhållanden som formas mellanpatienten, vårdpersonal, närstående och teknik liksom miljöns atmosfär, omgivning ochomvärld, är avgörande för om patienten kommer att uppleva miljön som vårdande eller ickevårdande. Syftet med studien var att undersöka och beskriva förekomst av personcentrerad vård blandpersoner som vårdats i en högteknologisk vårdmiljö i samband med hjärtkirurgi ochhjärtsvikt. Metoden var en icke-experimentell tvärsnittsstudie som genomfördes inom högteknologiskahjärtsjukvård. Datainsamlingen utfördes med hjälp av två patientrapporterade mått: BeingTaken Seriously Questionnaire - Patient version (BTSQ-P) och Person-Centered ClimateQuestionnaire - Patient version (PCQ-P). Resultatet visade att patienterna upplevde att vården var personcentrerad utifrån att bli tagenpå allvar och att den innefattade ett personcentrerat klimat. Regressionsanalysen visade att ettsäkert klimat är den viktigaste komponenten för känslan av att bli tagen på allvar. Slutsatsen var att högteknologisk hjärtsjukvård inte enbart genererar goda medicinska resultatutan också kan bidra till personcentrerad vård. Vidare drar vi lärdom av studiens resultat medkunskapen om att ett säkert klimat är den viktigaste faktorn inom det personcentreradeklimatet, för patientens upplevelse av personcentrering.In modern nursing research, the concept of the environment has acquired an ever broader anddeeper dimension where people in their environment are viewed from a holistic perspective.Person-centered care is a way of working that is based on the patient as a person who cannotbe reduced to his or her illness alone. As a caregiver, being aware of the physicalenvironment, people's actions and how the organizational philosophy is structured creates agreater opportunity to be able to work person-centered. Person-centeredness is what thepatient experiences, while person-centered care is the way of working that generates thepatient's experience of person-centeredness. Person-centered climate is the environment inwhich person-centered care takes place. The relationships that are formed between the patient,care staff, relatives and technology, as well as the environment's atmosphere, surroundingsand settings, are decisive for whether the patient will experience the environment as caring oruncaring. The aim of the study was to investigate the prevalence of person-centered care amongstpeople who have been cared for in a high-tech care environment in connection with heartsurgery and heart failure. The method was a non-experimental cross-sectional study conducted in high-tech cardiaccare. Data collection was performed using two patient-reported measures: Being TakenSeriously Questionnaire - Patient version (BTSQ-P) and Person-Centered ClimateQuestionnaire - Patient version (PCQ-P). The results showed that the patients felt that the care was person-centered based on beingtaken seriously and that it included a person-centered climate. The regression analysis showedthat a safe climate is the most important component for the feeling of being taken seriously. The conclusion was that high-tech cardiac care not only generates good medical results butcan also contribute to person-centered care. Furthermore, we learn from the study results withthe knowledge that a safe climate is the most important factor in the person-centered climate,for the patient's experience of person-centering.
34
Bigdeli, Arezou, and Maria Andersson. "Psykisk ohälsa i primärvården : en litteraturstudie om patienters upplevelser av mötet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-12916.
Full textAbstract:
Background: Mental illness is a growing public health problem which can cause significant disabilities and lead to poor quality of life. As primary care nurses often are the first to encounter these patients they need knowledge to be able to respond appropriately to this group. Aim: The aim was to describe how the sufferer of mental illness experiences the introduction to primary care. Method: The literature review was based on the results of 11 scientific articles which were analyzed with the inspiration of a metasynthesis method. Results: Four categories emerged: the experience of being treated like a human being, the importance of a therapeutic space, the experience of time and availability as well as the importance of competent personnel and the importance of continuity. Patients described different aspects deemed important when encountering nursing staff. Conclusion: Patients experienced that they received good care when they felt listened to and seen as individuals with their own thoughts and feelings. Person-centered care lead to patients feeling acknowledged.Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och kan leda till storafunktionsnedsättningar och sämre livskvalitet. Sjuksköterskor inom primärvårdenbehöver kunskap för att kunna bemöta denna patientgrupp då det vanligtvis är de sommöter dessa patienter först.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever mötet medprimärvården.Metod: Litteraturstudien bygger på 11 vetenskapliga artiklars resultat som analyseradesmed inspiration av en metasyntes.Resultat: Fyra kategorier framkom: Upplevelsen av att bli behandlad som en helmänniska, vikten av ett terapeutiskt utrymme, upplevelsen av tid och tillgänglighet samtbetydelsen av kompetent personal och vikten av kontinuitet. Patienterna beskrev fleraolika faktorer som påverkade mötet med vårdpersonalen.Konklusion: Patienterna upplevde att de fick bra vård när de blev lyssnade på ochsedda som individer med egna tankar och känslor. En personcentrerad vård ledde till attpatienterna kände sig bekräftade.
35
Källman, Fannie, and Cajsa Väring. "Patienters upplevelser av omvårdnad på akutmottagning : En litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43538.
Full textAbstract:
Bakgrund: Till akutmottagningen kommer patienter som är i behov av akut vård. Det är en enhet med hög omsättning av patienter där det förekommer ett högt tempo med snabba beslut och åtgärder. Vårdpersonal undersöker patienter och genom triagering kan vårdbehov fastställas och eventuell behandling inledas. För att säkerställa god vård regleras vården i olika lagar som samtliga i vårdteamet skall följa. Vårdteamet består av ett flertal professioner där sjuksköterskan ansvarar för samt leder omvårdnadsarbetet. Omvårdnad fokuserar på hela personen och syftar bland annat till att främja hälsa och motverka skada. Det har uppmärksammats att det finns bristande information kring patienters upplevelse av omvårdnad på akutmottagning och för att identifiera förbättringsområden och införa förbättringsarbete behöver patienters upplevelser vidare belysas. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie där resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De inkluderade artiklarna genererade tre teman: vikten av att bli sedd, vikten av närvarande och kompetent vårdpersonal samt vikten av god kommunikation med vårdpersonal. För en positiv upplevelse av omvårdnaden krävdes kvalificerad vårdpersonal som tillgodosåg patientens personcentrerade behov. Konklusion: Patienter upplevde god omvårdnad när kompetent vårdpersonal med ett respektfullt bemötande bedrev personcentrerad vård. När det förekom brister i kommunikationen och patienter inte fick de fundamentala mänskliga behoven tillgodosedda uppstod missnöje. Nyckelord: Akutmottagning, Omvårdnad, Patienters perspektiv, Personcentrerad vård, Upplevelser.Background: Patients who are in need of emergency care visit the emergency department. It is a fast paced unit with a high turnover of patients involving quick decisions and actions. Nursing staff examine patients and through triage, care needs can be determined and treatment may be initiated. To ensure good care there are various laws that everyone in the care team must follow. The care team consists of a number of professions for which the nurse is responsible and leads the nursing care. Nursing aims, among other things, for promoting health, counteract injury and focus on the whole person. It has been noted that there is a lack of information about patients’ experience of nursing, and in order to identify areas for improvement and establish improvements, patients’ experiences need to be further illustrated. Aim: To illustrate patients’ experiences of nursing care at the emergency department. Method: A literature review where the result is based on 14 scientific articles with qualitative approach retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The results were analysed based on qualitative content analysis. Results: The included articles generated three themes: the importance of being seen, the importance of present and competent healthcare professionals, and the importance of good communication with healthcare professionals. A positive experience of nursing required qualified healthcare professionals who took care of the patient´s person-centered care needs. Conclusion: Patients experienced good nursing care when competent healthcare professionals with a respectful approach provided person-centered care. Deficiencies in communication and lack of meeting the patients’ fundamental care needs led to dissatisfaction. Keywords: Emergency department, Experience, Nursing care, Patient perspective, Person-centered care.
36
Broström, Alexandra, and Emily Gran. "Erfarenheter av personcentrerad vård : En allmän litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55400.
Full textAbstract:
Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård betecknar god omvårdnad, både internationellt och nationellt. Det huvudsakliga fokuset inom personcentrerad vård är att lära känna personen bakom patienten. Sjuksköterskor ansvarar för att tillämpa lagar och styrdokument samt erbjuda patienter kontinuitet, trygghet och säkerhet i vårdandet. Patienter upplever att det är viktigt att bli sedd som en helhet samt bli bekräftad som personen är bakom patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: En allmän litteraturöversikt som omfattar 13 artiklar av kvalitativ ansats och två artiklar av kvantitativ ansats. Resultat: Att vårda patienter utifrån ett holistiskt synsätt med personcentrerad vårdanvändning, är något sjuksköterskor erfar som tillfredsställande och äkta i en vårdrelation. Sjuksköterskor kan utifrån sina erfarenheter betona att kommunikation har en betydelsefull grund i klinisk miljö och personcentrerad vård. Däremot kan en stressig arbetsmiljö inverka negativt på sjuksköterskors förhållningssätt under personcentrerad vård. Slutsats: Sjuksköterskor besitter kunskap om personcentrerad vård men kunskapen kommer ständigt behöva fyllas på och utvecklas i sjuksköterskeprofessionen. Om chefer inte eliminerar hinder i arbetsmiljön såsom hög arbetsbelastning, kan inte sjuksköterskor fullt ut genomföra personcentrerad vård.Background: Person-centered care is a concept that characterize high-quality care, both internationally and nationally. The main focus in person-centered care is getting to know the person. Nurses are responsible for enforcing laws and governing documents by offering patients continuity, security and safety in care. Patients feel that it is important to be seen as a whole and confirmed as the person behind the patient. Aim: To describe nurses' experiences regarding person-centered care. Method: A general literature review that includes 13 articles of qualitative approach and two articles of quantitative approach. Results: Caring for patients from a holistic approach by utilizing person-centered care, is something that nurses find important in forming a genuine care relationship. Nurses, based on their experiences, understand that communication has a significant foundation in the clinical environment and for person-centered care. On the other hand, a stressful workplace can have a negative effect on nurses' attitudes during person-centered care. Conclusion: Nurses possess knowledge of person-centered care but the knowledge will constantly need to be supplemented and developed within the nursing profession. If managers don’t eliminate obstacles in the work environment such as a high workload, nurses cannot fully implement person-centered care.
37
Bergklint, Linda, and Viktoria Andersson. "Delaktighet för personer med kognitiv funktionsnedsättning och deras anhöriga vid beslut om livsuppehållande åtgärder." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432031.
Full textAbstract:
Introduktion: Demenssjukdomar beskrivs som en folksjukdom där en person så ofta som var tredje sekund insjuknar i världen, och i Sverige beräknas samhällskostnaden till närmare 62,9 miljarder kronor årligen. I enlighet med patientlagen skall all vård bedrivas i samråd med patienten, vilket kan försvåras när personen har en kognitiv funktionsnedsättning. Syfte: Syftet var att beskriva delaktighet för personer med kognitiv funktionsnedsättning och deras anhöriga vid beslut om livsuppehållande åtgärder. Metod: Litteraturöversikt med beskrivande design baserad på tio kvalitativa originalartiklar från PubMed och CINAHL som kvalitetgranskats. Resultatanalysen av artiklarna utgick från Fribergs modell för innehållsanalys. Resultat: Det framkom att personer med kognitiv funktionsnedsättning har olika uppfattningar om hur aktivt delaktiga de vill vara i beslut om livsuppehållande åtgärder. Det fanns de som ansåg att besluten skulle avgöras av vårdgivare och inte av dem själva, men det fanns även de som ville vara mera aktiva i beslut om livsuppehållande åtgärder. De som ville vara mera aktiva i besluten hade gemensamt att de ville underlätta för familj och anhöriga då de var medvetna om att sjukdomen en dag skulle göra dem oförmögna att förmedla sina önskningar. Slutsats: Personer med kognitiv funktionsnedsättning har olika uppfattningar hur delaktiga de vill vara rörande beslut om livsuppehållande åtgärder. Resultatet pekar på att ett personcentrerat förhållningssätt hos vårdpersonal underlättar för personer med kognitiv funktionsnedsättning att förmedla sin önskan om delaktighet vid beslut om livsuppehållande åtgärder. Anhöriga till personer med kognitiv funktionsnedsättning upplevde ett behov av utbildning för vårdpersonal i samtalsteknik riktade till patientgruppen samt i sjukdomar som ger kognitiv funktionsnedsättning.Introduction: Dementia diseases are described as a public disease where a person falls ill as often as every three seconds in the world, and in Sweden the estimated social cost is almost 62.9 billion SEK yearly. In accordance with the Patient Act, all care must be provided in consultation with the patient, which can be difficult when the person has a cognitive impairment. Aim: The aim was to describe the participation of people with cognitive disabilities and their relatives when deciding on life support measures. Method: Literature review with a descriptive design based on ten qualitative original articles collected from PubMed and CINAHL that were quality reviewed. The analysis of the articles was based on Friberg's model for content analysis. Results: It emerged that people with cognitive disabilities have different views on how actively they want to be involved in decisions about life-sustaining measures. There were those who believed that decisions should be made by caregivers and not by themselves, but there were also those who wanted to be more active in decisions about life-sustaining measures. Those who wanted to be more active in the decisions had in common that they wanted to make it easier for family and relatives as they were aware that the disease would one day make them unable to convey their wishes. Conclusion: Persons with cognitive disabilities have different views on how involved they want to be in decisions about life-sustaining measures. The result indicates that a person-centered approach among healthcare professionals makes it easier for persons with cognitive disabilities to convey their desire for participation in decisions about life-sustaining measures. Relatives of persons with cognitive impairment experienced a need for training for care staff in conversational techniques aimed at the patient group as well as various diseases that cause cognitive impairment.
38
Bengtsson, Oliwia, and Hanna Eriksson. "Personers upplevelser och erfarenheter av att leva med stomi : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4137.
Full textAbstract:
Bakgrund En ileo-, kolo-, eller urostomi innebär att en kirurgiskt konstgjord öppning på buken avlägsnar kroppsliga vätskor till en påse lokaliserad utanpå kroppen. De vanligaste orsakerna till stomi är cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar. Stomin innebär förändringar och begränsningar i de kroppsliga funktionerna samt andra aspekter avpersonens liv. Upplevelser och erfarenheter är subjektiva och föränderliga och således kan personcentrerad omvårdnad vara betydelsefull i bemötandet av patienter. Syfte Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser och erfarenheter av att leva med stomi. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baseras på 19 vetenskapliga artiklar. Tretton av dessa 19 artiklar har genomförts med kvalitativa metoder, fyra var kvantitativa och två var av mixad metod. Artiklarna som ligger till grund för litteraturöversiktens resultat har inhämtats med hjälp av en strukturerad sökstrategi i databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna har enskilt kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas granskningsmall. Därefter genomfördes en integrerad dataanalys som innebar en process i tre steg. De tre stegen ledde sedan fram till det presenterade resultatets kategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskriver att vuxna stomibärares upplevelser och erfarenheter var av stor variation och den livsomställning som stomibärare genomgick var en föränderlig process. Fyra kategorier identifierades; Stomins påverkan på det vardagliga livet, upplevelser av stomi över tid, närståendes stöd och stomibärares upplevelser av vårdpersonal. Slutsats Upplevelser och erfarenheter är unika för varje person och kan vara föränderliga över tid. Det är viktigt att sjuksköterskan och annan vårdpersonal har förståelse och beaktar personers unika upplevelser och erfarenheter i planerandet och genomförandet av omvårdnaden. Till omvårdnaden tillhör anpassad och personcentrerad information, förberedelser och förståelse för de transition som en stomibärare står inför. Detta hade en direkt inverkan på upplevelser och erfarenheter.Background An ileo-, colo-, or urostomy means that a surgical artificial opening in the abdomen removes bodily fluids into a bag located on the outside of the body. The most common causes of stoma are cancer and inflammatory bowel disease. The stoma involves changes and limitations in the bodily functions as well as other aspects of the person's life. Experiences are subjective and changeable and thus person-centered care can be important in the treatment of patients. Aim The aim was to shed light on adults experiences of living with a stoma. Method This non-systematic literature review was based on 19 scientific articles. Thirteen of these 19 articles have been implemented with qualitative methods, four quantitative methods and two articles with mixed methods. The articles that form the basis for the literature review results have been obtained with the help of a structured search strategy in the PubMed and CINAHL databases. The scientific articles have been individually quality reviewed based on Sophiahemmet University's review template. Subsequently, an integrated data analysiswas performed and involved a process in three steps. The three steps then led to the categories of the presented result. Results The results of the literature review describe that the experiences of adult ostomy carriers were of great variation and the life adjustment that ostomy carriers underwent was a changing process. Four categories were identified: The stomas impact on everyday life, experiences of the ostomy over time, relatives support and ostomy carriers experiences of care staff. Conclusions Experiences are unique to each person and can change over time. It is important that the nurse and other care staff understand and consider people's unique experiences in the planning and implementation of nursing. Nursing includes adapted and person-centered information, preparation and understanding of the transition that an ostomy carrier faces. This had a direct impact on experiences.
39
Elkjaer, Eva-Karin, and Mahboubeh Goudarzi. "Partnerskap : En begreppsanalys ur ett vårdvetenskapligt perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12295.
Full textAbstract:
Följande uppsats är en begreppsanalys med syftet att studera och beskriva innebörden av begreppet ”partnerskap” ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Begreppsanalysen gjordes för att bidra till en djupare kunskap och förståelse samt tydlig innebörd av begreppet inom hälso- och sjukvård. Metoden som användes var granskning av ordböcker, synonymordböcker och vetenskapliga artiklar där karaktäristiska, förutsättningar och konsekvenser av begreppet beskrevs. Genom att studera de vetenskapliga artiklarna fick vi en djupare förståelse för innebörden av begreppet i relation till kontext. Tre fallbeskrivningar utformades som illustration och förtydliga resultatet. I analysen identifierades fyra framträdande attribut av begreppet, patienten som ansvarstagande partner, förutsättningar för partnerskap, delta i beslutfattande och delad makt. Resultatet visar att partnerskap inom hälso- och sjukvård innebär ett delat ansvar mellan patient och vårdgivare, och vården måste anpassas efter båda parters respektive mål, expertis, och resurser. Partnerskapet skall förstås som en djupare relation av jämlika parter med ett gemensamt ansvarstagande och åtagande för de handlingar som ingår i partnerskapet. Parterna utbyter kunskap, expertis, teknik, erfarenheter, finansiella och emotionella resurser, för att bidra till att målen uppfylls. I diskussionen visar vi att begreppet används inom skilda områden och med liknande betydelse. Partnerskap i Hälso- och sjukvården bygger på ett samarbete mellan vårdgivare och patient där patientens berättelse är utgångspunkten. Detta påvisas i fallbeskrivningar och innebär att sjuksköterskan ansvarar att förvalta berättelsen och att bjuda in till delaktighet.
40
Götesdotter, Annica, and Jenny Holmström. "Patienter smittade med MRSA och deras upplevelse av att vårdas på sjukhus – en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27657.
Full textAbstract:
Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus (MRSA), är en multiresistent bakterie som ökar i omfattning i hela världen. MRSA är ett av sjukvårdens största hygienrelaterade problem som ökar världen över. Smittspridning sker via direkt och indirekt kontaktsmitta. Vid omvårdnad av MRSA-positiva patienter så finns särskilda riktlinjer om vårdhygieniska rutiner vilket innebär bland annat att patienten isoleras från övriga patienter och att kontakt med vårdpersonal blir begränsad. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter som är smittade med MRSA upplever att vårdas på sjukhus. Metod: Tolv kvalitativa artiklar, en med mixad metod och två kvantitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Resultat: Återkommande upplevelser hos patienterna var att de kände sig smutsiga och smittsamma. I samband med dessa känslor förekom också skuld- och skamkänslor. I kontakt med vården upplevde patienterna känslor av stigmatisering och att hälso- och sjukvårdspersonalen behandlade dem som om de var pestsmittade. Brister i information om MRSA och avsaknad av kunskap och förståelse hos personalen var också återkommande upplevelser hos patienterna. Slutsats: Det finns brister i kunskapen om MRSA både hos patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Bristande kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal kan få effekter på hur patienter smittade med MRSA blir bemötta när de söker sjukvård. Detta kan komma att påverka patienternas psykiska mående.Background: Meticillin-resistant Staphylococcus Aureus (MRSA), is a multiresistant bacterium that grows extensively throughout the world. MRSA is one of healthcare's biggest hygiene-related problems that are increasing around the world. MRSA spreads through both direct and indirect contact. When caring for MRSA positive patients, there are specific guidelines on health care routines, which means that the patient is isolated from other patients and that contact with healthcare professionals is limited. Aim: The aim of this study is to describe how patients who are infected with MRSA experience hospital care. Methods: Twelve qualitative articles, one with mixed method and two quantitative articles, form the basis of this literature review. Results: Repeated experiences in patients were that they felt dirty and contagious. In connection with these feelings, there were also guilt and shame. In contact with care, patients experienced feelings of stigmatization and that healthcare professionals treated them as if they were infected with plague. Lack of information about MRSA and lack of knowledge and understanding of staff were also recurring experiences in patients. Conclusion: There are lack of knowledge of MRSA in both patients and healthcare professionals. Lack of knowledge in healthcare professionals can have effects on how patients are treated when they get medical care. This may affect the patient's mental mood.
41
Liss, Tano Angelica, and Linnea Barsk. "Faktorer som enligt patienten upplevs inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal prehospitalt : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4072.
Full textAbstract:
Ambulanssjuksköterskor träffar dagligen patienter i olika situationer. Varje situation är unik och ställer höga krav på ambulanssjuksköterskans kommunikativa förmåga, både icke-verbalt och verbalt. God kommunikation är en förutsättning för en bra vårdrelation mellan patienten och vårdaren och har visat sig vara en central del för att uppnå personcentrerad vård. Bristande kommunikation i vården är ett av de vanligaste klagomålen från patienter och har visat sig kunna leda till sämre vård, ökade risker för vårdskador samt ökade socioekonomiska kostnader. Syftet var att identifiera vilka faktorer som enligt patienten upplevs inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal prehospitalt. Metoden som valdes var en litteraturöversikt där sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. 16 kvalitativa vetenskapliga studier användes i föreliggande litteraturöversikt efter att de kvalitetssäkrats och analyserats. I resultatet framkom fyra huvudkategorier som enligt patienten upplevdes inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal: Inge trygghet, Bekräftelse, Dialog, Information. Under kategorin Inge trygghet framkom tre subkategorier: Bemötande, Paralingvistiska element samt Empati. Slutsatsen var att de nyckelfaktorer som enligt patienten upplevdes inverka på kommunikationen med ambulanspersonal var vitala för att möjliggöra personcentrerad vård och ökad patientsäkerhet. Ytterligare forskning inom området är nödvändigt för att säkerställa vilka faktorer som enligt patienten upplevs inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal prehospitaltAmbulance-nurses meet patients on a daily basis in different situations. Every situation is unique and places high demands on the ambulance nurse’s communicative ability, both non- verbally and verbally. Good communication is a prerequisite for a good care relation between patient and carer and has proven to be a central part of achieving person-centered care. Deficient communication in healthcare is one of the most common complaints from patients and has been shown to be able to lead to inadequate care, increased risks of adverse events and also increased socio-economical costs. The aim was to identify which factors according to the patient are perceived to affect the communication in the encounter with ambulance personnel in the prehospital environment. The method that was chosen was a literature review where searches for scientific articles were made in the databases Cinahl and PubMed. 16 qualitative scientific studies were used in this literature review after they were quality assured and analyzed. The results emerged in four main categories which, according to the patient, were perceived to influence the communication in the meeting with ambulance personnel: Provide security, Confirmation, Dialogue, Information. Under the category Provide safety three subcategories emerged: The encounter, Paralinguistic elements and Empathy. The conclusion was that the key factors, which according to patients were perceived to affect the communication with ambulance personnel were vital in enabling person-centered care and increased patient safety. Further research within this field is necessary to ensure which factors influence on the communication in the encounter with the ambulance personnel in the prehospital environment.
42
Anjou, Emilia, and Ebba Haidl. "Patienters erfarenheter av tolkanvändning i vården. : En litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43225.
Full textAbstract:
Bakgrund: Migration har ökat de senaste åren och därmed ökat behovet av tolkar i hälso- och sjukvården. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grunden för en god vårdrelation, något som hindras när det finns en språkbarriär. För tillfället finns det ingen svensk lagstiftning för användandet av tolk inom hälso- och sjukvård, men däremot finns det en lag om lika vård för alla oavsett bakgrund. Patientens upplevelse av tolkanvändning är en av grundpelarna för ett personcentrerat arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters erfarenheter av tolkanvändning i vården. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Kvalitetsgranskning genomfördes med stöd av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys specifik för litteraturstudier för att identifiera relevanta kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet baserades på 10 kvalitativa studier. Resultatet presenterades i tre kategorier: Begränsningar i kommunikation och tid, Patientens förväntningar på tolken samt Förtroende och sekretess. Resultatet visade på osäkerhet från patientens sida gällande bland annat sekretess och tolkens professionalism. Begränsningarna i kommunikationen påverkade vården för patienten med behov av tolk, på grund av bland annat svårigheter att boka tolk och tidspress. Konklusion: Tolkens arbete i att underlätta kommunikation var avgörande för personcentrering och patientsäkerhet. Det finns behov för auktoriserade tolkar för att omvårdnaden ska bli personcentrerad. Tolken var avgörande för patientens delaktighet, men många patienter var obekväma med att tolken var med på besök. Sjuksköterskan har ett ansvar att bemöta patientens behov. Anhöriga används bland annat på grund av tolkbristen, för att undvika detta behövs det fler auktoriserade tolkar. Behov för ytterligare kunskapsutveckling för sjuksköterskan inom tolkanvändning i hälso- sjukvården och patienters upplevelser identifierades under arbetets gång.Background: Migration has increased in recent years, therefore increasing the need for interpreters in healthcare. Communication between nurses and patients is crucial for a good relationship, something that is hindered when a language barrier is present. As of now there is no Swedish law that enforces the need of an interpreter in healthcare settings, however there is a law stating the right to equal care despite background. The patient's experience of interpreter use is one of the main foundations to achieve patient centered care. Aim: The aim of this study was to compile the patients’ experience using an interpreter in healthcare. Method: This study was a literature review with a qualitative approach. The databases that were used during this literature review were Cinalh and Psycinfo. Quality of the studies were assessed using SBU:s template for quality analysis. The result was analyzed with a qualitative content analysis specific for literature studies, to identify relevant categories and subcategories. Results: The results were based on 10 qualitative studies. The results are presented under three main categories: Limitations with communication and time, Patient’s expectations from the interpreter and Trust and confidentiality of the interpreter. The results showed that patients had a lack of trust in interpreters in regard to lack of confidentiality and the interpreter’s professionalism. The limitation with communication impacted the care for patients with a need for an interpreter, among other things owing to difficulties booking an interpreter and time pressure. Conclusion: The interpreter's work of facilitating communication was crucial for person centered care and patient safety. There was a need for certified interpreters in order to ensure person centered care. The interpreter was crucial in order to enforce the patients participation in their healthcare, but many patients were uncomfortable with having the interpreter in the room. The nurse has a responsibility to meet the patients’ needs. Relatives were used partly due to the lack of interpreters, more certified interpreters are needed in order to avoid this. The need for further knowledge for nurses in regards to interpreter use within healthcare was identified through this study.
43
Broberg, Linnea, and Josefine Petersson. "Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljö på två akutvårdsavdelningar : En kvantitativ empirisk studie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17910.
Full textAbstract:
Bakgrund: För en god arbetsmiljö krävs ett positivt ledningsklimat där samarbete mellan kollegor och chefer fungerar i en miljö där anställda har möjlighet att styra över arbetsbörda och arbetstakt till viss del. Akutsjukvård är ofta stressig med hög arbetsbörda. Risker för medicinska fel och brister i patientsäkerhet och personcentrerad vård förekommer. Sjuksköterskans arbete är omfattande och inkluderar praktiska arbetsuppgifter som förhåller sig till lagar och författningar. Arbetet utgår också från patientens delaktighet, säker vård och att vara lyhörd till vad patienter och anhöriga uppger. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljö på två akutvårdsavdelningar. Metod: Uppsatsen är en kvantitativ empirisk studie. Enkäter har använts som datainsamling på MAVA (medicinsk akutvårdsavdelning) och KAVA (kirurgisk akutvårdsavdelning). Resultat: 31 sjuksköterskor svarade på enkäten. Den genomsnittliga yrkeserfarenheten var relativt låg. Brister i bemanningen visade på en arbetsmiljö som inte främjar patientsäkerhet och personcentrerad vård. Arbetsmiljön är stressig och möjlighet till återhämtning är liten. Konklusion: På MAVA och KAVA är arbetsmiljön svår då sjuksköterskor hanterar akuta situationer i relation till brist på resurser. God omvårdnad, patientsäkerhet och personcentrerad vård ska upprätthållas trots brister. Därför krävs förbättringar och större tillgång på resurser och kompetens.Background: A good working environment require a positive management where collaboration between colleagues and managers function in an environment where employees have opportunity to control the workload and work rate to some extent. Emergency care is often stressful with a high workload. There are deficiencies in patient safety, person-centered care and risks of medical errors. The nurse’s work is extensive and includes practical assignments that regulates by laws and regulations. Their work are also based on the patient’s participation, safety of care and being attentive to what patients and relatives say. Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of work environment at two emergency units. Method: The essay is a quantitative empirical study. Questionnaires have been used as data collection in MAVA (medical emergency unit) and KAVA (surgical emergency unit). Results: 31 nurses answered the questionnaire. The average professional experience was relatively low. Shortcoming in staffing indicated a work environment that does not promote patient safety and person-centered care. The work environment is stressful and the possibility for recovery is small. Conclusion: The work environment is difficult at MAVA and KAVA as nurses handle emergencies with patients in relation to lack of resources. Good nursing care, patient safety and person-centered care should be maintained despite the shortcomings. Therefore, improvements and greater access to resources and competence are required.
44
Eh, Moo Moo, Edin Kara, and Ropak Khashmani. "Palliativ vård i hemmet; Sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter." Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51761.
Full textAbstract:
Bakgrund: När ett ställningstagande tas om att patienten inte längre gynnas av livsförlängande behandling, går patienten över till palliativ vård. Målet med palliativ vård är att främja livskvaliteten. Den palliativa vården grundar sig i fyra hörnstenar: kommunikation och relation, samarbete, stöd till anhöriga samt symtomlindring. Personcentrerad vård är en viktig del för att anpassa vården till patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda palliativa patienten i hemmet. Metod: I Litteraturöversikten användes 14 vetenskapliga artiklar för att sammanställa resultatet. Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Databaser som användes var CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Fribergs analysprocess användes för att analyser artiklarna. Resultat Två teman och sex subteman framkom i litteraturöversikten. Sjuksköterskornas mål var att erbjuda en så bra och human vård som möjligt. För att göra detta krävdes det att erhålla en relation med både patientens och dennes anhöriga. En annan viktig faktor är att det multiprofessionella arbetet ska fungera. Sjuksköterskorna kunde känna sig ensamma i arbete och inte respekterad i sitt arbete. Slutsats Sjuksköterskor har en viktig roll i att utöva personcentread vård för palliativa patienter. För att kunna utföra personcentrerad vård behöver teamarbete fungera bättre mellan vårdprofessioner. Bristfälliga på samarbete mellan vårdprofessioner är någon som kan förbättras. Nyckelord Sjuksköterskor, palliativ vård, personcentrerad vård, teamarbete, hemsjukvårdBackground: When a position is taken that the patient no longer benefits from life-prolonging treatment, the patient switches to palliative care. The goal of palliative care is to provide quality of life. Palliative care is based on four cornerstones: communication and relationship, cooperation, support for relatives, and symptom relief. Purpose: To describe the nurse's experience of caring for palliative care patients at home. Method: In the Literature Review, 14 articles were used to compile the results. A qualitative method with an inductive approach was used. The databases used were CINAHL, MEDLINE, and PsycINFO and were analyzed according to Friberg's analysis process Results: Two themes and six subthemes emerged in the analysis. The nurses' goal was to offer as good care as possible. To do this, it was necessary to obtain a relationship with both the patient and his relatives. Another important factor is that multi-professional work should work. Conclusion: Nurses have an important role in providing person-centered care for palliative care patients. To be able to perform person-centered care, teamwork needs to work better. Lack of cooperation between the healthcare profession is something that can improve. Keyword Nurses, palliative care, person-centered care, teamwork, home care
45
Nilsson, Sophie, and Emelie Elwing. "Experienced reasons for low compliance in patients with heart failure." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25641.
Full textAbstract:
Bakgrund: Att leva med hjärtsvikt innebär att leva med en allvarlig kronisk sjukdom, vilket ställer höga krav på patienten. Konsekvensen av låg följsamhet kan bli att symptomen förvärras vilket i sin tur leder till sjukhusvistelse. För att förbättra följsamheten hos dessa patienter behöver alternativa strategier lyftas fram. Som bakgrund till detta tar studien upp hjärtsvikt och dess behandling, hälsolitteracitet som begrepp och användningsområde, låg följsamhet och låg hälsolitteracitet samt sjuksköterskans omvårdnadsperspektiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka upplevda orsaker till låg följsamhet hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats, inriktad på patienter med hjärtsvikt och deras perspektiv. Databassökning genomfördes med blocksökningar i CINAHL och PubMed. 12 artiklar granskades med en granskningsmall för kvalitativa artiklar, utformad av SBU. En enkel form av innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström, användes vid analysförfarandet. Resultat: Patienter upplevde sig ha svårt att förstå sin sjukdom, de kände att stort ansvar lades på dem, saknade stöd, fick bristfällig information och upplevde otydlig kommunikation med hälso- och sjukvården. De hade även svårt att ändra vanor och upplevde sig gå miste om sociala situationer till följd av känslan av den begränsning som rekommendationerna medförde. Detta ledde i sin tur till låg följsamhet. Resultatet presenterades i fyra teman: att inte förstå sin sjukdom, upplevelse av bristande stöd, upplevelse av bristande kommunikation och information och upplevelse av bristande välbefinnande. Slutsats: Resultatet visade på de svårigheter som patienter upplever i att leva med hjärtsvikt. De fyra teman diskuterades utifrån hälsolitteracitet, sjuksköterskans omvårdnadsperspektiv och personcentrerad vård. Studien lyfte fram patienters perspektiv av orsaker till låg följsamhet men även hur sjuksköterskan skulle kunna påverka patienter till ökad följsamhet. Ett personcentrerat perspektiv och kunskap om hälsolitteracitet lyfts fram som alternativa sätt att nå patienter med låg följsamhet.Background: To live with heart failure means living with a severe cronic disease, this requires a lot of the patients. The consequence of low compliance can result in worsened symptoms which leads to hospitalization. To improve patients’ compliance alternative strategies needs to be highlighted. The background in this study contains four parts: heart failure and its treatment, health literacy as a concept and its usability, low compliance and low health literacy, and a nursing perspective. Aim: The aim was to explore perceived reasons for low compliance in patients with heart failure. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach, with a focus on patients with a heart failure and their perspective. The database search was performed with searches in CINAHL and PubMed. 12 articles were reviewed with a template by SBU. A simple form of content analysis was used for analysing the articles. Result: Patients experienced that it was difficult to understand their disease, they felt a large responsibility were imposed on them, they experienced a lack of support, inadequate information and experienced inexplicit communication with the health care. Patients also experienced difficulty changing habits and to miss out on social occasions because of the limitations the recommendations imposed. All this led to low compliance. The results were presented in four themes: to not understand one’s disease, experience of a lack of support, experience of inadequate communication and information, and experience of insufficient wellbeing. Conclusion: The results show the difficulties that patients experience when living with heart failure. The four themes were discussed from a health literacy perspective, a nursing perspective and patient-centered care. The study highlights the patient perspective on reasons for low compliance but also how the nurse can influence patients to increase their compliance. Health literacy and patient-centered care are discussed as alternative ways to reach patients with low compliance.
46
Åkesson, Ida. "Faktorer som har betydelse för en god interaktion mellan anestesisjuksköterska och patient : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82293.
Full textAbstract:
Bakgrund: Anestesisjuksköterskan skall kunna skapa en god individuell relation till sin patient i en miljö som är både högteknologisk och ofta långt utanför patientens normala omgivningar. I den perioperativa vården är mötet med patienten dessutom ofta kort och intensivt med många moment som pågår samtidigt, detta ställer därför höga krav på anestesisjuksköterskans kompetens i omvårdnadsarbetet. Syfte: att belysa vad som kännetecknar en god interaktion mellan patient och anestesisjuksköterska pre- och perioperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultaten analyserats med hjälp av manifest och latent innehållsanalys. Totalt analyserades 11 artiklar. Resultat: Analysen resulterade i temat se-lyssna-känn vilket byggde på de två kategorierna; mellanmänskliga faktorer och yttre faktorer. Dessa byggde i sin tur på åtta underkategorier; kommunikation, inom synhåll och räckhåll, förberedelse och personkännedom, delaktighet, ansvar, förtroende, ha tid och vårda i teknisk miljö. Slutsats: Anestesisjuksköterskan måste arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt där vården anpassas efter varje unik patient. Detta görs genom att se sin patient och dennes behov, lyssna till dess önskemål och lära känna sin patients personlighet och önskemål. Det krävs dessutom att anestesisjuksköterskan kan se bortom den tekniska miljön hon befinner sig i och dela sin uppmärksamhet mellan de medicinska arbetsuppgifter hon har och interaktionen som patienten behöver för att känna sig bekräftad och trygg under den perioperativa vårdtiden.Background: A nurse anesthetist has to be able to create a good individual relationship with their patient, in an environment that is both highly technological and often far beyond what the patient is used to. In the perioperative care, the meeting with the patient and the nurse is often short and intense, with a lot of things happening at once. This place high demands on the nurse´s competence in anesthetic caring. Purpose: To illustrate what characterizes a good interaction between patient and nurse anesthetist pre- and intraoperatively. Method: A systematic literature review with qualitative approach where the results were analyzed using manifest and latent content analysis. A total of 11 articles were analyzed. Results: The analysis resulted in the theme see-listen-feel, that was built upon the two categories interpersonal factors, inner factors and outer factors. These, in turn built on eight subcategories; communication, within sight and reach, preparation and personal knowledge, participation, responsibility, trust, having time and caring in a technological environment. Conclusion: The nurse anesthetist must work from a person-centered approach where the care is adapted to each unique patient. This is done by seeing the patient´s needs, listening to their wishes and getting to know their patient´s personality and desires. It also requires the nurse anesthetist to be able to see beyond the technological environment she is working in and share her attention between the medical tasks that has to be done and the interaction the patient needs to feel safe and confirmed during the perioperative period.
47
Teern, Johanna, and Sanita Kolos-Piknjac. "Specialistsjuksköterskans erfarenheter av bemötandets betydelse i mötet med äldre : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15308.
Full textAbstract:
Bakgrund: Rapporter visar att antalet äldre i Sverige ökar vilket innebär att de äldre som patientgrupp bli allt mer förekommande inom vården. Enligt Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) utgör bemötande idag den tredje vanligaste anmälningsorsaken inom hälso- och sjukvården. En avsaknad av vetenskaplig förankring kan vara en anledning, som kan leda till att det blir svårare att förstå vad bemötande är, då vi inte kan söka vetenskapligt stöd och evidens för vad som är ett optimalt och professionellt bemötande. Följaktligen är det därför av vikt att specialistsjuksköterskan förstår vad ett gott bemötande innebär och har för betydelse i omvårdnaden av den äldre patienten för att en förtroendefull vårdrelation ska kunna byggas. Syfte: Syftet med studien är att belysa specialistsjuksköterskans erfarenheter kring bemötande i mötet med äldre inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. En intervjuguide skapades och kontakt togs med deltagare utifrån ett ändamålsenligt urval. Åtta erfarna specialistsjuksköterskor verksamma inom primärvård, hemsjukvård och slutenvård intervjuades. Data som insamlades analyserades med hjälp av innehållsanalys med fokus på det manifesta och latenta innehållet. Resultat: Ur innehållsanalysen framkom ett tema: Bemöta med fingertoppskänsla i mötet med äldre, uppdelat i fyra kategorier: Konsten att bemöta; Förförståelse kring åldrandet; Den äldre som medskapare; Livskunskap i vårdandets tjänst, samt tretton subkategorier. Resultatet av denna studie visar att det goda bemötandet innebär att utforska och lyssna in den äldre patientens behov och önskemål utifrån fingertoppskänsla och ett personcentrerat förhållningssätt. Detta grundades i de erfarenheter och upplevelser som kommit ur specialistsjuksköterskans tidigare möten med äldre personer. Slutsats: Antal äldre personer ökar i samhället och allt fler vårdas inom hälso- och sjukvården. Därför är det viktigt att ha förståelse för, och kunskaper om, bemötandets betydelse i mötet med den äldre patienten. Resultatet visar att erfarenheter underlättar och främjar bemötandet av den äldre patienten och skapar en förutsättning för specialistsjuksköterskan att vara inkännande och lyhörd. Erfarenheten lägger grunden för förmåga och kompetens i att bemöta äldre. Den erfarna specialistsjuksköterskan har därför utvecklat en färdighet i aktivt lyssnande och förståelse för patienten - för att med en fingertoppskänsla utforska, känna in och fånga upp dennes behov, och därmed kunna bedriva personcentrerad vård.Background: Reports show that the number of elderly people in Sweden is increasing, which means that the elderly as a patient group are becoming more prevalent in health care. According to IVO, caring behaviour is now the third most common cause of notification in the healthcare system. A lack of scientific support can be one reason, which can make it more difficult to understand what caring behaviour is, as we cannot seek scientific support and evidence for what an optimal and professional caring behaviour. Consequently, it is important that the advanced nurse practitioner understands what caring behaviour means and its importance in the care of the elderly patient, to build a trusting care relationship. Aim: The purpose of this study is to shed light on the advanced nurse practitioner experiences of caring behaviour when meeting with the elderly in health care. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with inductive approach. An interview guide was created and contact was made with participants based on an appropriate selection. Eight experienced advanced nurse practitioners working in primary care, home based health care and inpatient care were interviewed. The data collected was analyzed using content analysis focusing on the manifest and latent content. Results: From the content analysis, a theme emerged: Use sure instinct in the meeting with elderly, divided in four categories: The art of caring behaviour; Understanding of aging; The elder as co-creator; Life skills in the care service, as well as thirteen sub categories. The results of this study show that the good caring behaviour means exploring and listening to the elderly patient's needs and wishes based on sure instinct and a person-centered approach. This was based on the experiences from meetings between the advanced nurse practitioner and elderly people. Conclusion: The number of elderly people is increasing in the society and more elderly are in need of health care. Therefore, it is important to have an understanding of, and knowledge of, the importance of the caring behaviour in the meeting with the elderly patient. The results show that the advanced nurse practitioner's experience facilitates and promotes the care of the elderly patient, which creates a prerequisite for being attentive and responsive. In this way, experience lays the foundation for the advanced nurse practitioner's ability and competence to care for the elderly. The experienced advanced nurse practitioner has therefore developed a skill in active listening and understanding of the patient – with intuition and fingerspitzengefühl, she feels and captures the patient's needs, so that she could provide person centered care.
48
Höijer, Camilla, and Sofia Lund. "Patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30197.
Full textAbstract:
Bakgrund: Ungefär 2 % av Sveriges befolkning lider av hjärtsvikt, vilket motsvarar cirka 200 000 personer. Globalt är 26 miljoner människor drabbade av hjärtsvikt. Hjärtsvikt har en större inverkan på livskvaliteten än många andra kroniska sjukdomar. Patienterna påverkas både psykiskt, fysiskt och socialt. Prognosen för hjärtsviktspatienter är dålig, av nydiagnostiserade hjärtsviktspatienter avlider 23 % inom ett år. Hälso- och sjukvårdskostnaden för hjärtsviktspatienter uppgick till 7,7 miljarder kronor 2017, vilket motsvarade 2,7 % av Sveriges totala sjukvårdskostnader. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Examensarbetet har utformats som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och en mixed method artikel. Resultat: Patienternas erfarenheter av att leva med hjärtsvikt kunde delas in i sex huvudkategorier: Copingstrategier, fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan, möte med hälso- och sjukvården samt patienters kunskap. Trots att hjärtsvikt är ett somatiskt sjukdomstillstånd, upplevde flera patienter att hjärtsvikten hade en omfattande inverkan på den psykiska hälsan. Slutsats: Hjärtsvikt påverkar patienten på alla plan, och det är individuellt hur den drabbade upplever sin situation. Genom att hälso- och sjukvårdspersonalen tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt, där vården utgår från den unika patientens berättelse och utformas i samråd med patienten, stärks egenvårdsförmågan och därmed även livskvaliteten.Background: About 2 % of the Swedish population suffer from heart failure, which corresponds to about 200 000 people. Globally, 26 million people suffer from heart failure. Heart failure has a greater impact on the quality of life than many other chronic diseases. Patients are affected both mentally, physically and socially. The prognosis for heart failure patients is poor, 23 % by newly diagnosed heart failure patients will die within one year. Healthcare costs for heart failure patients amounted to SEK 7.7 billion in 2017, which corresponded to 2.7 % of Sweden's total healthcare costs. Aim: The aim of this literature review was to describe patients’ experiences of living with heart failure. Method: A literature review. Research articles has been collected from the Cinahl and PubMed databases. The results are based on 15 research articles, 14 qualitative and one mixed method article. Results: The patients’ experiences of living with heart failure could be divided into six main categories: Coping strategies, physical impact, psychiatric impact, social impact, meeting with health care and patient knowledge. Although heart failure is a somatic disease state, several patients experienced that the heart failure had an extensive impact on mental health. Conclusion: Heart failure has an impact on the patient in several ways, and it is individual how the affected person experiences his or her situation. By the healthcare staff applying a person-centered approach, where the care is based on the unique patient's story and is designed in collaboration with the patient, the self-care ability and thus also the quality of life is strengthened.
49
Orre, Christoffer, and Karl Boman. "Gör mig delaktig i min vård! : En litteraturstudie om bedsiderapportering." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-347780.
Full textAbstract:
Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad är något som läggs stor vikt vid i dagens sjukvård. I och med detta får sjuksköterskor större ansvar genom att sätta patienten i fokus. Traditionella överrapporteringar utförs utan patientens närvaro samtidigt som det finns en rapporteringsmetod som istället inkluderar patienten, vilket är bedsiderapportering. Bedsiderapportering är relativt nytt och forskning har främst undersökt sjuksköterskornas perspektiv. Dessutom är traditionella överrapporteringar inte i enlighet med de lagar som styr vården idag. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie med 10 kvalitativa studier, som kvalitetsgranskades. Resultatanalysen gjordes med hjälp av en kvalitativ metod. Resultat: Generellt upplevde patienter en aktiv delaktighet samtidigt som önskan även framkom om mera delaktighet medan andra uppskattade en mer passiv roll. Språket som sjuksköterskor använde under överrapporteringen upplevdes som svårförståeligt. Bedsiderapportering möjliggjorde för patienter att få mer kunskap om sin vård och om sjuksköterskornas arbete. Patienter upplevde att sjuksköterskor skyddade deras integritet, samtidigt som andra patienter upplevde att sjuksköterskor inte uppmärksammade patienten som en person. Patienter förklarade att de kände sig mer trygga med sin vård då de visste att informationen från föregående sjuksköterska hade överlämnats till den kommande sjuksköterskan. Patienter upplevde att de behandlades som en person i första hand och en patient i andra hand. Slutsats: Eftersom patienter upplevde bedsiderapportering som inkluderande så kan metoden för överrapportering mellan sjuksköterskor ses som ett alternativ till den traditionella för att vården ska vara uppdaterad i enlighet med Patientlagen. Patienter upplevde inte att integriteten var ett bekymmer, vilket tidigare forskning har spekulerat som problematiskt. Mera forskning behövs utifrån patientens upplevelse av bedsiderapportering då forskning saknas.Background: Person-centered nursing is something that attaches great importance to today's healthcare. With this, nurses become more responsible by focusing on the patient. Traditional nursing handovers are performed without the patient's attendance while there is a reporting method that includes the patient, which is bedside nursing handover. Bedside nursing handover is relatively new and research has primarily examined the nurses' perspective. In addition, traditional nursing handover are not in accordance with the laws governing health care today. Aim: The aim was to illuminate the patient's experience of bedside nursing handover in the field of primary care. Method: A literature study with 10 qualitative studies was used, which was quality-reviewed. The results analysis was done using a qualitative method. Results: Generally, the patients experienced active participation, while also wishing to see more involvement while others appreciated a more passive role. The language that nurses used during the handover were perceived as difficult to understand. Bedside nursing handover enabled patients to gain more knowledge about their care and the nurses' work. Patients perceived that nurses protected their privacy while other patients experienced that nurses did not pay attention to the patient as a person. Patients explained that they felt more secure with their care as they knew that the information from the previous nurse had been handed over to the oncoming nurse. Patients felt that they were treated as a person primarily and a patient secondly. Conclusion: Since patients experienced bedside nursing handover as inclusive, the method of handover between nurses can be seen as an alternative to the traditional nursing handover in care since it is updated in accordance with the Patient Act. Patients did not experience integrity as a concern, as previous research has speculated as problematic. More research on the patient's experience of bedside nursing handover is needed as research is lacking.
50
Branzell, Zandra, and Olivia Marklund. "Personcentrerad eller patientcentrerad vård inom röntgen : En intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Radiologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-382069.
Full textAbstract:
Bakgrund: Inom röntgensjuksköterskans profession ligger stor vikt på att undersökningarna är så effektiva som möjligt för att hinna med avdelningarnas patientflöden. I dessa sammanhang hamnar patienten lätt i skymundan. Person- och patientcentrerad vård har blivit mer aktuella under de senaste åren, där personcentrerad vård är en del av professionens målbild, vilket lett till ett behov av ökad medvetenhet om begreppen och deras skillnader. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på om röntgensjuksköterskor är medvetna om de jobbar med person- eller patientcentrerad vård samt om de vet skillnaden mellan dessa två begrepp och om detta följs upp antingen via utbildningar, föreläsningar eller på arbetsplatsträffar. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes semistrukturerat med öppna frågor. Intervjuerna utfördes med 15 röntgensjuksköterskor vid två sjukhus. Intervjuerna analyserades med en induktiv manifest innehållsanalys och delades upp utefter domäner, subteman och teman. Resultat: Majoriteten av informanterna på sjukhusen hade någon kunskap angående begreppet patientcentrerad vård från sin utbildning eller arbetsplats. Några få informanter hade hört talas om begreppet personcentrerad vård men för flertalet var detta ett nytt begrepp. Begreppen förväxlades ofta och informanterna kände inte till någon tydlig skillnad. Informanterna kände flera gånger en avsaknad av informering om begreppen från sina avdelningar. Slutsats: Röntgensjuksköterskornas avsaknad av kännedom om begreppet personcentrerad vård visar att det är lång väg kvar innan professionens mål om personcentrerad vård är uppnått på röntgenavdelningar. Genom vidare informering kan medvetenheten om begreppen öka. Tidsbrist var det största hindret för röntgensjuksköterskorna att kunna arbeta utifrån patientens behov.Background: Within the radiographers' profession, efficiency of examinations is of great importance to keep up with patient flows. In these contexts, patients can easily be forgotten. Person- and patient-centered care have become more relevant in recent years, with person-centeredness being a part of the profession's goals, which leads to a need for increased awareness of the concepts and their differences. Purpose: The study's purpose was to find if radiographers are aware of whether they work person- or patient-centered, whether they know the difference between these two concepts and whether this is followed up either through education, lectures or workplace meetings. Method: A qualitative semi-structured interview study was conducted with open questions. Interviews were conducted with 15 radiographers at two hospitals. The interviews were analyzed with inductive manifest content analysis with regards to domains, sub-themes and themes. Results: Most informants had some knowledge regarding the concept of patient-centeredness from their education or workplace. A few informants had heard of the concept of personcenteredness but for many it was a new concept. The informants did not know any clear difference between the two concepts and often lacked information regarding the concepts from their departments. Conclusion: The radiographers' lack of knowledge regarding the concept of person-centeredness shows that the profession's goal of person-centered care is far from being achieved in practice. Through further information the consciousness of the concepts can increase. Lack of time was the biggest obstacle for the radiographers to be able to work with patients' need in mind.