Dissertations / Theses: 'Patient demand'

1

Britten, Nicola. "Lay views of medicines and their influence on prescribing : a study in general practice." Thesis, University of London, 1996. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.390240.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Doudna, Aaron Seth II. "Examining Adverse Patient Outcomes: The Role of Task Demand and Fatigue." Ohio University / OhioLINK, 2019. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ohiou1574380981746224.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Al-Hamad, Alaa H. "Pressures of supply and demand in the provision of an out-patient service." Thesis, Lancaster University, 1992. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.335523.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Altuwaijri, Eman Ali S. "Supporting ambulance crews electronically through the provision of 'on-demand' patient health information." Thesis, Durham University, 2018. http://etheses.dur.ac.uk/12754/.

Full text

Abstract:

The North East Ambulance Service (NEAS) does not have direct access to any information regarding patient health history, current medication, allergies, etc. that might assist an ambulance crew when they are dispatched to an emergency incident. Therefore, an ambulance crew responding to a call-out usually travels to the incident ‘information blind’ regarding the patient’s general health status. What makes the ambulance service in general, and the ambulance crew in particular, unique from other healthcare organizations is the spectrum of exposure to a diversity of health organizations (care homes, GPs, hospitals, etc.), and none-health organizations (police, social services, fire forces,etc.). This thesis describes an investigation into the feasibility of implementing a software Information Broker (IB) prototype, that has the ability to provide ‘on-demand’ electronic health information to ambulance crews while on scene, by accessing a set of autonomous databases containing patient records. This is to support the ambulance crew with reliable patient information in order to assist their decision-making process, therefore, reduce unnecessary patients’ conveyance to the Emergency Department (ED). The thesis also examines the sociotechnical issues surrounding health information transfer between and within the National Health Service (NHS) in the United Kingdom (UK) for patients with epilepsy (PWE), specifically in the North East region of England. A case study approach was employed as an overarching framework for the feasibility study of the IB prototype. This case study was centred upon studying the needs of people with epilepsy (PWE), as this group has been identified by NEAS as frequent users of the ambulance service. In many cases, if the ambulance crew are given adequate information to support their decision-making, they do not need to convey patients to a hospital ED unless necessary. Within the case study, a phenomenological approach was employed for the set of perspectives used for investigating the sociotechnical issues surrounding the IB. The three perspectives were the perceptions of NEAS operational and management staff, those of the JCUH staff and PWE/carers, and finally, the perceptions of the ambulance crew. The prototype IB technology has demonstrated the feasibility of using an information transfer broker to transfer information from autonomous organizations to the ambulance crew on scene. Overcoming technical challenges alone is not sufficient for this success. Stakeholders’ requirements, organization collaboration, compliance with national standards and targets, social and technical aspects, and so forth, are other issues that have been considered. Involvement of potential stakeholders in stages of any Health and Information Technology (HIT) development is an essential element to be included, as much as possible, to satisfy those requirements and needs of end-users. Improving the data availability to the ambulance crews on scene via an IB, means that they can perform better decision-making while on scene with a patient. The demonstration of the IB prototype has shown its potential for transferring patient health information from an autonomous database to ambulance crews. To increase opportunities of success, shared incentives and aims of the intra- and inter-organizational communication and collaboration should facilitate the implementation of HIT. Facilitating incremental improvements of systems and technologies may have an effect on the organization as a whole in terms of robustness of systems and technologies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Mackel, John Vincent. "An experiment in demand management, reduction in resource use using a patient-based behavior modification program for chronic hypertensive patients." Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1998. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk2/tape17/PQDD_0007/MQ29010.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Callison, Myrna. "Identification, Evaluation and Control of Physically Demanding Patient-Handling Tasks in an Acute Care Facility." Diss., Virginia Tech, 2007. http://hdl.handle.net/10919/26561.

Full text

Abstract:

Work-related musculoskeletal disorders (WMSDs) are prevalent among health care workers worldwide and underreporting among nurses may mask the true impact of these injuries. Nursing staff are consistently among the top 10 occupations at risk for experiencing WMSDs and patient-handling tasks are the precipitating event in the majority of back injuries experienced among nursing staff. Existing research has focused on patient-handling issues within long-term care facilities, and identifying physically demanding patient-handling tasks. The first study in this dissertation (Chapter 3) was conducted to determine whether nurses in acute care facilities are exposed to the same hazards as their cohorts in long-term care. The aim was to identify the top 10 patient-handling tasks being conducted and to rank these tasks by perceived physical demand. This two-phase study consisted of a procedural task analysis of patient-handling activities, and a questionnaire to identify the characteristics of the study population and obtain a ranking of physically demanding patient-handling tasks. All nurses providing direct inpatient care were recruited to participate in both phases of this study. Compared to long-term care facilities, in which the majority of tasks have been shown to be associated with performance of ADL tasks, the most frequently observed tasks in the acute care facility were repositioning tasks. Therefore, it is important to determine the patient-handling demands and needs that are unique to each type of healthcare facility. Generalizing across facilities or units may lead to incorrect assumptions and conclusions about physical demands being placed on nurses. A laboratory simulation was used for the second study (Chapter 4). The top four physically demanding patient-handling tasks (taken from Chapter 3) were simulated to determine the effect of an assistive device and assistance from another person. Sixteen nurse volunteers were recruited and provided perceptual responses regarding exertion and injury risk. Nurses perceived that assistance decreased their physical exertion and injury risk; however they consistently perceived exertion to be relatively higher than their injury risk. The aim of the third study (Chapter 5) was to determine the level of agreement between and within different expert groups. Three groups of participants were involved, with different levels of ergonomics expertise (i.e. researchers, consultants, and graduate students). These groups viewed digitized video clips from the laboratory simulation (Chapter 4) and provided ratings of perceived exertion, perceived injury risk and common WMSD risk factors (effort, posture, and speed). The major finding from this study was that poor agreement existed between nurses and the other expert groups (researchers, consultants and students). The current research laid the groundwork for measuring the magnitude of physical exposure to injury risk in the patient-handling environment. The research supports earlier evidence that suggests nurses underreport their discomfort and injury, which, in turn, contributes to increased exposure and risk. This knowledge will enable practitioners to focus interventions and designs on those factors in the work environment that contribute significantly to increased exposure and thereby more effectively reduce WMSD risk.
Ph. D.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Herman, Jeff A. "Passive representation and the client-bureaucrat relationship communication and demand inducement in the patient-provider relationship /." Diss., Columbia, Mo. : University of Missouri-Columbia, 2007. http://hdl.handle.net/10355/4983.

Full text

Abstract:

Thesis (M.A.)--University of Missouri-Columbia, 2007.
The entire dissertation/thesis text is included in the research.pdf file; the official abstract appears in the short.pdf file (which also appears in the research.pdf); a non-technical general description, or public abstract, appears in the public.pdf file. Title from title screen of research.pdf file (viewed on January 4, 2008) Includes bibliographical references.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

White, Denise L. "Operational Planning and Scheduling in the Outpatient Clinic Environment." University of Cincinnati / OhioLINK, 2010. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ucin1276527552.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Ehrich, Kathryn. "A case for dialogic practice : a reconceptualisation of ‘inappropriate’ demand for and organisation of out of hours general practice services for children under five." Thesis, Brunel University, 2000. http://bura.brunel.ac.uk/handle/2438/5270.

Full text

Abstract:

The recent expansion of general practitioner (GP) out of hours cooperatives indicates that many British GPs see this as the solution to managing out of hours work, particularly the 'problem' of 'inappropriate' demand. This thesis investigates the highly contentious subject of 'inappropriateness' of demand for out of hours GP services for children under five, and develops a methodology that allows for a reconceptualisation of the issues involved based on the beliefs, assumptions and practices of all those concerned, rather than locating the 'problem' within the province of parents alone, or within the doctor-patient relationship as a bounded system. Using a predominantly sociological and anthropological conceptual framework, the thesis draws on a synthesis of views and practice, bringing those of professionals and parents together with fieldwork observations based in the primary care centre setting. It suggests that contrary to talk about management of the 'problem' in technical, bureaucratic and medical terms, this becomes a moral issue in practice. Scientific or organisational imperatives disguise largely moral proscriptions and examples illustrate ways in which moral and emotional dimensions embedded within these social relations can conflict with particular forms of rationality. The analysis shows how organisational initiatives that fail to take account of such moral frameworks can produce unexpected and unintended consequences. The thesis illustrates the value of what is described as a dialogic process, taking account of the fluidity between voices, layers of time and space, and interchange between researcher, participants, and future audiences. The play of these issues in the rapid and extensive growth of cooperatives is discussed in the wider context of the rhetoric of consumerism and shifts in interprofessional practices and relationships. Negotiation of 'appropriate' supply of and demand for out of hours services has had a major impact on government initiatives for primary care as a whole. Thus key elements in the formation of cooperatives, originally targeted at a more narrow conceptualisation of problems, can be seen as expressing a deeper impetus for change, and serving as vehicles for more fundamental and rapid development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Valera, Rangel Biscaro. "Caracterização dos pacientes readmitidos em um serviço de emergência." Universidade de São Paulo, 2005. http://www.teses.usp.br/teses/disponiveis/7/7139/tde-20122006-100006/.

Full text

Abstract:

A grande procura pelo Serviço de Emergência e a conseqüente permanência dos pacientes em repetidas admissões representam entraves para os enfermeiros, os quais são responsáveis pelo gerenciamento desses serviços. Objetivos: Caracterizar o perfil dos pacientes readmitidos em um Serviço de Emergência de um hospital filantrópico; identificar o perfil sócio-demográfico e de morbidade dos pacientes readmitidos; caracterizar a utilização do Serviço de Emergência e identificar os fatores relacionados às readmissões. Casuística e Método: estudo transversal, descritivo e exploratório realizado em um Serviço de Emergência de um hospital filantrópico de ensino, de atenção terciária, na cidade de São Paulo. A amostra foi composta por pacientes maiores de 14 anos considerados internados no Serviço de Emergência, com mais de uma admissão, nos seis meses anteriores ao dia da coleta de dados. A coleta de dados foi realizada por meio de instrumento estruturado com questões abertas e fechadas, e as informações foram obtidas do prontuário do paciente e por entrevista direta ao paciente ou familiares, durante todo o mês de maio de 2004. Resultados: a incidência de readmissões foi de 23,3%. Houve predomínio de pacientes do sexo masculino (61,9%), idade de 40 a 90 anos (85,9%), baixa escolaridade (57,8%) e 46,7% pertenciam à área de regionalização do SUS para o serviço estudado. Quase a totalidade (92,8%) não era cadastrada no PSF, sendo que grande parte (45,4%) referiu desconhecer o programa. As principais hipóteses diagnósticas foram as doenças do aparelho circulatório (33,7%) seguidas pelas neoplasias (24,1%). A maioria dos pacientes (57,6%) foi readmitido com o mesmo diagnóstico e 23,9% devido a complicações. Na visão dos entrevistados, como fatores desencadeantes da readmissão, 40,9% referiram causas potencialmente evitáveis. A maioria dos entrevistados referiu que seu problema não foi resolvido na internação anterior, sendo o principal motivo a continuidade dos sintomas. Conclusões: A incidência de readmissões foi elevada, podendo ter sido ocasionada por evolução da doença crônico-degenerativa, idade avançada, baixo seguimento das orientações recebidas, complicações pós-operatórias, necessidade de cuidado domiciliar e não resolução do problema na admissão anterior
The great need for the Emergency Department and the resultant length of stay of the patients in repeated admissions become a hard situation for nurses, who are responsible for the administration on this units. Objectives: characterize the readmitted patients at the Emergency Department in a philanthropyc hospital; identify the socialdemographic and morbity profile of the readmitted patients; characterize the use of the Emergency Department; identify factors associated with readmissions. Methods: transversal, descriptive and exploratory study, at the Emergency Department on a tertiary health service of a philanthropic teaching hospital in São Paulo city, the sample was made by patients over fourteen years old that became inpatient at the Emergency Department, with over than one admission until six months before the data collection day. It was used an instrument with opened and closed questions for the data collection. Data were obtained from patient records and by interview to the patient or responsible, during May 2004. Results: the readmission incidence was 23,3%. The patients were predominantly males (61,9%), age 40 to 90 years old (85,9%), low level education (57,8%); 46,7% lived at areas regarding the regionalization of the health service. Almost of all (92,8%) wasnt registered at Family Health Program, and a high proportion of patients (45,4%) were unaware of this program. The main diagnosis were circulatory disease (33,7%) followed by cancer (24,1%). Most of patients (57,6%) was readmitted with the same diagnosis and 23,9% due to complications. On the perception of 40,9% of the patients, the related factors to readmissions were classified as potentially avoidable causes. Conclusions: The readmission incidence was raised, it was can be caused by problems in adherence to treatment, gravity of chronic disease, not enough orientation, or by complications

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Agasteen, Anantharaj Kingsly Anand. "Improving management of patient flow at Radiology Department using Simulation Models." Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-302558.

Full text

Abstract:

The Swedish healthcare system is considered to have good healthcare productivity and efficiency with moderate cost but seems to have some future challenges. Sweden is moving towards the aging population as it requires development in medical care techniques and technologies to provide care to elderly patients. This increases the pressure on the healthcare system. Hence, the number of patients in the hospital increase, as a result, the flow of patients within the wards are increased. Furthermore, the pandemic has increased the number of people admitted to hospitals. As a consequence, even for high-priority cases, the wait times are rising. The Skaraborg Hospital Group, SHG, and other general hospitals, in particular, are focusing on how to handle patient flow at various levels within departments and clinics by improving patient flow quality. Production and capacity preparation (PCP) is a commonly used industry tool for resolving bottlenecks. Hence, this method needs to be adopted within the hospital and by the healthcare sector to a larger extent. Since many patients from different specialty departments use the Radiology department's facilities, it is often a "bottleneck" in inpatient traffic at hospitals. Furthermore, the influx of patients with covid-19 has increased the department's workload. This master's thesis aims to assist the Radiology department in improving their production and capacity planning to increase unit flow performance. The project involves supporting key staff in the department in estimating demand to align different patient movements with equipment and personnel services. Improving radiology department flow efficiency can lead to more even and healthy patient flows around the hospital, reducing "buffers" of patients and longer stays at different specialist clinics.
Det svenska sjukvården anses ha god hälsovårdsproduktivitet och effektivitet till måttliga kostnader men verkar ha några framtida utmaningar. Sverige går mot den åldrande befolkningen eftersom det kräver utveckling av tekniker och tekniker för medicinsk vård för att ge äldre patienter vård. Detta ökar trycket på sjukvården. Därför ökar antalet patienter på sjukhuset, vilket leder till att patientflödet inom avdelningarna ökar. Dessutom har pandemin ökat antalet personer som läggs in på sjukhus. Som en konsekvens ökar väntetiderna även för fall med hög prioritet. Skaraborg sjukhusgrupp, SHG och andra allmänna sjukhus fokuserar särskilt på hur man hanterar patientflöde på olika nivåer inom avdelningar och kliniker genom att förbättra patientflödeskvaliteten. Produktion och kapacitetsberedning (PCP) är ett vanligt branschverktyg för att lösa flaskhalsar. Därför måste denna metod i större utsträckning antas inom sjukhuset och inom sjukvården. Eftersom många patienter från olika specialavdelningar använder Radiologiavdelningens anläggningar är det ofta en "flaskhals" i slutenvården på sjukhus. Dessutom har inflödet av patienter med covid-19 ökat avdelningens arbetsbelastning. Detta examensarbete syftar till att hjälpa Radiologiavdelningen att förbättra sin produktionsoch kapacitetsplanering för att öka enhetsflödesprestanda. Projektet innebär att stödja nyckelpersoner på avdelningen för att uppskatta efterfrågan för att anpassa olika patientrörelser till utrustning och personal. Förbättrad radiologisk avdelnings flödeseffektivitet kan leda till jämnare och hälsosammare patientflöden runt sjukhuset, vilket minskar "buffertar" hos patienter och längre vistelser på olika specialistkliniker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Araujo, Tiago de Melo. "Acompanhamento de usuários de aparelhos de amplificação sonora individual em um serviço de saúde auditiva: motivos do retorno e condutas associadas." Pontifícia Universidade Católica de São Paulo, 2010. https://tede2.pucsp.br/handle/handle/11874.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2016-04-27T18:11:48Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tiago de Melo Araujo.pdf: 608262 bytes, checksum: 4aaa95668941ca940fe3e52c4739facf (MD5) Previous issue date: 2010-11-23
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
Introduction: The problem of hearing loss mobilized health professionals, culminating in the establishment of PNASA (2004), which guaranteed full assistance for the hearing impaired. Thus, patients undergo a number of procedures during the process of selection and fitting of hearing aids through a service hearing healthcare professional. After nearly six years of implementation of PNASA, a growing number of patients seeking feedback on services, and often this is related return is simple procedures that can be readily achieved for the benefit of patients. This question envisioned the organization of an Emergency Care agenda as a strategy to meet this demand. Goal: Establish the demographic and audiological, identify and analyze the reasons of return and the respective managements as well as linking this analysis with the variables of time of use of HA and the time interval between the last day of the hearing evaluation and the Emergency Care. Method: The study included 440 subjects who met the selection criteria of the survey, conducted in DERDIC during the period of four months. These patients, who asked for return to service, were served through the emergency department, and the data collected through a specific form developed by the researchers. The outcome analysis was performed considering: audiological and demographic data of the subjects, the reason for return and pipelines generated. Results: With regard to demographic characteristics and audiologic of 440 subjects, we observed that 58.6% were female, 38.4% were elderly (over 60), 40.4% had schooling in primary school, 47 % had moderate hearing loss (in the better ear), 85% had sensorineural hearing loss bilaterally, 88.2% were users of BTE type hearing aid, 86.1% were using ears, 70.7% were use of hearing aids for the first time, 38.1% were using the hearing aid for a period of up to 12 months from the date of receipt of the devices and 65.5% reported use of hearing aids for a period equal to or greater than 8 hours / daily. The combinations occurring more reason to return and conduct, observed in 386 subjects were, respectively: O and O with 80% Ac and Ac with 58%, M and M 47.5%; Ass Ass and a 46% and Aj and Aj with 36.3%. Ducts Aj, M and O have been occurring for most subjects with shorter duration of use of hearing aids and shorter interval of time between the last day of the hearing evaluation and emergency department concurrently. Conclusion: The characteristics of the population that calls back to the Hearing Health Service DERDIC / PUCSP, reasons for returning and professional conduct, reflected significant implications for organization of processes involved in follow up of hearing aid users. A protocol for orientation in early use of hearing aids, the scheduling of follow up visits based on the date of last hearing evaluation and other changes in routine can result in better efficacy of the consultation, therefore greater benefit to the user of hearing aids, as well as improved quality of service provided
Introdução: A problemática da deficiência auditiva mobilizou profissionais da saúde, culminando na instituição da PNASA (2004), que garantiu atendimento integral aos deficientes auditivos. Assim, os pacientes são submetidos há uma série de procedimentos durante o processo de seleção e adaptação do AASI por meio de um serviço de atenção à saúde auditiva credenciado. Após quase seis anos de implantação da PNASA, cresce o número de pacientes que solicitam retorno aos serviços, e muitas vezes este retorno está relacionado há procedimentos simples que podem ser prontamente realizados em benefício destes pacientes. Esta questão idealizou a organização de uma agenda de Pronto Atendimento como estratégia para atender esta demanda. Objetivo: Estabelecer as características demográficas e audiológicas, identificar e analisar os motivos do retorno e as respectivas condutas, assim como relacionar a referida análise com as variáveis: tempo de uso do AASI e intervalo de tempo decorrido entre a última avaliação audiológica e o dia do Pronto Atendimento. Método: Participaram do estudo 440 sujeitos que atenderam aos critérios de seleção da pesquisa, realizada na DERDIC durante o período de quatro meses. Estes pacientes, que solicitaram retorno ao serviço, foram atendidos por meio do Pronto Atendimento, e os dados coletados por meio de ficha específica elaborada pelos pesquisadores. A análise de resultados foi realizada, considerando-se: dados demográficos e audiológicos dos sujeitos, o motivo do retorno e as condutas geradas. Resultados: Com relação às características demográficas e audiológicas dos 440 sujeitos, verificamos que: 58,6% eram do gênero feminino, 38,4% eram idosos (acima de 60 anos), 40,4% possuíam nível de escolaridade no ensino fundamental incompleto, 47% tinham grau de perda auditiva moderada (na melhor orelha), 85% tinham perda auditiva do tipo neurossensorial bilateral, 88,2% eram usuários de AASI do tipo retroauricular, 86,1% faziam uso de adaptação binaural, 70,7% faziam uso do AASI pela primeira vez, 38,1% faziam uso do AASI por um período de até 12 meses contados a partir da data de recebimento dos dispositivos e 65,5% referiram uso do AASI por um período igual ou maior que 8 horas/diárias. As combinações mais ocorrentes de motivo do retorno e conduta, observadas em 386 sujeitos, foram, respectivamente: O e O com 80%; Ac e Ac com 58%; M e M com 47,5%; Ass e Ass com 46% e Aj e Aj com 36,3%. As condutas Aj, M e O foram mais ocorrentes para sujeitos com menor tempo de uso do AASI e menor intervalo de tempo decorrido entre a última avaliação audiológica e o dia do Pronto Atendimento concomitantemente. Conclusão: As características da população que solicita retorno ao Serviço de Atenção a Saúde Auditiva da DERDIC/PUCSP, os motivos do retorno e as condutas profissionais realizadas, refletiram implicações significativas para a organização de processos envolvidos no acompanhamento de usuários de AASI. A criação de um protocolo de acompanhamento para sessões de orientação nos primeiros meses de uso do AASI, o agendamento do retorno para acompanhamento realizado pela própria secretaria com base na data da última avaliação audiológica e a criação de datas de rotina, sem necessidade de marcação para confecção de pré-moldes são sugestões de estratégias que almejam maior resolubilidade dos retornos e benefício ao usuário de AASI, assim como a melhora na qualidade do serviço prestado

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Durand-Aprile, Anne-Claire. "Les consultants"non-urgents" dans les services d'urgence : état des lieux et pistes de solutions." Thesis, Aix-Marseille, 2012. http://www.theses.fr/2012AIXM5029.

Full text

Abstract:

Les pays occidentaux ont connu un accroissement des consultations des services d'urgence (SU). Les deux causes avancées sont la modification du comportement des usagers avec l'augmentation des demandes de soins « non-urgentes » (NU) et l'insuffisance de l'offre de soins dans le secteur libéral. L'objectif de cette thèse est d'analyser la hausse de la fréquentation des SU à travers la problématique des patients NU. Pour répondre aux questionnements, une analyse de la littérature internationale et une étude des comportements des usagers ont été réalisées.Le pourcentage de consultations NU se situerait autour de 30%. Les tendances résultent de l'hétérogénéité de la définition de la NU, qui se traduit par l'hétérogénéité des critères de tri et des méthodes de recueil. Le profil du consultant NU n'est pas celui attendu, tel qu'il est décrit classiquement dans les représentations collectives. L'usager est une personne rationnelle. La décision du recours est le fruit d'un arbitrage entre risques concurrents, par un individu acteur de sa propre existence, qui prend une décision individuelle dans un système de soins qu'il connaît et dont il identifie les limites. L'absence de définition consensuelle de ce qui constitue une « urgence », le manque d'outils de triage fiables pour la reconnaître et de consensus sur le rôle exact des SU, expliquent la difficulté à identifier le patient NU et conduit actuellement à l'incapacité de légitimer la réorientation des patients vers des structures de soins alternatives. Face à ce constat, faut-il poursuivre les actions visant à diminuer le nombre de consultations NU dans les SU ou, au contraire, les accepter et les gérer ?
Emergency Departments (ED) utilization has increased inducing ED overcrowding in many countries. The reasons for ED overcrowding are related partly to misuse of EDs on the part of patients who seek care for nonurgent (NU) problems, and inaccessibility to primary care services. Because the problem of NU ED visits is quite complex, the objective of this thesis was to conduct a critical review of the literature to better understand the conceptual and methodological questions of NU, and to explore why people with NU complaints choose to come to the EDs instead of their primary care provider. The proportion of NU ED visits would be around 30%. The review has highlighted the lack of reliability and reproducibility of methods of categorization. The profile of the consultant NU is not the expected one, as described usually in the collective social representations. The patient behaved as “rational person” when choosing to go to the ED. Among all health care resources available, the ED is the most suitable place and the most efficient provider for their medical needs. ED patients were willing to optimize their medical care by considering the most efficient health care resources. The lack of consensus on methods of categorization and criteria and the confusion between the concepts of NU and inappropriate ED visits explain the difficulty to identify the NU patient. Therefore none methods of categorization should be used to redirected patients outside the ED

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Cadete, Xavier Ana Mafalda. "Waiting times and waiting lists : a theoretical and empirical analysis of the market for elective surgery." Thesis, University of York, 2000. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.341093.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Reidarsen-Sablé, Anne-Gunn. "Demandes des patientes cancéreuses." Aix-Marseille 1, 1987. http://www.theses.fr/1987AIX10074.

Full text

Abstract:

La these traite de la difficulte toute speciale a concevoir le travail psychologique dans l'hopital general, et la rencontre du psychologue avec la maladie somatique et l'institution medicale. Dans ce domaine on trouve une predominance de travaux sur la psychosomatique - ne serait-ce pas des tentatives de generalisations et par la une illusion de maitrise de la problematique? la difficulte reste a reintroduire a sa place la parole du sujet et laisser la place a la question du sujet parlant. Nous constatons que la souffrance du patient echappe aux possibilites thera- peutiques; de la decoule les difficultes dans les relations medecin-malade et l'enonce du diagnostic. Une grande partie du travail est consacree aux etudes de cas
This thesis is about different problems the psychologist may meet in a general hospital, and his confrontation with the somatic disease and the medical institution. In this field we find a predominance of works about psychosomatic aren't they attempts of generalisation, and thus an illusion of control of the whole problem. The question is to reintroduce in it's own place the persons' talk, and the human being in his particularity. We remark the patients' suffering escape the therapeutic possibilities. This results in difficulties in the relationship between the doctor and his patients, for example in the statement of the diagnostic. Besides, most of this thesis is about the study of cases

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

David, Cheikha. "Demande de chirurgie esthétique et satisfaction en lien avec le fonctionnement psychosocial et émotionnel." Aix-Marseille 1, 2009. http://www.theses.fr/2009AIX10107.

Full text

Abstract:

Le façonnage chirurgical du corps répond à une nécessité psychologique encore peu définie. Depuis quelques années, la demande de chirurgie esthétique et sa satisfaction subséquente sont l'objet d'investigations multiples. Des facteurs sont identifiés comme intervenant dans le processus. Mais on déplore un manque de conceptualisation, limitant par ce fait, les capacités explicatives du phénomène. Ainsi, une analyse qualitative et quantitative est menée auprès de 50 personnes avant et 6 mois après l'intervention (n=22). Elle s'inscrit dans une perspective multidimensionnelle où le contexte social, psychologique et émotionnel est mis en lien avec le discours. Nos résultats supportent la pertinence d'un modèle multifactoriel en étayant l'existence d'un mode de fonctionnement particulier de ces personnes. Différentes formes s'allient avec le niveau de satisfaction après intervention : élevé (n=12), moyen (n=7) et bas (n=3). Les capacités prédictives du comportement sont limitées, mais encouragent la mise en place de thérapeutiques, interface nécessaire entre le soma et la psyché, dont l'alliance dessert incontestablement la santé psychologique.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Hällgren, Graneheim Ulla. "Störande beteende i interaktionen mellan personer med demens och deras vårdare /." Umeå, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-311.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Zerhat, Pierre, and Maurice Gizardin. "Demande de réparation civile d’un préjudice médical." Paris 8, 2005. http://www.theses.fr/2005PA084223.

Full text

Abstract:

Le but de l’étude est de connaître ( pour les victimes d’un préjudice médical) : leur réalité économico-sociale leurs rapports avec les autres acteurs (médecins juristes juges…) ’influence des facteurs environnementaux dans la génèse du préjudice Les moyens : consultation d’une base de données de 400 dossiers de demande de réparation. Résultats : L’étude montre la diversité du concept de victime dans l’évolution sociale dont la médicalisation est une des caractéristiques. Pour solutionner les problèmes décrits pour la réparation d’un préjudice médical les auteurs proposent la création d’un Tribunal des Affaires Médicales pour tous les litiges médicaux de toutes natures Ce tribunal comprendrait des juges magistrats professionnels et des Juges professionnels de santé élus par leur pairs au sein des Ordres et Groupements professionnels
The aim of our study is to know, about victims of a medical prejudice: What is their social and economic status ? What kind of relationships do they have with other actors (healthcare professionals, jurists, magistrates, experts,. . . ) How do the environmental factors intervene in the origin of the damage? The Means : Datamining of a database including more than 400 demands of civil repair for medical préjudices The Results :The study shows how various the definition of “victim” can be in the actual social evolution. Medicalisation is one of the main characteristics of this evolution. Concerning the problems described in this thesis about the demand of civil repair for a medical prejudice, the authors suggest as a solution the creation of a court specialised in healthcare litigations. This court would include both professional judges and judges who are healthcare professionals. The latters would be elected by their peers through the Ordres and other professionnal organisations

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Tikkanen, Louise, and Petter Midborg. "Faktorer som inverkar på sjuksköterskors omvårdnad till patient med demenssjukdom." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67295.

Full text

Abstract:

År 2050 uppskattas 131,5 miljoner människor ha diagnosticerats med demenssjukdom, detta relaterat till en globalt åldrande befolkning. Detta leder till att sjuksköterskor på samtliga arbetsplatser kommer möta patienter med demenssjukdom. Patienter med demenssjukdom har ett ökat behov av personcentrerat bemötande, omvårdnadsåtgärder samt ett mer individualiserat förhållningssätt. Därav är det betydelsefullt att belysa faktorer som kan påverka omvårdnaden vid demenssjukdom därför var syftet att undersöka faktorer som inverkar på sjuksköterskors omvårdnad till patient med demenssjukdom. Litteraturstudien är utformad efter (Polit & Beck 2017) nio steg. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL samt PsycINFO. Resultatet i litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar varav fem utförda med kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod samt tre mixed-method. Artiklarna granskades med (Polit & Beck 2017) granskningsmallar. Fem faktorer som har inverkan på omvårdnaden identifierades, Utbildning & kunskap, Personcentrerad vård, Bemötande, Upplevelser vid demensvård samt Samverkan

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Campbell, Patricia A. "Therapeutic self-care demands perceived by out-patients receiving external radiation therapy." Virtual Press, 1990. http://liblink.bsu.edu/uhtbin/catkey/722453.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Alexandersson, Ellen, and Viktoria Persson. "Smärtbedömning hos patienter med demenssjukdom." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24642.

Full text

Abstract:

Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck. För att bedöma smärtan använder sig sjuksköterskan av dygnsregistreringsscheman och familjemedlemmar. Svårigheter med smärtbedömningen hos denna patientgrupp leder ibland till att sjuksköterskan blundar för smärtproblematiken och upplever känslor av maktlöshet och ångest. Då andelen patienter med demenssjukdom, och då även smärtproblematik beräknas öka krävs det av sjuksköterskorna en ökad utbildning och medvetenhet. Genom att nyutexaminerade sjuksköterskor får kunskap om patientgruppen sprids kunskapen till den kliniska verksamheten. Inom forskning önskas studier där hänsyn till kön tas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Docherty, Annemarie Beth. "Myocardial injury in critically ill patients with co-existing cardiovascular disease." Thesis, University of Edinburgh, 2018. http://hdl.handle.net/1842/31247.

Full text

Abstract:

Approximately 30% of people admitted to ICU in the UK have co-existing cardiovascular disease (CVD), and this may rise as life-expectancy increases. Patients with CVD have impaired compensatory mechanisms to enable maximum oxygen delivery to the tissues in the event of critical illness, which itself increases global oxygen demand, further stressing the heart. This is exacerbated by tachycardia and hypotension, which may relatively reduce blood flow to the coronary arteries, and catecholamines which increase myocardial oxygen demand. The myocardium extracts 75% of the oxygen supplied by the coronary arteries at rest, and atheroma-related flow limitation further compromises myocardial oxygen delivery. However, the diagnosis of acute coronary syndrome in critical illness is not straightforward, due to patient inability to communicate symptoms, non-specific ECG changes, and poorly understood cardiac biomarker troponin elevation. My overall hypothesis is that patients with CVD benefit from increased oxygen delivery to the myocardium during critical illness. A focus is the importance of anaemia. The aims of the studies presented in this thesis are (i) to systematically review the literature regarding blood transfusion thresholds specifically in patients with CVD; (ii) to explore the association between Troponin I (TnI) within 24 hours of ICU admission and hospital mortality (iii) to describe and quantify the dynamics of TnI in patients with CVD during the first ten days after ICU admission; and (iv) to define myocardial infarction in the context of critical illness. I have performed a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials comparing a restrictive with liberal transfusion threshold and that included patients with CVD. In total, 11 trials enrolling patients with CVD (n=3033) were included for meta-analysis (restrictive n=1514, liberal=1519). The pooled risk ratio for the association between a restrictive transfusion threshold and 30 day mortality was 1.15 (95% CI 0.88 to 1.50, p=0.50, I2=14%). The risk of acute coronary syndrome in patients managed with restrictive compared with liberal transfusion was increased (nine trials, risk ratio 1.78, 95% CI 1.18 to 2.70, p=0.0, I2=0%). In contrast to broader literature supporting restrictive thresholds, our systematic review shows that a restrictive transfusion threshold of less than 80g/l may not be safe in patients with co-existing CVD, and highlights the variability in diagnostic definitions of ACS and the potential for ascertainment bias in transfusion trials. I undertook a retrospective cohort study in two independently collected cohorts of general ICU patients who had TnI measured within 24 hours of ICU admission. Importantly, the majority of TnI samples were collected routinely rather than for clinical indications. We used the Abbott ARCHITECT Stat assay (limit of detection 0.01mcg/l. We performed multivariable regression, adjusting for components of the APACHE II model. We derived the risk prediction score from the multivariable model with TnI. TnI was associated with all cause hospital mortality (OR per doubling TnI 1.16, 95% CI 1.13 to 1.20, p < 0.001) which persisted after adjustment for APACHE II model components (OR TnI 1.05, 95% CI 1.01 to 1.09, p=0.003). TnI correlated highly with the Acute Physiological Score component of APACHE II (r=0.39), suggesting that TnI release may be largely explained by acute physiological stress. Addition of TnI to the APACHE II model did not improve the performance of the risk prediction model and we would not advocate the adoption of a routine single troponin sample at admission. I designed, set up, and recruited 279 patients to a prospective cohort study TROPonin I in Cardiovascular patients in CriticAL care (TROPICCAL, UKCRN 19253) in 11 UK centres. The aims were to (i) determine the incidence of Myocardial Injury and Infarction, defined by the Third Universal Definition of Myocardial Infarction; (ii) explore factors associated with Injury and Infarction from multivariable analyses; and (iii) explore the relationship between Injury/Infarction and outcome in unadjusted and adjusted analyses. We recorded baseline characteristics, and took daily hs-TnI for ten days after ICU admission, severity of illness measures and ECGs for 5 days. There was a wide range of peak TnI (med 114ng/l (min 3, Q1 27, Q3 412, max 58820ng/l)) and a high prevalence of myocardial injury on systematic screening: 71% of patients had peak TnI greater than the sex-specific diagnostic threshold ('Injury'), and 24% had peak TnI greater than the sex-specific diagnostic threshold and dynamic changes on ECG consistent with ischaemia ('Infarction'). TnI consistently showed a rise-and-fall pattern consistent with an acute myocardial 'hit' rather than persisting injury, which peaked early during ICU stay. Importantly, only 12 (4.4%) patients were diagnosed with MI by the clinicians looking after the patients. Independent predictors of peak TnI in the preceding 24 hours were SOFA score, dynamic ECG ischaemia, lactate, haemoglobin, and age. The lack of association with CRP (representing systemic inflammation), with stronger association with lactate (representing inadequate perfusion/oxygen supply), Hb and ECG ischaemia support the conjecture that injury results in part from an acute ischaemic hit in this population. Patients with Infarction had similar baseline demographics to patients with Injury, but had higher peak TnI concentrations, and higher hospital and six month mortality (Figure 2). This supports the importance of including systematic assessment of dynamic ECG changes in the myocardial injury 'construct' in ICU. My work has shown an increased risk of ACS in patients with CVD randomised to restrictive transfusion thresholds. TnI elevation is prevalent in general ICU patients, and is independently associated with hospital mortality. A systematic approach to the detection of myocardial injury in critically ill patients with co-existing CVD who are unable to communicate symptoms, can identify a high risk population who have poorer survival than patients with no injury. Markers of ischaemia are more associated with TnI rise than markers of inflammation, supporting the hypothesis that myocardial injury in this population is at least in part due to oxygen supply-demand imbalance 'myocardial infarction'. From this work, I would recommend (i) a more liberal transfusion threshold of at least 80g/l in patients with coexisting CVD; (ii) systematic use of sequential ECGs in ICU to screen for myocardial injury in 'at risk' patients; and (iii) manipulation of physiological parameters such as anaemia, hypotension and tachycardia should be considered for patients with dynamic ECG changes plus troponin increase consistent with Infarction. Future research should include 'precision medicine' trials in the substantial cohort of ICU patients with co-existing CVD to explore whether interventions that increase myocardial oxygen supply and/or treat infarction alter outcomes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Olszynko-Gryn, Jesse. "Pregnancy testing in Britain, c.1900-67 : laboratories, animals and demand from doctors, patients and consumers." Thesis, University of Cambridge, 2015. https://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.708529.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Gustavsson, Johan, and Dede Mwamba-Kabamba. "Betydelsen av kommunikation i sjuksköterskans möte medäldre patienter som lider av demens : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Väst, Avd för sjuksköterskeutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4239.

Full text

Abstract:

Background: The amount of elderly patients who’s suffering from dementhia increases every year. Many of these patients develop and decrease in their cognitive ability. The development can lead to people's communication skills deteriorate. It can be a problem for the nurse to communicate with these patients. It´s there fore of great importance for the nurse to learn communiations skills that can increase the communication with elderly patiants suffering from dementia. Aim: The aim of this study is to illuminate the significance of communication in nursing care of elderly patients with dementia. Which communication strategies can the nurse use and what are the consequences for nursing care? Method: To study the selected study area a litterature review was selected. This review was based on five qualitative articles, five quantitative articles and one qualitative-quantitative article. The authors looked for differences and similarites in results of the articles. Results: The results showed that the communication was of great significance in the nursing care between nursing staff and older patients with dementia. It showed that specific communication strategies increaseed many of the patients security, participation and facilitated cooperation between nursing staff and the patients with dementia. Three main themes emerged from the articles: the spoken language, music and pictures. Conclusion: By using specific communication strategies nurses could help patients to express themselves and participate in nursing care and conversations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Pham, Gia-Toan Durand-Gasselin Bernard. "Interface ville-hôpital d'un court séjour gériatrique vue à travers la demande téléphonique, la lettre du médecin traitant lors de la demande d'admission et à travers le compte rendu hospitalier de sortie." Créteil : Université de Paris-Val-de-Marne, 2006. http://doxa.scd.univ-paris12.fr:80/theses/0249020.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Lillbrant, Daniela, and Elena Almazova. "Måltidssvårigheter hos patienter med demens : en litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4800.

Full text

Abstract:

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008). Resultatet visade att de vanligaste faktorerna som påverkade måltider hos patienter med demens var sväljsvårigheter, förlusten av kognitiv förmåga som ledde till att patienter hade emotionella och psykomotoriska svårigheter samt ett rad somatiska besvär. Hjälpen av personalen eller närstående hade den största betydelse för att patienter fick tillräckligt med näring och vätskor. Verbal uppmuntran att äta, beröm, ögonkontakt, leende, skapandet av trivsam och lugn miljö hade en positiv effekt. Det finns behov av speciella utbildningsprogram inom malnutritionsfrågor, näringsstatus och hantering av måltidsvårigheter hos patienter med demens. Slutsatser: Omvårdnadspersonalen behöver öka kompetensen att förstå problemen med måltidssvårigheter och att anpassa omvårdnadsåtgärderna efter patientens individuella behov. Även den fysiska och psykosociala måltidsmiljön har betydelse för matintaget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Jarlbrink, Marika, and Marina Olofsson. "Hur sjuksköterskor kan identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom." Thesis, University West, Department of Nursing, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-940.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Coxon, Valerie. "Subjective perceptions of the demands of hospitalization and anxiety in bone marrow transplant patients /." Thesis, Connect to this title online; UW restricted, 1989. http://hdl.handle.net/1773/7277.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Forsberg, Louise, and Katarina Nybakk. "Sjuksköterskors kommunikation med patienter med demens : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67149.

Full text

Abstract:

Introduktion Inom omvårdnad har kommunikation som syfte att bland annat stötta patienter. Omvårdnadsorienterad kommunikation bör utföras med respekt för patienten vilket skapar trygghet och tillit och blir därmed ett stöd för patienten. Patienter med demens får ofta kommunikationssvårigheter viket ökar behovet av en fungerade kommunikation. Syftet var att belysa sjuksköterskors kommunikation med patienter med demens. Metod Litteraturstudien utfördes på ett systematisk tillvägagångssätt enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed tillämpades för datainsamling. Polit och Beck (2017) granskningsmall användes för granskning av kvalitativa och kvantitativa artiklar, vilket resulterade i tio artiklar. Resultat Fyra kategorier identifierades som var Kommunikationssvårigheter mellan sjuksköterskor och patienter med demens, Bristande kunskap, Kommunikationsutbildning och Kommunikationsstrategier. Slutsatser I litteraturstudien framkom brister i kunskap hos sjuksköterskor vad det gällde kommunikation med patienter med demens. Det fanns behov av utbildning inom området eftersom sjuksköterskor som hade genomgått utbildning kunde ge en bättre vård till patienter, något som visade på att det fanns kopplingar mellan vårdkvalitet och god kommunikation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Höögh, Elin, and Johan Wallin. "Upplevelser av tidigt stadie av demens." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444439.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Demenssjukdom är ett globalt växande folkhälsoproblem när populationen blir äldre. Sjukdomen innebär försämring av kognitiva förmågor beroende på vilken del av hjärnan som påverkats. Demenssjukdom har inget botemedel men farmakologisk behandling kan bromsa symtom. Den kognitiva svikten påverkar vardagen och rätt insatser kan hjälpa personen att bibehålla vardagliga rutiner. Syfte: Syftet var att beskriva demenssjuka personers upplevelser av det tidiga stadiet av sjukdomen. Metod: Tretton kvalitativa studier användes för en allmän litteraturöversikt i beskrivande syntes. Resultat: Deltagarnas upplevelser kunde sammanställas i två huvudgrupper: diagnosens känslomässiga påverkan på personer med tidigt stadie av demens och förutsättningar för att kunna hantera vardagen med demens i tidigt stadie. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse var beroende på medvetenhet om sjukdomen. Vidare forskning behövs för att vidareutveckla förståelsen för upplevelser beroende på medvetenhet om sjukdomen hos personer med demenssjukdom i tidigt stadie. Slutsats: Upplevelser kunde variera mellan olika personer och hos den enskilda personen över tid. Upplevelsen av och i synnerhet lidandet som sjukdomen tillfogade dem berodde på personers visshet om sjukdomen och dess betydelse för självbild och förmågor. Förutsättningar för att hantera vardagen handlade om konkreta önskemål om behandlingar och bemötande från vårdpersonal och allmänna önskemål om hur man önskade leva sitt liv.
Background: Dementia is a globally growing public health problem as the population ages. The disease involves deterioration of cognitive abilities depending on which part of the brain is affected. Dementia has no cure but pharmacological treatment can slow down the symtoms. The cognitive impairment affects everyday life and the right efforts can help the person maintain everyday routines. Aim: The purpose was to describe people with dementia ́s experiences of the early stage of the disease. Method: Thirteen qualitative studies were used for a general literature review in descriptive synthesis. Result: The participants' experiences could be compiled into two main groups: the impact of the diagnosis on people with an early stage of dementia and conditions for dealing with everyday life with early stage dementia. The results show that the participants' experience was dependent on awareness of their disease. Further research is needed to develop the understanding of persons’ experiences of living with dementia in the early stages in relation to their awareness of their disease. Conclusion: Experiences could vary between different people and with the individual over time. The experiences of, and in particular the suffering that the disease inflicted on them, depended on people ́s certainty about the disease and its significance for self-image and abilities. Condition for dealing with everyday life were about concrete wishes about treatments and treatment from care staff and general wishes about how one wanted to live one ́s life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Wells, Linda. "Närståendes behov av stöd och det dagliga livet efter att anhörig med demenssjukdom vårdats på geriatrisk neuropsykiatrisk avdelning : en empirisk studie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22311.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Demenssjukdom är en degenerativ sjukdom vilket innebär att personens kognitiva förmåga blir sämre med tiden. Behovet av hjälp från omgivningen, för att kunna upprätthålla en fungerande vardag, blir allt större ju längre sjukdomen framskrider. Närstående har en viktig roll i omsorgen av en familjemedlem som drabbas av demenssjukdom. Syftet. Syftet med studien var att beskriva närståendes behov av stöd och deras erfarenheter av det dagliga livet efter att anhörig med demenssjukdom vårdats på geriatrisk neuropsykiatrisk avdelning. Metod. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Totalt sex individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlade materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Det framkom att närståendes erfarenhet var att det inte bara var praktiskt stöd som var viktigt utan också stöd i form av information och kontakt med olika professionerna. Närståendes erfarenheter av professionell kontakt vid utskrivning upplevdes ofta som bristfällig. Det framkom även att behovet av stöd var individuellt för att få en fungerande vardag. Närstående som hade stöd i form av avlastning, dagvård eller hemtjänst upplevde att de fick anpassa sig efter hemtjänsten men att dessa stöd gav en viss frihet. Vidare framkom det i studien att en del närstående försökte leva som vanligt, genom att fortsätta med sina aktiviteter som innan familjemedlemmens diagnos. Slutsats. Studien visar vikten av bra information och kontakt mellan specialistsjuksköterskan, närstående och övriga personal för att ge stöd till närstående och underlätta dennes vardag. Studien belyste även närstående som var nöjda med det stöd och den kontakt som de fick, samt de närstående som valde att ta vara på livet genom att fortsätta med livet och aktiviteter som innan den anhörig drabbades av demenssjukdom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Allbris, Dimitri. "Omvårdnadsbehov hos anhörigvårdare till demenssjuka patienter." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3606.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att klargöra vilka omvårdnadsbehov anhörigvårdare till demenssjuka patienter hade. Vidare avsågs att evidensgradera dessa omvårdnadsbehov hos anhörigvårdare för dementa. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Samtliga artiklar granskades efter två granskningsmönster modifierade efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera.Av 16 artiklar låg 4 till underlag för evidensbedömning av fynd vilande på starkt vetenskapligt underlag, 7 utgjorde stöd för måttligt vetenskapligt underlag och 5 befanns ha otillräcklig vetenskaplig grund för att bidra till bevisvärde för resultatet i denna studie. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008).Huvudresultatet manifesterade anhörigvårdares omvårdnadsbehov inom 3 områden: avlastning för anhörigvårdare, stöd från sjukvårdspersonalens sida samt information om demens. Resultatet hjälper anhörigvårdare att förstå sin situation och sina behov, vilket ökar deras livskvalitet. Resultatet diskuterades utgående från Orems omvårdnadsteoretiskareferensram.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Al-Haque, Shahed. "Responding to traveling patients' seasonal demands for health care services in the Veterans Health Administration." Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2013. http://hdl.handle.net/1721.1/81112.

Full text

Abstract:

Thesis (S.M. in Technology and Policy)--Massachusetts Institute of Technology, Engineering Systems Division, 2013.
Cataloged from PDF version of thesis.
Includes bibliographical references (p. 60-62).
The Veterans Health Administration (VHA) provides care to over eight million Veterans and operates over 1,700 sites of care distributed across twenty-one regional networks in the United States. Health care providers within VHA report large seasonal variation in the demand for services, especially in healthcare systems located in the southern U.S. that experience a large influx of "snowbirds" during the winter. Since the majority of resource allocation activities are carried out through a single annual budgeting process at the start of the fiscal year, the seasonal load imposed by "traveling Veterans," defined as Veterans that seek care at VHA sites outside of their home network, make providing high quality services more difficult. This work constitutes the first major effort within VHA to understand the impact of traveling Veterans. We found a significant traveling Veteran population (6.6% of the total number of appointments), distributed disproportionately across the VHA networks. Strong seasonal fluctuations in demand were also discovered, particularly for the VA Bay Pines Healthcare System, in Bay Pines, Florida. Our analysis further indicated that traveling Veterans imposed a large seasonal load (up to 46%) on the Module A clinic at Bay Pines. We developed seasonal autoregressive integrated moving average (SARIMA) models to help the clinic better forecast demand for its services by traveling Veterans. Our models were able to project demand, in terms of encounters and unique patients, with significantly less error than the traditional historical average methods. The SARIMA model for uniques was then used in a Monte Carlo simulation to understand how clinic resources are utilized over time. The simulation revealed that physicians at Module A are over-utilized, ranging from a minimum of 92.6% (June 2013) to maximum 207.4% (January 2013). These results evince the need to reevaluate how the clinic is currently staffed. More broadly, this research presents an example of how simple operations management methods can be deployed to aid operational decision-making at other clinics, facilities, and medical centers both within and outside VHA.
by Shahed Al-Haque.
S.M.in Technology and Policy

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Skovdahl, Kirsti. "Krävande beteenden i samband med demens : förekomst och olika förhållningssätt /." Stockholm, 2004. http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-875-0/.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Abrahamsson, Emeli, and Prytz Alexandra Paulsson. "Omvårdnad av patienter med demens : - orsaker till etiska svårigheter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15402.

Full text

Abstract:

Personer med demens är en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna, uppstår ofta etiska svårigheter inom omvårdnaden. Syftet med studien var därför att belysa orsaker till etiska svårigheter i den professionella omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist på kunskap, brist på tid och resurser, begränsad fysisk vårdmiljö, hotad autonomi, värdighet och integritet samt bristande kommunikation. Hälso- och sjukvårdspersonalens brist på kunskap om demens medförde svårigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvårdnad. När det fanns för lite tid och resurser kunde det innebära att patienterna begränsades mer än nödvändigt. I sjukhusmiljö riskerade patienterna att bli överstimulerade på grund av stimuli från flera olika håll. Då demens kan påverka förmågan att kommunicera, medför det på olika sätt svårigheter att bevara patienternas autonomi, värdighet och integritet. Demens är en komplex sjukdom och slutsatsen är därför att det krävs goda kunskaper om sjukdomen samt anpassning av den fysiska och psykiska miljön. Mer forskning behövs om vilken påverkan tids- och resursbristen har på patienter med demens, eftersom det idag förekommer stora besparingar och personalneddragningar inom hälso- och sjukvården. Då det är brist på hälso- och sjukvårdspersonal med kunskap om demens behöver olika utbildningar utvecklas för att kunna möta det behov som finns ute i verksamheterna.
People with dementia is a category of patients that nurses often meet. The disease affects the cognitive functions and because of that there may appear frequent ethical difficulties in nursing. Therefore the purpose of this study was to highlight the causes of ethical difficulties within professional nursing care of patients with dementia. The study was conducted as a literature review and the results consisted of five themes: lack of knowledge, lack of time and resources, restricted physical care environment, threatened autonomy, dignity and integrity and lack of communication. Health personnel’s lack of knowledge about dementia caused difficulties in identifying the various symptoms and because of that perform a professional nursing care. As a consequence of lack of time and resources, the patients were limited more than necessary. In a hospital environment patients were at risk of becoming over-stimulated due to stimuli from many directions. Since dementia may affect the ability to communicate, there were difficulties in preserving patients autonomy, dignity and integrity. The conclusion is that good knowledge about the disease is required and an adaption of the physical and psychological environment. More research is needed about the impact of time and lack of resources regarding patients with dementia, because of today’s great savings and staff reductions in health care. There is a lack of health personnel with knowledge about dementia and educations have to be developed to meet the needs that arise in the organizations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Jäderström, Erik. "Att identifera smärta hos patienter med demens : En litteraturstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-4043.

Full text

Abstract:

Background: 130,000 - 150,000 people in Sweden suffer from dementia and the patient group is growing all over the world. The disease affects a person's ability to communicate. The cognitive difficulties of these patients present challenges for correct pain assessment. Aim: The purpose of the study was to investigate challenges, and which methods and instruments the nurse uses to identify and relieve pain in dementia patients. Method: A literature review of ten original articles. Results were analyzed qualitatively. Result: Two main themes with sub-themes have been identified. Challenges for correct pain assessment in patients with dementia, with sub-themes Disease symptoms that complicate pain assessment and Organizational factors and the need for more knowledge. The second main theme is Identifying pain in patients with dementia, with sub-themes Meeting and interpreting the patient's expression of pain and Pain assessment tools and pain relief. Conclusion: There are challenges for the nurse in assessing pain in people with dementia. What complicates pain assessment is the patients inability to express themselves verbally. More knowledge among staff is needed to increase quality. This also includes clearer guidelines for pain assessment, as well as resources/time.
Bakgrund: I Sverige lider 130 000 – 150 000 personer av demenssjukdom. Patientgruppen är växande både i Sverige och världen. Sjukdomen påverkar en persons förmåga att kommunicera. Denna patientgrupps kognitiva svårigheter innebär utmaningar för korrekt smärtskattning. Syfte: Syftet var att undersöka utmaningar, och vilka metoder och instrument sjuksköterskan använder, för att identifiera och lindra smärta hos patienter med demens. Metod: Litteraturöversikt med tio originalartiklar vars resultat analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att besvara syftet har två huvudteman med underteman identifierats- Utmaningar för korrekt smärtbedömning hos patienter med demens, med underteman Sjukdomssymtom som försvårar smärtbedömning samt Organisatoriska faktorer och behovet av mer kunskap. Andra huvudtemat är Att identifiera smärta hos patienter med demens, med underteman Att möta och tolka patientens uttryck för smärta och Smärtbedömningsinstrument och smärtlindring. Slutsatser: Det finns stora utmaningar för sjuksköterskan att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom, trots befintliga metoder/smärtskattningsinstrument. Det som primärt försvårar smärtbedömning hos patientgruppen är när den kognitiva försämringen påverkar patientens förmåga att uttrycka sig verbalt. För att öka kvalité inom området behövs större kunskap hos personal, tydligare riktlinjer för hur smärtskattningen ska genomföras samt resurser och tid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Björk, Linn, and Amanda Jansson. "Arbetsterapeutiska interventioner för hemmaboende patienter med demens - En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84417.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Rydström, Annelie. "Kommunikationsstrategier i omvårdnaden till patienter med demenssjukdom." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1023.

Full text

Abstract:

Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgrupp

som kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har under

senaste årtionden uppmärksammats som ett växande hot mot

folkhälsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finns

det en rad svårigheter bland annat svårigheten i att kommunicera

för att dessa patienter ska bli förstådda och bekräftade i omvårdnaden

krävs det att personalen har den kunskap motivation

och kraft som behövs för att förstå patienten. Syftet med

litteraturstudien var att belysa strategier som underlättar

kommunikationen. Arbetet är en litteraturstudie baserat på 11

vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visar att

strategier för att underlätta kommunikationen både verbalt och

icke-verbalt mellan sjuksköterskan och patienten med

demenssjukdom har en stor betydelse för ett bra

omhändertagande av patienten. Där kunskap om hur

sjuksköterskan ska kommunicera med patienten på bästa sätt är

centralt. Resultatet visar återkommande att en bekräftande

attityd, kroppsspråket, ögonkontakten, röstvolymen, beröring,

och ett tillåtande klimat är viktiga faktorer som gör att patienten

trots graden av demenssjukdom ökar sitt självförtroende så pass

mycket att en ömsesidig interaktion är möjlig och det ger också

patienten en chans till att bli förstådd och bekräftad. För att

kunna bemöta patienter med demenssjukdom behövs en

gemensam värdegrund och riktlinjer för omhändertagandet.

Framtida forskning föreslås handla om att utveckla bra strategier

i kommunikationen som bygger på den kvarvarande kognitiva

förmågan som patienten har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Matosevic, Sanela, and Ricardo Welin. "MUSIKENS INVERKAN PÅ PATIENTER MED DEMENSSJUKDOM." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25165.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Demenssjukdomar innebär en allvarlig förlust av kognitiv förmåga hos en tidigare frisk person, utöver vad som kan förväntas av normalt åldrande. Symtomen vid demenssjukdom kan vara psykiska, fysiska och/eller beteendemässiga och försvårar allmän daglig livsföring. Vid omvårdnaden av personer med demenssjukdom kan olika problem uppstå till följd av sjukdomens reducering av den kognitiva förmågan hos individen. En lugn och trygg miljö ger bäst förutsättningar för en god funktion hos demenssjuka. Enligt Nightingale har musik helande krafter, dels då det påminner om vinden och luftens positiva effekt på de sjuka och dels då det bidrar till en positiv omsorgsatmosfär. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa musikens inverkan på patienter med demenssjukdomar.Metod: En systematisk litteraturöversikt baserad på Goodmans sju steg. Resultat: Musiken visade sig vara en effektiv metod som ledde till större samarbetsvilja, förbättrad kommunikation och minskad agitation hos patienter med demens. Livemusik gav bäst effekt och det visade sig vara av vikt att individanpassa musiken. Musiken ledde även till en bättre relation mellan vårdgivare och demenspatienter och därmed till en bättre omvårdnad.
Background: Dementia involves a serious loss of cognitive ability in a previously healthy person, beyond what can be expected from normal aging. The symptoms of dementia can be mental, physical and / or behavioral and complicate general daily life. At the nursing care of people with dementia, different problems arise as a result of disease reduction of the cognitive abilities of the individual. A calm and safe environment produces the best conditions for good functioning of dementia patients. According to Nightingale has music healing powers and as it is reminiscent of the wind and air positive effect on the disease and partly because it will help a positive caring atmosphere. Purpose: The purpose of this study is to elucidate the effects of music on patients with dementiaMethod: A systematic literature review was used in this study based on Goodman's seven steps. The result: The music turned out to be an effective method that led to greater cooperation, improved communication and reduced agitation in patients with dementia. Live music gave the best effect, and it proved to be of importance to individualize the music. The music also led to a better relationship between caregivers and dementia patients and thus to better care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Lesturgeon, Jean-Alexandre. "Hospitalisation sans le consentement : indications cliniques ; devenir au bout d'un an de ces patients dans le secteur g08 d'ille-et-vilaine." Rennes 1, 1994. http://www.theses.fr/1994REN1M112.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Callerström, Emma. "Clinicians' demands on monitoring support in an Intensive Care Unit : A pilot study, at Capio S:t Görans Hospital." Thesis, KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-202541.

Full text

Abstract:

Patients treated at intensive care units (ICUs) are failing in one or several organs and requireappropriate monitoring and treatment in order to maintain a meaningful life. Today clinicians inintensive care units (ICUs) manage a large amount of data generated from monitoring devices.The monitoring parameters can either be noted down manually on a monitoring sheet or, for some parameters, transferred automatically to storage. In both cases the information is stored withthe aim to support clinicians throughout the intensive care and be easily accessible. Patient datamanagement systems (PDMSs) facilitate ICUs to retrieve and integrate data. Before managinga new configuration of patient data system, it is required that the ICU makes careful analysis ofwhat data desired to be registered. This pilot study provides knowledge of how the monitoringis performed in an Intensive Care Unit in an emergency hospital in Stockholm.The aim of this thesis project was to collect data about what the clinicians require and whatequipment they use today for monitoring. Requirement elicitation is a technique to collectrequirements. Methods used to collect data were active observations and qualitative interviews.Patterns have been found about what the assistant nurses, nurses and physicians’ require of systems supporting the clinician’s with monitoring parameters. Assistant nurses would like tobe released from tasks of taking notes manually. They also question the need for atomized datacollection since they are present observing the patient bed-side. Nurses describe a demanding burden of care and no more activities increasing that burden of care is required. Physicians require support in order to see how an intervention leads to a certain result for individual patients.The results also show that there is information about decision support but no easy way to applythem, better than the ones used today. Clinicians state that there is a need to be able to evaluatethe clinical work with the help of monitoring parameters. The results provide knowledge about which areas the clinicians needs are not supported enough by the exciting tools.To conclude results show that depending on what profession and experience the clinicians have the demands on monitoring support di↵ers. Monitoring at the ICU is performed while observing individual patients, parameters from medical devices, results from medical tests and physical examinations. Information from all these sources is considered by the clinicians and is desired to be supported accordingly before clinicians commit to action resulting in certain treatment,diagnosis and/or care.
Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar har svikt i ett eller flera organ. Övervakning sker av patienterna för att kunna bidra till den vård som behövs för att upprätthålla ett meningsfullt liv. Idag hanterar sjukvårdpersonal en stor mängd data som genereras från övervakningsutrustning och system förknippade med övervakningsutrustning. Övervakningsparameterar kan antecknas förhand på ett övervakningspapper eller direkt sparas i digitalt format. Parameterarna sparas med syfte att vara ett lättillgängligt underlag under hela intensivvårdsprocessen. Patient data management systems (PDMSs) förenklar hämtning och integrering av data på exempelvis intensivvårdsavdelningar. Innan en ny konfiguration av ett patientdatasystem erhålls, är det eftersträvnadsvärt att intensivvårdsavdelningen analyserar vilken datasom skall hanteras. Detta examensarbete bidrog till kunskap om hur övervakning utförs på en intensivvårdsavdelning, på ett akutsjukhus i Stockholm. Målet med detta examensarbete var att insamla data om vad klinikerna behöver och vilken utrustning och system som de använder idag för att utföra övervakning. Behovsframkallning är en teknik som kan användas för att insamla krav. I detta projekt insamlades data genom aktivaobservationer och kvalitativa intervjuer. Mönster har hittats bland undersköterskornas, sjuksköterskornas och läkarnas behov av teknisksupport från system och utrustning som stödjer sjukvårdspersonalen under övervakningen av en patient. Undersköterskor uttrycker ett behov av att bli avlastade från uppgifter så som att manuellt skrivaner vitala parametervärden. De ifrågasätter behovet av automatiserad datahämtning eftersom de ständigt är närvarande bredvid patienten. Sjuksköterskor beskriver en hög vårdtyngd och önskaratt inte bli tillägnade fler aktiviteter som ökar den vårdtyngden. Läkare beskriver ett behov av ökat stöd för hur en interversion leder till resultat för individuella patienter. Resultaten visar attdet finns information om möjliga kliniska beslutsstöd utan givet sätt att applicera dessa, bättre än de sätt som används idag. Sjukvårdspersonalen hävdar att det det finns ett behov av att utvärdera det kliniska arbetet med hjälp av övervakningsparametrar. Resultaten utgör kunskap om vilka områden som sjukvårdpersonalens behov inte har stöd av nuvarnade verktyg. Resultaten visar att beroende på vilken profession och erfarenhet som sjukvårdspersonalen har, är behoven olika. På intensivvårdsavdelningen sker övervakning då enskilda patienter visuellt observeras såväl som övervakningsparametrar från medicintekniska produkter, resultat från medicinska tester och fysiska examinationer. Det finns behov att integrera och presenterainformation från dessa källor givet kunskap om att sjukvårdpersonalen fattar beslut på dessa som resulterar i behandling, diagnostik och/eller vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Johansson, Anette, and Marlene Kvarnlöf. "Omvårdnad, bemötande och förståelse för personer med demenssjukdom och ett kävande beteende fokuserat på aggressivitet." Thesis, Mittuniversitetet, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-258.

Full text

Abstract:

Enligt litteraturen var det viktigt att ge stöd och handledning till de som vårdar den sjuke. För att kunna hjälpa individer med demens och ett aggressivt beteende krävdes att personalen förstod orsaken till BPSD. För att få en bredare förståelse var det viktigt att studera reflektioner och erfarenheter, hur man hanterade problematiska situationer som aggressivt beteende. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnaden av personer med BPSD, med fokus på aggressivitet. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar i form av primärkällor och sekundärkällor, vilka hittades genom litteratursökning i referensdatabaserna Cinahl och PubMed. För att analysera litteraturen användes kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier. Resultatet åskådliggjorde vikten av adekvat utbildning hos vårdpersonal. För att på ett professionellt och empatiskt sätt kunna hantera och bemöta vårdtagare med demens, som uppvisade ett aggressivt beteende. Dessutom var förhållningssätt och handlingsplan viktiga aspekter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Resultatet visade att personal hade olika förhållningssätt i mötet med den demente i vissa omvårdnadssituationer. Det kunde i många fall vara den utlösande faktorn till ett aggressivt och agiterat beteende. Genom att ha en god coping förmåga så kunde man se det aggressiva beteendet som en naturlig reaktion hos den demente utifrån den dementes kaotiska livsvärld. Resultatet påvisade att olika interventioner var att föredra framför farmakologisk behandling. Resultatet synliggjorde att olika miljöer med många varierande intryck skapade stress som resulterade till aggressivitet och agitation hos den demente. Vår studies slutsats visade att ett mellanmänskligt samspel var bekräftande för både vårdpersonal och den demente.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Opperud, Monika, and Ann-Charlotte Palm. "Kommunikation och bemötande : förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvårdnad." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9746.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Personer med demenssjukdom känner ofta ett utanförskap på grund av svårigheter att kommunicera. Vårdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja välbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvårdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmåga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar. Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvårdnad. Metod: Litteraturstudie baserad på 12 artiklar. Resultat: Det framkom att vårdare genom att kommunicera och bemöta med närvaro i mötet och förmedla glädje, kunde skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i omvårdnaden. Att närvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekräfta personen. Bekräftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och sträva efter jämställdhet och gemenskap. Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekräfta personen med demenssjukdom vilket får stöd i teorin bakom personcentrerad vård och bekräftande omvårdnad. Det finns behov av fortsatt forskning och utveckling av klinisk verksamhet relaterat till kommunikation och bemötande av personer med demenssjukdom.
Background: People with dementia often feel alienated because of difficulties in communicating. Caregivers who meet these persons have an important role in supporting wellbeing, quality of life and the possibility to participate in daily care. If communication and treatment is not adapted to the person with dementia and he or she is not seen as unique individual, it can lead to reduction of the person’s capacity. Aim: The aim was to describe how caregivers through communication and treatment can create conditions for persons with dementia to participate in their daily care. Method: Literature review based on 12 articles. Result: It was revealed that caregivers by communicating and responding with presence in the meeting and conveying joy could create conditions for persons with dementia to participate in their own care. Presence in the meeting was to be responsive, distinct and confirm the person. The confirmation could be done by showing interest, respect, trust, support memory and promote equality and community. Discussion: The most important finding was the importance of confirmation, which is supported by the theory behind person-centred care and confirming nursing. There is need for continued research and development of clinical practice about communication and treatment of persons with dementia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Johansson, Anette, and Marlene Kvarnlöf. "Omvårdnad, bemötande och förståelse för personer med demenssjukdom och ett kävande beteende fokuserat på aggrissivitet." Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-258.

Full text

Abstract:

Enligt litteraturen var det viktigt att ge stöd och handledning till de som vårdar den sjuke. För att kunna hjälpa individer med demens och ett aggressivt beteende krävdes att personalen förstod orsaken till BPSD. För att få en bredare förståelse var det viktigt att studera reflektioner och erfarenheter, hur man hanterade problematiska situationer som aggressivt beteende. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnaden av personer med BPSD, med fokus på aggressivitet. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar i form av primärkällor och sekundärkällor, vilka hittades genom litteratursökning i referensdatabaserna Cinahl och PubMed. För att analysera litteraturen användes kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier. Resultatet åskådliggjorde vikten av adekvat utbildning hos vårdpersonal. För att på ett professionellt och empatiskt sätt kunna hantera och bemöta vårdtagare med demens, som uppvisade ett aggressivt beteende. Dessutom var förhållningssätt och handlingsplan viktiga aspekter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Resultatet visade att personal hade olika förhållningssätt i mötet med den demente i vissa omvårdnadssituationer. Det kunde i många fall vara den utlösande faktorn till ett aggressivt och agiterat beteende. Genom att ha en god coping förmåga så kunde man se det aggressiva beteendet som en naturlig reaktion hos den demente utifrån den dementes kaotiska livsvärld. Resultatet påvisade att olika interventioner var att föredra framför farmakologisk behandling. Resultatet synliggjorde att olika miljöer med många varierande intryck skapade stress som resulterade till aggressivitet och agitation hos den demente. Vår studies slutsats visade att ett mellanmänskligt samspel var bekräftande för både vårdpersonal och den demente.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Olofsson, Sofie, Catrin Gustavsson, and Skogsmo Jenny Sandell. "Att identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom : - Det är ingen gissningslek." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23252.

Full text

Abstract:

Sjuksköterskan bör vid omvårdnad av patienter med avancerad demenssjukdom tänka holistiskt så att smärttecken kan ses och tolkas utifrån patientens behov. Med kunskap och ett empatiskt arbetssätt kan sjuksköterskan identifiera smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom som saknar verbal förmåga. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan identifierar fysisk smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där databaserna Cinahl och Pubmed använts. Sökningarna resulterade i elva artiklar som kvalitétsgranskades i analysprocessen. Analysprocessen indelades texterna i meningsenheter som därefter kondenserades och kategoriserades. Detta resulterade i sex olika kategorier: beteendeförändringar, ansiktsuttryck, rapportering, kroppsspråk, kommunikation och kunskap. Resultat: Studieresultatet visade att sjuksköterskan kunde observera flera olika smärtuttryck hos patienterna med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde ofta att de hade behov av mer kunskap i sitt arbete med gravt dementa patienter. Resultatet visade att det är viktigt att sjuksköterskan var tydlig i både talesätt och kroppsspråk vid omvårdnad av dessa patienter. De vanligaste uttrycken var ansiktsuttryck och kroppsspråk. Slutsats: Det är möjligt för sjuksköterskan att identifiera smärta hos patienten med avancerad demenssjukdom, men det är en svår situation som innebär att sjuksköterskan behöver god kunskap, lyhördhet och erfarenhet av att bedöma smärtproblematik hos patienter med demenssjukdom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Bäcklund, Therese, and Samuel Nyström. "Faktorer som påverkar matningen av patienter med demens : en litteraturstudie." Thesis, Karlstad University, Division for Health and Caring Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-75.

Full text

Abstract:

Patienter med demens är en växande grupp inom vården. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten får svårigheter och behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid måltiden. Vårdpersonal beskriver att de har svårt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens omvårdnadsarbete, med fokus på matning av patienter med demens, vilka faktorer underlättar och försvårar matningen? Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatet ingår 11 granskade artiklar. Resultatet redovisas utifrån i tre kategorier; vårdaren, miljö och organisation med tillhörande underkategorier. Vårdarens kunskap och förhållningssätt påverkar matningen av patienter med demens liksom utformningen av måltid, social samvaro och musik. Andra faktorer som påverkade matningen var brist på tid, kontinuitet i matningen samt sjuksköterskan som förebild.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Palm, Johanna, and Christine Maghon. "Etiska utmaningar i mötet av patienter med demens : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54682.

Full text

Abstract:

Introduktion: Mötet med personer med demens utgör en utmaning på flera nivåer för sjuksköterskor och i och med en ökande äldre befolkning kommer även antalet personer med demens öka. Syftet med litteraturstudien var att belysa etiska utmaningar som vårdpersonal möter i vård av patienter med demens Metod: Litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i två databaser. Artiklar som framkom i sökningen valdes ut och granskades. Totalt granskades tio artiklar, nio från databassökning och en artikel från en manuell sökning. Dataanalys: Artiklarna granskades och 3 kategorier framkom: Tvångsåtgärder, kommunikation och tolkningssvårigheter. Resultat: I de valda artiklarna beskrev vårdpersonal olika situationer och etiska utmaningar inom vården av patienter med demens. Situationerna handlade om kommunikationsproblem, etiska värderingar och kränkning av patientens rättigheter. Slutsats: Det fanns många etiska utmaningar för vårdpersonal i mötet med patienter med demens. Vårdpersonalens berättelser visade att svårigheten var att ta beslut åt patienten och genomföra en god omvårdnad utan att kränka patientens rättigheter. Personalen var ofta medvetna om felen som uppstod inom vården och det var en etisk utmaning att hitta en lösning som gjorde att alla delaktiga blev nöjda med vårdarbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Andreasson, Marcus. "Musik- och djurterapi i vården av patienter med demens och aggressivt beteende." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-951.

Full text

Abstract:

Vid allvarlig sjukdom som demens där patienterna ofta drabbas av beteendeförändringar är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir värre. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken använda kunskapen för att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vårdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi på aggressivitet hos patienter med demens. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstämde med syftet. Studiens resultat påvisar att både musik- och djurterapi minskar det aggressiva beteendet. Terapierna bryter både den sociala och fysiska understimuleringen som patienter med demens ofta drabbas av och på så sätt minskar det aggressiva beteendet samtidigt som livskvaliteten förbättras. Dock, fann man vid musikterapi att ju svårare kognitiv nedgång desto mindre responderade patienterna på terapin, vilket inte kunde skönjas vid studierna med djurterapi. I vården av patienter med demens krävs det ett tvärprofessionellt samarbete, där stöd och utbildning ges till all personal. Detta är en förutsättning för att kunna ge en god omvårdnad och på så sätt öka patienternas livskvalitet. Ytterligare forskning inom området är önskvärt eftersom behandling med hjälp av musik eller djur är nya behandlingsformer där det behöver identifieras hur behandlingarna skall utformas för att ge maximal effekt. Även de ekonomiska effekterna behöver undersökas för att utröna om det finns några ekonomiska fördelar med att använda musik och djur i vården. Det är viktigt att på ett klart och tydligt sätt kunna påvisa vad som är möjligt att uppnå om man väljer att använda terapierna i omvårdnadsarbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Ström, Norberg Eva. "Omvårdnad av patienter med demenssjukdom. : Vad röntgensjuksköterskan bör veta." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13938.

Full text

Abstract:

Bakgrund Cirka 140 000 svenskar har någon form av demenssjukdom. Gemensamt för dessa är försämrat minne. Andra symtom kan vara försämrad tankeverksamhet, svårigheter att kommunicera, förmåga att klara praktiska sysslor och personlighetsförändringar. I takt med att befolkningen blir äldre kommer andelen patienter med demenssjukdom att bli alltfler. Röntgensjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete och är skyldig att ge ett gott bemötande, något som kan försvåras av kommunikationsproblem. Röntgensjuksköterskan måste då hitta andra vägar för att optimera omvårdnaden. Syftet med denna studie var att belysa vilka kunskaper som röntgensjuksköterskan behöver för att planera och genomföra besöket på röntgen. Metoden var en litteraturstudie där 38 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, värderades och analyserades i flera steg. Resultatet visar att omvårdnaden av patienter med demenssjukdom är mångfacetterad och att många aspekter måste vägas in. Attityder, utbildning, smärtlindring, vårdmiljö, etiska dilemman och relationer är de huvudområden som framkom. Diskussion och slutsats: Vårdpersonal kan genom bland annat utbildning och attitydförändringar medverka till en förbättrad kommunikation och relation med patienter med demenssjukdom. Smärtlindring måste förbättras och vårdmiljön kan förändras till fördel för dessa patienter. Personalen stöter på olika etiska dilemman i arbetet, vilka försvåras av konflikter mellan olika yrkeskategorier. Röntgensjuksköterskan kan dra lärdom av dessa kunskaper för att bedriva en integritetsbevarande omvårdnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Chery, Joseph Erol. "Adjusting to random demands of patient care : a predictive model for nursing staff scheduling at Naval Medical Center San Diego /." Thesis, Monterey, Calif. : Naval Postgraduate School, 2008. http://edocs.nps.edu/npspubs/scholarly/theses/2008/Sept/08Sep%5FChery.pdf.

Full text

Abstract:

Thesis (M.S. in Operations Research)--Naval Postgraduate School, September 2008.
Thesis Advisor(s): Fricker, Ronald D. "September 2008." Description based on title screen as viewed on November 5, 2008. Includes bibliographical references (p. 43-46). Also available in print.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Patient demand'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles