Dissertations / Theses: 'Patientens upplevelse och Stigmatisering'

1

Niva-Wonevik, Rebecka. "Patientens upplevelse av stigmatisering i vården vid alkohol och, - eller substansmissbruk : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25895.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Socialstyrelsen har dokumenterat 450 000 individer mellan 18 år och äldre med alkoholmissbruk och 55 000 individer med narkotikamissbruk. Siffrorna representerade enbart dokumenterade fall av missbruk, men utesluter de antal missbruk vilka inte dokumenterats. Alla individer har rätten att tillgodoses med likvärdig vård och ett icke stigmatiserande från vårdpersonal oavsett livssituationer, bakgrund, fysiska och psykiska aspekter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av stigmatisering i vården vid alkohol och,- eller substansmissbruk samt beskriva genomförandet av datainsamlingsmetoden till samtliga artiklar. Metod: Studien var en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet har framtagits och sammanställts genom upprepad granskning av 12 vetenskapliga artiklar från tre databaser. Huvudresultat: Patienterna beskrev att upplevelsen av stigmatisering generellt uppfattades negativt och påverkade deras självkänsla, egenvärde, värdighet och hälsa. Patienterna berättade att stigmatiseringen skapade rädsla och vissa undvek kontakt med vården till följd av detta. Stigmatiseringen upplevdes nedvärderande och patienterna kände att de beskylldes för sitt tillstånd och därför inte förtjänade ett gott bemötande och god vård, medans några upplevde stigmatisering positivt och motiverande. Slutsats: Varje individ skall bemötas med likvärdig vård anpassat efter dennes behov oavsett individens bakgrund eller livssituation. Därför borde sjukvårdspersonal utöka sin kunskap och förståelse i mötet med dessa individer genom att tillgodoses med relevant utbildning i ämnet, anskaffa förståelse i stigmatiseringens innebörd och påverkan i syfte att tillhandahålla likvärdig och icke stigmatiserande vård till alla individer.
Background : The National Board of Health has documented 450,000 individuals between 18 years and older with alcohol abuse and 55,000 individuals with drug addiction. The figures represented only documented cases of addiction, but excluded the number of addictions that have not been documented. Aim : The purpose of this literature study was to describe patient's experience of stigmatization of alcohol and, - or substance abuse in health care and describe the implementation of the data collection method from all articles. Method : The study was a descriptive literature study. The result has been developed and compiled by repeated review from 3 scientific articles found out of three databases were used in the preparation of the result. Main results : Patients described that the perception of stigmatization was generally perceived negatively and affected their self-esteem, dignity and health which resulted in fear and shame. Patients felt that they were accused of their condition and therefore did not deserve good treatment and good care, while some patients’ considered stigmatization as something positive and motivating. Conclusion : Each individual should be treated with equal care adapted to their needs. This should not be influenced regardless of the individual's background or life situation. Therefore, healthcare professionals should increase their knowledge and understanding in the encounter with these individuals, by providing adequate education in the subject, acquiring understanding of the stigma's impact on the individual in order to provide equal and non-stigmatizing care to all individuals.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Hadartz, Anna, and Genevieve Peters. "Bekräftelse och förståelse : Litteraturstudie om patientens upplevelse vid långvarig smärta." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14142.

Full text

Abstract:

Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter söker vård. Den långvariga smärtan medför ett stort lidande för patienten och skapar känslor som ensamhet, övergivenhet och att inte bli tagen på allvar. Tidigare forskning visar att långvarig smärta är ett folkhälsoproblem och representerar en vanligt förekommande patientgrupp som också faller mellan stolarna. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser vid långvarig smärta med fokus på hur sjuksköterskan kan lindra lidandet. Den använda metoden är litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Resultatet presenteras med hjälp av tre teman och tillhörande subteman och ett huvudtema. Teman är Holistiskt förhållningssätt, Vårdande relation och Missuppfattad. Bekräftelse framträdde som studiens huvudtema. Resultatet visar att patienter som lider av långvarig smärta har ett behov av att bli bemötta med värdighet och som en hel människa. Det finns ett behov av att bli tagen på allvar och att sjuksköterskan faktiskt förstår, ser och hör patienten. Ett onödigt vårdlidande påvisas i diskussionen diskuteras huvudtemat och hur sjuksköterskan kan lindra lidandet. Det diskuteras även vilken betydelse syftet med studien har för sjuksköterskan i sitt vårdande yrke och samhället ur ett hållbarhetsperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Hassan, Fadhiya, and Rahmani Mahtab Fard. "Att leva med en blodsmitta – ur patientens perspektiv : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37700.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Georgsson, Angéla. "Den fördomsfulla vårdrelationen : Litteraturstudie om den blodsmittade patientens upplevelser av vårdarens fördomar." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18654.

Full text

Abstract:

Fördomar förekommer i hela samhället och det är viktigt att vårdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vårdlidande. Bemötandet bör ske utan påverkan av fördomar för att möjliggöra en god vårdrelation och att vården sker på lika villkor. Syftet med arbetet är att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vårdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förståelse hos vårdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat.Det som framkom i resultatet är att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar från vårdaren. De upplever att vårdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero på vårdarens rädslor och okunskap om blodsmittan. De anses vara homosexuella, drogmissbrukare eller sexuellt lössläppta och upplever att de möts av stigmatisering/fördomar orsakat av det. De upplever också att de inte erhåller samma vård som andra patienter och inte möts med den respekt och värdighet av vårdaren som de önskade. Detta presenteras i arbetet under rubrikerna: Att betraktas som smittfarlig, att tillhöra en stigmatiserad grupp, att inte erbjudas samma vård som andra patienter och att inte bemötas värdigt.Att möta en patient fördomsfritt kräver en öppenhet hos vårdaren. Detta utvecklas genom att som vårdare vara medveten om sin förförståelse i olika situationer och gentemot olika patienter. Detta möjliggörs genom att utveckla ett reflekterande förhållningssätt och kritiskt tänkande i alla möten med människor.

Program: Fristående kurs

Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Almstedt, Ando, and Karolin Pettersson. "HIV/AIDS-Patienters upplevelser av stigmatisering och diskriminering från vårdpersonal : - En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4493.

Full text

Abstract:

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) är en epidemi där världens utvecklingsländer är hårdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvårdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero på okunskap och rädsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering från vårdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte. RESULTAT: Två huvudteman framkom; fördomar och förakt och stöd och relation. Resultatet visar att patienter upplevt att vårdpersonal visat förakt gentemot dem både verbalt och icke-verbalt. Patienter anser det betydelsefullt att bygga upp ett förtroende för sjuksköterskan, detta är viktigt för att få en god relation mellan dessa. Denna relation ska byggas på respekt, förståelse, samarbete och ärlighet. KONKLUSION: Författarnas konklusion är att vårdpersonal känner en rädsla gentemot denna patientgrupp på grund av okunskap om sjukdomen och dess smittvägar. Detta kan elimineras med hjälp av ökad kunskap och information. Om inga åtgärder vidtas för att förhindra stigmatisering och diskriminering ökar risken för ett vårdlidande avsevärt.
BACKGROUND: HIV/AIDS (Human Immunodeficiency Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) is an epidemic disease, with the highest prevalence in the less developed countries. Earlier studies show that healthcare providers have a negative attitude towards this patient group. The cause of this is believed to be due to ignorance and fear. AIM: The aim of this study was to describe patients with HIV/AIDS and their experiences of stigmatization and discrimination by healthcare providers. METHOD: A literature review, based on an analysis of ten scientific articles is used to answer the aim of the study. RESULT: Two main themes emerge; preconception and contempt and support and the healthcare provider/patient relationship. The result of this studie shows that patients experience contempt from the healthcare providers both verbally and nonverbally. Patients value highly the development of trust in the healthcare provider and feel that this is essential for a good relationship. A good relationship should include respect, understanding, cooperation and honesty. CONCLUSION: The authors draw the conclusion that healthcare providers are fearful of the patients with HIV and also have poor knowledge about the disease. This problem can be solved by a better knowledge and information. If nothing is done to prevent the stigmatization and discrimination against HIV/AIDS-patients the risk of significant health problems will increase.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Bratland, Lottie, and Vivien Szamel. "Hur upplever patienter med övervikt och fetma sjuksköterskors bemötande? : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-342.

Full text

Abstract:

Övervikt och fetma är ett tilltagande världshälsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan många gånger vara svårt att gå ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Dock upplever många patienter med övervikt och fetma att de inte får det stöd och engagemang från sjuksköterskor som de skulle behöva. Många patienter upplever även att sjukvården skuldbelägger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever både skuld och skam. Syftet är att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande. Kandidatuppsatsen är en litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga studier. Resultatet presenteras i fyra teman: Upplevelsen av stigmatisering, Upplevelsen av vårdlidande, Upplevelsen av levd kropp och Upplevelsen av vårdande relation. Många patienter med övervikt och fetma upplever negativt bemötande samt utgör en stigmatiserad grupp inom hälso- och sjukvården. Patientgruppen kände sig ofta misstrodd, förnedrad och skuldbelagd. Flera patienter undvek eller avstod därför från att söka vård. Patienterna efterfrågade empati, medkänsla och respekt i mötet med sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. De ville bli bemötta som människor och inte som “feta personer”. Genom att belysa patienters upplevelser bidrar detta arbete till att synliggöra bemötandets betydelse i mötet med patienter med övervikt och fetma. Risken för negativt bemötande och stigmatisering kan minskas genom ökad kunskap samt ökad medvetenhet hos sjuksköterskan. Patientgruppen bör bemötas med respekt, förståelse och engagemang. Därigenom skapas förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna stödja och stärka patienten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Lindblad, Caroline, and Sandra Andersson. "Hiv-positiva patienters upplevelser i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11827.

Full text

Abstract:

Hiv är en av de mest stigmatiserade sjukdomarna i världen. Det är en kronisk sjukdom med livslång behandling. Hiv har sedan dess uppkomst präglats av stigmatisering, diskriminering och fördomar. Ett problem som kvarstår än idag. Rädsla och okunskap kring sjukdomen förekommer hos hälso- och sjukvårdspersonal och bidrar till ett vårdlidande för patienten. Syftet med studien är att belysa hiv-positiva patienters upplevelser i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Examensarbetet är en litteraturstudie som grundar sig på Axelssons metod (2012, ss. 203-220). Arbetet består av tio vårdvetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Det insamlade materialet resulterade i två huvudteman; upplevelsen av stigmatisering och diskriminering samt positiva upplevelser. Dessa två huvudteman beskriver sammanlagt sex subteman. Patienter upplever att sjuksköterskor har en bristande kunskap kring hiv. Detta överensstämmer med sjuksköterskors egna upplevelser om sin okunskap i mötet med hiv-positiva patienter. Hos hälso- och sjukvårdspersonal existerar en rädsla att få infektionen. Denna rädsla resulterar i en sämre vårdupplevelse för patienten och upplevelsen av stigmatisering och diskriminering förstärks. För att vården ska bli bättre är det av betydelse med en kunskapsutveckling hos personalen och att kunskapen regelbundet repeteras. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver få insikt om den problematik som finns kring hiv, relaterat till patienters upplevelse av att behandlas annorlunda och utsättas för stigmatisering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Bergman, Maja. "Stigmatiseringens ansikte : HIV-smittade patienters upplevelse av vårdlidande." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19175.

Full text

Abstract:

Förkortningen HIV står för humant immunbristvirus. Viruset bryter ner immunförsvaret och leder på sikt till AIDS som är samlingsnamnet för de följdsjukdomar som HIV orsakar. Idag lever ungefär 40 miljoner människor med HIV/AIDS. Syftet med denna studie var att beskriva hur stigmatiseringen av HIV smittade patienter tas i uttryck i sjukvården. Den valda metoden var analys av kvalitativa artiklar, då intentionen var att lyfta fram patienters upplevelser av denna stigmatisering. Stigmatisering av HIV smittade i sjukvården tas i uttryck på olika sätt. Patienterna i de analyserade artiklarna upplevde känslor av skam, diskriminering, förakt och avståndstagande. De berättade även om upplevelser av att vägras vård. Från vårdpersonalens sida förekom beteenden som ilska, rädsla, föraktfullt bemötande samt avsikt att skrämmas.Det är viktigt att genom reflektion och eftertanke skapa en medvetenhet hos vårdpersonal som möter denna patientgrupp, för att minska onödigt vårdlidande och möjliggöra en kvalitativ vård. För detta krävs även en hög kunskapsnivå hos vårdpersonalen, samt att möjlighet ges till givande och mellanmänskliga möten med dessa patienter. Sjuksköterskan och övrig vårdpersonal måste också se och bekräfta patienten i hans eller hennes lidande, och se som sin främsta uppgift att lindra detta.

Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Bildsten, Ellen, and Maria Braunstein. "Höga berg och djupa dalar : Patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16741.

Full text

Abstract:

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom karaktäriserad av episoder med mani och depression. Symtom på mani kan vara ökad energi och förhöjd sinnesstämning och depression kännetecknas av sänkt sinnesstämning och minskad aktivitet. Sjukdomen behandlas oftast farmakologiskt men det är även betydelsefullt med psykologiskt inriktade åtgärder. Då bipolär sjukdom är en relativt vanligt förekommande sjukdom är sannolikheten stor att sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa patienter. Svårigheter kan finnas för sjuksköterskan att leva sig in i livsvärlden hos patienter med bipolär sjukdom och förstå att sjukdomen genomsyrar stora delar av det dagliga livet. Syftet med studien är att belysa upplevelser av att leva med bipolär sjukdom ur ett livsvärldsperspektiv. Studien är en litteraturstudie där nio kvalitativa artiklar har analyserats. Fynd som gjordes var att patienterna har svårigheter att hantera symtomen och att sjukdomen påverkar deras livsvärld. Patienterna nämner problem med att behålla riktning i livet och har svårt att acceptera diagnosen samt att sjukdomen påverkar jaget och identiteten. Vikten av förtroendefulla relationer betonas men även en problematik med att upprätthålla dessa. Upplevelser av skuld, skam och stigmatisering beskrivs. Upplevelserna bekräftar sjukdomens komplexitet och vikten av att sjuksköterskan har god kunskap om sjukdomen, skapar en bra vårdrelation och har ett vårdande samtal för att hjälpa patienterna att leva med sjukdomen, att acceptera diagnosen och att bli självständiga. En insikt och förståelse hos sjuksköterskan i patienternas upplevelser skulle kunna bidra till en bättre omvårdnad. Det kan konstateras en problematik med att allmänsjuksköterskan vårdar denna patientgrupp.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Amloh, Anna, and Kristofer Björk. "Ett handslag smittar inte HIV-positiva patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20276.

Full text

Abstract:

Trots att det snart är tre årtionden sedan de första fallen av AIDS rapporterades är HIV fortfarande en sjukdom som ofta förknippas med omoraliskt och olämpligt beteende. Uppskattningsvis lever 33,4 miljoner människor idag med HIV världen över. Under 2009 beräknades det i Sverige finnas ca 5000 som bär på smittan. Det är inte ovanligt att dessa individer möts med fördomar och okunskap, både i det dagliga livet och i sjukvården.Syftet med denna studie är att beskriva HIV-positiva patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal. Det är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. I studiens resultat utkristalliserades två huvudteman: vårdrelation och lidande. I huvudtemat vårdrelation fann författarna två subteman: att uppleva tillit och stöd och att uppleva sig sårbar. I det andra huvudtemat, lidande, framkom fyra subteman: att nekas vård, att uppleva sjukvårdpersonals brist på kunskap, att uppleva sig stigmatiserad samt att uppleva att sekretess bryts. Det är av stor vikt för sjuksköterskan att ta del av HIV-positiva patienters upplevelser av hur de blir bemötta i vården. Genom goda kunskaper om vilka beteenden som bidrar till ett gott respektive dåligt möte ökar sjuksköterskans förutsättningar för att upprätta en god vårdrelation och därmed minska patientens lidande.Diskussionen består av två delar: metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras analysmodellen och urvalet av artiklarna och i resultatdiskussionen diskuteras valda delar av resultatet utifrån en vårdvetenskaplig kontext och utifrån författarnas uppfattningar om de data som framkommit resultatet.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Apel, Daniel, and Emanuela Luca. "Patienters upplevelser av att leva med Hepatit C." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20548.

Full text

Abstract:

Hepatit C är en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och är vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovägen inte klart påvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C är genom antiviral läkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som påverkar personers livskvalitet. Då Hepatit C förknippas med intravenöst drogmissbruk upplever många som drabbats en avvisande hållning utifrån samhället och sjukvården vilket betyder en ytterligare belastning. Syftet med denna studie är således att belysa patienters upplevelse av att leva med Hepatit C.Vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades. För analysen av artiklarna valde vi Fribergs (2006) analysmodell. I studien ingår 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter upplever chock och osäkerhet efter att ha fått diagnosen Hepatit C men även inför läkemedelsbehandlingen. Psykisk och fysisk illabefinnande och ibland ett förändrat utseende påverkar i stort utsträckning deras livskvalitet. Patienter upplever en försämring av sociala relationer och negativt bemötande från sjukvårdspersonal i samband med deras sjukdom. Hepatit C betyder ett stort lidande för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om patientens sjukdom och dess påverkan på livskvaliteten för att kunna bemöta patienten med respekt för dennes värdighet och integritet. Diskriminering och utslagning av personer med Hepatit C genom samhället och familjen förekommer i stor utsträckning vilket kan har sitt ursprung i okunskap. Bättre information för sjukvårdspersonal, samhället och drabbade familjer till personer med Hepatit C kan hjälpa till att integrera dem på ett bättre sätt och erbjuder patienterna en känsla av stöd.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Ödman, Elise, and Maria Magni. "Att leva med en obotlig sjukdom.Att leva med en obotlig sjukdom." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16379.

Full text

Abstract:

HIV är en av de största epidemierna i världen och i Sverige lever ca 5300 personer med HIV idag. HIV är en långvarig sjukdom där behandlingen består av bromsmediciner. Över hela världen är HIV förknippat med fördomar. Att drabbas av HIV innebär stora påfrestningar och omvälvningar i livet. Många upplever en känsla av skam, stigma och diskriminering vilket kan leda till ett lidande. Vårdpersonal behöver kunskap om HIV-sjukdomen och hur den upplevs av personer. Det kan hjälpa vårdpersonalen i vården av och i mötet med HIV-smittade personer. Syftet är att beskriva personers upplevelser av att få diagnosen HIV och hur det är att leva med sjukdomen. Uppsatsen är en litteraturstudie baserat på vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning. En litteratursökning i vårdvetenskapliga databaser gjordes vilket resulterade i tio artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Likheter och skillnader i studiernas resultat identifierades och utmynnade i två huvudteman och åtta subteman. Upplevelser i samband med diagnos beskriver olika reaktioner i samband med att personerna får sin diagnos och känslan av att vara annorlunda. Att leva sitt liv med HIV beskriver hur personerna lever vidare, betydelsen av omgivningens stöd och upplevelser av möten i vården. Det mest framträdande i resultatet är livsförändring, stigmatisering, andlighet och upplevelser av möten i vården, vilka tas upp i diskussionen. Där betonas också vikten av att vårdpersonalen individanpassar vården, utgår ifrån ett livsvärldsperspektiv och att han/hon bemöter individen med respekt och värdighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Clara, Rydmyr, and Jalstrand Tereze Lindh. "Sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar om att ge omvårdnad till patienter med bakomliggande psykisk sjukdom på kirurgiska vårdavdelningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294934.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Tidigare forskning belyser att personer med bakomliggande psykisk sjukdom eller ohälsa stigmatiseras och diskrimineras både i samhället men även inom hälso- och sjukvården. Det är därför viktigt att se hur sjuksköterskor upplever och uppfattar hur det är att ge omvårdnad till denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien är att utforska sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar av att ge omvårdnad till patienter med bakomliggande psykisk ohälsa och psykisk sjukdom medan de vårdas på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: Åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer utfördes med sjuksköterskor från fyra olika kirurgiska vårdavdelningar. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier; upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom eller ohälsa, uppfattningar relaterade till ansvarsfördelningar inom vården och upplevelser av kunskap relaterade till psykisk sjukdom och ohälsa. Sjuksköterskorna i denna studie gav uttryck för både positiva och negativa upplevelser och uppfattningar kopplat till att vårda denna patientgrupp. De uppfattade ofta att personer med bakomliggande psykisk sjukdom eller ohälsa var vårdkrävande och tillskrev dem negativa karaktärsdrag. De upplevde även att de inte hade kunskap eller resurser till att ge dessa personer god omvårdnad när de vårdas på kirurgiska vårdavdelningar Slutsats: Sjuksköterskor i denna studie gav uttryck för olika upplever och uppfattningar kopplat till att ge omvårdnad till patienter med bakomliggande psykisk ohälsa och psykisk sjukdom inom somatisk vård. Upplevelserna och uppfattningarna var av så väl positiv som negativ karaktär och upplevelserna kan kopplas samman med tidigare forskning som visar att patienter kan uppleva diskriminering och stigmatisering kopplat till psykisk ohälsa och sjukdom. För att öka förutsättningarna för jämlik och patientcentrerad omvårdnad upplevde sjuksköterskorna att kontinuerlig utbildning kring psykiatrisk omvårdnad är viktig även för sjuksköterskor som är verksamma utanför specialiserad psykiatrisk vård.
Background: Previous research highlights that people with underlying mental illness or disorders are stigmatized and discriminated against, both in society and within the health care system. It is therefore important to see nurses perceive and understand how it is to provide care to this population. Objective: The purpose of the study is to explore nurses' experiences and perceptions of providing care to patients with underlying mental illness and or mental disorders while being treated in surgical wards. Method: Eight semi-structured qualitative interviews were conducted with nurses from four different surgical wards. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. Results: The results are reported in three categories; experiences of caring for patients with mental illness, perceptions related to the allocation of responsibilities in care and experiences of knowledge related to mental illness. The nurses in this study expressed both positive and negative experiences and perceptions related to caring for these patients. They are often perceived that people with underlying mental illness was demanding and attributed them there with negative character traits. They also felt that they did not have the knowledge or resources to give these people good care when they are cared for at a surgical wards. Conclusion: Nurses in this study expressed different experiences and perceptions related to providing care to patients with underlying mental health and mental illness in somatic care. The experiences and perceptions were of positive as well as negative character and experiences can be linked with previous research showing that patients may experience discrimination and stigma associated with mental illness and disease. To improve the conditions for equitable and patient-centered care nurses experienced that continuous training in psychiatric nursing is also important for nurses who are active outside specialized psychiatric care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Wester, Jennifer, and Mi Greco. "Stigmatisering av substansbruksyndrom - Patienters upplevelser och erfarenheter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26701.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Substansbruksyndrom är en stigmatiserad kronisk sjukdom. Etiologin bakom sjukdomen anses vara multifaktoriell, med såväl ärftliga som miljöbetingade riskfaktorer. Personer med substansbruksyndrom som brukar illegala substanser är särskilt utsatta då de enligt lag begår ett brott genom sitt bruk. Hälso- och sjukvårdspersonal har uttryckt att de upplever personer med substansbruksyndrom som våldsamma, manipulativa, aggressiva och oartiga. Jämlik hälso- och sjukvård innebär att alla patienter ska erbjudas vård utifrån behov och på lika villkor.Syfte: Att belysa de upplevelser och erfarenheter som personer med substansbruksyndrom har av bemötandet från vårdpersonal. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie. Litteratursökning utförd i databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed. Studiedeltagarna innefattade personer med substansbruksyndrom. Kvalitetsbedömning av inkluderade artiklar utfördes enligt SBU:s granskningsmall. Resultatet analyserades genom induktiv tematisk analys.Resultat: Personer med substansbruksyndrom återger för återkommande upplevelser av dåligt bemötande från vårdpersonal. Negativt bemötande leder till att patienter inte vill söka vård. Inom skadereducerande verksamheter känner sig personer med substansbruksyndrom välkomna.Konklusion: Bemötandet gentemot personer med substansbruksyndrom måste förbättras för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad och jämlik hälso- och sjukvård.
Background: Substance use disorder is a stigmatized chronic disease. The etiology behind substance use disorder is considered to be multifactorial, with hereditary as well as environmental risk factors. Persons with substance use disorders who use illegal substances are particularly vulnerable as they according to the law commit a crime through their substance use. Health care professionals have expressed that they see people with substance use disorders as violent, manipulative, aggressive and impolite. Equal health care means that all patients should be offered care based on need and on equal terms.Aim: To draw attention to how people with substance use disorder experience the treatment they receive by health care professionals.Method: Qualitative systematic literature review. Literature search was made using Cinahl, Psycinfo and PubMed. The study participants included persons with substance use disorder. Quality assessment of included articles was made according to SBU's review template. The results were analyzed using inductive thematic analysis.Results: Persons with substance use disorder report recurrent experiences of poor treatment from health care professionals. Negative attitudes lead to patients not wanting to seek health care. People with substance use disorders feel welcome in harm reduction services.Conclusion: The treatment of this patient group must be improved in order to practice person-centered care and equal health care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Yousuf-Sahlsten, Mona, and Gustafsson Sara Troukis. "Patientens upplevelse av stigmatisering vid psykisk sjukdom i vårdande sammanhang." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26198.

Full text

Abstract:

Psykisk ohälsa är ett utbrett folkhälsoproblem i samhället. Människor som söker vård för sin psykiska ohälsa drabbas ofta av vårdarens fördomar och upplever sig stigmatiserade. De känner sig missförstådda och nonchalerade av vården, vilket bidrar till en känsla avhopplöshet och undvikande att uppsöka vård. Denna uppsats beskriver patientens upplevelse av stigmatisering i vårdande sammanhang. Detta presenteras i en sammanställning av 11 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats i en litteraturstudie. Resultatet visar att stigmatisering leder till en känsla av maktlöshet och utanförskap, medan patientens egentliga behov är att få vara delaktig i sin vård och bli tagen på allvar. Diskussionen uppmärksammar brister i bemötandet hos vårdgivaren i form av avsaknad av livsvärldsperspektiv och kommunikation. Genom att uppmärksamma patientens upplevelser kring stigmatisering belyses betydelsen i bemötandet av patienten. För att kunna ge ett bra bemötande behövs kunskap och förståelse hos sjuksköterskan, därför bör arbetet utföras med respekt och omtanke för den enskilda individen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Bakos, Marit. "Patientens upplevelse av patientdagbok och mottagningsbesök." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155805.

Full text

Abstract:

Bakgrund: En patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning utsätts för många traumatiska upplevelser både psykiskt och fysiskt samt drabbas av minnesluckor och overkliga upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur patientdagboken och mottagningsbesöket har påverkat bearbetningen av upplevelserna av vårdtiden på intensiven och rehabiliteringen efter sjukvårdsvistelsen. Metod: Datainsamling gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elva patienter som hade legat tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelningen och fått en patientdagbok och varit på ett uppföljande mottagningsbesök. Data analyserades enligt Burnards och Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem teman som speglar informanternas uppfattning om patientdagboken och mottagningsbesöket. Tema:1) Patientdagboken har hjälpt patienten förstå att det har hänt och vad som har hänt under intensivvårdtiden. 2) Redskap för att kunna förklara för vänner och familj. 3) Patientdagboken gav ett positivt gensvar till patienten och de hade få funderingar på utveckling av den. 4) Mottagningsbesöket har gett patienten en verklighetsförankring till sina upplevelser från intensivvårdtiden. 5) Patienterna var positiva till mottagningsbesökets innehåll och hade få funderingar på utveckling. Slutsats: Denna studie har visat att patientdagboken och mottagningsbesöket är av stor betydelse för patienten i sin bearbetning av sina upplevelser från intensivvårdtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Johansson, Jakob, and Niklas Lindgren. "Osäkerhet och Rädsla : Patientens upplevelse av förmaksflimmer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38647.

Full text

Abstract:

Förmaksflimmer är den vanligaste ihållande arytmin och förekomsten förväntas öka i samband med en åldrande befolkning. Förmaksflimmer påverkar patienten både psykiskt och fysiskt, vården bör utgå från patientens egna upplevelser för att bli personcentrerad. Syftet med studien var därför att beskriva vad patienters upplevelse är av förmaksflimmer. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Via en systematiskt strukturerad litteratursökning anträffades sju vetenskapliga artiklar som användes i litteraturstudiens resultat. Genom en innehållsanalys framkom tre huvudkategorier: Osäkerhet och rädsla, förändringar i vardagen och mötet med vården. Resultatet visar att patienter upplevde ångest, oro, rädsla och osäkerhet relaterat till förmaksflimmer och medicinsk behandling. Fysisk och psykisk påverkan samt medicinsk behandling orsakade livsstilsförändringar och begränsningar i patienters vardag. Ett gott bemötande från sjukvårdspersonal medförde en minskning av den rädsla, oro och ångest som patienter med förmaksflimmer upplevde. Framtida forskning bör fortsatt undersöka och utöka kunskapen om patienters upplevelser och känslor i relation till förmaksflimmer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Hansson, Elina, and Amanda Vikström. "Delaktighet och säkerhet vid bedsiderapportering : Patientens och sjuksköterskans upplevelse." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-374621.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Överrapportering sker ofta vid varje skiftbyte inom slutenvården. Traditionellt sker detta mellan sjuksköterskor, i frånvaro av patienten. Informationsöverföring är den process i patientens vård där flest fel riskerar att uppstå. Syfte: Att beskriva patientens och sjuksköterskans upplevelse av bedsiderapportering, inkluderat patientens delaktighet och säkerhet.Metod: Tio relevanta empiriska artiklar inkluderades i litteraturstudien där databasen PubMed användes. Den teoretiska referensram som användes i litteraturstudien var Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Resultat: Fyra kategorier identifierades som redogör för patienternas och sjuksköterskornas upplevelser av bedsiderapportering och presenterades i underrubrikerna; integritet, säkerhet, delaktighet och kommunikation. Resultatet visar att majoriteten av både patienter och sjuksköterskor upplevde bedsiderapportering som något positivt och att det främjade patientens delaktighet och säkerhet. Slutsats: Bedsiderapportering är en metod där patienternas inkluderande bidrog till en bättre kommunikation med sjuksköterskorna. Patienternas integritet ansågs vara viktig men sjuksköterskor upplevde det svårt att hantera och skydda. Patienter ansågs uppskatta interagerandet med sjuksköterskor och metoden kan vara användbar i vården för att inkludera patienterna.
Background: Handover occurs at every shift change within the hospital. Traditionally this happens between nurses, in the absence of patient. The information transfer is the process involved in the patient’s care where the most errors may occur. Aim: To describe the patient’s and nurse’s experiences of bedside handover, including patient’s participations and security.Method: Ten relevant empirical articles were included in this literature study with the use of the database PubMed. The theoretical framework for this study was Joyce Travelbees nursing theory. Result: Four categories were identified which explains patients’ and nurses’ experiences of bedside handover and were presented under in the subheadings; integrity, safety, participation and communication. The result shows that the majority of patients and nurses experienced bedside handover as something positive and that it promoted the patient’s participation and security. Conclusion: Bedside handover is a method where the patients’ participations contributed to a better communication with the nurses. Patients’ integrity were considered important but the nurses experienced that it was difficult to handle and to protect. Patients appreciated the interactions with the nurses and that the method could be useful in the health-care to include the patients.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Nielsen, Isabell, and Hanna Werner. "Patientens upplevelse av ett cancerbesked." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-5858.

Full text

Abstract:

Varje år diagnostiseras över 50 000 individer med cancer i Sverige. Ett cancerbesked väcker blandade känslor och associeras ofta med lidande och död. Ett svårt besked kan leda till en förändrad livssituation och kan även ses som början på en lång och mödosam resa. En vetenskaplig litteraturstudie baserad på 15 originalartiklar genomfördes med syftet att belysa patientens upplevelse av ett cancerbesked och därmed öka sjuksköterskans förståelse för patientens situation samt fördjupa kunskaperna inom ämnet. Genom litteraturgranskningen identifierades tre teman: information, emotionella reaktioner samt psykosocialt stöd. Patienten upplever att det är viktigt att informationen ges på ett öppet och ärligt sätt. Vidare framkom det betydelsefullt att uppmärksamma patientens emotionella reaktioner i samband med beskedet. Eftersom upplevelsen av ett cancerbesked påverkar patientens fortsatta upplevelse av sin sjukdom, har sjuksköterskan en viktig roll att fylla genom att erbjuda psykosocialt stöd i de olika tänkbara situationer som kan uppkomma i samband med ett livsavgörande besked. Fortsatt forskning behövs för att jämföra hur de rekommendationer som finns angående delgivandet av ett svårt besked överensstämmer med patienternas egna upplevelser och önskemål.

Every year, over 50 000 individuals in Sweden are diagnosed with cancer. The disclosure of the cancer diagnosis arouses emotions and is often associated with suffering and death. Receiving bad news may lead to changes in life and can also be seen as the beginning of a long and difficult journey. A scientific study based on 15 original articles was carried out with the purpose to identify the patient’s experience of receiving a cancer diagnosis and therefore increase the nurse’s understanding for the patient’s situation and deepen the knowledge of the subject. When examining the articles three themes were identified: information, emotional reactions and psychosocial support. The patient experience that it is important that the information is given in an open and honest manner. Patients also find it important that their emotional reaction is being observed as receiving the diagnosis. As the disclosure of the cancer diagnosis affects the patient’s further perception of the disease the nurse has an important role providing psychosocial support in various situations that may arise in connection with the disclosure. Continued research is needed to compare how guidelines for giving bad news to a patient correspond with the patient’s own experiences and preferences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Nolhed, Carolin, and Anna Nordin. "HIV-smittade patienters upplevelser av stigmatisering och diskriminering i mötet med sjukvårdspersonal. : -En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19554.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Berglund, Celina, and Frida Ingerhed. "Patientens upplevelse av opioidbehandling : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38866.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Försäljningen av receptbelagda opioider fyrdubblades mellan 1999–2014 i USA. Opioidberoende klassificerades som en kronisk medicinsk störning och ett missbruk utvecklades när dosen på läkemedlet inte längre kontrollerades av en läkare. Sjuksköterskan spelade en viktig roll i kontroll, uppföljning och utvärdering av opioidadministreringen. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser hos patienter med kronisk smärta som utvecklat beroendeproblematik efter långvarig opioidbehandling. Metod: Detta var en litteraturöversikt med induktiv ansats. Kvalitativ och kvantitativ forskning användes för att sammanställa resultatet. Artiklarna analyserades via Graneheim och Lundmans innehållsanalys samt enligt Friberg. I resultatet inkluderades en artikel med mixad metod som analyserades enligt båda metoderna. Resultatet skrevs utifrån nio kvalitativa resultat och åtta kvantitativa resultat. Resultat: Patienter med kronisk smärta och långvarig opioidbehandling upplevde både en förbättrad och försämrad livskvalité. Patienterna kände sig beroende av opioiderna. Patienterna var oroliga för förutfattade meningar samt diskriminering för sitt opioidanvändande. Bristande stöd från sjukvården beskrevs och det upplevdes svårt att hantera sitt beroende. Psykiska konsekvenser framkom samt orsaker och samband till opioidberoende återfanns. Diskussion: En känsla av sammanhang var viktig för patienter med beroendeproblematik. De behövde få förslag på olika behandlingsalternativ för att bli delaktig i vården samt för att öka deras autonomi. Sjuksköterskan behövde stötta dessa patienter genom ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsats: Denna forskning var viktig för att minska eventuella patientskador. Vårdpersonal behöver kunskap om patienters upplevelse för att kunna bedriva en god personcentrerad omvårdnad.

Examinationsdatum: 2020-03-25

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Bengtsson, Jonny, and Alexander Löfman. "Patientens upplevelse av triage och vård på akutmottagning." Thesis, Mittuniversitetet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13507.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård. Den långa väntan leder till att patienterna får en lägre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Att ge patienten information om hur lång eventuell väntan kan bli och varför de får vänta upplever patienten som positivt och får därigenom en högre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Diskussion: Efter triageringen är det viktigt att informera angående hur lång väntetiden kan räknas bli. Även om patienten inte har livshotande symtom måste sjuksköterskan skapa trygghet hos dem då de ofta känner mycket oro och ovisshet. Slutsats: Att bemöta patienten korrekt samt ge information angående triagen, eventuell väntetid, vart de kan köpa mat och dryck skapar en högre grad av tillfredsställelse hos patienten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Olsen, Sandra, and Lina Kjölvmark. "Multiresistenta staphylococcus aureus : sjuksköterskans roll och patientens upplevelse." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13724.

Full text

Abstract:

Bakgrund: MRSA sprids särskilt lätt i sjukhusmiljöer. Infektioner orsakade av dessa bakterier är ett välkänt internationellt problem och sjukdomsfall med MRSA klassas från 2004 som allmänfarliga sjukdomar. Sjuksköterskan bär ansvaret för omvårdnaden kring patienten vilket inkluderar att förhindra smittspridning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll i att förhindra smittspridning av sjukhusrelaterade MRSA samt patients upplevelse av smittorisk av isolering. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 15 vetenskapliga orginal artiklar. Resultat: Underbemanning och dålig handhygien ökade risken för spridning och det var dålig följsamhet på sjukhus runt om i världen. Utbildning och information om MRSA till sjuksköterskor var en viktig del för att hindra spridning. Isolerade patienter som bar på MRSA kände sig kränkta, orena, rädda och dessutom fanns det en stor känsla av skam. Diskussion: Vikten av fullbemannad avdelning bestryktes, handhavandet av infektionssjuksköterska skall vara optimalt och det var samställighet med resultatet gällande utbildning. Sjuksköterskans ansvar över patientens omvårdnad krävde god empati och förståelse kring patientens upplevelse av att vara smittad. Slutsats: sjuksköterskan spelar en viktig roll i smittspridningen av MRSA. Genom tydliga riktlinjer angående hygien och utbildningar om MRSA kan sjuksköterskor bidra till att minska spridningen och patientens lidande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Sigvardsson, Eva, and Marie Andersson. "Patientens upplevelse av tvångsvård och tvångsåtgärder : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19616.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att drabbas av en allvarlig psykisk störning påverkar hela människan och gör att individen hamnar i en utsatt position. Samhället har ett ansvar och en skyldighet att skydda människor när de på grund av psykisk sjukdom är farliga för sig själva eller för andra. Ibland måste därför vård kunna ges, även om det är mot individens vilja. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin. Metod: Litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar utgör grunden för resultatet. Resultat: Beskrivs utifrån fyra teman. Negativa upplevelser av tvångsvård: Fängslad och utelämnad i ovisshet, där det som framför allt var påfrestande var det fysiska tvånget. Positiva erfarenheter av tvångsvård och tvångsåtgärder: En avskildhet som kunde ge ro, stöd och en trygghet. Vikten av information och möjlighet att kunna behålla sin autonomi. Hur patienter inom psykiatrisk tvångsvård upplever personalen: Patienterna upplevde att de var underställda personalen som var inkompetenta och sällan hade tid för patienten. Andra beskrev personalen som ett stöd och en resurs. God omvårdnad, empati och närhet kunde kompensera för negativa upplevelser. Diskussion och slutsats: Kvaliteten i kontakten mellan patient och personal inverkar på hur tvångsvård och tvångsåtgärder upplevs. Ytterligare forskning är nödvändig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Astner, Linda-Mari, and Eva Camilla Jonsson. "Sjuksköterskans och patientens upplevelse i samband med sjukvårdsrådgivning." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14858.

Full text

Abstract:

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svår roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer är sårbara och beroende av hjälp. De flesta samtal resulterar i råd om egenvård. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvårdsrådgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanställdes. Resultat: Fem huvudkategorier framkom: Saknad av visuell kontakt, svåra samtal, sjuksköterskans arbetssituation, sjuksköterskans egenskaper och patientens upplevelse av sjukvårdsrådgivning. Telefonsjuksköterskan hade en komplicerad arbetsuppgift med att guida och bedöma vården för vårdsökande. De ansåg att de hade ett värdefullt arbete som var både utvecklande och stimulerande. För patienterna var det viktigt att bli bemötta med respekt och bli betrodda. Diskussion: Det kunde skapa en oro och osäkerhet i bedömningen att inte få tala till den berörda personen direkt. Sjuksköterskan förlitade sig på sin erfarenhet då beslutstöden kunde brista i informationen. För patienten var det viktigt att få delta i beslutsprocessen och få ett gott bemötande för att känna tillfredställelse. Slutsats: Denna studie visar att mer forskning kring patientens upplevelse är nödvändig för att utveckla sjukvårdsrådgivningen ytterligare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Askefjord, Nathalie, and Elin Eklind. "Humor i omvårdnad : Sjuksköterskans verktyg och patientens upplevelse." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28743.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Humor har en multipel inverkan på människan både psykologiskt och fysiologiskt. Över 80 procent av observerade möten i sjukhusmiljö visades innehålla någon form av humor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva humor som ett verktyg i omvårdnaden, ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syftet var också att utforska hur patienter upplever humor. Vidare var syftet att undersöka den metodologisk aspekten, undersökningsgruppen. Metod: En allmän litteraturstudie med beskrivande design som grundades på 12 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Sjuksköterskor använde humor som ett verktyg att bygga relationer, skapa band och framkalla en känsla av gemenskap. Enkel vardaglig humor användes mest inom omvårdnad. Mottaglighet för humor hos patienter var individuellt och sjuksköterskan bör tillämpa, baserat på intuition och erfarenhet, rätt humor till rätt patient. Oerfarna sjuksköterskor kunde bära på en rädsla att framstå som oprofessionella vid användning av humor i vårdsituationer. Sjuksköterskor ansåg att stress hade en god inverkan på kvantiteten av humoranvändningen, dock blev de mindre mottagliga för humor från andra. Patienters upplevelse av humor var välvillig och de önskade humor i vårdrelationer. Slutsatser: Humor är en viktig del av omvårdnad. Humor kan bidra till ett bättre samspel, skapa lugn och ge ljus åt de mörkaste situationer. Missförstånd kan uppstå i användandet av humor mellan sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskor måste därför vara lyhörda i sin roll och kunna identifiera när och hur humor bör tillämpas. Sjuksköterskor, både nyutexaminerade och mer erfarna bör få mer kunskap om humorfenomenets för- och nackdelar. Detta för att sjuksköterskor ska lita på sin intuition och använda mer humor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Fastén, Hanna, and Andersson Elin Jansky. "Motiverande samtal som verktyg : Sjuksköterskans och patientens upplevelse." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23566.

Full text

Abstract:

Folkhälsosjukdomar som bland annat diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdom blir vanligare för varje år och är en av orsakerna till den globala dödssiffran. Folkhälsosjukdomar går att förebygga genom kost, motion och att undvika faktorer som bidrar till ökad risk för ohälsa som rökning och alkoholkonsumtion. För att hjälpa patienten som riskerar att drabbas av en folkhälsosjukdom eller som redan är drabbad kan sjuksköterskan tillämpa motiverande samtal (MI) i kommunikationen med patienten. Författarna har valt att undersöka hur MI som verktyg fungerar för sjuksköterskan och patienten. Syftet är att belysa sjuksköterskans och patientens upplevelse av motiverande samtal som verktyg. Det har gjorts en litteraturöversikt efter Fribergs modell. Översikten har gjorts på 10 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Resultaten delades in i sex olika teman: samspelet mellan sjuksköterska och patient, arbetsbelastning och värdet av tid, kunskap och erfarenhet, organisatoriskt stöd, behov av att ändra arbetssätt och inställning till MI som verktyg. Studien visar att samspelet mellan patienten och sjuksköterskan är mycket viktigt under arbetet med MI. Det krävs ett intresse och en vilja från sjuksköterskans sida för att kunna använda verktyget tillsammans med patienten. Sjuksköterskan behöver en bred kunskap för att kunna möta patienten. För att sjuksköterskan inte ska falla tillbaka till tidigare rutiner så är det egna intresset och stöd från organisationen essentiellt för sjuksköterskan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Lindell, Nina, and Emelie Tholander. "Att leva med HIV - upplevelser av stigmatisering i det dagliga livet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26860.

Full text

Abstract:

Bakgrund: HIV räknas idag som en kronisk sjukdom, som för personen som lever med det innebär en livslång läkemedelsbehandling. Dagens läkemedelsbehandling innebär en liten risk att föra smittan vidare om den är välinställd. Trots detta är HIV ett tabubelagt ämne, där stigmatisering mot dessa personer förekommer i deras dagliga liv. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer som lever med HIV upplever stigmatisering i sitt dagliga liv.Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studierna som användes är hämtade ifrån databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Utifrån litteratursökningen valdes artiklar ut som sedan kvalitetsgranskades. De studier som gick igenom granskningen analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades i studierna. Det första temat var Leva med en hemlighet, där problematiken angående avslöjande av sin diagnos framgick. Det andra temat var Bemötande inom sjukvården, där det framgick hur personer med HIV beskrev sin upplevelse av tillit och bemötande i sjukvården. Det tredje temat var Relationer, som tar upp de olika relationer som man har i ett dagligt liv. Konklusion: Stigmatisering i det dagliga livet är något som genomgående i studierna upplevdes av personer som lever med HIV. Att bibehålla kontroll över sin diagnos och hur och när denna ska avslöjas var av största vikt. Skammen och skulden över diagnosen påverkade personerna som lever med HIV negativt då det skapades ett självstigma relaterat till deras egna förutfattade meningar. Personer som lever med HIV hade frekvent upplevt stigmatisering inom hälso- och sjukvård vilket skapade brist på tillit och förtroende till sjukvårdspersonal. För att undvika stigmatisering i olika kontexter finns det ett tydligt behov av kunskapsutveckling både på samhällsnivå och inom hälso- och sjukvård.
Background: Today, HIV is considered a chronic disease, which for the person living with it means lifelong drug treatment. Current drug treatment involves a small risk of transmitting the infection if treatment is well-tuned. Despite this, HIV is a taboo subject, and stigmatization against those affected is common. Aim: The aim was to investigate how individuals living with HIV experience stigmatization in their daily life. Method: The method was a literature search with a qualitative approach. The studies used where from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The quality of the studies was evaluated through a qualitatively review. The final studies were then analysed through a content analysis. Results: Three themes were identified from the studies. The first theme was “Living with a secret”, where the problem of disclosure of their diagnosis emerged. The second theme was “Treatment in the healthcare sector”, in which individuals with HIV described their experience of trust and conduct within the health care system. The third theme was “Relationships”, which highlighted the various relationships occurring in daily life. Conclusion: Throughout the studies, stigmatization in daily life was experiences by individuals living with HIV. Maintaining control over their diagnosis and how and when this was revealed was of the utmost importance. Shame and guilt over the diagnosis affected individuals negatively, creating a self-stigma related to their own preconceived opinions. Individuals living with HIV had frequently experienced stigmatization in the healthcare system, which created a lack of trust and confidence in healthcare professionals. In order to avoid stigmatization in different contexts, there is a clear need for improved knowledge both at the community level and within the health care sector.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Hedelin, Martina, and Golriz Mirtar. "Att leva med hemodialys : Patientens upplevelse." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17904.

Full text

Abstract:

Senaste rapporten från SNR (svenskt njurregister) visar att 2012 genomgick 3026 patienter hemodialys i Sverige. De vanligaste orsakerna till att en person påbörjar hemodialys är glomerulonefrit, diabetesnefropati och polycystisk njursjukdom. Symtom som kan ses kan ses på sjukdom är trötthet, illamående och klåda. Hemodialys är en behandling där patientens blod leds ut ur kroppen och går igenom en syntetiskt konstruerad njure med ett renande filter. Blodet återförs därefter till patienten. Behandlingen är tidskrävande för patienten och innebär ofta flera besök i veckan på en dialysavdelning. Behandlingen tar vanligtvis 4-5 timmar och pågår under tre tillfällen per vecka. Denna litteraturstudie har till syfte att belysa patienters upplevelse av hemodialysbehandling vid kronisk njursjukdom. Nio studier har granskats varav sex kvalitativa och tre kvantitativa. I resultatet framgick hur patienter ständigt påverkades av hemodialys behandlingen. De områden som särskilt framkom var påverkan på tiden, arbetsrelaterade bekymmer, upplevelser av vårdrelationen, att anpassa sitt liv efter en eventuell transplantation, hur själva behandlingen påverkade patienten och upplevt stöd från omgivningen. I diskussionen reflekterades över vikten av ett öppet klimat på vårdavdelningen så att patienten känner sig bekväm att ta upp ämnen som hon eller han behöver samtala om.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Dahlgren, Ida, and Johan Rosén. "Patientens upplevelse av återhämtning vid dagkirurgi." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26934.

Full text

Abstract:

Dagkirurgi innebär att utskrivning av patient sker samma dag som det att operationen genomförs. Dagkirurgi som metod ökar och tidigare forskning visar att det finns utrymme för förbättring i patientvården både gällande information och smärthantering samt att patienterna var nöjda med metoden fram tills dess att de skrevs ut och ansåg att den svaga länken i kedjan var den efterföljande vården i hemmet. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ analys sammanställdes. Syftet var att sammanställa hur sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder påverkar patientens upplevelse av återhämtning vid dagkirurgi. Resultatet visade att sjuksköterskan kan påverka patientens upplevelse av återhämtning med omvårdnadsåtgärder. Dessa omvårdnadsåtgärder är uppföljning och återkoppling, adekvat information och undervisning samt positivt och personcentrerat bemötande.
Day surgery means that the patient has the operation and is released from the hospital under the course of a single day. Day surgery as a method is increasing and research shows that there is room for improvement in patient care both regarding information and pain management but also that the patients were satisfied with the method until they were released from the hospital and that the weak link in the chain was the subsequent care at home. The method used was a systematic literature study summarizing 10 scientific articles with qualitative analysis. The aim was to summarize how nurses’ nursing interventions affect the patient's experience of recovery in day surgery. The result in the study showed that nurses can, with nursing interventions, affect the patient's experience of recovery. These nursing interventions are follow-up and feedback, adequate information and education, plus positive and person-centered personal treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Lund, Madelene, and Carolina Sundström. "Patientens upplevelse av information ingör gynekologiska ingrepp och undersökningar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11935.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever information inför gynekologiska ingrepp och undersökningar. Metoden som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Data insamlades via två databaser, Medline och Cinahl. Andra sökstrategier var manuell sökning i valda källor. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet, dessa kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Huvudresultat: Resultatet visade att vissa kvinnor saknade information om olika behandlingsalternativ, information om förberedelser samt information om postoperativa perioden. Många kvinnor tyckte dock att denna information varit bra. Många tyckte information angående indikationer för operation som bra, många ville inte ha för detaljerad information, vissa saknade information för att kunna ställa följdfrågor och kvinnor tyckte information om bl.a. kirurgisk teknik var bra. Kvinnorna var ofta nöjda med informationen och att lita till vårdpersonalen. Kvinnorna upplevde oftast den givna informationen som tillräcklig. Slutsats: Författarna anser att vidare forskning bör bedrivas inom området då det i studien framkommit att kvinnor många gånger saknar information kring sin undersökning samt ingrepp. Då upplevd informationsbrist kan göra att hela vårdupplevelsen blir lidande behövs vidare studier och då främst om hur informationen når patienten bäst då vi sett att information som finns hos personalen inte kommer patienten till nytta alla gånger.
The purpose of this study was to describe how patients perceive information prior gynecological surgery and examinations. Method: The method used to illuminate the purpose was descriptive literature. Data were collected via two databases, Medline and Cinahl. Other search strategies were manual search of selected sources. 15 numbers of articles were included in the result. Quality was reviewed, analyzed then summarized. Main results: Results showed that some women lacked information about treatment options, information about preparation and information about the postoperative period. Many felt that this information was good. Many thought that the information about indications for surgery were good, many women didn´t want the information to detailed, some lacked information to come up with additional questions and women thought that the information about such as surgical technique was good. Women were often satisfied with the information and with trusting the caregivers. Women usually experienced the given information to be adequate. Conlusion: The authors believe that further research should be conducted in the area where the study found that women often lack information about their investigation and intervention. This perceived lack of information can make the entire health care experience suffer, therefore further studies are needed, mainly on how to reach the patient with the information as we have seen that information given by the staff is not always received or recognized by the patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Frånlund, Madelene, and Ulrika Nordin. "Patientens upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11572.

Full text

Abstract:

Hjärtinfarkt utgör den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för människan ett lidande där det är viktigt att denne blir sedd som en enskild individ med sina egna speciella behov. Denna litteraturstudies syfte var att belysa patienters upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt. Resultatdelen baserades på 17 vetenskapliga artiklar som klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades. Resultatet visade att oro och rädsla var vanliga förekommande känslor efter en hjärtinfarkt. De deltagande uttryckte att familj och vänner var ett stort stöd. Det framkom även att den information som de deltagande efterfrågade skulle vara individuellt anpassad. I diskussionen framkom det att man som sjuksköterska bör se människan som en enskild individ med en förståelse för patientens unika upplevelse av sin sjukdom. Slutsatsen visar att det fortfarande kvarstår en brist på hur information ska ges till patienter som drabbats av en hjärtinfarkt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Vester, Lisa, and Linda Warg. "Patientens upplevelse av vårdmiljöns estetik och utformning : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16504.

Full text

Abstract:

Vårdmiljöer som patienter möter kan upplevas välkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en känsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen på olika sätt och vårdmiljöns utformning kan ha betydelse för känslan av välbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vårdmiljön på sjukhus som kan påverka patienters upplevelse av välbefinnande. Vi har använt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar använts som svarar på syftet och fokus har varit ett patientperspektiv. I artiklarnas resultat fann vi två huvudkategorier med fyra respektive fem delkategorier. De fysiska element som påverkar patientens välbefinnande är: konst, gröna växter, färg, ljus, natur och ljud. I utformningen av vårdmiljön och hur patienten upplever den framkom följade: att känna sig som hemma, sociala interaktioner, möjlighet till avskildhet, behovet av kontroll, att känna trygghet och säkerhet. Det framgår i de analyserade artiklarna att det är viktigt att kunna vila blicken på något och att ha en utsikt ut mot naturen. Gröna växter omkring sig ger en positiv känsla och att omgivningen upplevs som hemtrevlig kan främja välbefinnandet. Möjligheten att bevara och skapa sociala interaktioner var viktigt samtidigt som möjlighet till avskildhet betonades.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Olsson, Elin, and Lisa Selgeryd. "Patientens upplevelse av och attityder till bedsiderapportering : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27834.

Full text

Abstract:

Bakgrund : Kommunikation i hälso- och sjukvården är viktig för att inte misstag ska uppstå och är betydande vid en överlämning av patientansvaret. I slutenvården sker en rapportering genom att sjuksköterskan som arbetat lämnar över patientansvaret till sjuksköterskan som ska påbörja sitt arbetspass. Bedsiderapportering är en rapporteringsmetod som innebär att patienten är närvarande under rapporten, som kan ske vid patientens sängkant eller i ett enskilt rum. Sjuksköterskor anser att bedsiderapportering ökar patienternas delaktighet men upprätthållandet av sekretess kan i vissa fall påverkas negativt. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, vilket innebär att respektera patientens delaktighet, självbestämmande och integritet. Syfte: Att sammanställa patientens upplevelser av och attityder till bedsiderapportering mellan sjuksköterskor vid ett skiftbyte, inom eller i anslutning till slutenvård. Metod: En litteraturöversikt. Resultatet utgår från 15 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2011 och 2017. Resultat: Delaktighet ansågs öka hos patienter vid användning av bedsiderapportering. Däremot fanns det patienter som önskade mer delaktighet. Patienterna kunde kontrollera att informationen som gavs under bedsiderapportering var korrekt. Vissa patienter upplevde svårigheter att förstå språket medan andra inte påpekade detta som ett problem. Rapporteringsmetoden riskerade inte upprätthållandet av sekretess men däremot kunde flerbäddssalar göra det. Känslig information skulle diskuteras med försiktighet. Konklusion : Bedsiderapportering har en positiv effekt på patienternas delaktighet i hälso- och sjukvården. Patienternas delaktighet i rapportering minskar risken för att fel information om patienten vidarebefordras. Sekretess kan bevaras ytterligare och känslig information bör hanteras varsamt vid användning av bedsiderapportering.
Background : Communication in health care is important to prevent mistakes and is significant during patient handover. A patient handover is performed in hospitals when the outgoing nurse gives a patient report to the incoming nurse. Bedside handover is a method where the patient is present during the report, and it can be done at the patient’s bedside or in a private room. Nurses believe that bedside handover increases patient participation. However, the privacy of the patient can be negatively affected. Nurses need to have an approach with individual focus, which means to respect the patient’s participation, autonomy and integrity. Aim: To compile the patient’s experiences and attitudes regarding bedside handover between nurses during a handover, in or in connection to in-patient health care. Method: A literary review. The result is based on 15 different scientific studies. The studies were published between 2011 and 2017. Results: Patient participation did increase during bedside handover, but some patients wished to have more participation. Patients could verify that the information during bedside handover was correct. Some patients did find it hard to understand the language used by the personnel, other patients did not see this as an issue. The reporting method did not endanger the privacy of patients, but could be negatively affected if a room were shared. Sensitive information should be carefully discussed. Conclusion: Bedside handover has a positive effect on patient participation in health care. Patient participation reduces the risk of inaccurate information about the patient being passed on. The privacy of patients can be further maintained, and sensitive information should be handled carefully during bedside handover.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Andersson, Elin, and Rebecka Fogelberg. "Hiv-positiva patienters upplevelser av bemötandet i hälso- och sjukvården : En allmän litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19614.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att leva med HIV kan vara betungande på många sätt. Vardagen kantas av att i olika sammanhang behöva möta fördomar och negativa attityder. När den HIV- positiva individen behöver uppsöka hälso- och sjukvård bör bemötandet ske på samma jämlika och respektfulla sätt som alla patienter har rätt till. Dock finns det mycket som tyder på att rättigheterna inte upprätthålls. Syfte: Syftet är att beskriva HIV- positiva patienters upplevelse av bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats har använts. Datainsamling av vetenskapliga artiklar har skett i databaserna PubMed och CINAHL. Valda artiklar genomgick en kvalitetsgranskning för att gallra ut de som inte höll måttet, varpå slutligen 9 kvalitativa artiklar valdes ut till resultatdelen. En innehållsanalys utfördes för att utvinna det mest väsentliga, textnära innehållet i artiklarna. Resultat: I resultatet kunde två huvudkategorier utvinnas. Den första var Ett tyst bemötande, under vilken subkategorierna Stigmatisering som genomsyrar bemötandet, Att bemötas med försiktighet, Att få sämre tillgång till vård och stöd, Att bli exponerad samt Ett tyst bemötande påverkar patienten placerades. Den andra huvudkategorin var Det kommunikativa bemötandet, under vilka subkategorier Att få en gott kommunikativt bemötande samt Att få ett dåligt kommunikativt bemötande placerades. Slutsats: HIV- positiva patienter upplever att merparten av hälso- och sjukvårdspersonal innehar fördomar och stereotypa föreställningar som ligger till grund för tydliga omvårdnadsskillnader och ojämlik vård. Denna studie kan således ha betydelse för att belysa den aktuella situationen och som grund för en vidare utveckling och forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Bergström, Anders. "Livets karusell : Patientens upplevelse av bipolär sjukdom." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17935.

Full text

Abstract:

Runt 5% av världens befolkning drabbas av bipolär sjukdom. Sjukdomen innebär att patientens stämningsläge pendlar mellan hypomani eller mani och depression med alla därtill hörande symptom och hinder samt en livslång läkemedelsbehandling. Bipolär sjukdom innebär att i perioder befinna sig i depressionens djupaste mörker för att i andra perioder befinna sig i manins gränslöshet men också den osäkerhet och oförutsägbarhet som pendlingarna mellan de två tillstånden innebär. Bipolär sjukdom medför ett stort lidande och många hinder i vardagen för patienten. Med denna litteraturstudie belyses hur patienten upplever livet med bipolär sjukdom. Studiens resultat baseras på åtta kvalitativa artiklar och en kvantitativ. Sjukdomen medför för patienten ofta en svårighet att acceptera sin diagnos men också en vändpunkt i livet då diagnosen fastställs. Patienten tycks uppleva sina känslor på ett annat vis än den som inte lider av bipolär sjukdom. Kunskapen om sjukdomen i samhället är liten och fördomarna är många vilket leder till en stigmatisering. Patienten har ofta en strävan efter att lära sig mer om sin sjukdom och att lära sig hantera sin tillvaro med sin sjukdom. Något som är av stor vikt för patienten är relationer, såväl till anhöriga som till sjukvården. Sjuksköterskan har en stor betydelse för patienten med bipolär sjukdom och ett av de viktigaste redskap hen har i mötet med patienten är det vårdande samtalet.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Bernling, Sigrid, and Elisabeth Kindahl. "Patientens upplevelse av att leva med ALS." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20343.

Full text

Abstract:

Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS är en neurologisk sjukdom som orsakas då motoriska neuron i hjärnan och ryggmärgen successivt förloras och dör. Då den har ett snabbt förlopp med successiv försämring och slutligen dödlig utgång är det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. Då neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gå förlorad. Detta leder således till totalförlamning av kroppen. Patienten dör oftast till följd av kvävning då andningsmuskulaturen slutar fungera. Tidigare forskning visar att patienter mår dåligt av sin diagnos med exempelvis ångest, oro för närstående och rädsla inför sjukdomen och döden som faktorer. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienters upplevelse av att leva med diagnosen ALS. För att finna lämplig information valdes att göra en innehållsanalys av biografier skrivna av ALS drabbade personer. Vad som framkommit i uppsatsen är att de författare som skrivit biografierna förhåller sig till sjukdomen relativt likvärdigt. Vid analysen framkom fyra teman: Sorg över sjukdomen, Glädje över livet, Skuld och skam och Känslan av förlorad kontroll. De drabbades ambivalens till närstående diskuteras liksom hur glädjen kan framkomma samtidigt som sorgen är närvarande.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Gärdsmo, Anna, and Nathalie Rand. "Patientens upplevelse och erfarenhet av beröring i vården : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3678.

Full text

Abstract:

Bakgrund Redan som spädbarn har människan ett behov av omtanke, empati och närhet för att skapa en tillit till sin omgivning. Massage, terapeutisk, taktil och affektiv beröring har nyttjats som ett komplement till ordinarie läkemedelsbehandling med syfte att lindra psykisk och fysisk smärta. Beröring påverkar individer på olika sätt beroende på tidigare erfarenhet, sjukdomsbild eller självkänsla. Beröring har som egenskap att få en person att känna sig betydelsefull och bekräftad men kan även leda till det motsatta. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse och erfarenhet av beröring i vården. Metod Litteraturöversikt uppbyggd på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklar valdes från databaser PubMed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, sammanställdes i en matris och analyserades. Alla inkluderade artiklar svarade på studiens syfte och utvärderades med utgångspunkt i Margareta Anderssons förklaring av begreppet integritet. Resultat Resultatet visade att beröring optimerade patientens psykiska och fysiska välmående och skapade ett starkare band mellan vårdgivare och vårdtagare. Dessutom upplevde en del patienter en existentiell närvaro vid beröring. Negativa upplevelser uppstod då sjukvårdaren uppvisade bristfällig kunskap, dåligt bemötande och svag närvaro i samband med att beröring gavs. Beroende på vart på kroppen, av vem och på vilket sätt som beröringen gavs kunde detta påverka patientens upplevelse. Vidare speglade resultatet att patienter med psykisk sjukdom i högre grad upplevde beröring som negativ. Slutsats Beröring gav huvudsakligen positiva upplevelser, men även negativa upplevelser för patienten. Det finns ingen enkel förklaring till vilka patienter som upplever beröring positivt och vilka som uppfattar beröring negativt, alla patienter är unika. Däremot kan sjuksköterskan genom kommunikation, respekt och engagemang påverka patientens upplevelse av beröring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Pjerner, Veronica, and Jessica Eriksson. "Patientens upplevelse efter knäprotesoperation och den korta vårdtiden- En intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62857.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Under senare år har det satsats på att effektivisera den elektiva vården (Fast-track”). Vårdtiden efter en total knäprotesoperation (TKA) är i dag bara några enstaka dagar. Studier har visat att det finns en oro hos patienter att bli utskrivna för tidigt. Det finns också studier som visar att operationssjuksköterskan genom perioperativ omvårdnad kan lägga grunden för en effektiv rehabilitering hos patienten efter ett kirurgiskt ingrepp. Denna studie fokuserar på patienters upplevelse av en TKA-operation och hela vårdförloppet med utgångspunkt i den korta vårdtiden.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att genomgå en TKA operation och den korta vårdtiden.Metod:En intervjustudie genomfördes med tio patienter som genomgått en TKA-operation utifrån ett strategiskt urval. Patienternas smärta skattades enligt VAS skalan. Intervjuerna spelades in, skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sex underkategorier som i sin tur skapade tre kategorier framkom; information, bemötande och symtomlindring. Samtliga patienter var väldigtnöjda med upplevelsen av hela vårdprocessen. Bemötandet och information från vårdpersonalen var en del av det som gjorde patienterna nöjda. VAS-skattning visade på hög smärta hos patienterna.Slutsats: Patienternas upplevelse av att genomgå en TKA-operation och den korta vårdtiden sågs som positiv.Trots det positiva resultatet förespråkas mer forskning utifrån ett större antal patienter för att få ett mer generaliserbart resultat av patienternas upplevelser av TKA och den korta vårdtiden. Operationssjuksköterskans delaktighet i den perioperativa vården kan med fördel tas upp i diskussion på rådande sjukhus.
Background:During the past years, there have been investments to make the elective healthcare more effective (Fast-track). The hospital stay after a knee replacement (TKA) is today just a few days. Studies indicate that there is a concern among patients to be discharged too early. There are also studies that shows that the theatre nurse through perioperative care can lay the foundation for an effective rehabilitation of the patient after surgery. This study focuses on the patients experience of a TKA surgery and throughout the care process based on the short hospital stay.Purpose:The purpose with this study was to describe the patient`s experience of undergoing a TKA surgery and the short hospitalization.Method:An interview study was made with ten patients who have undergone a TKA-operation from a strategic selection. The patient`s pain was evaluated with VAS scale.The interviews were recorded, transcribedverbatim and analysed using qualitative content analysis.Outcome:Six subcategories which in turn created three categories emerged; information, treatment and symptom relief. All the patients were very satisfied with the experience of the care process. The treatment and information given from the medical staff was part of what made the patient satisfied. VAS estimation showed that patients scored high pain. Conclusion:The patient ́s experience of undergoing a TKA surgery and the short hospitalization was seen as positive. Despite the positive result further research from a larger number of patients to get a more generalizable result of the patient ́s experiences from TKA and the short hospitalization is advocated. Theatre nurses ́ participation in theperioperative healthcare can advantageously be discussed at the current hospital.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Palanijafi, Azhin, and Dimen Palanijafi. "Patientens upplevelse av livskvalité och depression vid brännskada : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47336.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Chamoun, Sandi. "Patientens upplevelse i samband med dialysbehandling : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43918.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Dialysbehandling är en livslång behandling och kräver att patienten följer upp behandlingsrytmen för att kunna uppnå högsta möjliga livskvalitet. Olika livsförändringar uppstår i samband med uppkomsten av njurinsufficiens och påbörjad dialysbehandling. Livet med dialys innebär ofta ett helt nytt liv för patienterna. Syfte: Att beskriva upplevelser av dialysbehandling hos vuxna patienter med njurinsufficiens. Metod:En litteraturöversikt har använts som metod för att besvara arbetets syfte. Tretton vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av fem olika steg framtagna av Fribergs analysmetod. Huvudresultat:patienterna upplevde brist på information, behov av egen kontroll, förlust av aktiviteter och sociala relationer. Ibland upplevde patienterna behandlingen som påfrestande och hade svårt att anpassa livet efter det. Rädsla upplevdes också av de flesta patienterna, men däremot kunde säkerhet och trygghet upplevas när patienterna fick sin behandling av vårdpersonal som hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet och när de hade familjen och vänner runt om sig. Slutsats:Patienterna hade både positiva och negativa upplevelser i samband med dialysbehandlingen. Vårdpersonalen och familjen spelade en viktig roll i patienterna liv och deras existens gjorde en inverkan i hur patienterna upplevde sin dialysbehandling.
Background:Dialysis treatment is a lifelong treatment and requires the patient to follow up on the treatment rhythm in order to achieve the highest possible quality of life. Different life changes occur in connection with the onset of renal insufficiency and initiated dialysis treatment. Life with dialysis often means a completely new life for patients. Aim:To describe the experiences of dialysis treatment in adult patients with renal insufficiency. Method:A literature review has been used as method for answering the purpose of this work. Thirteen scientific articles have been analyzed using five different steps developed by Friberg’s analysis method. Results:Patients experienced a lack of information, a need of own control, loss of activities and social relations. Sometimes patients experienced the treatment as stressful and had difficulty adjusting life after that. Fear was also experienced by most patients, but on the other hand, safety and security could be experienced when patients received their treatment by healthcare professionals who had enough knowledge and experience and also when they had family and friends around them.Conclusion: The patients had both positive and negative experiences in connection to the dialysis treatment. The healthcare staff and the family had an important role in the patients' lives and their existence made an impact on how the patients experienced their dialysis treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Ishimwe, Monia, and Sandra Våhlin. "Patientens upplevelse av att genomgå Perkutan Koronar Intervention." Thesis, Uppsala universitet, Radiologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443286.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Rydin, Michelle, and Loke Claesson. "Sjuksköterskans och patientens upplevelse och erfarenhet vid smärta och läkemedelsberoende inom sjukvården : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4000.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse och den vanligaste orsaken till att människor uppsöker sjukvården. Att leva med långvarig smärta påverkar människans livskvalitet. Missbruk av beroendeframkallande läkemedel ökar och är idag ett globalt folkhälsoproblem. Det är sjuksköterskans professionella ansvar att bedöma, behandla och lindra smärta. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans och patientens upplevelse och erfarenhet vid smärta och läkemedelsberoende inom sjukvården. Metod En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna eftersöktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL samt manuellt för att därefter kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Vidare analyserades artiklarna med hjälp av en integrerad analysmetod, vilken resulterade i en sammanställning med två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultat Resultatet utgjordes av två huvudkategorier och sex subkategorier. En huvudkategori var sjuksköterskans perspektiv, den andra var patientens perspektiv. De sex subkategorierna var: attityd och förhållningsätt, kunskapsbrist, etiskt dilemma, mötet med sjukvården, att bli tagen på allvar samt partnerskap. Resultatet visade att sjuksköterskor och patienter hade såväl positiva som negativa upplevelser och erfarenheter relaterat till vården av patienter med smärta och läkemedelsberoende. Slutsats Sjuksköterskans bristande kunskap kring begreppet smärta samt sjuksköterskans attityder och förhållningssätt gentemot läkemedelsberoende patienter med smärta, utgör hinder för en god och säker omvårdnad. Mer forskning och utbildning behövs för att inte riskera ett onödigt lidande för denna patientgrupp.
ABSTRACT Background Pain is an individual and subjective experience and the most common cause of people seeking healthcare. Living with chronic pain influences a person’s quality of life. The abuse of dependency developing drugs is increasing and is now a global health problem. It is the nurse’s professional responsibility to appraise, treat and relieve pain. Aim The aim of this study was to explore the patient’s and nurse’s experiences, within the healthcare system, connected to pain and substance use disorder. Method The method was a literature review based on 15 scientific articles and both qualitative and quantitative design where included. Data collection was made in a non-structured and a manual way, in the databases PubMed and CINAHL. Quality assessment was made according to the assessment basis by Sophiahemmet University, which is directed at assessing the quality and scientifically classifying studies. Furthermore, the articles were analysed using an integrated analytical method, resulting in a compilation of two main categories and six subcategories. Results The results were compiled within two main categories and six subcategories. One of the main categories was the nurse’s perspective with the subcategories attitude and approach, lack of knowledge, ethical dilemma. The second main category was the patient’s perspective, with the subcategories the meeting with healthcare, to be taken seriously and partnership. The results showed that nurses and patients both had positive and negative experiences and knowledge related to the healthcare of patients with pain and substance use. Conclusions Nurse’s lack of knowledge about the concept of pain as well as attitudes to, and approach toward patients with substance abuse and in pain, is an obstacle to develop good and safe care. Extended research and education are needed to lower the risk of unnecessary suffering for this group of patients.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Almén, Emelie, and Magdalena Arnesen. "Patientens upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24624.

Full text

Abstract:

Trots att hjärtinfarkt fortfarande är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken ständigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt med fokus på upplevelse av mening, lidande och den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjälpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begränsningar, oro inför framtiden, rädsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förändrat självförtroende. I relationen med sjuksköterskan upplevde patienterna stöd och trygghet men likaså att de inte blev sedda eller att utrymme inte gavs för deras existentiella funderingar. Det är av vikt att sjuksköterskan har förståelse för patientens upplevelse då detta möjliggör en individanpassning av omvårdnaden och skapar mer gynnsamma förutsättningar för sjuksköterskan att identifiera patientens resurser och förmåga till egenvård.
Despite the fact that myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden, the numbers of survivors have constantly increased over the last decade. The aim of this systematic literature review was to explore the patient´s experience of having a myocardial infarction with focus on the experience of meaning, suffering and the human to human relationship with the nurse. A modified version of Goodman´s seven steps was used as method. The results showed that a spiritual conviction could guide the patient to find meaning in the situation. The patients experienced suffering in terms of fatigue, physical limitations, anxiety about the future, fear of death, loss of control and changed self-esteem. In the human to human relationship with the nurse, patients experienced support and safety but also that they were not really acknowledged by the health-care personnel, neither that any space were given for their existential reflections. Understanding patient´s experience makes it possible for the nurse to individualize care and identify the patient´s resources and ability to self-care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Larsson, Matilda, and Ringqvist Amanda. "Patientens upplevelse av oro inför operation : en litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75060.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Kirurgisk verksamhet utgör en väsentlig del av dagens sjukvård. I Sverige utfördes år 2016 drygt 2 miljoner operationer, en siffra som ökar årligen. Inför operation upplever många patienter oro av olika karaktär och intensitet, vilket ger upphov till lidande. Situationen medför att hälso- och sjukvården står inför enorma prövningar då en alltmer avancerad vård ställer högre krav på sjuksköterskan att tillgodose patientens behov. Då varje patient är unik upplevs den preoperativa fasen individuellt. Om sjuksköterskan får kunskap om den enskilde patientens upplevelse av oro kan ett onödigt lidande lindras. Syfte: Att undersöka den vuxna patientens upplevelse av oro inför operation. Metod: Litteraturstudie med 10 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades med innehållsanalys genom utsagor, koder, underrubriker och kategorier. Resultat: I resultatet framkom två kategorier: Maktlöshet och Ängslan. Dessa redovisas med fyra underrubriker: Patienten upplever sig utlämnad, Patienten upplever osäkerhet, Patienten upplever rädsla, Patienten upplever ångest. Slutsats: Många patienter upplever preoperativ oro i varierande form. Majoriteten behöver dessutom hjälp att hantera situationen. Det är därför väsentligt för sjuksköterskan att inhämta kunskap och förståelse om patientens upplevelse av oro inför operation för att lindra dennes lidande. Genom att vara närvarande kan sjuksköterskan bidra till trygghet och skapa en positiv erfarenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Zeleskov, Lilia, and Hong Mei. "Patientnära rond : Patientens och sjukvårdspersonalens perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-309043.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Patientnära rond är ett teamarbete mellan framförallt patient, sjuksköterska och läkare. Ett bra samarbete förbättrar relationen dem emellan. Dessutom har en framgångsrik rond mellan patient och sjukvårdspersonal stor betydelse för att patienten ska kunna få en säker och personcentrerad vård. Därför är det viktigt att få en djupare förståelse för hur patienter och sjukvårdpersonal upplever patientnära rond samt för betydelsen av teamarbetet vid patientnära rond. Syfte: Att belysa vilka effekter patientnära rond har på vårdteam samt att undersöka upplevelsen av patientnära rond utifrån perspektiven från både patienter och sjukvårdspersonal (sjuksköterskor, läkare och medicinstudenter). Metod: En litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Databaser som användes i studien var PubMed, Cochrane Library, Cinahl, SBU och SveMed. Resultat: Resultatet av denna studie indikerar att både patienter och sjukvårdspersonal upplever en ökad tillfredsställelse vid patientnära rond. Vidare visar resultatet att patientnära rond bidrar till att sjukvårdpersonal kan ge patienter en proaktiv omvårdnad, att samarbetet sjukvårdpersonal emellan blir mer effektivt och att patientnära rond gynnar medicinstudenters utveckling samt ökar studenters tillfredsställelse med sin utbildning. En utmaning som sjuksköterskor upplever i samband med patientnära rond är tidsbegränsning – framför allt upplever de att det tar tid för sjuksköterskor och läkare att synkronisera och koordinera mötet mellan patient och vårdpersonal samt att tid för dokumentation är bristande. Läkare upplever dessutom att deras autonomi minskas i samband med patientnära rond. Slutsats: Överlag kan patientnära rond vara ett effektivt sätt att främja personcentrerad vård. Patientnära rond har en positiv inverkan på teamarbete sjukvårdpersonal emellan samt bidrar till ökad tillfredsställelse hos både patienter och sjukvårdspersonal. Det finns dock behov av ytterligare forskning om patienters upplevelse av patientnära rond och vilka specifika åtgärder som kan vidtas för att sjukvårdpersonalen ska kunna samarbeta på ett mer effektivt sätt.
Background: The ward round is a team collaboration mainly between patient, nurse and physician. A good collaboration enhances the relationship between them. In addition, a successful round between the patient and the medical personnel is of great significance for the patient to have a safe and person-centered care. Therefore it is important to gain a deeper understanding of how patients and medical staff experience ward rounds, as well as of the importance of team work during the ward rounds. Aim: To shed light upon the effects of ward rounding on healthcare teams and to explore the experience of ward rounds from the perspectives of both patients and medical staff (nurses, physicians and medical students). Method: A literature study based on 14 scientific articles. Databases used in the study were PubMed, Cochrane Library, CINAHL, SBU and SveMed. Results: The results of this study indicate that both patients and medical personnel experience an increased satisfaction during ward rounds. Furthermore, the results show that ward rounds contribute in making medical personnel provide a proactive care to their patients, that cooperation between medical staff becomes more efficient, and that ward rounding benefits medical students’ development and increases students’ satisfaction with their education. A challenge that nurses experience during ward rounds is time limitation – mainly they experience that it takes time for nurses and physicians to synchronize and coordinate the meeting between patient and medical personnel, and also that the time for documentation is inadequate. Physicians also experience that their autonomy is reduced in relation to ward rounds. Conclusion: Overall, ward rounding can be an effective way to promote person-centered care. Ward rounds have a positive impact on teamwork between medical personnel and contribute to increased satisfaction among both patients and medical staff. However, there is need for further research on patients' perception of ward rounding and which specific measures that can be taken for the medical staff to be able to collaborate more efficiently.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Munoz, Vanessa, and Caroline Rickardsson. "Patientens och sjuksköterskans upplevelse av vårdrelation inom palliativ vård : en litteraturstudie." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1558.

Full text

Abstract:

Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska inom den palliativa vården är betydelsefull och präglas av lindrande åtgärder där det ömsesidiga målet att förbättra livskvaliteten för patienten står i fokus. Sjuksköterskan behöver både kunskap och personliga egenskaper för att känna sig bekväm i rollen och för att få förståelse för patientens upplevelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Blomstedt, Kristina, and Anna Ekbom. "Patientens upplevelse och hantering : - tiden i samband med ett nytt hjärta." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8822.

Full text

Abstract:

Prognosen för överlevnad efter en hjärttransplantation har successivt förbättras, under år 2008 genomgick 44 personer i Sverige operationen. Då hjärtat kan ses som beviset för liv och centrum för våra känslor kan en hjärttransplantation ha en dramatisk inverkan på patienters dagliga liv och hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen i samband med en hjärttransplantation och hur patienter hanterade sin situation. Metoden som användes var litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades, publicerade mellan år 1998 och 2008. Data analyserades utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visade att patienter som levde med en svår hjärtsjukdom upplevde maktlöshet, begränsningar och behov av stöd. Att hantera sin livssituation i samband med en hjärttransplantation innebar användning av olika copingstrategier. Transplantationen gav patienterna nya möjligheter och en känsla av tillfredställelse med livet, vilket hjälpte dem att blicka framåt. I diskussionen framkom att det liv som en hjärttransplantation erbjöd övervägde de motgångar och hinder som upplevdes i samband med ett nytt hjärta. Konklusionen var att genom vidare studier om patienters upplevelser i samband med en hjärttransplantation kan ny kunskap erhållas och omvårdnadsarbetet utvecklas ytterligare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Ingrup, Lina, and Åse Lindgren. "Patientens upplevelse av undertrycksbehandling och dess påverkan på livskvalitet - en litteraturstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25757.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Undertrycksbehandling eller Negative Pressure Wound Therapy (NPWT) är en sårbehandling som ofta används när andra behandlingar inte lyckats med läkningen av det kroniska såret. Flera forskningsstudier stödjer metodens effektivitet gällande sårläkning och bildande av granulationsvävnad, men behandlingens påverkan på patienten och dennes upplevelse av att använda behandlingen är bristfällig.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att genomgå undertrycksbehandling av ett sår och om behandlingen påverkar patientens livskvalitet.Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar som svarade på huvudsyftet och kvantitativa artiklar som svarade på frågeställningen.Resultat: Informanterna upplevde att NPWT-enheten var ett fokus i behandlingen. Behandlingen var smärtsam och påverkade det dagliga livet och informantens självbild. Informanterna upplevde en brist på information och stöd och en inkonsekvens i vårdpersonalens kunskap och kompetens. Ingen signifikant skillnad i livskvaliteten påvisades vid jämförelse av NPWT och standard sårbehandling.Konklusion: NPWT-behandlingen upplevdes som en krävande sårbehandling där patienten utmanades både fysiskt och psykiskt. Behandlingen innebar mycket eget ansvar, var starkt förknippad med smärta och oro och ångest överskuggade målet med behandlingen.
Background: Negative Pressure Wound Therapy (NPWT) is a wound therapy, often used, when other therapies fail to heal the chronic wound. Several research studies support the effectiveness of the method regarding wound healing and granulation tissue formation, but the effect of treatment on the patient and his experience of using the treatment is lacking. Aim: The aim of the study was to describe the patient´s experience of undergoing negative pressure wound therapy and if the treatment affects the patient´s quality of life. Method: Literature review based on qualitative articles that responded to the main objective and quantitative articles that answered the research question. Results: The informants felt that the NPWT device was a focus in the treatment. The treatment was painful and affected the daily life and the informant´s self-image. The informants experienced a lack of information and support, and an inconsistency in the nursing staffs knowledge and skills. No significant difference in the quality of life were proved by comparing NPWT and standard wound treatment.Conclusion: NPWT treatment was perceived as a demanding wound treatment where the patient was challenged both physically and mentally. Treatment entailed a lot of own responsibility, was highly associated with pain and worry and anxiety overshadowed the goal of treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Bengs, Nathalie, and Sofie Hagman. "Individer med schizofreni och deras upplevelser av sin livsvärld gällande den egna hälsan och vårdandet." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-950.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Schizofreni är en vanlig psykossjukdom där symtom kan innefatta en skev verklighetsuppfattning med hallucinationer, vanföreställningar och ett avvikande känslobeteende. Målet med omvårdnaden för individer med schizofreni är att lindra lidande och att omvårdnaden ska vara individanpassad. En viktig aspekt för god omvårdnad är trygghet mellan patient och sjuksköterska. En upplevelse av god hälsa stärker både meningsfullhet och livskraft för individen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av livsvärlden gällande den egna hälsan och vårdandet hos individer med schizofreni. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier gjordes. Analysmetoden som använts är Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. En manifest ansats med latent inslag har används vid analysering. Resultat: I studiens resultat framkom fyra kategorier; Missnöje med vården, Upplevd hälsa, En känsla av hopp och framtidstro och Upplevelse av stigmatisering och fördomar. Till kategorierna framkom även underkategorierna; Upplevelse av distanserad personal, Misstro till medicinering, Välbefinnande av kreativa aktiviteter och Familj och vänners påverkan på egen hälsa. I resultatet framkom att författarna upplevde missnöje med vården och vårdpersonals bemötande. Hälsa kunde upplevas vid olika aktiviteter och vid näras stöd. Individerna upplevde även stigma från både omgivning och vårdpersonal. Slutsats: I studien framkom vikten av att sjuksköterskan har förståelse och kunskap för hur individer med schizofreni upplever egen hälsa och vårdande. Sjuksköterskan kan använda studieresultatet som stöd i omvårdnaden för patientgruppen. Ytterligare forskning om individers upplevelse av att leva med schizofreni är av intresse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Patientens upplevelse och Stigmatisering'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles