Academic literature on the topic 'Patienter'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Patienter.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Patienter"
1
Boye, Lilian. "Acute Hospitalized Older Multimorbid Patients’ Perspectives on their Healthcare Process: Patients’ Experiences and Continuity of Care." Dansk Tidsskrift for Akutmedicin 6, no. 1 (February 13, 2023): 15–18. http://dx.doi.org/10.7146/akut.v6i1.135770.
Full textAbstract:
Formålet med denne afhandling er, baseret på erfaringer fra multimorbide akut indlagte ældre patienter, at bidrage med viden om hvordan man kan skabe bedre sammenhæng og samarbejde på tværs af sundhedssektorer ud fra patienternes oplevelser.
I artikel 1 syntetiserede vi den måde hvorpå ældre patienter med multimorbiditet oplever niveauet for integration af sundhedstjenester, samt identificerede barrierer for sammenhæng ved at foretage en systematisk gennemgang. Vi udførte en systematisk litteratursøgning i de elektroniske databaser; Scopus, Embase, CINAHL og MEDLINE. Inklusionskriterier var; studierne skulle være fra peer-reviewed tidsskrifter og omfatte patienters perspektiver på integration af ydelser. Patienterne skulle være over 65 år og være multimorbide. Hvis ikke dette var angivet direkte i undersøgelserne, blev studier inkluderet såfremt deltagerne var 85 år, på baggrund af det faktum, at forekomsten af multimorbiditet i denne gruppe er høj. Vi identificerede 1.693 undersøgelser, der var kvalificerede til screening, 75 af dem blev læst i fuldtekst og ni blev inkluderet i vores review. Analysen viste at integration af sundhedsydelser var vellykket, når patienterne følte sig lyttet til i alle aspekterne af det at være personer med multimorbiditet, og når de fik hjælp fra en koordinator til at prioritere deres aftaler. De følte sig imidlertid frustrerede, når de ikke havde let adgang til deres sundhedsudbydere, når de ikke blev lyttet til, og når de følte, at de blev udskrevet for tidligt. Disse frustrationer blev også identificeret som barrierer for sammenhæng i forløbet.
I artikel 2 undersøgte vi akutte indlagte multimorbide ældre patients oplevelser af deres forløb, samt deres holdninger til sammenhæng i forløbet. Vi gennemførte interviews med 13 kvinder og 9 mænd. Patienterne var akut indlagt på Sygehus Sønderjylland. De var over 65 år, multimorbide, brugere af hjemmeplejen og kognitivt relevante. Patienterne blev interviewet, imens de var indlagt, og femten af dem blev interviewet igen 4-12 uger senere i deres hjem. Systematisk tekstkondensering blev brugt til at analysere interviewene.
Vi fandt ud af, at akut indlagte multimorbide patienter ikke forstår begrebet sammenhæng i forløbet (continuity of care), men at de er i stand til at fortælle deres historie omkring deres forløb. De betragter deres forløb som en helhed, og altså ikke opdelt i sektorer. Patienter har forventninger til sundhedssystemet og de tjenester, det leverer. De vil være involverede; de vil have deres frihed og blive set som et menneske, ikke en opgave der skal løses. Alle der er involveret i patientforløbet, herunder sundhedsprofessionelle, pårørende, ikke sundhedsfagligt personale og patienterne selv, har et ansvar for et vellykket sammenhængende forløb. Sundhedsvæsenet skal være opmærksom på patientens tidligere oplevelser, og på de pårørendes forventninger, kompetencer og autoritet.
I artikel 3 undersøgte vi ved hjælp af Jürgen Habermas "Theory of Communicative Action", hvorfor nogle ældre akutte indlagte multimorbide patienter ikke oplevede sammenhæng i deres forløb. Her indgår de 15 patienter, der deltog to interviews; et under og et efter indlæggelse. Først vurderede vi, om patienterne oplevede sammenhæng i deres forløb baseret på udsagnene i interviewene. Næsten halvdelen af patienterne oplevede sammenhæng i deres forløb, mens de resterende ikke oplevede det. Derefter brugte vi indholdsanalyse i form af en struktureret matrix, som tillod os kun at fokusere på situationer, hvor patienternes livsverden og systemet manglede gensidig forståelse. Hindringerne for sammenhæng i forløbet var, når patientens livsverden og systemverden kolliderede. Patienterne følte, at systemet ikke kommunikerede med dem, deres forventninger blev ikke indfriet, de oplevede at være frustrerede, og at de ikke havde en relation til de personer i sundhedsvæsnet, der skulle hjælpe dem. Vi fandt, at det især var i situationer hvor en fagperson varetog en ikke sundhedsfaglig opgave i forhold til patienten, at patienterne blev udfordret, og at disse situationer gjorde, at de ikke oplevede sammenhæng i forløbet.
Ud fra resultaterne af de tre artikler, konkluder vi, at vores fund om sammenhæng i patienternes forløb, kan bruges til at vælge fremtidige projekter og være til gavn for klinisk praksis, der ønsker at forbedrer sammenhæng og samarbejde på tværs af sundhedssektorer for de akutte indlagte ældre multimorbide patienter. Vores kliniske implikationer baseret på vores forskning kan hjælpe sundhedssystemet med at målrette situationer, der ikke bidrager til sammenhæng. Ligeledes kan vores resultater hjælpe med at optimere sundhedssystemets forståelse af, hvordan akut indlagte ældre multimorbide patienter oplever deres forløb. Alt sundhedspersonale og især andet fagfolk, der hjælper patienter, bør informeres tilstrækkeligt om de opgaver, de udfører for patienterne, og at de bør være opmærksomme på at skabe en gensidig forståelse.
For at forbedre sammenhæng og samarbejde på tværs af sundhedssektoren for akutte hospitaliserede multimorbide ældre patienter har sundhedssektorerne brug for et stærkt samarbejde på tværs.
Fakta boks:
Hvad ved vi?
Ældre multimorbide borgere har flere akutte indlæggelser og flere sundhedskontakter end andre ældre, det er essentielt at de oplever sammenhæng imellem deres forskellige sundhedskontakter.
Oplevelsen af sammenhæng refererer til patienternes oplevelse af deres forløb og deres erfaring relateret til integration mellem sundhedsydelser. De fleste studier omkring patienternes oplevelser af sammenhæng er oftest kvantitative og der mangler afdækning af området via de fortalte oplevelser.
Patient oplevelser kan bruges til at udvikle og styrke samarbejde sundhedsvæsnet
Hvad tilføjer denne afhandling til vores viden?
Ældre multimorbide patienter oplever sammenhæng, når de bliver lyttet til og der bliver taget højde for individuelle behov. Modsat bliver, manglede adgang til behandlere og følelsen af at være udskrevet for tidligt, oplevet som barrierer for et sammenhængende forløb.
Ældre multimorbide patienter opdeler ikke deres forløb imellem forskellige sektorer og en negativ oplevelse med en sundhedskontakt kan have indflydelse på alle de øvrige sundhedskontakter.
Manglende kommunikation, forskellige forventninger, frustrationer relateret til forløbet, manglende relationer til sundhedsprofessionelle og følelsen af at blive opfattet som et objekt er barrierer for ældre multimorbide patienters oplevelse af sammenhæng i sundhedsvæsenet.
Hvordan kan den bruges i danske akutmodtagelser/perspektivering?
Sundhedsvæsenet skal på tværs af sektorer tilbyde en individuel behandling, hvor ældre multimorbide patienter føler, at der bliver lyttet til deres ønsker og behov, de skal have let adgang til deres behandlere og føle sig trygge i udskrivelsen, hvis målet er sammenhæng i sundhedsvæsenet (behandlingen?). Sundhedsprofessionelle skal skabe en relation til den ældre multimorbide patient og drøfte eventuelle tidligere negative oplevelser, der kan påvirke den aktuelle behandling og samarbejde, selvom disse er relateret til en anden sundhedskontakt.
Sundhedsprofessionelle har behov for viden om tilbud og behandling i andre sektorer for at kunne kommunikere om og forventningsafstemme ift. behandling i den ældre multimorbide patients forløb.
I udviklingen af sundhedsvæsenet i fremtiden skal det overvejes at ikke alle borgere kan gøre brug af de samme sundhedsydelser og at forløb skal tilpasses den enkelte når den ældre har været akutindlagt
2
Pelto-Pirri, Veikko, Ulrika Hylén, and Lars Kjellin. "Informellt tvång mot patienter." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (December 21, 2020): 71–90. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3413.
Full textAbstract:
Det har gjorts relativt omfattande forskning om formellt tvång mot patienter i psykiatrin, dvs. tvång som regleras av lagstiftningen. Däremot finns det inte lika mycket forskning om informellt tvång, speciellt inte ur ett personalperspektiv. Denna studie har utgått från tidigare forskning där man identifierat fem former av tvång i psykiatrin som personal använder; övertalning, utnyttjande av den personliga relationen, belöning, hot och formellt tvång. Syftet var att få personalens reflektioner över formerna för, och användningen av, informellt tvång gentemot patienter.
Vi genomförde fyra fokusgruppsintervjuer med kuratorer, psykologer och läkare där syftet var att skapa ett reflekterande samtal om informellt tvång. Dessa intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Förutom de fem tidigare identifierade former av tvång i psykiatrin fann vi även tre andra former; att lura patienten, uppfostrande attityd samt användning av regler och rutiner. Deltagare beskrev även tvång från andra intressenter som anhöriga och andra myndigheter. När det gäller övriga reflektioner tolkades dessa som professionalitet och tvång, där deltagarna betonade betydelsen av personalens förhållningssätt till patienter, tydlig kommunikation, en individanpassad vård samt fungerande samarbete och samverkan.
Enligt deltagarna i studien användes informellt tvång ofta samtidigt som det fanns en tveksamhet till det. Det var främst hur man som personal bör utnyttja den personliga relationen till patienten samt hur patienten uppfattade informellt tvång där deltagarna hade väldigt skilda uppfattningar. De rapporterade svårigheter i att hantera det informella tvånget som anhöriga och andra myndigheter använder gentemot psykiatrins patienter eftersom det kunde hota patienternas återhämtning. En slutsats är att informellt tvång inte enbart bör ses från ett juridiskt och kliniskt perspektiv utan att också att viktiga etiska aspekter kring informellt tvång bör uppmärksammas.
3
Bliksted, Vibeke. "Theory of Mind-subgrupper ved patienter med skizofreni." Psyke & Logos 40, no. 2 (December 16, 2019): 16–30. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v40i2.117804.
Full textAbstract:
Artiklen gennemgår den aktuelle viden om Theory of Mind (ToM)-vanskeligheder ved skizofreni med særligt fokus på subgrupper inden for denne patientkategori. Kun ganske få studier har direkte sammenlignet ToM-færdigheder hos mennesker med autismespektrumforstyrrelser og patienter med skizofreni. Flere metaanalyser har forgæves forsøgt at differentiere mellem de to patientgrupper, idet begge grupper af patienter har interpersonelle vanskeligheder. Det tyder på, at man i langt de fleste studier har sammenlignet en subgruppe af højt fungerende personer med autismespektrumforstyrrelser med en subgruppe af patienter med skizofreni med et mere kronisk sygdomsforløb. Inden for gruppen af patienter med skizofreni er der stor forskel på omfanget af ToM-vanskeligheder. Den aktuelle viden på området tyder på, at visse aspekter af negative symptomer er forbundet med mere udtalte ToM-vanskeligheder. Derimod er der ingen klar sammenhæng mellem ToM-vanskeligheder og psykotiske symptomer. Der er påvist mindre udtalte ToM-vanskeligheder hos patienter med hurtig remission. Men selv hos patienter, som tilsyneladende ikke havde ToM-vanskeligheder, har man påvist ændret hjerneaktivitet i det neurale mentaliseringsnetværk, hvilket tyder på, at patienterne er på mentalt overarbejde, når de interagerer socialt. Den aktuelle forskning indikerer behovet for, at patienter med skizofreni bør udredes for socialkognitive vanskeligheder, herunder ToM, med henblik på at kunne tilbyde den mest optimale behandlingsindsats.
4
Winther Rasmussen, Katrine, Christian Østergaard Knudsen, and Anne Norup. "Livskvalitet efter erhvervet hjerneskade." Psyke & Logos 42, no. 2 (February 10, 2022): 61–83. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v42i2.131101.
Full textAbstract:
I Danmark har forskning i livskvalitet efter erhvervet hjerneskade været sparsom, særligt hvad angår den oplevede livskvalitets udvikling over tid og dennes sammenhæng med objektivt målt funktionsniveau. Formålet med dette studie var, gennem en empirisk followupundersøgelse af patientdata fra Rigshospitalets Afdeling for Hjerneskader, at undersøge 145 danske patienters livskvalitet et-tre år efter moderat til svær erhvervet hjerneskade samt sammenhængen mellem livskvalitet og funktionsniveau. Resultaterne viste, at patienterne havde en gennemsnitlig livskvalitet svarende til ”normal” ud fra vejledende guidelines. Hos en delpopulation på 45 patienter blev livskvalitetens udvikling over tid, fra 12-18 mdr. efter skaden, undersøgt, og i dette tidsinterval steg livskvaliteten. Sammenhængen mellem funktionsniveau og livskvalitet viste sig at være begrænset, og hos delpopulationen forsvandt den fra 12 til 18 mdr. efter skaden. Det indikerer, at en funktionsnedsættelse har størst indflydelse på livskvaliteten den første tid efter skaden, mens den får mindre indflydelse over tid. Resultaterne understreger vigtigheden af at inddrage patientrapporterede outcomemål, såsom livskvalitet, i rehabiliteringsindsatsen, da patientens subjektive oplevelse ikke nødvendigvis er i overensstemmelse med den objektive vurdering af patientens outcome.
5
Graversen, Asger. "Social kognition, psykoterapi og psykoselidelser." Psyke & Logos 40, no. 2 (December 16, 2019): 103–24. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v40i2.117809.
Full textAbstract:
I artiklen præsenteres et systematisk review af forskningslitteratur omhandlende social kognition og psykoterapi til patienter med psykotiske lidelser. Følgende forhold søges belyst: 1) hvilken betydning har det socialkognitive funktionsniveau for patienter med psykoselidelser for udfaldet af psykoterapeutisk behandling? 2) hvilken indvirkning har psykoterapi leveret til patienter med psykoselidelser på det socialkognitive funktionsniveau? og 3) i hvilken grad er symptomreduktion i forhold til psykotiske symptomer ved samtalebehandling medieret af bedring af det socialkognitive funktionsniveau? Den inkluderede litteratur består af syv studier. Reviewet indikerer, at reduceret socialkognitivt funktionsniveau hos patienter med psykoselidelse i lille grad forudsiger og begrænser udbyttet af psykoterapi, at psykoterapi ikke har indvirkning på det socialkognitive funktionsniveau, og at reduktioner i det psykosespecifikke symptombillede ikke er medieret af bedringer i det socialkognitive funktionsniveau hos patienterne, blandt andet grundet en manglende bedring på det socialkognitive funktionsniveau. Forskningsfeltet omhandlende patienternes socialkognitive funktionsniveau og samspillet med psykoterapi til psykoselidelser er meget begrænset, og mere forskning er krævet.
6
Elkjær, Mette. "Readmission, mortality and quality of life among older adults who are acute admitted and receive homecare." Dansk Tidsskrift for Akutmedicin 5, no. 2 (September 5, 2022): 8–10. http://dx.doi.org/10.7146/akut.v5i2.132371.
Full textAbstract:
Ældre patienter har ofte flere kroniske sygdomme, funktionsnedsættelser og kognitive begrænsninger og kan derfor være ekstra udfordrede, når de bliver akut syge. Samtidig har ældre patienter, der modtages på fælles akutmodtagelserne (FAM), en højere risiko for genindlæggelse og mortalitet sammenlignet med yngre patienter. Nogle ældre patienter modtager hjemmehjælp, pga. behov for hjælp til Almindelig Daglig Livsførelse (ADL), forud for indlæggelsen. Behov for hjælp til ADL kan hænge sammen med oplevelsen af livskvaliteten blandt akut indlagte ældre patienter. FAM er specialiseret i hurtig udredning, diagnostik og behandling af akutte tilstande. Ældre patienter, der modtager hjemmehjælp, kan være særligt udfordret i denne kontekst med korte behandlingsforløb og stort flow af patienter. Det overordnede formål med dette projekt var at opnå nuanceret viden om livskvalitet, mortalitet og genindlæggelser blandt ældre mennesker, der modtager hjemmehjælp, og som bliver akut indlagt på en FAM.
I studie 1 undersøgte vi, i et registerbaseret kohortestudie, hvorvidt det at modtage hjemmehjælp var associeret med mortalitet og genindlæggelse indenfor 30 dage efter en akut indlæggelse, som varede mindre end 48 timer, samt hvorvidt omfanget af modtaget hjemmehjælp øgede risikoen for mortalitet og genindlæggelse. Vi inkluderede 80,517 patienter (51% kvinder; median alder 75 år). I alt 15,631 patienter modtog hjemmepleje (64% kvinder, median alder 83 år). Af dem modtog 4,938 patienter hjemmepleje ≤ 30 min., 4,033 modtog > 30 min. og ≤ 120 min. og 6,660 modtog > 120 min. per uge. Risikoen for genindlæggelse og mortalitet steg løbende med antal minutter modtaget hjemmehjælp. Patienter der modtog hjemmehjælp > 120 minutter per uge havde den højeste risiko for genindlæggelse indenfor 30 dage (Odds Ratio: 1.8) og for mortalitet indenfor 30 dage (Odds Ratio: 4.5) sammenlignet med patienter uden hjemmepleje.
I studie 2 undersøgte vi, i et tværsnitstudie udført på tre akutafdelinger i Region Syddanmark, associationen mellem individuel livskvalitet og henholdsvis det at modtage hjemmehjælp samt genindlæggelse indenfor 30 dage. I et semistruktureret interview evaluerede vi livskvalitet ved hjælp af spørgeskemaet ”The Schedule for the Evaluation of Individual Quality of Life—Direct Weighting” (SEIQoL-DW) (0–100). Vi inkluderende 406 patienter (49% kvinder; gennemsnitsalder 78 år (SD 8)), 156 af patienterne modtog hjemmehjælp og 84 blev genindlagt inden 30 dage. Patienterne reporterede en gennemsnits SEIQoL-DW score på 76 (SD 19), og de hyppigst valgte kategorier patienterne relaterede til individuel livskvalitet var ”Familie”, ”Sociale aktiviteter”, ”Helbred”, ”Hverdagslivet” og ”Fritidsaktiviteter”. Studiet fandt en signifikant association mellem at modtage hjemmehjælp og lavere individuel livskvalitet blandt akut indlagte patienter. Der var ingen association mellem genindlæggelse og individuel livskvalitet.
I studie 3 undersøgte vi ældre personers oplevelse af genindlæggelse i relation til livskvalitet i et kvalitativt studie med individuelle semistrukturerede interviews. Vi inkluderede 12 ældre patienter, der modtog hjemmehjælp, fra en akutafdeling. De var imellem 67–95 år, syv var mænd og otte boede alene. Gennem analysen blev udledt fem temaer: 1) Ansvar i hjemmet, 2) Frygt for at miste autonomi og uafhængighed, 3) Forventninger til helbred og død, 4) Familiens, venners og hjemmeplejens rolle og 5) Vigtighed af tillid. De ældre personer oplevede at hospitalet stræbte efter at opnå tidlig udskrivelse, mens de forsat følte sig syge. De var bekymrede og bange for, hvorvidt de kunne klare sig i hjemmet og for at miste deres uafhængighed og autonomi. Aktiv involvering af familie og venner gav de ældre patienter en øget følelse af tryghed. Modsat udtrykte ældre personer, der boede alene, angst og utryghed ved at være i hjemmet. Selv om de ældre personer ikke ønskede at komme på hospitalet, følte de sig usikre i hjemmet pga. utilstrækkelig behandling og en oplevelse af at være alene med ansvaret for deres sygdom.
Fra studierne konkluderes at det at modtage hjemmehjælp er associeret med en øget risiko for genindlæggelse og død efter en akut indlæggelse og yderligere en lavere livskvalitet målt ved indlæggelsen. Det er essentielt at fokusere på akut behandling i hjemmet, støtte fra familie og venner, respekt omkring autonomi og palliativ pleje, i samarbejdet mellem de fælles akutmodtagelser og den primære sundhedstjeneste for ældre personer, og især for gruppen der modtager hjemmehjælp, for at øge kvaliteten i pleje og behandling. Vores fund peger på at sundhedsprofessionelle skal have fokus på kategorierne ’Familie’, ’Sociale aktiviteter’, ’Helbred’, ’Hverdagslivet’ og ’Fritidsaktiviteter’ i behandlings- og plejeforløb for at understøtte de ældres individuelle livskvalitet. De ældre personer følte, at de blev udskrevet før de var klar, samtidig oplevede de at behandlingen i hjemmet var utilstrækkelig og derfor blev genindlæggelsen nødvendig for at kunne håndtere deres sygdom. Genindlæggelsen gav en følelse af tryghed blandt de ældre personer, fordi de kunne overdrage ansvaret for pleje og behandling til de sundhedsprofessionelle på akutmodtagelsen.
7
Døssing, Anne Birgitte. "Tilbagetrækning i psykoseterapi, modoverføring og behovet for supervision." Psyke & Logos 38, no. 2 (February 7, 2018): 93–111. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v38i2.104011.
Full textAbstract:
I denne artikel tager jeg udgangspunkt i nogle bestemte aspekter af psykoterapi med psykotiske patienter, som kan medføre særlige udfordringer for det terapeutiske arbejde, set i et psykodynamisk perspektiv og hovedsageligt ud fra en teoretisk tilgang. Disse aspekter vedrører den form for tilbagetrækning, som af John Steiner beskrives som "psykisk tilbagetrækning", og som medfører ikke kun en tilbagetrækning fra patientens side, men som også risikerer at vække reaktioner hos omgivelserne, der forstærker tilbagetrækningen.Aspekter af modoverføring og projektiv identifikation skal inddrages som en måde at belyse nogle af de vanskeligheder på, som terapeuten kan møde i sit terapeutiske arbejde med patienter præget af psykisk tilbagetrækning. Modoverføring og projektiv identifikation kan her udgøre en væsentlig forståelsesramme for dele af den emotionelle kommunikation mellem terapeut og patient, som kan være vigtig at være opmærksom på, måske særligt når den terapeutiske relation trues af brud og trusler om ophør af det terapeutiske arbejde.Fokus på skabelse af kontakt, tålmodighed og refleksioner over modoverføring og projektiv identifikation i relation til patientens kommunikation skal til sidst belyses i forhold til behovet for supervision. Supervision kan have mange funktioner, men skal her anskues i forhold til arbejdet med feltet af projektive identifikationer og modoverføring, som til dels kan sættes ind i en meningsfuld sammenhæng med patientens kommunikation - med det formål at forstå patienten bedre og bevare en empatisk balance mellem identifikation og separation.
8
Borg, Janna Maria, and Matthias Giebner. "Kronisk nefropati og polyfarmaci – en potentiel livsfarlig situation." Dansk Tidsskrift for Akutmedicin 1, no. 1 (January 18, 2018): 21–25. http://dx.doi.org/10.7146/akut.v1i1.97306.
Full textAbstract:
En 65-årig comorbid mand med flere dages anamnese af diarré samt nedsat muskelkraft, blev efter en faldepisode indlagt på akutmodtagelsen. Han var i forvejen kendt med blandt andet kronisk nefropati og i behandling med medicin, der vides at kunne påvirke nyrefunktionen samt medføre hyperkaliæmi.På baggrund af kombinationen af polyfarmaci, bestående nyresygdom og diarré udviklede patienten akut nyresvigt med svær hyperkaliæmi og hjertepåvirkning til følge.Casen illustrerer, hvordan polyfarmaceutisk behandling af comorbide patienter nemt kan tage en uheldig drejning, og hvor vigtigt det er, at der passes ekstra godt på disse patienter.
9
Hansen, Susan Rydahl. "Patienters oplevede lidelse — perspektiveret i forhold til uhelbredeligt kræftsyge patienter." Nordic Journal of Nursing Research 21, no. 1 (March 2001): 30–34. http://dx.doi.org/10.1177/010740830102100106.
Full text
10
Kirkegaard Jensen, Sarah, Signe Düring, Line Keller Jensen, and Klaus Nielsen. "”ABEPALADSET” – MOD EN FORSTÅELSE AF PATIENTSTEMMEN I ASYLTIDENS SINDSSYGEBEHANDLING." Psyke & Logos 44, no. 1 (October 2, 2023): 149–75. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v44i1.141127.
Full textAbstract:
Psykiatriens historie er overvejende skrevet og forstået ud fra lægernes perspektiv. Formålet med denne artikel er kritisk at diskutere denne fortælling gennem patientens perspektiv i ”asylets æra”. Dels gennem et teoretisk arbejde med henblik på forståelse af patientens stemme via Roy Porter og Jacques Rancière, dels gennem en empirisk analyse af censurerede breve fra patienter indlagt på Jydske Asyl, det første officielle psykiatriske hospital i Danmark. Patienternes stemmer artikulerer en grundlæggende konfliktuel dynamik mellem dem, der var en del af psykiatriens sociale orden – herunder læger, sygeplejersker og andre ansatte – og patienterne, der i brevene taler fra en illegitim position uden for denne orden. I artiklen forstås denne konfliktuelle dynamik som en oplevet uenighed og manglende genkendelse af sig selv som lidende i mødet med en ny identitet som patient efter indlæggelsen i asyltiden.
Dissertations / Theses on the topic "Patienter"
1
Karlström-Sivertsson, Åsa, and Mari Persson. "Bemötande av patienter med psykisk ohälsa : - patienters upplevelser." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14046.
Full textAbstract:
Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes. Åtta subkategorier identifierades: information, osynlighet, ej öppen dialog, utanförskap, respektlöshet, bristande socialt nätverk, låg självkänsla och brist på autonomi. Dessa sorterades under tre kategorier: lågt människovärde, kommunikation och brist på empowerment. Resultat: Patienter upplevde brister i kommunikation och bemötande samt okunskap hos vårdspersonal. Ett bra bemötande möjliggjorde en öppen och ärlig kommunikation där tillit och förtroende skapades. Diskussion: En tydligare holistisk människosyn kan skapa förutsättningar för bättre kommunikation mellan patient och vårdspersonal vilket i sin tur kan leda till ömsesidig förståelse.
2
Jansson, Marie, and Beatrice Sommer. "Sjuksköterskans bemötande av patienter med substansbrukssyndrom ur patienters perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295815.
Full textAbstract:
Bakgrund: Ett bra bemötande karaktäriseras av ett respektfullt, kompetent och empatiskt samspel som är individanpassat. Patienter med substansbrukssyndrom är en grupp som uppfattas som vårdkrävande och är föremål för stigmatisering, därmed kan bemötandet ses som en utmaning. Patientcentrerad vård innebär att sträva efter individens välmående. Med hjälp av ett motiverande förhållningssätt kan sjuksköterskan öka patienternas empowerment. Syfte: Att undersöka hur patienter med substansbrukssyndrom upplever bemötandet från vårdpersonal, med fokus på sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick. Resultat: Tre kategorier angående bemötande identifierades: att se hela individen, vårdande möte och stigma. Under varje kategori urskildes både positiva och negativa upplevelser av bemötande. Diskussion: Ett patientcentrerat förhållningssätt kan förstås som ett empatiskt, omtänksamt, engagerat och hjälpsamt bemötande. Många patienter hade upplevelser av diskriminering och stigmatisering inom vården, detta kunde delvis förklaras som en maktobalans i relationen mellan vårdgivare och patient. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande kan både öka och minska vårdlidande. Ett gott bemötande är betydelsefullt för att främja hälsa och optimera resultatet av vården. Omvårdnaden av personer med substansbrukssyndrom kan förbättras.Introduction: The responsibility of the nurse is to have competence and to treat every patient with respect and empathy. Patients with substance use disorders are a group that can be viewed as a group with a large demand of care. They are exposed to stigmatization and therefor they need specialized care. The meaning of patient centered care is to strive to optimize every individual’s well-being. Nurses may increase patient’s empowerment through a motivating approach. Aim: To explore patients’ perceptions of the nurse-patient relation of patients with substance use disorder. Method: A literature review, including both qualitative and quantitative studies. Result: Three categories were identified: To see the whole person, caring encounter and stigma. Both positive and negative aspects of every category were discovered. Discussion: A patient centered approach can be understood as an emphatic, caring, committed and helpful encounter. Many patients had experiences of discrimination and stigma during care. This could partly be understood as an unbalanced power-control relationship between caregiver and patient. Conclusion: The nurses actions can increase as well as decrease patients suffering. A caring encounter is important to promote health and to optimize the results of care. There is room for development of nursing skills in care of patients with substance use disorders.
3
AL-Mhana, Rania, and Muthana Shaghi. "ÄLDRE MULTISJUKA PATIENTER PÅ AKUTEN : Ur äldre patienters perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-41404.
Full textAbstract:
Bakgrund: Antalet äldre patienter som söker vård till akutmottagningen har ökat med åren. De flesta sökande av dessa äldre patienter är multisjuka, vilket innebär att de äldre patienterna har minst två sjukdomar. Sjuksköterskor upplever stress och frustration i sitt arbete på akutmottagningen på grund av tidsbrist och brist i kompetenser samt erfarenhet. Syfte: Att beskriva äldre multisjuka patienters upplevelser av att bli vårdade på akutmottagningen. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatdelen presenteras utifrån två teman med sina respektive subteman. Första temat är ”Positiva upplevelser”, som inkluderar två subteman” Att uppleva tillfredsställelse och bli sedd och respekterad” och ” Att uppleva trygghet och tillit”. Andra tema är ”Negativa upplevelser” som inkluderar två subteman ”Att uppleva sig övergiven” och ”Att uppleva brist på trygghet och tillit”. Slutsats: Äldre multisjuka patienter har en stark önskan om att uppleva trygghet och sjuksköterskans närvaro. Att sjukvårdspersonalen är professionella och säkra i sin yrkesroll leder till att äldre patienter känner sig trygga, sedda och respekterade. När sjukvårdspersonalen inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter om de äldre patienternas hälsotillstånd leder det till att de äldre patienterna upplevde sig övergivna, otrygga samt en minskad tillit till sjukvårdspersonalen.Background: The number of older patients who require and seek the emergency department is increasing every year. Most of them have multiple diseases, which means that the older patients have at least two diseases. The nurses encounter a lot of stress and frustration while working at the emergency department because there is always shortage of time but also because they might have a lack in their knowledge, certain competence skills or experience. Aim: To describe the experiences of older patients with multiple diseases to be cared at the emergency department. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis based on 10 qualitative scientific articles. Results: The result is presented based on two themes with two subthemes, respectively. The first theme is "Positive Experiences", which includes two subthemes "Experiencing satisfaction, being seen and respected" and "Experiencing security and trust". The second theme is "Negative Experiences", which includes two subthemes "Experiencing abandonment" and "Experiencing lack of security and trust". Conclusion: Older patients with multiple diseases have a strong desire for staff presence and safety. The fact that healthcare personnel are professional and safe in their occupational role leads to older patients feeling safe, seen and respected. When healthcare personnel do not have sufficient knowledge and experience about the older patients’ health condition, older patients experience abandonment, insecurity and reduced confidence in healthcare personnel.
4
Danielsson, Carl, and Kira Frid. "Patienters upplevelser av hur vårdpersonal bemöter patienter med beroendeproblematik." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41318.
Full textAbstract:
Bakgrund: I dagens samhälle är alkohol- och narkotikaproblematik vanligt förekommande. Alkohol- och narkotikaproblematik leder till negativa förändringar i vardagen. Utifrån ett samhällsperspektiv råder det stigmatisering av alkohol- och narkotikaproblematik vilket leder till att personer undviker att söka vård. Syfte: Att beskriva hur patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblematik upplever vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. I resultatet framkom det att vårdpersonalens bemötande upplevdes som stödjande eftersom vårdpersonalen lyssnade och bemötte patienter professionellt samt att vårdpersonalen visade att de hade goda kunskaper i mötet med patienter. Vidare framkom det i resultatet att patienter upplevde vårdpersonalens bemötande som ett hinder i vårdprocessen eftersom vårdpersonalen bemötte patienter otillräckligt och ovärdigt i form av diskriminering, stigmatisering samt maktmissbruk. Konklusion: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. Resultatet kan bidra med ökad förståelse hos vårdpersonal som möter personer med alkohol- och/eller narkotikaproblematik vilket på så vis kan bidra till bättre förutsättningar för ett gott bemötande.Background: In today's society, alcohol and drug problems are common. Alcohol and drug problems lead to negative changes in everyday life. From a societal perspective, there is the stigma of alcohol and drug problems, which leads to people that avoid seeking care. Purpose: To describe how patients with alcohol and/or drug problems experience the treatment of healthcare professionals in the healthcare sector. Method: General literature study with inductive approach. Result: The result is presented in two themes which are supportive treatment and obstructive treatment. In the result, it was found that the care staff's treatment was experienced as supportive because the care staff listened and treated patients professionally and that the care staff showed that they had good knowledge in the meeting with patients. Furthermore, it emerged in the results that patients perceived the treatment of care staff as an obstacle in the care process because the care staff treated patients insufficiently and unworthily in the form of discrimination, stigmatization and abuse of power. Conclusion: The result is presented in two themes, which are supportive treatment and obstructive treatment. The result can contribute to increased understanding among healthcare professionals who meet people with alcohol and/or drug problems, which can thus contribute to better conditions for good treatment.
5
Nizamova, Mika, and Zarah Barrett. "Vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3934.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Bakgrund Upplevelsen av hälsa och välbefinnande är beroende av hur miljön vi befinner oss i är utformad. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att se efter att vårdmiljön uppfyller patientens behov. Vårdmiljön kan utformas av flera olika aspekter såsom ljud, ljus och natur vilka alla har förmågan att kunna skapa en känsla av trygghet. Sjukvårdsreformatorn F. Nightingale menade att den fysiska miljön var lika viktig som den psykiska och sociala omgivningen för att återfinna hälsa samt förebygga sjukdomar. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aspekter i vårdmiljön som främjar patientens välbefinnande. Metod Metoden som valdes för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL, Academic Search Elite samt manuella sökningar. Ett urval av 17 vetenskapliga artiklar gjordes efter noggrann granskning. Artiklarna som användes var både kvalitativa och kvantitativa, dessa har kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Integrerad dataanalys användes som metod. Resultat En hälsofrämjande vårdmiljö påverkar patientens välbefinnande och autonomi under tiden de vårdas på sjukhus. Det första intrycket vid besök på sjukhus är det som utgörs av den fysiska miljön. Vidare framkom att enkelrum ledde till minskat buller, bättre sömn samt stärkt socialt stöd och personlig integritet. Fönster och utsikt över naturen skapade en känsla av fridfullhet då naturen kunde hjälpa till att stärka patientens inre kraft genom distraktion. Naturligt ljus ökade välmåendet och förbättrade sömnen. En välkomnande vårdmiljö med ”mysighetsfaktor” och avskildhet ökade känslan av hemtrevlighet vilket förbättrar välbefinnandet hos patienterna och ökade dessutom närvaron av anhöriga vilka utgjorde ett stort stöd för patienterna. Slutsats Genom en ökad kunskap om vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande, kan åtgärder vidtas för hur allmänna utrymmen utformas. Vårdmiljön kan antingen stödja eller hindra patientens återhämtningsprocess och har kapaciteten att främja patientens livskvalitet. Denna studie ger en inblick i vårdmiljöns betydelse och bidrar med lärdomar som vidare kan tillämpas i vårt framtida kliniska arbete inom professionen. Nyckelord: Patienters nöjdhet, patientens acceptans av vård, patienter, miljödesign, vårdmiljö.ABSTRACT Background The design of the environment affects our experience of health and well-being. One of the nurse's responsibilities is to ensure that the care environment meets the patient's needs. The care environment can be designed by several different factors such as sound, light and nature. All with a capacity to provide a feeling of security. According to healthcare reformer F. Nightingale, the physical environment was equally important to the psychological and social environment in order to regain health and prevent disease. Aim The purpose of this literature review was to describe aspects of the care environment that promote the patient’s well-being. Method The method used was non-systematic literature review. Database searches were performed in PubMed, CINAHL, Academic Search Elite as well as manual searches. A selection of 17 scientific articles was made after careful review. The articles were of both quantitative and qualitative research methods, these have been quality checked with the help of Sophiahemmet University’s assessment data. They were analysed based on the integrated data analysis method. Results A health-promoting care environment affects the patient's well-being and autonomy while they are being cared for in hospital. The first impression when visiting a hospital is that of the physical environment. Furthermore, it turned out that single rooms led to reduced noise, better sleep and strengthened social support and personal integrity. Windows and views of nature created a feeling of peace as nature could help strengthen the patient's inner power through distraction. Natural light as well as artificial light increased the well- being and improved sleep. A welcoming care environment with a “cosiness factor” and privacy increased the feeling of homeliness, which improves the well-being of the patients and also increased the presence of relatives who constituted a great support for the patients. Conclusion Through increased knowledge on the importance of the care environment for the well- being of the patient, measures can be taken focusing on the design of public spaces in this environment. The care environment can either support or hinder the patient's recovery process and has the ability to promote the patient’s quality of life. This study provides an insight into the importance of the care environment and contributes with lessons that can be further applied in our future clinical work within the profession. Keywords: Patient satisfaction, patient acceptance of health care, patients, environment design, health facility environment.
6
Nilsson, Sara, and Johanna Persson. "Vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vården." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13537.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den vanligaste smittvägen för hepatit C är genom intravenöst drogmissbruk. Smittöverföring kan även ske via blodtransfusioner eller stickskador i vården. Det finns många fördomar förknippade med sjukdomen och risken är stor att dessa färgar mötet med patienter. Det är viktigt att som vårdpersonal vara medveten om hur den egna synen på sjukdomen kan påverka bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vården. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturöversikt av tolv kvalitativa artiklar. Manifest innehållsanalys användes. Resultat: Patienter med HCV hade blandade erfarenheter av mottagandet: välkomnande, avvisande eller otryggt. Vidare ledde detta till erfarenheter av stöd eller diskriminering. Patienter kunde ha erfarenheter av professionellt stöd eller brist på professionellt stöd. Diskriminering kunde orsakas av antingen vårdpersonal eller organisation. Slutsats: På grund av stigmatisering kring sjukdomen är patienter med hepatit C en utsatt grupp i samhället. Vårdpersonalens kunskap är en viktig del i bemötandet. Det krävs utbildning för att kunna erbjuda en mer holistisk vård vid hepatit C än i dagsläget. Genom ökad kunskap kring både sjukdom och bemötande kan bemötandet påverkas positivt, det vill säga: mottagandet blir bättre, stödet ökar och diskrimineringen minskar.Background: The most common route of transmission of hepatitis C is through intravenous drug abuse. Transmission can also occur through blood transfusion. There are many prejudices associated with hepatitis C. Chances are that this colors interactions with patients. It is important that healthcare professionals are aware of how their own perception of the disease may affect the encounter. The Objective was to highlight the experiences patients with hepatitis C have of the encounter in the healthcare. Method: The study was designed as a general literature review of twelve qualitative articles. Manifest content analysis was used. Results: Patients with hepatitis C had mixed experiences of receipt: welcoming, rejecting or unsafe. This led to experiences of support or discrimination. Patients experienced professional support or lack of professional support. Discrimination could be caused either by healthcare professionals or the organization. Conclusion: Because of stigma surrounding the disease patients with hepatitis C are a vulnerable group in society. The knowledge of healthcare professionals is an important part of the encounter. It requires training to provide holistic care for hepatitis C. Increased knowledge about both the disease and patient-professional relation can positively affect the encounter: the reception gets better, support increases and discrimination is reduced.
7
lindberg, gustafson susanne, and emma hällström. "sjuksköterskan bemötande av HIV/AIDS-patienter- ur patientens perspektiv." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2423.
Full textAbstract:
Sammanfattning
Bakgrund: Syfte: Metod: Resultat:
8
Lindberg, Gustafson Susanne, and Emma Hällström. "Sjuksköterskan bemötande av HIV/AIDS-patienter- ur patientens perspektiv." Thesis, Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2423.
Full textAbstract:
Sammanfattning Bakgrund: Syfte: Metod: Resultat: Resultatet visade att många upplevde respekt, professionalitet och sekretess från sjuksköterskan och även upplevelsen av goda relationer. Resultatet visade också brister i respekt, professionalitet och sekretess. Att det finns HIV/AIDS-relaterad stigma var också ett resultat vi såg. Slutsats: Trots all forskning och framsteg som gjorts finns det fortfarande rädslor och okunskap bland sjuksköterskor. Det krävs mer utbildning, och att sjuksköterskor blir mer professionella i sitt bemötande. En konsekvens skulle kunna vara att de undviker att söka vård på grund av rädsla för att bli kränkta. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Vi valde sökord som passade till vårt syfte, och sökte i lämpliga databaser efter artiklar. Åtta artiklar valdes ut för granskning och analys. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever bemötandet från sjuksköterskor, sett ur ett patientperspektiv. Det finns ca 4500 personer i Sverige som lever med känd HIV-infektion. HIV-relaterat stigma var ett bekymmer redan under 80-talet, idag, 25 år senare är stigmatiseringen fortfarande ett problem.
9
Lernedal, Helen. "KUPP - Kvalitet ur patientens perspektiv för patienter med sarkom." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2737.
Full textAbstract:
Intresset av att ta reda på personers upplevelser inom vård är viktigt. Det kan ge en indikation på vad som skall ändras och om ändringen har inneburit en positiv förändring. Denna ändring kan då mätas i ny uppföljning. En personcentrerad vård är en viktig faktor i vården av svårt sjuka patienter. Denna bygger på kommunikation mellan patient, personal, delaktighet och partnerskap. Bra ledarskap ger förutsättningar för personcentrerad vård samt kan leda till kvalitetsförbättrande åtgärder. Populationen bestod av patienter över 18 år som hade diagnostiserats med ett högmalignt sarkom i mjukdelar eller skelett under perioden 1 januari 2011-31 december 2012. Urvalet bestod av 90 patienter som tillfrågades om att besvara en enkät. Syftet med denna studie var att utvärdera hur patienter med sarkom upplevde vårdkvalitet under hela behandlingsperioden som innefattar operation och eventuell onkologisk behandling samt identifiera eventuella förbättringsområden. För att mäta personers uppfattning om given vårdkvalitet och hur pass viktigt det ansågs vara för patienten har en enkät använts. Enkäten som använts är KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) och svaren bedöms med hjälp av en skattningsskala. Studien är en deskriptiv retrospektiv studie med kvantitativ ansats. Sextiotre personer har besvarat enkäten där de skattar de faktiska förhållandena i vården och vilken subjektiv betydelse frågan har. Resultatet presenteras i form av ett åtgärdsindex utifrån begreppen: Bristande kvalitet, Balans låg, Balans hög och Övergod kvalitet. Resultatet visade att de områden som patienten upplevde bristfälliga var information, tillfredställelse, väntetider och bemötande. Resultatet visade även att patienterna upplevde brist avseende samarbetet mellan olika vårdinstanser. Slutsatsen visar att det finns ett antal kvalitetsåtgärder att arbeta med framöver och att information och delaktighet från patientens sida är en viktig aspekt. Fler uppföljande studier behövs.
10
Sandelin, Maria. "Läkaren och den pålästa patienten : Läkares syn på välinformerade patienter." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17542.
Full textAbstract:
As a patient you can find a lot of information concerning health and diseaseson the Internet. Purpose: The purpose of my study is to gain a betterunderstanding of how physicians relate to well-informed patientsfrom the point of doctor's changing role in meeting the patient related to theweb-based patient information. Today's patients are turning increasingly tothe Internet before they visit their doctor, this is due to the electronic healthinformation is available 24 hours a day, 7 days a week while the regulardoctor usually have several weeks of waiting. Problems that can arise with theWeb-based information is that the patient does not have a medical educationto know whether the information is appropriate or not. Method: To explorethese questions, I decided to use both qualitative semi-structured postalquestionnaires and telephone interviews in which the physicians preferreddifferently. My respondents were five licensed physicians who had experienceof many patients encounters. Findings: The physicians in myresearch have an overall positive and relaxed attitude towards patients whoseek information on the Internet. Nevertheless, they say it is important topoint out that its a bad idea to rely only on Internet sources. This becauseInternet is not a substitute for professional medical advice or treatment. Amedical doctor not only need to make a personal examination but also havethe education, experience and the critical eye that is needed to make the rightdiagnosis. The physicians in my study often prefer the medical professionaljournals to Internet as a result of old habits related to their medical educationand the feeling that these journals are more thrustworty. Still, the physiciansagreed that they sometimes themselves find the World Wide Web useful ifthey are from reliable sources.Program: Bibliotekarie
Books on the topic "Patienter"
2
Framme, Gunilla. Lättskötta och följsamma: Tidsbilder av ett sjukhem och dess patienter. Umeå: Boréa, 1997.
Find full text
3
Karlén, Karl-Henrik. Barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige: Dess historia, problem och patienter. Uppsala: Inst. för Barn- och Ungdomspsykiatri, Uppsala Universitet, 1985.
Find full text
4
Trollsten, Ingrid. Mitt andra liv: En berättelse om att drabbas av stroke. Stockholm: Forum, 2010.
Find full text
5
Madsen, Jan Kyst. Prognosen for patienter indlagt på mistanke om akut myokardieinfarkt, men som fik diagnosen afkræftet. København: Hornung, 1988.
Find full text
6
Alsterlund, Edna. Den längsta ronden: [om kärlek, demenssjukdom och anhörigvård]. Stockholm: Forum, 2010.
Find full text
7
Friberg, Febe. Pedagogiska möten mellan patienter och sjuksköterskor på en medicinsk vårdavdelning: Mot en vårddidaktik på livsvärldsgrund. Göteborg, Stockholm: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2001.
Find full text
8
Association of British Pharmaceutical Industry. and Long-Term Medical Conditions Alliance, eds. Medicines & patients: Patient information. London: Association of the British Pharmaceutical Industry, 1997.
Find full text
9
Lindencrona, Catharina. Kontinuitet i omvårdnaden av äldre patienter: Studier av utskrivningen från sjukhus till hemmet samt attityderna till äldre bland sjuksköterskor. Stockholm, Sweden: Almqvist & Wiksell International, 1987.
Find full text
10
Barbara, Sheppard, and King's Fund Centre. Nursing Development Units., eds. From patient to person: A patient's forum. London: King's Fund Centre, 1992.
Find full textBook chapters on the topic "Patienter"
1
Sheridan, Susan, Heather Sherman, Allison Kooijman, Evangelina Vazquez, Katrine Kirk, Nagwa Metwally, and Flavia Cardinali. "Patients for Patient Safety." In Textbook of Patient Safety and Clinical Risk Management, 67–79. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-59403-9_6.
Full textAbstract:
AbstractUnsafe care results in over 2 million deaths per year and is considered one of the world’s leading causes of death. In 2019, the 72nd World Health Assembly issued a call to action, The Global Action on Patient Safety, that called for Member States to democratize healthcare by engaging with the very users of the healthcare system—patients, families, and community members—along with other partners—in the “co-production” of safer healthcare.The WHO’s Patients for Patient Safety (PFPS) Programme, guided by the London Declaration, addresses this global concern by advancing co-production efforts that demonstrate the powerful and important role that civil society, patients, families, and communities play in building harm reduction strategies that result in safer care in developing and developed countries. The real-world examples from the PFPS Programme and Member States illustrate how civil society as well as patients, families, and communities who have experienced harm from unsafe care have harnessed their wisdom and courageously partnered with passionate and forward-thinking leaders in healthcare including clinicians, researchers, policy makers, medical educators, and quality improvement experts to co-produce sustainable patient safety initiatives. Although each example is different in scope, structure, and purpose and engage different stakeholders at different levels, each highlights the necessary building blocks to transform our healthcare systems into learning environments through co-production of patient safety initiatives, and each responds to the call made in the London Declaration, the WHO PFPS Programme, and the World Health Assembly to place patients, families, communities, and civil society at the center of efforts to improve patient safety.
2
Massof, Robert W., and Chris Bradley. "An Adaptive Strategy for Measuring Patient-Reported Outcomes: Incorporating Patient Preferences Relevant to Cost-Benefit Assessments of Vision Rehabilitation." In Springer Series in Measurement Science and Technology, 107–50. Cham: Springer International Publishing, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-031-07465-3_5.
Full textAbstract:
AbstractVision rehabilitation aims to improve daily functioning in patients with chronic disabling vision impairments – low vision – by providing vision assistive equipment and teaching patients effective use of the equipment; teaching patients adaptations to obviate dependence on vision; modifications of the patient’s environment to improve visibility and increase safety; and psychosocial counseling and education to help patients cope with the stress of impaired vision. The interventions that constitute vision rehabilitation are tailored to each patient’s functional goals and personal preferences. This chapter describes the theory, structure, and mechanics of an adaptive patient-reported outcome measure – the Activity Inventory (AI). The AI was developed to identify each patient’s unique set of functional goals within a hierarchical framework, to specify the cognitive and motor activities (i.e., tasks in different functional domains) the patient customarily performs to achieve his or her personal goals, and to elicit ordinal patient ratings of the importance and difficulty of each goal and the difficulty of relevant subsidiary tasks under goals that meet or exceed defined importance and difficulty criteria. The theoretical assumptions of a Rasch psychometric model that is employed to estimate measures of the patient’s overall visual ability from goal difficulty ratings and ability in each functional domain from task difficulty ratings before and after vision rehabilitation are presented and the results for a large group of low vision patients are reviewed. This chapter then explores the issue of how individual patient preferences must be factored into the outcome measures to determine the utility of functional improvements from vision rehabilitation. A theoretical framework for incorporating the utility of individual vision rehabilitation outcomes is offered and its application to functional outcome data is demonstrated.
3
Moyé, Lemuel A. "Patients, Patience, and P Values." In Statistical Reasoning in Medicine, 20–47. New York, NY: Springer New York, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4757-3292-4_2.
Full text
4
Chehab, G. "Lagebericht des Patienten: Patient-Reported Outcome." In Lupus erythematodes, 99–102. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53844-9_19.
Full text
5
Chehab, Gamal. "Lagebericht des Patienten: Patient-Reported Outcome." In Lupus erythematodes, 127–31. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-64932-9_19.
Full text
6
von Kummer, Rüdiger, Luigi Bozzao, Claude Manelfe, S. Bastianello, and H. Zeumer. "Patient Scans: Patients 1–20." In Early CT Diagnosis of Hemispheric Brain Infarction, 7–87. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-79893-1_3.
Full text
7
Beleffi, Elena, Paola Mosconi, and Susan Sheridan. "The Patient Journey." In Textbook of Patient Safety and Clinical Risk Management, 117–27. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-59403-9_10.
Full textAbstract:
AbstractThe wide implementation of patient safety improvement efforts continues to face many barriers including insufficient involvement of all stakeholders in healthcare, lack of individual and organizational learning when medical errors occur and scarce investments in patient safety. The promotion of systems-based approaches offers methods and tools to improve the safety of care. A multidisciplinary perspective must include the involvement of patients and citizens as fundamental contributors to the design, implementation, and delivery of health services.The patient journey is a challenging example of using a systems approach. The inclusion of the patient’s viewpoint and experience about their health journey throughout the time of care and across all the care settings represents a key factor in improving patient safety. Patient engagement ensures that the design of healthcare services are aligned with the values, the preferences, and needs of the patient community and integrates the real-life experience and the skills of the people to enhance patient safety in the patient journey.The utmost priority to implement patient engagement is the training of patients. Therefore, training for both patients/families/advocates and health professionals is the foundation on which to build active engagement of patients and consequently an effective and efficient patient journey.The chapter offers examples of successful training courses designed to foster strategic alliances among healthcare professionals and researchers with patients and their organizations. Training of patients constitutes the first step to develop shared knowledge, co-produced projects, and the achievement of active multilevel participation of patients for the implementation of patient safety in the patient journey.
8
Skolnik, Patty J., and Nathan Butler. "The Patient’s and Patient Family’s Perspective." In Patient Safety in Surgery, 403–8. London: Springer London, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4471-4369-7_28.
Full text
9
Villejo, Louise A. "Patient Education for Hispanic Cancer Patients." In Minorities and Cancer, 295–300. New York, NY: Springer New York, 1989. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4612-3630-6_28.
Full text
10
"En ny tids patienter." In Den moderne psykiatris historie, 33–46. Aarhus University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmp6c.6.
Full textConference papers on the topic "Patienter"
1
Bohlin, Linda, Louise Almström, and Karin Moscicki. "Nationell samordning av patienter från Ukraina." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.611.
Full textAbstract:
I samband med kriget i Ukraina uppstod ett behov att avlasta den Ukrainska sjukvården med att erbjuda vård till ukrainska patienter i Sverige. Utifrån detta uppkom ett behov av att ta fram en process för evakuering och omhändertagande vilket ledde till att Socialstyrelsen gav i uppdrag att ta fram denna process samt att operativt leda nationell samordning till det nationella kunskapscentrat i katastrofmedicin/traumatologi – Katastrofmedicinskt centrum i Linköping (KMC). Den nationella processen för medevac togs fram och i arbetet bildades funktionen Ukraina samordnare i beredskap (USiB). Funktionen USIB bemannas av tre sjuksköterskor från KMC och är aktiv vardagar mellan kl 8-16.30 och ansvarar för den operativa samordningen vid transport och mottagande av patienter från Ukraina.Den operativa samordningen består även av Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Folkhälsomyndigheten samt representation från de 7 regioner i Sverige som har universitetssjukhus.Presentationen kommer handla om processens gång. Hur arbetet har gått och utvecklats genom det dryga året som funktionen har funnits och framgångsfaktorer och lärdomar.
2
Prytz, Erik, and Björn Lidestam. "Projekt Säker Patientvård Under Transport (SPURT)." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.640.
Full textAbstract:
Ambulanspersonal, och annan prehospital vårdpersonal, arbetar i en krävande och farlig miljö, och löper risk för både traumatiska skador (t.ex. trafikolyckor) och långsiktiga hälsoeffekter. Organisationsförändringar i den svenska sjukvården har lett till centralisering av resurser till färre och mer specialiserade, men därför också mer avlägsna, sjukhus. Det innebär ökade transportavstånd och att fler medicinska ingrepp måste utföras under transporten. Sjukvårdssystemet är särskilt beroende av vård under transport i större kriser och katastrofer. I dessa överstiger vårdbehovet per definition de tillgängliga medicinska resurserna. En del av hanteringen av sådana kriser går ut på att fördela patienter mellan sjukhus och andra vårdinrättningar på ett sådant sätt att inget enskilt sjukhus får ett ohanterligt inflöde av patienter. I sådana situationer kan det förekomma att även svårt skadade patienter får en längre transportsträcka än vad som är önskvärt, eftersom de måste fördelas till sjukhus som är mer avlägsna skadehändelsen. Projektet SPURT kommer etablera en forskningsplattform som kan användas för att nå en fördjupad kunskap om arbetsmiljö, säkerhet och arbetskvalitet för ambulanspersonal och annan personal som utför vård under transport. Den centrala komponenten i plattformen kommer att vara en internationellt unik ambulanssimulator med rörelseplattform som inkluderar både den främre förarmiljön och den bakre vårdmiljön i en ambulans. Rörelseplattformen som kommer användas är Sim III. Sim III har ett linjärt rörelsesystem som medger rörelse i fyra frihetsgrader, och erbjuder både linjär- och lutningsrörelse. Genom att koppla samman slädens förflyttning med fordonets sidoposition, skapar simulatorns rörelsealgoritm realistiska sidorörelser. Utöver de yttre rörelsesystemen har Sim III även ett separat skakbord som rör kabinen relativt projektionsytan. Plattformen kan även vridas 90 grader så att linjärrörelsen kan utnyttjas för acceleration och inbromsning i stället för krafter i sidled. Målet med forskningsplattformen är att kunna bedriva forskning för att öka säkerheten för ambulanspersonal, särskilt med avseende på risker i trafik, etablera riktlinjer gällande vilka vårdmoment som kan utföras under färd med bibehållen säkerhet för både utförare och patient, minska den fysiska och mentala arbetsbelastningen för ambulanspersonal, samt förbättra säkerhetskultur och möjligheter till träning.
3
Otani, Kagari, and Yasunobu Ito. "Acquisition and sharing of knowledge and skills of visiting nurses in Japan." In 13th International Conference on Applied Human Factors and Ergonomics (AHFE 2022). AHFE International, 2022. http://dx.doi.org/10.54941/ahfe1002554.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to clarify, through ethnographic research, how nurses acquire and share their knowledge and skills of home nursing in clinical settings. The field research took place at a visiting nurse station in Nagoya, Japan between 2013 and November 2021. Research method used were participant observations and interviews at visiting nurse station and patients’ homes. One of the authors is an assistant professor of nursing at a university’s Nurse and Health department who also leads students in the clinical training at the visiting nurse station. The research data were acquired from periodical nurse station visits and from accompanying nurses in their activities.visiting nurses considered patients and family as partners, and they explored the preferred care together with the patient to create tailored care. We showed the following in a paper at AHFE-HSSE conference in 2021: the visiting nurses read into the patient’s societal background, life and beliefs, and visiting nurses analyzed the living style patients wish for, in order to propose the method which materialize this kind of living. The value co-created by the nurses and patient formulated the “normal living style” wished to be sustained by the patient (Otani and Ito 2021).Incidentally, in nursing education in Japan, universities nursing faculties and nursing schools educate students in basic knowledge and skills of nursing in wards to home nursing in Japan. The co-creative practices and techniques of visiting nursing care need to be learned while working in a clinical setting after the nurse is licensed. The paper revealed the following: The visiting nurse "co-created" with the patient to produce a nursing technique that fit the patient's needs based on the "sticky information" (von Hippel 1994) obtained in the patient's home. At the visiting nurse station, the nurses reported new information obtained at the patient's home or communicated to the patient during daily conferences. The nurse illustrated and demonstrated the nursing techniques that fit the patient to colleague nurses.In addition, the nurses had a joint conference with physical, occupational, and speech therapists working in the same station. The participants reported to each other the new information the patient during their stay at the patient's home, and described the techniques of each specialist that fit the patients. The information revealed in the conference was recorded into the patient's medical chart each time. The nursing skills created in the patient's home through co-creation with the patient are sticky information that is difficult to transfer, but they are shared and accumulated through gestural demonstrations at conferences by the health professionals.
4
McGregor, J. L., L. McGregor, M. Hans, A. Sayegh, M. C. Trzeeiak, and M. Dechavanne. "PLATELETS OF A PATIENT LACKING GLYCOPROTEINS lib AND Ilia AGGREGATE TO HIGH CONCENTRATIONS OF THROMBIN OR COLLAGEN." In XIth International Congress on Thrombosis and Haemostasis. Schattauer GmbH, 1987. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1643863.
Full textAbstract:
The aim of this study was to investigate the platelets of a patient having bleeding episodes that began in infancy. The patient’s platelets in citrated-PRP did not aggregate when stimulated with ADP (5 and 10 uM), collagen (2.5 ug/ml), or sodium arachidonate (1 uM). However, washed patient platelets, in the presence of 2mM calcium, aggregated and secreted when stimulated with high concentrations of thrombin (0.36, 0.72 and lU/ml) or collagen (2, 4, 10 ug/ml). Monoclonal antibodies (Mab) LYP18 (directed against the IIb-IIIa glycoprotein complex) and LYP8 (anti-thrombospondin) inhibited thrombin and collagen induced aggregation of control but not the patient platelets. Patient thrombin -stimulated platelets did not bind 125I-labelled fibrinogen (40 to 320 ug/ml). Moreover, stimulating the washed patient's platelets with ADP (10-100 uM), in the presence of fibrinogen (2mg/ml), did not result in aggregation. Binding studies using Mab 125I-LYP2 (directed against the IIb-IIIa glycoprotein complex) showed the absence of the complex on the patient's platelets. The absence of the IIb-IIIa complex on the patient's platelets was also observed using crossed immunoelectro -phoresis and Mab 125I-LYP2 or 125I-LYP18. Individual glycoproteins (lib or Ilia) were not detected on silver stained two-dimensional (non-reduced/reduced) SDS-PAGE. Moreover, Western blots of |he patients platelets used in combination with anti-PLA or anti-LEK polyclonal antibodies failed to detect the presence of these two glycoproteins. These results indicate that this patient has Glanzmann's thrombasthenia or a variant of this disease. Moreover, this study shows that platelets lacking the IIb-IIIa glycoprotein complex can aggregate in responseto collagen or thrombin in the presence of physiological concentrations of calcium.
5
Kim, Jonghyeok, Hosung Kwon, Jonghyeon Kim, Jinsoo Park, Soong-Un Choi, and Sookyung Kim. "PillGood: Automated and Interactive Pill Dispenser Using Facial Recognition for Safe and Personalized Medication." In Thirty-First International Joint Conference on Artificial Intelligence {IJCAI-22}. California: International Joint Conferences on Artificial Intelligence Organization, 2022. http://dx.doi.org/10.24963/ijcai.2022/854.
Full textAbstract:
Safety of taking medicine prescribed differently to each patient in hospital relies on the discernment of medical professionals who deals with measuring pill quantity, packaging, and distributing. It is difficult and time consuming to keep track of medication record of each patient. Also, medication safety is prone to be in risk due to the human error. To help patients get accurate medication following their prescription plan with minimizing human labors and mistakes, we developed PillGood, an automated smart pill dispenser system using facial recognition technique. PillGood provides real-time and personalized guidance to take the correct medicine by alarming patients and distributing exact quantity of pills at specific time following each patient's prescription table. The system notify patients through mobile app and speaker when they need to take the medicine, and detect who the patient is through the machine learning based face recognition. Then, based on each patient's prescribing information, the controller distributes pills to each patient. Results show that PillGood enable highly accurate personalized pill dispensation followed by precise face recognition, benefiting both patients and medical professionals. Videos for demonstrating the system can be found on https://youtu.be/Wx7bXxRGjXA
6
Cheng, Marvin H., Po-Lin Huang, Hao-Chuan Chu, Li-Han Peng, and Ezzat Bakhoum. "Virtual Interaction Between Patients and Occupational Therapists Using an Assistive Robotic Device With Cyber-Physical System." In ASME 2018 International Mechanical Engineering Congress and Exposition. American Society of Mechanical Engineers, 2018. http://dx.doi.org/10.1115/imece2018-87289.
Full textAbstract:
In this paper, we propose to design, develop, and study a cyber-physical system that enables patients and therapists to virtually interact for rehabilitation activities with assistive robotic devices. The targeted users of this system are post-stroke patients. On the patient’s side, an assistive robotic device can generate the force that the therapist applies to the patient. On the therapist’s side, another robotic device can reproduce the responsive force generated by the patient. With this system, the interaction can be virtually established. In addition, by integrating real human trajectories, the proposed assistive robotic system can help patients to perform rehabilitation activities in their own pace. Such an assistive robotic system and virtual interacting scheme can minimize both patient’s and therapist’s traveling time. The assistive functions of this light weight design can also help patients to in their ADLs.
7
Morris, Nichole, Curtis Craig, Katelyn Schwieters, Bradley Drahos, Marshall Mabry, Eugene Floersch, and William Kessler. "Limited training in undergarment and clothing removal techniques to expose wounds in combat care." In AHFE 2023 Hawaii Edition. AHFE International, 2023. http://dx.doi.org/10.54941/ahfe1004367.
Full textAbstract:
A critical component of combat casualty care is to fully expose the patient to identify and treat injuries. Completing these actions under stressful conditions is expected to require adequate training. In this study 21 combat lifesaver trained soldiers were surveyed regarding their recent training exposing chest injuries of male and female soldiers. Nearly all participants (95.2%) reported experience in treating male simulated patients; however, only 52.4% reported any experience applying a chest seal on a male human or simulated patient and only 28.6% reported any experience removing the t-shirt of a male human or simulated patient. Seven participants (33.3%) reported experience in treating female simulated patients, 23.8% reported at least some experience applying a chest seal to a female human or simulated patient, and only 9.5% reported experience removing the female patient’s t-shirt and, similarly, a female patient’s bra. Findings suggest a pronounced gap in the CLS training curriculum.
8
Vagg, Tamara, Aine Curran, David Morrissy, Barry Plant, and Sabin Tabirca. "THE VIRTUAL DOCTOR: AN INTERACTIVE WEB BASED TOOL TO SUPPORT UNSCHEDULED VISITS FOR CYSTIC FIBROSIS (CF) PATIENTS." In eLSE 2020. University Publishing House, 2020. http://dx.doi.org/10.12753/2066-026x-20-206.
Full textAbstract:
Cystic Fibrosis (CF) patients need to meet with their Multidisciplinary Team (MDT) approximately every four months. In-between these scheduled visits, patients may contact the Multidisciplinary Team (MDT) via phone to express any health-related concerns. This often requires a phone evaluation before organizing an unscheduled appointment. Due to the sporadic nature of these phone calls, resources and time are often heavily affected. With the predicted increase of the adult CF patient population, there is a need for better ways to manage and educate patients on their condition. The aim of this ICT intervention is to reduce this effect by creating an online virtual Dr, that can be accessed by the patient from their own home. This Virtual Doctor (Dr) will generate a report and an initial evaluation that will be sent to the MDT to action. The patient is also provided with a response outlining when the team will be in contact. The system includes a Dr avatar with facial animations and 3D scene. The voice of the avatar is generated using Node.js along with the Amazon Web Services Polly. The Web Speech API speech recognition is used to provide the ability to recognize voice context from an audio input; in this case the patient's computer microphone. This allows for the patient's interaction with the avatar and the documentation of the answers. These answers are scored and used as a comparison to the patient's baseline health status. The patient's answers and scores are stored within a database and sent via email to the MDT for evaluation. The score informs the Virtual Dr's response and MDT report. It is anticipated that this tool will be of benefit to both patients and medical staff. By creating such a system, patients can learn about their own condition and health status, while improving time and resource management. A prototype of the system has been created in preparation for pilot testing with adult CF patients.
9
Gomes, Paulo Veloso, Vítor J. Sá, João Donga, António Marques, Bárbara Gomes, Raquel Simoes de Almeida, and Javier Pereira-Loureiro. "The Use of Artificial Intelligence in Interactive Virtual Reality Adaptive Environments with Real-Time Biofeedback Applied to Phobias Psychotherapy." In Congreso XoveTIC: impulsando el talento científico (6º. 2023. A Coruña). Servizo de Publicacions. Universidade da Coruña, 2023. http://dx.doi.org/10.17979/spudc.000024.42.
Full textAbstract:
Exposure therapy is a type of psychotherapy where the patient is gradually exposed to a fear situation. Patients may present different degrees of phobia, and the degree of phobia of each patient changes throughout the treatment. The use of Interactive Virtual Reality Adaptive Environments, where the interaction is personalized through real-time biofeedback mechanisms, allows the environment to adapt to the patients and their evolution throughout the treatment. The Artificial Intelligence affective algorithms continuously monitor the patient’s behavioral data and physiological responses to adjust the intensity and number of the stimuli. This real-time adaptation aims to personalize and optimize the exposure process, gradually desensitizing patients to their fears
10
Santos, Vanessa Gil Humberto dos, Rafaella Antunes Bastos, Nathalia Brito Dumas, Luiza Lopes Carvalho, Laís Bornéo Moreira, and Vitória de Sousa Cardoso Ribeiro. "Prolactinoma compromising visual acuity and causing adrenal insufficiency in a young male patient: case report and literature review." In XIV Congresso Paulista de Neurologia. Zeppelini Editorial e Comunicação, 2023. http://dx.doi.org/10.5327/1516-3180.141s1.598.
Full textAbstract:
This article reports on a case study of a 27-year-old male patient with prolactinoma, a pituitary adenoma that secretes prolactin, leading to a loss of visual acuity. The data were obtained from the patient’s clinical history, as well as complementary exams and procedures. The article emphasizes the importance of correct and early diagnosis, particularly in young patients, as the patient in this case had a relevant family history of brain tumors and experienced a year of symptoms before diagnosis. The patient was diagnosed with prolactinoma after a canon magnetic resonance imaging revealed a macroadenoma pressing on the optic chiasm, causing visual complaints, weight gain, milk production, and erectile dysfunction. The patient’s serum prolactin level was higher than 200 ng/mL, and he began treatment with Cabergoline after discovering adrenal insufficiency. While the patient reported an improvement in symptoms after two months of medication, his vision did not return. The report highlights the importance of proper screening and thorough evaluation, including atypical patients who may not fit the typical epidemiology of the disease. It took a year of research in the ophthalmological area to realize that the patient’s symptoms were neurological, and this delay in diagnosis may have allowed complete blindness in the left eye and progression with mild symptoms in the right eye. However, proper treatment led to significant improvement in symptoms. In conclusion, the article emphasizes the importance of early and assertive diagnosis, particularly in young patients, whose complaints are often neglected. The case study illustrates the consequences of delayed diagnosis and the need for a complete anamnesis and correct screening.
Reports on the topic "Patienter"
1
Sandman, Lars. Etisk analys av omdiagnostisering. Linköping University Electronic Press, April 2023. http://dx.doi.org/10.3384/report.diva-193218.
Full textAbstract:
Behovet av omdiagnostisering av patienter med olika tillstånd väcker etiska frågeställningar. I denna korta etiska analys som genomförts på uppdrag av Nationellt programområde för psykisk hälsa lyfts ett antal etiska frågeställningar kopplade till omdiagnostisering. Analysen går inte i på detaljer kring vem som ska genomföra en sådan, inte heller var i hälso- och sjukvårdssystemet det bäst sker – eftersom detta beror på vilket specifikt diagnosområde det handlar om. Analysen landar i följande övergripande slutsatser: Generellt är diagnossättande förknippat med etiska principer om att göra gott(genom att ge underlag för att patienten får rätt insatser) och icke-skada(genom att förhindra uppkomst av risker och vårdskada). Vårdgivaren har ett etiskt ansvar för att patienten får rätt diagnos (ellerdiagnoser). I detta ansvar ingår att också överväga vilka konsekvenserdiagnostisering och omdiagnostisering får ur ett vidare perspektiv –exempelvis om det kan innebära risker för andra individer. Patientens önskemål om omdiagnostisering kan vara en utgångspunkt, meninte avgöra frågan om huruvida en omdiagnostisering bör ske – eller resultatetav en sådan omdiagnostisering. Det finns skäl att skilja mellan situationer där skälet för omdiagnostisering äratt patienten i nuläget har en diagnos som negativt påverkar tillgången tillbehovsbaserade insatser eller riskerar att leda till vårdskada – och de fall därskälet för omdiagnostisering snarare drivs av att diagnosen inte längre äraktuell och snarare har påverkan på patientens upplevelse eller innebär hinderi patientens övriga liv. I det första fallet finns det generellt skäl att prioritera omdiagnostisering högreän i det andra fallet – beroende på hur stora det potentiella konsekvensernaför patienten är. I det andra fallet beror det på hur livet i stort påverkas men vidmindre allvarlig påverkan finns det generellt skäl att prioritera diagnostiseringhögre än omdiagnostisering.
2
DiBenedetti, Dana B., T. Michelle Brown, Carla Romano, Claire Ervin, Sandy Lewis, and Sheri Fehnel. Conducting Patient Interviews Within a Clinical Trial Setting. RTI Press, August 2018. http://dx.doi.org/10.3768/rtipress.2018.op.0054.1808.
Full textAbstract:
Qualitative data centered on patients’ experiences and perspectives typically go uncollected in clinical trial settings. Yet patients’ treatment experiences offer complementary insights and context on topics such as disease management, treatment gaps, and previous treatments outside of those gathered in traditional patient-reported outcome questionnaires. Qualitative interviews can capture patients’ perceptions of treatment needs, more fully explore meaningful changes experienced as a result of treatment, and reveal outcomes that are most important to patients. Asking patients detailed questions can provide insight into the “why” of a patient’s expressed thought or feeling. The inclusion of patient interviews within clinical trials is a relatively new and evolving field of research. This article delineates the types of data that may be collected during interviews with clinical trial participants and outlines two approaches to conducting qualitative research in the clinical trial setting, with a focus on maximizing the value of the resulting data.
3
Ryland, Howard, and Sarah Bunn. Reforming the Mental Health Act - Approaches to Improve Patient Choice. Parliamentary Office of Science and Technology, UK Parliament, May 2023. http://dx.doi.org/10.58248/pn695.
Full textAbstract:
The Mental Health Act 1983 has been criticised as being overly restrictive, with inadequate scope for patient choice and autonomy. The Government’s Draft Mental Health Bill proposes reforms to improve patient choice. A joint parliamentary committee report on the draft Bill recommended further changes to enhance choice, including a statutory duty to offer patients advance choice documents. Reports to date suggest that advance care planning could offer some benefits, but uptake can be low. Proposals to replace the Nearest Relative who has certain powers under the Act, with a Nominated Person of the patient’s choosing, have been widely welcomed. There are questions about operationalisation and safeguarding. Alongside the reforms, the Government is piloting ‘culturally appropriate advocacy’, which preliminary findings suggest could help advocates better support patients from ethnic minority backgrounds. The draft Bill removes learning disabilities and autism as grounds for detention under Section 3 of the Act. Stakeholders have raised concerns about unintended diversion to more restrictive pathways, such as the criminal justice system. A range of stakeholders share the view that careful implementation is needed to maximise the benefits of proposed reforms. The Government has not announced when the Bill will be introduced.
4
Priebe, Gisela, Anita Nyquist, and Åsa Karlsson. Barn som anhöriga i primärvården - en enkätstudie med kliniskt verksamma medarbetare i Region Värmland. Karlstad University, 2024. http://dx.doi.org/10.59217/oopf5326.
Full textAbstract:
Barn och unga upp till 18 år som lever i familjer där barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom, har missbruksproblem, utsätter barnet eller en närstående för våld eller oväntat avlider omfattas av begreppet barn som anhöriga. Barnen har en förhöjd risk att utveckla egna psykosociala eller psykiska problem. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvården beaktar deras behov av information, råd och stöd. Sedan drygt tio år sedan finns en bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen om detta (HSL 2017:30, 5 kap. 7§). Primärvården har unika förutsättningar för att identifiera och stödja dessa barn, men forskningen inom området är hittills mycket begränsad, både nationellt och internationellt. Studiens övergripande syfte var att följa upp en tidigare kartläggning av kliniskt verksamma medarbetares kunskapsläge och arbete med barn som anhöriga samt att ta fram ett forskningsbaserat kunskapsunderlag för Region Värmlands fortsatta arbete med barn som anhöriga i primärvården där medarbetares erfarenheter tas tillvara. 133 kliniskt verksamma medarbetare inom primärvården i Region Värmland deltog i en digital enkät. Endast två tredjedelar av deltagarna angav att de känner till bestämmelsen och ännu färre kände till Region Värmlands rutin VIDA RUT-26224 som reglerar arbetet med bestämmelsen på regional nivå. Efter att ha tagit del av bestämmelsens innehåll ansåg en majoritet av deltagarna att alla patientgrupper förekommer på vårdcentralen. Men endast hälften uppgav att de själva har träffat någon av dessa patienter under den senaste månaden. Av dessa hade en majoritet även frågat om patienten hade barn i hemmet, och cirka en tredjedel av dem som hade frågat uppgav att insatser för att möta barnets behov hade planerats eller genomförts. Medarbetarna gav en rad förslag för att utveckla arbetet med barn som anhöriga i primärvården. Kompetensutveckling, implementering av lokala rutiner på vårdcentralen och samverkan med andra parter nämndes. Jämförelsen med en liknande studie från år 2013 visade att tendenser till en positiv förändring över tid kan noteras. Det gäller främst att en högre andel av medarbetarna tycks ha frågat om familjesituationen inklusive att identifiera om hemmavarande barn finns, dels att en högre andel därefter tycks ha tagit upp frågan om barnets situation och behov av stöd. Med tanke på att det är tio år mellan undersökningarna och att lagstiftningen på området under den tiden har skärpts hade tydligare skillnader kunnat förväntas. Sammantaget kvarstår istället många av de brister som tidigare identifierats. Arbetet för barn som anhöriga behöver intensifieras och anpassas till primärvårdens specifika förutsättningar. Barnens behov av information, råd och stöd beaktas även här. Primärvården skulle framför allt kunna fokusera på att identifiera barn som anhöriga, att öppna upp för samtal med den vuxne patienten om barnens situation och att utveckla fungerande samarbeten för de barn som behöver fortsatt stöd. Även korta interventioner som ges på vårdcentralen och informationsmaterial med lokal anknytning behöver utvecklas och användas i större utsträckning. För detta behövs kompetenshöjande insatser. Det är även viktigt att följa upp och utvärdera arbetet, till exempel genom systematiska utvärderingar eller samverkansprojekt.
5
Yuan, Bo, Wei Cao, Xieyu Zhang, Yue Yang, and Jiahe Zhao. Telemedicine effect on rheumatoid arthritis : A protocol for a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. INPLASY - International Platform of Registered Systematic Review and Meta-analysis Protocols, January 2022. http://dx.doi.org/10.37766/inplasy2022.1.0109.
Full textAbstract:
Review question / Objective: The role of telemedicine has been highlighted by researchers in many fields as a potential advantage for improving quality of life, increasing patient adherence, and alleviating patient concerns. Telemedicine is patient-acceptable with high satisfaction rates in patients with rheumatoid arthritis (RA). However, there is a lack of consistent results among important indicators regarding RA, such as patient pain assessment and health-related quality of life. Thus, we plan to perform a systematic review and meta-analysis to assess the effect of telemedicine on patients with RA. Information sources: PubMed, Embase, and Cochrane Library databases.
6
Franco De Rose, Aldo, Fabrizio Gallo, and Donatella Giua. Three-Component Penile Prosthesis Implantation Under Completely Local Anesthesia: A Case Report. International Journal of Surgery, February 2024. http://dx.doi.org/10.60122/j.ijs.2024.10.03.
Full textAbstract:
Background: To our knowledge, no authors have published the implant of a three-component device under local anesthesia, until now. The aim of this paper is to report this particular case focusing on its technical and anatomical details. Materials and Methods: A 60-years-old man presented to our attention due to erectile dysfunction unresponsive to PDE-I oral and alprostadil intracavernosal therapies, following a motorbike trauma accident with multiple lumbosacral vertebral fracture and incomplete S2-S4 spinal cord injury. After the trauma accident, the patient immediately underwent spinal surgery with lumbosacral vertebral plate positioning. During knee surgery for postural disorders following the previous trauma accident, the patient had an intraoperative heart arrest which required cardiopulmonary resuscitation and post-cardiac arrest care. Considering the high surgical risk due to the previous heart arrest and the inability to perform a spinal anesthesia due to the previous lumbosacral vertebral plate positioning, we proposed to implant the three-component device under completely local anesthesia. Results: Preoperative antibiotic prophylaxis was performed. Local anesthesia was administered using an 80-20 mixture of 7.5% ropivacaine and 2% mepivacaine with adrenaline for both the penoscrotal and abdominal surgical sites. A three-component (AMS 700™ CX with MS pump™) prosthesis was implanted with no complications. The patient didn’t experience any pain during the procedure. The follow-up was uneventful. One month after surgery, the patient reported a satisfactory sexual intercourse. Conclusion: Our experience demonstrates that a three-component penile prosthesis implantation under completely local anesthesia can be successfully performed with satisfactory outcomes. However, particular attention should be paid to some anatomical details, the anesthetic procedure and patient’s counselling. This technique could be addressed to those patients with comorbidities which contraindicated spinal or general anesthesia or in patients unwilling to undergo these types of anesthesia.
7
Mertz, Lynn. Reducing Health Disparities in Patients with a High Patient Adversity Index. Washington, DC: AARP Thought Leadership, June 2024. http://dx.doi.org/10.26419/int.00056.030.
Full text
8
Ciapponi, Agustín. Does medication review for hospitalised patients reduce morbidity and mortality? SUPPORT, 2017. http://dx.doi.org/10.30846/170316.
Full textAbstract:
Medication review is sometimes used to prevent adverse drug events in adult hospitalised patients. It can be defined as a systematic assessment of the pharmacotherapy of an individual patient that aims to optimise patient medication.
9
Starkey, Sandra, and Jean L. Parsons. Exploring Patient Centered Care Through the Design of Personal Storage for Patients. Ames: Iowa State University, Digital Repository, 2014. http://dx.doi.org/10.31274/itaa_proceedings-180814-914.
Full text
10
Abramson, Lisa. The relationship of patients' perceptions of physicians' communication style to patient satisfaction. Portland State University Library, January 2000. http://dx.doi.org/10.15760/etd.6004.
Full text