Dissertations / Theses: 'Patienter'

1

Karlström-Sivertsson, Åsa, and Mari Persson. "Bemötande av patienter med psykisk ohälsa : - patienters upplevelser." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14046.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes. Åtta subkategorier identifierades: information, osynlighet, ej öppen dialog, utanförskap, respektlöshet, bristande socialt nätverk, låg självkänsla och brist på autonomi. Dessa sorterades under tre kategorier: lågt människovärde, kommunikation och brist på empowerment. Resultat: Patienter upplevde brister i kommunikation och bemötande samt okunskap hos vårdspersonal. Ett bra bemötande möjliggjorde en öppen och ärlig kommunikation där tillit och förtroende skapades. Diskussion: En tydligare holistisk människosyn kan skapa förutsättningar för bättre kommunikation mellan patient och vårdspersonal vilket i sin tur kan leda till ömsesidig förståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Jansson, Marie, and Beatrice Sommer. "Sjuksköterskans bemötande av patienter med substansbrukssyndrom ur patienters perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295815.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ett bra bemötande karaktäriseras av ett respektfullt, kompetent och empatiskt samspel som är individanpassat. Patienter med substansbrukssyndrom är en grupp som uppfattas som vårdkrävande och är föremål för stigmatisering, därmed kan bemötandet ses som en utmaning. Patientcentrerad vård innebär att sträva efter individens välmående. Med hjälp av ett motiverande förhållningssätt kan sjuksköterskan öka patienternas empowerment. Syfte: Att undersöka hur patienter med substansbrukssyndrom upplever bemötandet från vårdpersonal, med fokus på sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick. Resultat: Tre kategorier angående bemötande identifierades: att se hela individen, vårdande möte och stigma. Under varje kategori urskildes både positiva och negativa upplevelser av bemötande. Diskussion: Ett patientcentrerat förhållningssätt kan förstås som ett empatiskt, omtänksamt, engagerat och hjälpsamt bemötande. Många patienter hade upplevelser av diskriminering och stigmatisering inom vården, detta kunde delvis förklaras som en maktobalans i relationen mellan vårdgivare och patient. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande kan både öka och minska vårdlidande. Ett gott bemötande är betydelsefullt för att främja hälsa och optimera resultatet av vården. Omvårdnaden av personer med substansbrukssyndrom kan förbättras.
Introduction: The responsibility of the nurse is to have competence and to treat every patient with respect and empathy. Patients with substance use disorders are a group that can be viewed as a group with a large demand of care. They are exposed to stigmatization and therefor they need specialized care. The meaning of patient centered care is to strive to optimize every individual’s well-being. Nurses may increase patient’s empowerment through a motivating approach. Aim: To explore patients’ perceptions of the nurse-patient relation of patients with substance use disorder. Method: A literature review, including both qualitative and quantitative studies. Result: Three categories were identified: To see the whole person, caring encounter and stigma. Both positive and negative aspects of every category were discovered. Discussion: A patient centered approach can be understood as an emphatic, caring, committed and helpful encounter. Many patients had experiences of discrimination and stigma during care. This could partly be understood as an unbalanced power-control relationship between caregiver and patient. Conclusion: The nurses actions can increase as well as decrease patients suffering. A caring encounter is important to promote health and to optimize the results of care. There is room for development of nursing skills in care of patients with substance use disorders.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

AL-Mhana, Rania, and Muthana Shaghi. "ÄLDRE MULTISJUKA PATIENTER PÅ AKUTEN : Ur äldre patienters perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-41404.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Antalet äldre patienter som söker vård till akutmottagningen har ökat med åren. De flesta sökande av dessa äldre patienter är multisjuka, vilket innebär att de äldre patienterna har minst två sjukdomar. Sjuksköterskor upplever stress och frustration i sitt arbete på akutmottagningen på grund av tidsbrist och brist i kompetenser samt erfarenhet. Syfte: Att beskriva äldre multisjuka patienters upplevelser av att bli vårdade på akutmottagningen. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatdelen presenteras utifrån två teman med sina respektive subteman. Första temat är ”Positiva upplevelser”, som inkluderar två subteman” Att uppleva tillfredsställelse och bli sedd och respekterad” och ” Att uppleva trygghet och tillit”. Andra tema är ”Negativa upplevelser” som inkluderar två subteman ”Att uppleva sig övergiven” och ”Att uppleva brist på trygghet och tillit”. Slutsats: Äldre multisjuka patienter har en stark önskan om att uppleva trygghet och sjuksköterskans närvaro. Att sjukvårdspersonalen är professionella och säkra i sin yrkesroll leder till att äldre patienter känner sig trygga, sedda och respekterade. När sjukvårdspersonalen inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter om de äldre patienternas hälsotillstånd leder det till att de äldre patienterna upplevde sig övergivna, otrygga samt en minskad tillit till sjukvårdspersonalen.
Background: The number of older patients who require and seek the emergency department is increasing every year. Most of them have multiple diseases, which means that the older patients have at least two diseases. The nurses encounter a lot of stress and frustration while working at the emergency department because there is always shortage of time but also because they might have a lack in their knowledge, certain competence skills or experience. Aim: To describe the experiences of older patients with multiple diseases to be cared at the emergency department. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis based on 10 qualitative scientific articles. Results: The result is presented based on two themes with two subthemes, respectively. The first theme is "Positive Experiences", which includes two subthemes "Experiencing satisfaction, being seen and respected" and "Experiencing security and trust". The second theme is "Negative Experiences", which includes two subthemes "Experiencing abandonment" and "Experiencing lack of security and trust". Conclusion: Older patients with multiple diseases have a strong desire for staff presence and safety. The fact that healthcare personnel are professional and safe in their occupational role leads to older patients feeling safe, seen and respected. When healthcare personnel do not have sufficient knowledge and experience about the older patients’ health condition, older patients experience abandonment, insecurity and reduced confidence in healthcare personnel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Danielsson, Carl, and Kira Frid. "Patienters upplevelser av hur vårdpersonal bemöter patienter med beroendeproblematik." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41318.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I dagens samhälle är alkohol- och narkotikaproblematik vanligt förekommande. Alkohol- och narkotikaproblematik leder till negativa förändringar i vardagen. Utifrån ett samhällsperspektiv råder det stigmatisering av alkohol- och narkotikaproblematik vilket leder till att personer undviker att söka vård. Syfte: Att beskriva hur patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblematik upplever vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. I resultatet framkom det att vårdpersonalens bemötande upplevdes som stödjande eftersom vårdpersonalen lyssnade och bemötte patienter professionellt samt att vårdpersonalen visade att de hade goda kunskaper i mötet med patienter. Vidare framkom det i resultatet att patienter upplevde vårdpersonalens bemötande som ett hinder i vårdprocessen eftersom vårdpersonalen bemötte patienter otillräckligt och ovärdigt i form av diskriminering, stigmatisering samt maktmissbruk. Konklusion: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. Resultatet kan bidra med ökad förståelse hos vårdpersonal som möter personer med alkohol- och/eller narkotikaproblematik vilket på så vis kan bidra till bättre förutsättningar för ett gott bemötande.
Background: In today's society, alcohol and drug problems are common. Alcohol and drug problems lead to negative changes in everyday life. From a societal perspective, there is the stigma of alcohol and drug problems, which leads to people that avoid seeking care. Purpose: To describe how patients with alcohol and/or drug problems experience the treatment of healthcare professionals in the healthcare sector. Method: General literature study with inductive approach. Result: The result is presented in two themes which are supportive treatment and obstructive treatment. In the result, it was found that the care staff's treatment was experienced as supportive because the care staff listened and treated patients professionally and that the care staff showed that they had good knowledge in the meeting with patients. Furthermore, it emerged in the results that patients perceived the treatment of care staff as an obstacle in the care process because the care staff treated patients insufficiently and unworthily in the form of discrimination, stigmatization and abuse of power. Conclusion: The result is presented in two themes, which are supportive treatment and obstructive treatment. The result can contribute to increased understanding among healthcare professionals who meet people with alcohol and/or drug problems, which can thus contribute to better conditions for good treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Nizamova, Mika, and Zarah Barrett. "Vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3934.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund Upplevelsen av hälsa och välbefinnande är beroende av hur miljön vi befinner oss i är utformad. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att se efter att vårdmiljön uppfyller patientens behov. Vårdmiljön kan utformas av flera olika aspekter såsom ljud, ljus och natur vilka alla har förmågan att kunna skapa en känsla av trygghet. Sjukvårdsreformatorn F. Nightingale menade att den fysiska miljön var lika viktig som den psykiska och sociala omgivningen för att återfinna hälsa samt förebygga sjukdomar. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aspekter i vårdmiljön som främjar patientens välbefinnande. Metod Metoden som valdes för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL, Academic Search Elite samt manuella sökningar. Ett urval av 17 vetenskapliga artiklar gjordes efter noggrann granskning. Artiklarna som användes var både kvalitativa och kvantitativa, dessa har kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Integrerad dataanalys användes som metod. Resultat En hälsofrämjande vårdmiljö påverkar patientens välbefinnande och autonomi under tiden de vårdas på sjukhus. Det första intrycket vid besök på sjukhus är det som utgörs av den fysiska miljön. Vidare framkom att enkelrum ledde till minskat buller, bättre sömn samt stärkt socialt stöd och personlig integritet. Fönster och utsikt över naturen skapade en känsla av fridfullhet då naturen kunde hjälpa till att stärka patientens inre kraft genom distraktion. Naturligt ljus ökade välmåendet och förbättrade sömnen. En välkomnande vårdmiljö med ”mysighetsfaktor” och avskildhet ökade känslan av hemtrevlighet vilket förbättrar välbefinnandet hos patienterna och ökade dessutom närvaron av anhöriga vilka utgjorde ett stort stöd för patienterna. Slutsats Genom en ökad kunskap om vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande, kan åtgärder vidtas för hur allmänna utrymmen utformas. Vårdmiljön kan antingen stödja eller hindra patientens återhämtningsprocess och har kapaciteten att främja patientens livskvalitet. Denna studie ger en inblick i vårdmiljöns betydelse och bidrar med lärdomar som vidare kan tillämpas i vårt framtida kliniska arbete inom professionen. Nyckelord: Patienters nöjdhet, patientens acceptans av vård, patienter, miljödesign, vårdmiljö.
ABSTRACT Background The design of the environment affects our experience of health and well-being. One of the nurse's responsibilities is to ensure that the care environment meets the patient's needs. The care environment can be designed by several different factors such as sound, light and nature. All with a capacity to provide a feeling of security. According to healthcare reformer F. Nightingale, the physical environment was equally important to the psychological and social environment in order to regain health and prevent disease. Aim The purpose of this literature review was to describe aspects of the care environment that promote the patient’s well-being. Method The method used was non-systematic literature review. Database searches were performed in PubMed, CINAHL, Academic Search Elite as well as manual searches. A selection of 17 scientific articles was made after careful review. The articles were of both quantitative and qualitative research methods, these have been quality checked with the help of Sophiahemmet University’s assessment data. They were analysed based on the integrated data analysis method. Results A health-promoting care environment affects the patient's well-being and autonomy while they are being cared for in hospital. The first impression when visiting a hospital is that of the physical environment. Furthermore, it turned out that single rooms led to reduced noise, better sleep and strengthened social support and personal integrity. Windows and views of nature created a feeling of peace as nature could help strengthen the patient's inner power through distraction. Natural light as well as artificial light increased the well- being and improved sleep. A welcoming care environment with a “cosiness factor” and privacy increased the feeling of homeliness, which improves the well-being of the patients and also increased the presence of relatives who constituted a great support for the patients. Conclusion Through increased knowledge on the importance of the care environment for the well- being of the patient, measures can be taken focusing on the design of public spaces in this environment. The care environment can either support or hinder the patient's recovery process and has the ability to promote the patient’s quality of life. This study provides an insight into the importance of the care environment and contributes with lessons that can be further applied in our future clinical work within the profession. Keywords: Patient satisfaction, patient acceptance of health care, patients, environment design, health facility environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Nilsson, Sara, and Johanna Persson. "Vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vården." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13537.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Den vanligaste smittvägen för hepatit C är genom intravenöst drogmissbruk. Smittöverföring kan även ske via blodtransfusioner eller stickskador i vården. Det finns många fördomar förknippade med sjukdomen och risken är stor att dessa färgar mötet med patienter. Det är viktigt att som vårdpersonal vara medveten om hur den egna synen på sjukdomen kan påverka bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vården. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturöversikt av tolv kvalitativa artiklar. Manifest innehållsanalys användes. Resultat: Patienter med HCV hade blandade erfarenheter av mottagandet: välkomnande, avvisande eller otryggt. Vidare ledde detta till erfarenheter av stöd eller diskriminering. Patienter kunde ha erfarenheter av professionellt stöd eller brist på professionellt stöd. Diskriminering kunde orsakas av antingen vårdpersonal eller organisation. Slutsats: På grund av stigmatisering kring sjukdomen är patienter med hepatit C en utsatt grupp i samhället. Vårdpersonalens kunskap är en viktig del i bemötandet. Det krävs utbildning för att kunna erbjuda en mer holistisk vård vid hepatit C än i dagsläget. Genom ökad kunskap kring både sjukdom och bemötande kan bemötandet påverkas positivt, det vill säga: mottagandet blir bättre, stödet ökar och diskrimineringen minskar.
Background: The most common route of transmission of hepatitis C is through intravenous drug abuse. Transmission can also occur through blood transfusion. There are many prejudices associated with hepatitis C. Chances are that this colors interactions with patients. It is important that healthcare professionals are aware of how their own perception of the disease may affect the encounter. The Objective was to highlight the experiences patients with hepatitis C have of the encounter in the healthcare. Method: The study was designed as a general literature review of twelve qualitative articles. Manifest content analysis was used. Results: Patients with hepatitis C had mixed experiences of receipt: welcoming, rejecting or unsafe. This led to experiences of support or discrimination. Patients experienced professional support or lack of professional support. Discrimination could be caused either by healthcare professionals or the organization. Conclusion: Because of stigma surrounding the disease patients with hepatitis C are a vulnerable group in society. The knowledge of healthcare professionals is an important part of the encounter. It requires training to provide holistic care for hepatitis C. Increased knowledge about both the disease and patient-professional relation can positively affect the encounter: the reception gets better, support increases and discrimination is reduced.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

lindberg, gustafson susanne, and emma hällström. "sjuksköterskan bemötande av HIV/AIDS-patienter- ur patientens perspektiv." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2423.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Bakgrund:

Syfte:
Metod:
Resultat:
Resultatet visade att många upplevde respekt, professionalitet och sekretess från sjuksköterskan och även upplevelsen av goda relationer. Resultatet visade också brister i respekt, professionalitet och sekretess. Att det finns HIV/AIDS-relaterad stigma var också ett resultat vi såg. Slutsats: Trots all forskning och framsteg som gjorts finns det fortfarande rädslor och okunskap bland sjuksköterskor. Det krävs mer utbildning, och att sjuksköterskor blir mer professionella i sitt bemötande. En konsekvens skulle kunna vara att de undviker att söka vård på grund av rädsla för att bli kränkta. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Vi valde sökord som passade till vårt syfte, och sökte i lämpliga databaser efter artiklar. Åtta artiklar valdes ut för granskning och analys. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever bemötandet från sjuksköterskor, sett ur ett patientperspektiv. Det finns ca 4500 personer i Sverige som lever med känd HIV-infektion. HIV-relaterat stigma var ett bekymmer redan under 80-talet, idag, 25 år senare är stigmatiseringen fortfarande ett problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lindberg, Gustafson Susanne, and Emma Hällström. "Sjuksköterskan bemötande av HIV/AIDS-patienter- ur patientens perspektiv." Thesis, Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2423.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Bakgrund: Syfte: Metod: Resultat: Resultatet visade att många upplevde respekt, professionalitet och sekretess från sjuksköterskan och även upplevelsen av goda relationer. Resultatet visade också brister i respekt, professionalitet och sekretess. Att det finns HIV/AIDS-relaterad stigma var också ett resultat vi såg. Slutsats: Trots all forskning och framsteg som gjorts finns det fortfarande rädslor och okunskap bland sjuksköterskor. Det krävs mer utbildning, och att sjuksköterskor blir mer professionella i sitt bemötande. En konsekvens skulle kunna vara att de undviker att söka vård på grund av rädsla för att bli kränkta. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Vi valde sökord som passade till vårt syfte, och sökte i lämpliga databaser efter artiklar. Åtta artiklar valdes ut för granskning och analys. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever bemötandet från sjuksköterskor, sett ur ett patientperspektiv. Det finns ca 4500 personer i Sverige som lever med känd HIV-infektion. HIV-relaterat stigma var ett bekymmer redan under 80-talet, idag, 25 år senare är stigmatiseringen fortfarande ett problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Lernedal, Helen. "KUPP - Kvalitet ur patientens perspektiv för patienter med sarkom." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2737.

Full text

Abstract:

Intresset av att ta reda på personers upplevelser inom vård är viktigt. Det kan ge en indikation på vad som skall ändras och om ändringen har inneburit en positiv förändring. Denna ändring kan då mätas i ny uppföljning. En personcentrerad vård är en viktig faktor i vården av svårt sjuka patienter. Denna bygger på kommunikation mellan patient, personal, delaktighet och partnerskap. Bra ledarskap ger förutsättningar för personcentrerad vård samt kan leda till kvalitetsförbättrande åtgärder. Populationen bestod av patienter över 18 år som hade diagnostiserats med ett högmalignt sarkom i mjukdelar eller skelett under perioden 1 januari 2011-31 december 2012. Urvalet bestod av 90 patienter som tillfrågades om att besvara en enkät. Syftet med denna studie var att utvärdera hur patienter med sarkom upplevde vårdkvalitet under hela behandlingsperioden som innefattar operation och eventuell onkologisk behandling samt identifiera eventuella förbättringsområden. För att mäta personers uppfattning om given vårdkvalitet och hur pass viktigt det ansågs vara för patienten har en enkät använts. Enkäten som använts är KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) och svaren bedöms med hjälp av en skattningsskala. Studien är en deskriptiv retrospektiv studie med kvantitativ ansats. Sextiotre personer har besvarat enkäten där de skattar de faktiska förhållandena i vården och vilken subjektiv betydelse frågan har. Resultatet presenteras i form av ett åtgärdsindex utifrån begreppen: Bristande kvalitet, Balans låg, Balans hög och Övergod kvalitet. Resultatet visade att de områden som patienten upplevde bristfälliga var information, tillfredställelse, väntetider och bemötande. Resultatet visade även att patienterna upplevde brist avseende samarbetet mellan olika vårdinstanser. Slutsatsen visar att det finns ett antal kvalitetsåtgärder att arbeta med framöver och att information och delaktighet från patientens sida är en viktig aspekt. Fler uppföljande studier behövs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Sandelin, Maria. "Läkaren och den pålästa patienten : Läkares syn på välinformerade patienter." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17542.

Full text

Abstract:

As a patient you can find a lot of information concerning health and diseaseson the Internet. Purpose: The purpose of my study is to gain a betterunderstanding of how physicians relate to well-informed patientsfrom the point of doctor's changing role in meeting the patient related to theweb-based patient information. Today's patients are turning increasingly tothe Internet before they visit their doctor, this is due to the electronic healthinformation is available 24 hours a day, 7 days a week while the regulardoctor usually have several weeks of waiting. Problems that can arise with theWeb-based information is that the patient does not have a medical educationto know whether the information is appropriate or not. Method: To explorethese questions, I decided to use both qualitative semi-structured postalquestionnaires and telephone interviews in which the physicians preferreddifferently. My respondents were five licensed physicians who had experienceof many patients encounters. Findings: The physicians in myresearch have an overall positive and relaxed attitude towards patients whoseek information on the Internet. Nevertheless, they say it is important topoint out that its a bad idea to rely only on Internet sources. This becauseInternet is not a substitute for professional medical advice or treatment. Amedical doctor not only need to make a personal examination but also havethe education, experience and the critical eye that is needed to make the rightdiagnosis. The physicians in my study often prefer the medical professionaljournals to Internet as a result of old habits related to their medical educationand the feeling that these journals are more thrustworty. Still, the physiciansagreed that they sometimes themselves find the World Wide Web useful ifthey are from reliable sources.
Program: Bibliotekarie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Velandia, Fernanda, and Shayarina Stigzelius. "Sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvårdnaden av pediatriska patienter." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-116.

Full text

Abstract:

Bakgrund: På slutenvårdsavdelningarna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus arbetar få specialistutbildade sjuksköterskor vilket kan utgöra en risk för patientsäkerheten. Studier visar att det föreligger behov av fler preventiva åtgärder för att förbättra vårdkvaliteten för de inneliggande pediatriska patienterna. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvårdnaden av pediatriska patienter. Metod: En deskriptiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes på åtta sjuksköterskor från tre slutenvårdsavdelningar. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudkategorier: interna strategier och externa strategier. Otillräckliga kunskaper av pediatrisk vård från sjuksköterskornas grundutbildning ledde till att informanterna utförde olika subjektiva interna strategier i bedömning och omvårdnad. När interna strategier inte räckte till använde informanterna externa strategier som innefattade stöd från kollegor, läkare och föräldrar. Samtliga informanter sökte sällan eller aldrig stöd av intensivvårdsavdelningen. Slutsats: Sjuksköterskor utan specialistutbildning har svårigheter att klara av sina åtaganden. Det finns således utrymme för förbättringar i både interna och externa strategier samt ett ökat stöd från intensivvården.
Background: At Astrid Lindgren Children´s Hospital, there is a lack of specialized nurses in the inpatient wards. This could pose a risk to patient safety. Studies show that there is a need for more preventative measures, to improve the quality of care for hospitalized pediatric patients. Objective: To investigate the strategies, used by nurses in the assessment and care of pediatric patients. Method: A descriptive, qualitative study with semistructured interviews. Eight nurses from three inpatient wards were interviewed. Qualitative, manifest content analysis were used. Results: The results are presented in two main categories Internal Strategies and External Strategies. The informants felt that their basic education had given them insufficient knowledge and training in pediatric care. They used subjective, internal strategies when assessing and providing care. External strategies, such as turning to colleagues, doctors and the children´s parents for advice were used when the internal strategies were insufficient. Seeking help and support from the Intensive Care Unit was something the informants rarely or never considered. Conclusion: Non-specialized nurses frequently meet with difficulties in managing their commitments. Our conclusion is that there is room for improvement in internal and external strategies and the need for an increased support from the Intensive Care Unit.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Hedén, Persson Åsa. "Uppföljning av patienter som fått venport inlagd : Komplikationer och patienters upplevelser." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167388.

Full text

Abstract:

En venport är en dosa som opereras in under huden för att kunna användas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fått en venport inlagd på venportmottagningen. I syftet ingick även att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser vad gäller smärta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns något samband mellan information och smärta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrån en enkät. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 män. Resultatet visade att flertalet patienter var nöjda med det omhändertagande de fick på venportmottagningen. Oron inför ingreppet var i genomsnitt låg, (M=2,33, SD=2,79) liksom skattningen av smärta under ingreppet, (M=2,38, SD=1,89) och 93 % av patienterna ansåg att de fick tillräckligt med information under ingreppet. Endast en patient fick en komplikation som behövde åtgärdas. Mer än hälften av patienterna, 55 %, upplevde inte venporten som ett hinder i det dagliga livet. Kvinnorna skattade smärta högre än männen. Uppföljning av patienters tillfredställelse med vården är viktig för att göra vården så bra som möjligt och ge trygghet åt patienterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Henriksson, Johanna, and Khojesta Liza Shahab. "Den vårdande relationens betydelse för patienter med långvarig smärta : Patienters perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13670.

Full text

Abstract:

Långvarig smärta är en vanlig förekommande orsak till att människor söker sjukvård. Det innebär ett omfattande lidande som påverkar välbefinnandet och livssituationen. För människor med långvarig smärta är inte bara en god smärtbehandling centralt utan en god vårdrelation har stor betydelse. Tidigare forskning visar på att patienter får dåligt bemötande och inte känner sig lyssnade på. Syftet med studien är att undersöka patienters upplevelse av den vårdande relationens betydelse vid långvarigt smärttillstånd. Studien är en litteraturstudie utifrån Åsa Axelssons modell (2012), där totalt 13 artiklar har använts i resultatet. Resultatet är presenterat utifrån två huvudteman och sex underteman. De två huvudteman är Den stärkande vården och Att inte bli sedd som en unik människa. Resultatet visar på att en god vårdrelation är viktig för att patienter ska känna sig sedda, få stöd, kunna hantera smärtan och få kontroll. Många patienter upplever dock ett dåligt bemötande då de inte blir lyssnade på och blir ifrågasatta i sin upplevelse av smärta. Detta bidrar till att patienter känner sig förminskade och maktlösa och förlorar hoppet på sjukvården. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med långvarig smärta är avgörande för att patienten ska känna sig stärkt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Seel, Melanie. "Patienters följsamhet till glaukombehandling : Vilka faktorer upplever patienter påverkar deras följsamhet?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17885.

Full text

Abstract:

Glaukom är än kronisk sjukdom i synnerven som medför synfältsdefekter, oftast i samband med förhöjt ögontryck. I västvärlden är glaukom den näst vanligaste orsaken till blindhet. Det uppskattas att mer än 60 miljoner människor i hela världen har glaukom och antalet väntas stiga till nästan 80 miljoner år 2020. Även om det finns flera orsaker till glaukom så finns det bara en orsak som kan behandlas, ögontrycket, som ska sänkas med hjälp av ögondroppar. För att kunna bromsa försämringen i patientens sjukdom så krävs det god medverkan av patienten, som noggrant behöver följa läkarens ordination. Trots allvarliga konsekvenser för synen finns det många brister i följsamheten. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva faktorer som patienter med glaukom upplever påverkar deras följsamhet till den medicinska terapin. Som metod valdes en litteraturstudie. Åtta kvalitativa primärkällor valdes från databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet presenterar fyra huvudteman, Att ha förståelse för sin sjukdomssituation, Att kombinera medicineringen med livet, Individuella förutsättningar och Att ha tillgång till vårdens resurser med tillhörande subteman. Det framkommer i studien att stor vikt ligger på information om sjukdomen och behandlingen. Kunskap om tilltagande försämring trots symtomfrihet samt vilka biverkningar medicineringen kan ge är en förutsättning för att patienten ska följa sin ordinerade terapi. Dessutom måste behandlingen kunna kombineras med patientens vardag för att möjliggöra för patienten att droppa regelbundet. Denna studie visar att flera faktorer ligger hos patienten själv men att även vårdpersonalen har möjlighet att påverka patientens följsamhet positivt.
Program: Fristående kurs

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Castman, Tove, and Claudia Cederqvist. "Bemötandet av patienter med kronisk smärta : En litteraturöversikt över patienters upplevelser." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5601.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Gyllfeldt, Anna, and Katharina Hallenheim. "Stickrädda patienter - En fenomenologisk studie av några patienters upplevelser av stickfobi." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25897.

Full text

Abstract:

Gyllfeldt, A & Hallenheim, K. Stickrädda patienter – En fenomenologisk studie av några patienters upplevelser av stickfobi. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Blodprovstagning och injektioner är en stor del av sjuksköterskans arbete. Då många upplever obehag i samband med sticksituationer och i synnerhet de som lider av stickfobi, vill vi uppmärksamma hur sjuksköterskan kan hjälpa dessa patienter bättre.Syftet med studien var att beskriva hur patienter med stickrädsla upplever en vårdsituation där injektioner ges eller prover tas via ven eller kapillär.Metod: Vi har använt en deskriptiv fenomenologisk intervjumetod som beskrivs av Giorgi för insamling av data och analys. Djupintervjuer med tre informanter som anger sig själva som stickrädda har genomförts. Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver hur viktigt det är att behandlande sjuksköterskor bemöter stickrädda patienter med respekt och förståelse för deras situation. Sköterskan bör vara lyhörd och anpassa vården till varje enskild individs behov.Nyckelord: Bemötande, deskriptiv fenomenologisk metod, lyhördhet, obehag, smärta, stickrädsla, ångest.
Gyllfeldt, A & Hallenheim, K. Fear of needles – A phenomenological study of lived experiences of needle phobia. Degree Project, 15 credit points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society: Department of Nursing, 2009.Blood sample taking and injections is a part of the nurses´ work. Many patients feel discomfort, especially patients with needle phobia, while taking blood samples. This is the reason why nurses have to pay attention to this group of patients.The aim of the study was to describe how patients experience healthcare related situations where injections are given or vein or capillary samples are taken.Method: We have used the descriptive phenomenological scientific method described by Giorgi. Collection of data was done by the use of in-deep interviews with three informants that have described themselves as needle phobic. Results: An important aspect of the phenomenon needle phobia deals with the significance treating patients with respect and that the nurse understands their situation. The nurse should be perceptive and adapt the care to every patient’s needs.Keywords: Anxiety, the descriptive phenomenological scientific method discomfort, needle fear, pain, perceptiveness, treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Hindrikes, Maria, and Elisabeth Larsson. "Viktiga faktorer i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur patientens perspektiv." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3048.

Full text

Abstract:

I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin Relation bestod i subkategorierna bemötande, bekräftelse och kommunikation. Huvudkategorin Aktivitet bestod i subkategorierna avledande sysselsättning och sömn/vila. Huvudkategorin Säkerhet bestod i subkategorierna personligt övervak, fysisk miljö och visitation. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Andersson, Louise, and Besarta Kamberi. "Nutritionens betydelse för palliativa patienter : Ur patientens och sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24319.

Full text

Abstract:

Genom hela livet har nutrition en stor betydelse för människan. I palliativ vård prioriteras inte alltid nutrition trots att det är viktigt för patienten. Sjuksköterskans roll är att stötta patienten och gynna nutritionen för att på så sätt främja välbefinnande och lindra lidande. Syftet med studien var att belysa nutritionen i ett palliativt skede. Studien är en litteraturöversikt där 13 artiklar användes, artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet delades in i tre teman: en symbol för livet, ett etiskt dilemma. Nutritionen hos de palliativa patienterna har flera fördelar, den kan förlänga livslängden, förbygga undernäring, ge patienten komfort och lugna oroliga närstående. Nutritionsfrågan kan lätt bli ett etiskt dilemma då patienten, närstående och vårdpersonal har olika syn på hur behandling bör ges, olika kunskapsgrad ligger ofta till grund för oenigheten. Kommunikationen är en viktig faktor för att alla berörda ska känna sig delaktiga. Trots att nutritionsbehandlingen har få medicinska effekter är det en viktig del för patienten och närstående, nutritionen kan förebygga känslor av övergivenhet, hopplöshet och bristande förtroende hos både patient och närstående. Sjuksköterskan behöver god kunskap och hög kompetens för att kunna vara mer delaktig i beslut som tas om patientens nutrition. Det krävs mer forskning inom området palliativ vård som inriktas mot nutrition för att kunna tillgodose krav från patienter och närstående.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Klässbo, Maria. "HIP disability : patient education, classification and assessment /." Stockholm, 2003. http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-425-9/.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Al, Zahed Mariam, and Amanda Louise Helena Mårtensson. "Bemötandet av patienter med psykisk ohälsa." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29979.

Full text

Abstract:

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem idag inom hälso- och sjukvården. Psykisk ohälsa yttrar sig olika för varje enskild individ och gör den därför svår att bemöta. Forskningen visar att det är framförallt kunskapsbristen hos sjuksköterskan skapar en rädsla hos sjuksköterskan och därmed påverkar mötet med patienten. Syftet med systematisk litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bemöter patienter med psykisk ohälsa. Resultatet från 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats till två kategorier: Bemötande och Stigmatisering. Sammafattningsvis visar uppsatsen att det krävs empati och förståelse från sjuksköterskan, men likväl utbildning inom området psykisk ohälsa, för att på så sätt minska utrymmet för rädsla och missförstånd. Vidare framkommer det att det krävs vidare forskning som undersöker hur sjuksköterskor som utbildas inom psykiatri förhåller sig i mötet med en patient med psykisk ohälsa. Forskning visar på att en sjuksköterska som har ett gott bemötande även främjar tillfrisknandet men även eliminerar eventuell stigmatisering

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Mickelsson, Anna, and Ulrika Sörqvist. "Upplevelser av bemötandet i vården för patienter med långvarig smärta." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31096.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Emilsson, Mimmi, and Johanna Hansson. "Mötet mellan patienter med cancer och sjuksköterskan : en litteraturstudie om patienters upplevelser." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13744.

Full text

Abstract:

Bakgrund: När en person drabbas av cancer förändras hela ens livsvärld. Bristande kunskap ger en känsla av att inte få grepp om situationen och därför är det viktigt att sjuksköterskan ger en god omvårdnad med fokus på helhet och kommunikation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid cancerbehandling på sjukhus. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades tre huvudkategorier: Vikten av bred kunskap hos sjuksköterskan, Vikten av en bra vårdrelation och Vikten av ett bra omhändertagande som gynnar patientens välbefinnande och viljan att vara delaktig. Metoddiskussion: Att det inte hittades så många artiklar inom ämnet beror på att det mest finns forskning som är ur sjuksköterskans perspektiv. Förförståelsen bekräftades och författarna fick mer insikt i hur viktigt det verkligen är med tvåvägskommunikation. Resultatdiskussion: Patienten vill känna ett intresse från sjuksköterskans sida och en bra relation mellan dessa två uppstår då god kommunikation finns.
Background: When a person suffers from cancer their entire world changes. A lack of knowledge creates a feeling of not being able to adequately grasp the situation, which is why it is important that the nurse provides decent caregiving with emphasis on entirety and communication. Purpose: The purpose of the literature study was to describe patients' experiences of the nurse's approach in relation to cancer treatment at hospital. Method: A literature review that is based on ten qualitative articles. Result: Through analysis, three main categories were found: The importance of wide knowledge by the nurse, The importance of a good nursing relationship and The importance of good caretaking that benefits the patient's well-being and their will to participate. Method of discussion: The reason, as to why there were not many articles found on the subject matter, is due to the fact that there is more research conducted from the nurse's perspective. The preunderstanding was confirmed and the authors get more insight in how important two-way communication is. Discussion of result: The patient wishes to feel involvement from the nurse and a good relationship between the two arises when good communication exists

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Lindvall, Pär, and Martina Peterson. "Patienters erfarenhet av prehospitalt bemötande : En patientstudie, hur patienter upplever ambulanspersonalens möte." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19571.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av ambulanspersonalens bemötande. Valet av ämnet blev synligt under våra fältstudier där det upplevdes både bra och mindre bra bemötande. Metoden som har använts var kvalitativ intervju med patienter på ett sjukhus i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det framstod fyra olika kategorier ur det analyserade materialet vilka var: trygghet, tillit, förnedring och utelämnande. Ur dessa framkom sex underkategorier: Att känna lättnad, att känna glädje, att känna sig illa behandlad, att känna oro, att inte få sina behov uppfyllda samt tystnad.Studien visade att större majoriteten av de som intervjuats var nöjda med det bemötande de erfarit från ambulanspersonalen. Ambulanspersonalen ingav ett lugn, de var omtänksamma, professionella och deras närvaro gjorde att obehaget försvann. Det fanns också en annan syn på bemötandet, där patienten känt sig kränkt och stött av de ordval och uttryck som ambulanspersonalen bemött patienten med. Att bli omhändertagen och vårdad inne i ambulansen istället för inne i sitt hem upplevdes som kallt och stressigt. Förhoppning med studien är att ge ambulanspersonalen större möjlighet till feedback på sitt bemötande och att medvetenheten ökar i bemötandet med patienten
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Olender, Viktoria. "Faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med lungcancer - Utifrån patientens perspektiv." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3950.

Full text

Abstract:

Background: Patients with cancer of the lung have to endure a quantity of physical, psychological and social difficulties. In their exposed position they are in need of help and support to pull through the situation. With the knowledge of factors effecting lung cancer patients’ quality of life, it will be easier to give the help and support they need.

Aim: The aim of this study was to describe factors effecting lung cancer patients quality of life from the patient’s perspective.

Method: The study is based on a systematic literature review where eight articles were used and analysed with a qualitative checklist.

Result: Quality of life in lung cancer patients is influenced by physical, psychological and social factors. The physical factors are sleep-wake disturbances, fatigue, dyspnoea, and cancer stage and cell type. The psychological factors involve depression and distress. The social factors contain socioeconomic status, age and gender.

Conclusions: Factors effecting lung cancer patients’ quality of life mostly consists of symptoms related to the disease. These affect the patients’ state in a negative way. The nurse plays an important role in relieving these symptoms, which leads to a better quality of life of the patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Persson, Elene, and Söderqvist Linda. "Patienters upplevelser av delaktighet inom slutenvård : - En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16531.

Full text

Abstract:

Kommunikation, lärande och sociala relationer är tre grundstenar som ingår i begreppet delaktighet. Möjligheten att få ta del i sin omvårdnad kan påverka vården på ett sätt som är mer gynnsamt för patienten. I omvårdnaden är begreppet KASAM kärnan. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie beskriva patienters upplevelser av delaktighet inom slutenvård utifrån KASAM:s komponenter efter att ha varit inskriven på en vårdavdelning. Syftet var även att granska urvalsmetod samt dataanalys i de vetenskapliga artiklar som studerades. En beskrivande användes för att svara på syftet. Artiklarna söktes på ett systematiskt sätt, sammanställdes, granskades kritiskt för att sedan sammanställas i resultatet. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. 11 artiklar inkluderades i resultatet. I resultatet framkom det att ha kontroll över sin situation ansågs vara en avgörande del i delaktighet. Begriplig information, att få vara delaktig i beslut kring sin omvårdnad, engagerade sjuksköterskor, ömsesidig respekt och kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor var viktigt för att patienterna skulle uppleva trygghet och få kontroll över sin situation. Även empatiska, motiverande och lyhörda sjuksköterskor, att bli hörd och få önskemål uppfyllda och begränsad mängd sjuksköterskor bidrog till en känsla av trygghet och kontroll över patienternas situation. Urval och dataanalys presenterades i 10 av de 11 vetenskapliga artiklarna. Slutsatsen var att patienterna upplevde delaktighet som en meningsfull del i sin omvårdnadssituation. Begriplig information var en viktig komponent för att kunna hantera sin situation. Om sjuksköterskorna kunde använda sig av ett begripbart språk vid kommunikation gynnade det delaktigheten och patienterna blev tryggare.
Communication, learning and social relations are three elements contained in the concept of participation. The opportunity to take part in their care may influence health care in a way that is more beneficial to the patient. The keystone in nursing is SOC. The aim of this study was to describe inpatients experience of participation by using the concept of SOC. Another aim of this study was to examine the samplings and data collection of the scientific articles used to collect data in this study. A descriptive literature review was used to answer the aim. Articles were searched systematically, compiled, examined critically and then compiled the results. Articles were searched in the databases Cinahl, PsycInfo and PubMed. 11 articles were included in the results. The result shows that to have control over their situation was considered an essential part of participation. Understandable information, to be involved in decisions about their care, dedicated nurses, mutual respect and communication between patients and nurses was important for patients to experience security and gain control over the situation. Though empathetic, motivating and attentive nurses, to be heard and wishes fulfilled and the limited amount of nurses contributed to a sense of security and control of the patients' situation. Sampling and data analysis presented in 10 of the 11 scientific articles. The conclusion was that patients experienced participation as a meaningful part of their care situation. Intelligible information was an essential component to manage their situation. If nurses could use a comprehension offense language when communicating favored the inclusion and patients became more confident.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Klang, Patricia, and Johanna Malmlöf. "Sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier från patienter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38654.

Full text

Abstract:

Sexuella trakasserier är ett globalt samhällsproblem där hälso- och sjukvården är en särskilt utsatt yrkesgrupp. Problemet med sexuella trakasserier är att det inte uppmärksammas lika mycket som fysiskt våld. Syftet med litteraturstudien var därför att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier från patienter. En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med både kvalitativ- och kvantitativ ansats genomfördes. Sexuella trakasserier betraktades som ett tabubelagt område och det rådde en tystnadskultur kring ämnet. Sexuella närmanden förekom främst från manliga patienter i form av fysiska beröringar och sexuella kommentarer. Sjuksköterskorna som utsattes för sexuella trakasserier blev mer sårbara samt upplevde obehag och skamkänslor. De sjuksköterskorna som blivit utsatta för sexuella trakasserier använde sig ofta av olika strategier för att hantera och finna styrka i arbetsdagen. Kollegorna och närstående var ett betydelsefullt stöd för sjuksköterskorna som blivit utsatta av sexuella trakasserier från patienter. Vidare forskning om ämnet behövs för att kunna förebygga och hantera sexuella trakasserier.
Sexual harassment is a global social problem where health care provider is an exposed profession. Sexual harassment does not cause as much attention as physical violence and that is a problem. The purpose of the literature study was therefore to describe nurses’ experiences of sexual harassment from patients. A literature study based on eleven scientific articles with both qualitative and quantitative approaches was performed. Sexual harassment was considered as a taboo area and there was a silence culture about the subject. Sexual assault came primarily from male patients in the form of physical touches and sexual comments. Nurses who have been exposed to sexual harassment became more vulnerable and was experiencing discomfort and shame. Nurses also used different strategies to handle sexual harassment and to find strength of their working day. Colleagues and close associates were an important support for the nurses’ who had been exposed to sexual harassment from patients. Further research on the subject is needed to prevent and deal with sexual harassment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Abrahamsson, Susanne, and Carin Johansson. "Attityder till överviktiga patienter." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1072.

Full text

Abstract:

Övervikt och fetma är ett växande problem och betraktas som en global epidemi. Också i Sverige har detta ökat avsevärt. Ett för stort energiintag i förhållande till förbrukning är den största orsaken, men också ärftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hälsorisker och sämre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention är viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande är av stor vikt hos vårdpersonalen som behandlar dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals attityder till överviktiga patienter. Metoden var en litteraturstudie som var grundad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet kunde indelas i två kategorier, positiva attityder och negativa attityder. Vårdpersonal som huvudsakligen arbetade med överviktiga patienter hade mer positiva attityder och ett bättre förhållningssätt gentemot de aktuella patienterna. Gruppen med negativa attityder, dominerade i resultatet, de visade fördomsfullhet och negativism och att överviktiga patienter ofta särbehandlas. Överviktiga ansågs som lata och själva skyldiga till sin övervikt. Vårdpersonalen uttryckte ofta att de helst skulle vilja slippa vårda överviktiga patienter. En ökad medvetenhet om egna attityder och större kunskap om denna sjukdom vore önskvärt för framtiden för att uppnå den bästa omvårdnaden för dessa patienter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Nilsson, Jenny. "Androidapplikation för KOL – patienter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-58132.

Full text

Abstract:

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till att lungornassyreupptagningsförmåga minskar och vanliga symtom är hosta och andnöd vidansträngning. Diagnostisering av KOL baseras på spirometri, menbehandlingsåtgärder bör utgå ifrån patientens fysiska förmåga och detta gerspirometri inte ett mått på. Det här examensarbetet har gått ut på att, utifrån enbefintlig step–test applikation som medicinsk teknik, forskning och utveckling harutvecklat, skapa en applikation som gör det möjligt att uppskatta KOL – patientersfysiska förmåga. Applikationen möjliggör test hemifrån vilket gör att patienternaslipper återkommande sjukhusbesök och den kan också komma fungera sommotivation för patienterna till att öka sin aktivitetsnivå. Applikationen kommer atttestas och utvärderas kliniskt.
Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) leads to a limitation of the flow of airto and from the lungs. Common symptoms of COPD are shortness of breath andchronic cough. Diagnosis of COPD is based on spirometry but treatment of COPDshould be based on the patients exercise capacity which spirometry correlates poorlywith. The aim of this project has been, that of an existing step test -application, developan application that makes it possible assess exercise capacity in patients withCOPD. The application enables testing away from hospitals and it may serve as motivationfor the patients to increase their physical activity.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Gåfvels, Johanna, and Valbone Rama. "Malnutrition hos äldre patienter." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1500.

Full text

Abstract:

Bakgrund Det biologiska åldrandet är en naturlig process som är universellt och framträder hos alla individer. Åldersförändringar är oåterkalleliga och leder till en försämring av organismens funktionsförmåga, gör det svårare att motstå påfrestningar och ökar därmed risken för sjukdom och död. Även förekommande sjukdomstillstånd som stroke och demens leder till funktionsnedsättningar hos den äldre patienten och detta ökar behovet av omvårdnad. Sjuksköterskans roll är att främja patientens hälsa genom att stärka patientens egna resurser och skapa förutsättningar för den äldre att bibehålla den fysiska funktionen och bli så självständig som möjligt. Äldre människor har ett annorlunda nutritionsbehov som innebär att de behöver en energitätare kost med en högre andel protein och fett. Att täcka den äldres vätskebehov är betydelsefullt eftersom de löper en högre risk för dehydrering. Risken för vitamin och mineralbrist är också högre hos äldre. Syfte Att belysa malnutrition dess förekomst och orsaker hos den äldre patienten. Hur kan sjuksköterskan mildra / påverka malnutrition hos den äldre malnutrierade patienten i sitt omvårdnadsarbete. Metod En litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet och beskriva det nuvarande kunskapsläget. Sökning skedde i två olika databaser, PubMed och CinAhl, där vedertagna sökord samt urvalskriterier användes. Författarna sökte även data via manuella sökningar. Totalt inkluderades 20 artiklar i studien. Dessa artiklar har kvalitetsbedömts och presenterats i en matris. Resultat Malnutrition är ett vanligt förekommande problem hos den äldre patienten. De vanligaste orsakerna till malnutrition är hög ålder, kognitiv svikt, sjukdom, dålig måltidsmiljö, försämrad munstatus, dysfagi och depression. Bedömningsinstrument finns och fungerar effektivt om vårdpersonalen använder dem på ett korrekt sätt. Sjuksköterskan spelar en stor roll i omvårdnaden av den malnutritierade patienten och flertalet studier visar på brister i utförandet av de omvårdnadsåtgärder som krävs. Detta beror till stor del på bristande kunskapsnivå. Bland de förebyggande åtgärderna är en positiv måltidssituation, att implementera individanpassade åtgärder som främjar ätandet samt införandet av nutritionsstöd i form av olika typer av näringstillskott. Slutsats Studien har visat att malnutrition hos den äldre patienten är vanligt förekommande och kan leda till fördröjd återhämtningen och att sjukdomstillståndet förvärras. Kunskapsnivån hos vårdpersonalen är av stor betydelse för att bedöma, förebygga och åtgärda malnutrition och dess konsekvenser. Eftersom en stor del av de åtgärder som krävs ingår i den basala omvårdnaden har sjuksköterskan ett stort ansvar när det gäller förebyggande och behandling av malnutrition.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Eklöf, Maria. "Bildterapi med PTSD-patienter." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-3985.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att synliggöra hur bildterapeuter arbetar med vuxna med PTSD, och eventuella skillnader och likheter i arbetssätt. Ett annat syfte var att få ökad kunskap om hur bildterapi bedrivs vid PTSD och vilka delar i behandlingen bildterapeuterna ser som verksamma. Frågeställningarna var: a) Arbetar bildterapeuter annorlunda vid PTSD än vid annan problematik? b)Vilka beståndsdelar i det bildterapeutiska arbetet ser bildterapeuten som särskilt verksamma vid PTSD? Metod för studien var semistrukturerade intervjuer med 6 bildterapeuter med erfarenhet av att arbeta med PTSD. Fem intervjuer gjordes via personliga möten och en via Skype. Intervjuerna spelades in digitalt, transkriberades och bearbetades därefter genom Tematisk Analys. Resultaten visar att bildterapeuterna håller fast vid sin terapeutiska metod oavsett problematik hos patienten de möter men att förhållningssättet förändras när diagnosen PTSD finns från terapistart. Vid bildterapi med PTSD-patienter ser bildterapeuterna flera avgörande faktorer, där bl.a. den skapade bilden utgör en viktig del, liksom att kreativiteten engagerar kroppsminnen och underlättar bearbetningen. I diskussionen presenteras tankar kring undersökningens utformning, bildterapins position som traumabehandlande metod och den brist på forskning som gör att bildterapin saknar erkännande.
The purpose of this study was to visualize how arttherapists work with adults suffering from PTSD, and how differences and similarities in the approaches are expressed. The aim was also to find out more about how arttherapy in PTSD is conducted as well as what aspects the therapists themselves consider to be active parts of the treatment. The issues were: a) Do arttherapists operate differently in PTSD than with other problems? b) What elements in the therapeutic work are especially effective with PTSD, according to the arttherapists? The method consists of semi-structured interviews with six artherapists, all with experience in meeting patients with PTSD. Five interviews were made through personal meetings and one via Skype. The interviews were recorded digitally, transcribed and then processed through Thematic Analysis. The results of the survey shows that arttherapists maintain their therapeutic method regardless of the patient’s problems but that their approaches change when PTSD is known from the start of the therapy. In arttherapy with PTSD arttherapists notice several crucial factors, e.g. the created image as an important part, as well as creativity that involves embodied memories and facilitate processing. The discussion presents thoughts on the survey design, arttherapy's position as treatment in PTSD and the lack of research that makes art therapy failing to receive recognition.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Hajrizi, Elmije, and Eleonor Palheden. "Hur upplever patienter isoleringsvård?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25770.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Isolering är en vårdform för att förhindra att en smittsamsjukdom förs vidare från en patient till en annan. Det är även en vårdform utformad för patienter som är infektionskänsliga och därav behöver skyddas från omvärlden i form av isoleringsvård. Isolering kan medföra olika känslor för patienten som rädsla, frustration och skuld. Isolering kan även medföra positiva känslor för patienten som att de skyddas och får vårdas i en tyst och lugn miljö. Syfte: Syftet med studien var att med fokus på sociala och psykiska aspekter belysa patienternas upplevelser av att vårdas i isoleringsvård. Metod: En litteraturstudie med tio granskade vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Analysen är utförd med en kvalitativ analysdesign med temaidentifiering. Resultat: Isoleringsvården medförde psykosociala upplevelser för patienterna, de upplevde negativa känslor som rädsla, frustration, skam och ensamhet under vårdvistelsen. Patienterna upplevde även positiva känslor relaterat till att få vårdas ensam i ett isoleringsrum och tystheten det medförde. Ett flertal patienter påpekade hur viktig vårdpersonalens information och kommunikation var under vårdvistelsen. Var informationen och kommunikationen begränsad resulterade det i en sämre förståelse för sin smittsamma sjukdom och varför de var tvungna att vårdas under isolering. Var informationen utgiven i tillräckligt stor utsträckning upplevde patienterna en förståelse för sitt sjukdomstillstånd och isoleringsvården som det medförde. Konklusion: Patienterna bör få mer tid av vårdpersonalen under tiden de är isolerade. Vårdpersonalen bör även ge patienterna säkerställd information, adekvat kommunikation och arbeta på ett sätt sådant sätt att negativa psykosociala upplevelser förhindras. Kunskap och förståelse angående patienternas upplevelse och hantering av isoleringsvård bör vara fokus inom omvårdnadsarbetet. Vården ska främja hälsa och förebygga ohälsa.
Background: Isolation is a form of care to prevent the transmission of an infectious disease from one patient to another. It is also a form of care designed for patients who are sensitive to infection and therefore need to be protected from the outside world in the form of isolation care. Isolation can cause different emotions to the patient such as fear, frustration and guilt. Isolation can also bring positive emotions to the patient as being protected and allowed to be nursed in a quiet and calm environment. Aim: The aim of the study was to focus on social and psychological aspects, highlighting the patient’s experiences of being cared for in isolation care. Method: A literature study with ten reviewed scientific articles with qualitative design. The analysis is performed with a qualitative analysis design with theme identification. Findings: The isolation care led to psychosocial experiences for the patients, they experienced negative emotions such as fear, frustration, shame and loneliness during the stay in the care. The patients also experienced positive emotions related to being cared for alone in an isolation room and the silence it entailed. A number of patients pointed out how important the healthcare staff's information and communication were during the hospital stay. If the information and communication were limited, it resulted in a poorer understanding of their infectious disease and why they had to be cared for during isolation. If the information was published to a sufficient extent, the patients experienced an understanding of their disease state and the isolation care it brought about. Conclusion: Patients should be given more time by healthcare professionals while they are isolated. Healthcare professionals should also provide patients with secure information, adequate communication and work in such a way that prevents negative psychosocial experiences. Knowledge and understanding of the patients experience and management of isolation care should be the focus of the nursing work. Healthcare should promote health and prevent ill health.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Persson, Anna, and Maria Sterner. "Preoperativ information till patienter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26125.

Full text

Abstract:

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat. Resultatet av studien blev att patienter generellt är nöjda med informationsmängden men önskar mer information om smärta och smärtbe-handling och om hur komplikationer kan förebyggas.
Information is an important part of a nurse’s work and her pedagogic skills are put to the test. Surgery is an important event in a patient’s life and it is well known that patients often are unsatisfied with the information they receive. The objective of this essay was to retrieve deeper knowledge of what information patients want before an operation and their experiences of the information they do receive. This was done by a literature review in which scientific articles were searched for, critically examined and the results from twelve finally chosen articles were com-piled into a common result. The result of the study was that patients generally are satisfied with the amount of information they receive but they wish more informa-tion about pain and pain treatment and about how complications can be prevented.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Lindberg, Ingela. "Luftvägshantering till obesa patienter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58576.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Eriksson, Jessica, and Alejandra Echeverria. "Lyhördhet i vårdrelationen : - Upplevelser hos patienter med cancer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27834.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Lyhördhet är ett tämligen begränsat område gällande forskning i vårdvetenskapen och forskning har indikerat på ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vårdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sällan sin oro och ängslan med ord utan uttrycker istället antydningar, vilket sällan uppmärksammas av vårdpersonalen, något som indikerar på ett behov av lyhördhet i vårdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vårdrelationen och är därav ett viktigt område att belysa. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vårdrelationen. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet urskildes två teman; lyhördhet och bristande lyhördhet. Lyhördhet framkom i kategorier av bekräftelse, trygghet och förståelse medan bristande lyhördhet framkom i kategorier av otrygghet, kränkning samt ovisshet. Situationer där lyhördhet återfanns skapade positiva upplevelser hos patienterna och när bristande lyhördhet återfanns skapades negativa upplevelser hos patienterna. Slutsats: Lyhördhet återspeglas i samtal, kroppsspråk och hur dialogen genomförs i vårdrelationen. Bristande lyhördhet uppstår då vårdpersonal inte är medvetna i sitt beteende, kroppsspråk eller i dialoger som genomförs i vårdrelationen.
Background & Problem: Responsiveness is a relatively limited area of nursing science and research has indicated a need to explore patients' experiences regarding responsivness in the caring relationship. Cancer patients rarely express their concerns and anxieties with words but uses instead insinuations, which is rarely noticed by the staff, which indicates a need for responsiveness in the caring relationship. Not knowing how patients experience responsiveness can create problems

in the caring relationship and hence is an important area to illuminate. Purpose: The purpose is to describe how cancer patients experience responsiveness in the caring relationship. Method: Five autobiographies were analysed using a qualitative content analysis. Results: The results distinguished two themes; Responsiveness and lack of responsiveness. Responsiveness emerged from the experiences of confirmation

, security and understanding, while lack of responsiveness emerged from the lack of security, violation and uncertainty. In situations where responsiveness occurred, patients experienced positive experiences. In situations where lack of responsiveness occurred, patients experienced negative experiences. Conclusion: Responsiveness occurs in conversations, through body language and how the dialogue proceeds in the caring relationship. Lack of responsiveness occurs when staff are not aware of their behaviour, body language or dialogues conducted in the caring relationship.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Andersson, Eva, and Jessica Wallin. "Copingförmåga och copingstrategier hos patienter med KOL och patienter med hjärtsvikt : En kvantitativ, jämförande tvärsnittsstudie av patienter i primärvården i Sverige." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31710.

Full text

Abstract:

Minst 500 000 av Sveriges befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefär 250 000 har hjärtsvikt. De två patientgrupperna hade många likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primärvårdsmottagning för dessa patienter kunde innebära många vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensområde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jämföra copingförmåga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjärtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av ångest, depression, påverkan på funktion av fatigue och andfåddhet utifrån copingförmåga och användande av olika copingstrategier. Metoden var en beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjärtsvikt från primärvården i tre landsting ingick i studien och de fick svara på en hemskickad enkät. De instrument som användes i denna studie var flera, bland annat Orientation to Life Questionnaire och Ways of Coping Questionnarie. Resultat: Patienter med hög KASAM skattade de olika symtomen lägre och patienter med låg KASAM skattade de olika symtomen högre. Patienter med KOL använde sig i högre grad av olika copingstrategier än vad patienter med hjärtsvikt gjorde. Patienter med hög grad av de olika copingstrategierna skattade de olika symptomen högre än de med låg grad av de olika copingstrategierna, med vissa undantag. Konklusion: Resultaten är intressanta och bör tas i beaktande i mötet med dessa patienter i gemensamma primärvårdsmottagningar genom råd och stöd för att minska att symtomen från KOL respektive hjärtsvikt har en negativ inverkan på deras liv.
At least 500 000 of the Swedish population have chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and about 250 000 have heart failure. The two patient groups had many similar symptoms and a joint nurse-led primary care clinic for these patients could have many benefits. One of the district nurse's competences is supportive conversations with the individual patient about how they cope with their situation. The aim of this study was to compare coping ability and coping strategies among patients with COPD and patients with heart failure, and to investigate possible differences of degree of anxiety, depression, impact on the function of fatigue and breathlessness based on coping ability and the use of coping strategies. The method used was quantitative and comparative cross-sectional. Patients with COPD and patients with heart failure from three county primary care clinics were included in the study and they were asked to answer a questionnaire sent to their homes. The instruments used in this study were several, including Orientation to Life Questionnaire and the Ways of Coping Questionnaire. Results degree of SOC affected patients' estimation of the different symptoms. The conclusion was also that patients with COPD used in higher levels of different coping strategies than patients with heart failure did and the higher the degree of the different coping strategies, the higher the various symptoms were estimated, with some exceptions. Conclusion, the results are interesting and should be considered in the care of these patients in joint primary care clinics through advice and support to reduce the negative impact that COPD and heart failure have on their lives.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Magnusson, Jessica, and Sirpa Lindberg. "Sömnkvalitet hos patienter på rehabiliteringsklinik : Sömnrutiners påverkan på sömnkvalitet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154652.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sömn är grundläggande för att människor ska uppleva hälsa och välbefinnande. Syftet: Att undersöka sömnrutiners och omgivande faktorers betydelse för god sömn hos patienter på rehabiliteringsklinik. Metod: En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en enkätundersökning på två rehabiliteringskliniker i Stockholm. Patienterna (n=33) togs ut enligt konsekutiv ordning utifrån att de bedömdes kunna fylla i enkäten (adekvata, orienterade till tid och rum, förstod svenska språket). Enkäten, ett validerat och reliabelt redan befintligt frågeformulär, Karolinska Sleep Questionaire (KSQ) användes efter omarbetning. Resultat: Den sammanlagda bedömningen av sömnen utifrån de fyra indexen, sömnkvalitetsindex, uppvaknandebesvärsindex, snarkbesvärsindex och sömnighets/trötthetsindex visade att det var 76 % som ansåg sig ha dålig sömn. Sömnrutinernas betydelse bedömdes med hjälp av VAS- skalan. 63 % av patienterna skattade sömnrutinernas betydelse från medel till mycket viktig. I denna studie uppgav 42 % att de blev störda i sin sömn på grund av omgivande faktorer. Ljud var det som upplevdes som mest störande faktorn. Slutsats: En sömnanamnes tydliggör patientens sömnrutin och underlättar en god sömnkvalitet för patienten. Nyckelord: sömnrutiner, sömnkvalitet, patienter, rehabilitering
ABSRACT Background: Sleep is essential to enable people to experience the health and welfare. Aim: To examine sleep routines and surrounding factors relevant for a good sleep in patients in rehabilitation clinic. Method: A quantitative descriptive cross-sectional survey was carried out by means of a questionnaire survey in two rehabilitation clinics in Stockholm. The patients (n=33) were taken out in consecutive order, on the basis that they were able to complete the questionnaire (adequate, oriented in space and time, understood the Swedish language). The questionnaire was designed based on a validated and reliable questionnaire, Karolinska Sleep Questionaire (KSQ). Result:The overall assessment of sleep based on the four indexes, sleep quality index, awakeningindex, snoringindex and sleepiness/fatigue index showed that it was 76% who believed they had poor sleep. Sleep routine significance was assessed based on the VAS scale. 63% of patients estimated sleep routine the importance of medium to very important. In this study 42 % stated that they were disturbed in their sleep because of the surrounding factors. The sound was seen as the most disruptive factor. Conclusion: A sleep history clarifies the patient's sleep routine, and facilitate a good sleep quality for the patient. Keywords: sleep routines, sleep quality, patients, rehabilitation

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Morales, Morales Christel, and Paima Karina Arrieta. "Erfarenheter av stöd hos patienter som behandlas med hemodialys." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38225.

Full text

Abstract:

Hemodialysbehandling innebär omfattande omställningar för patienter. Livet ställs på ända och kan endast hållas ihop med hjälp av stöd i olika former. Patientens behov av stöd skiftar beroende på situation och över tid, varför det är viktigt att stödet är kontinuerligt och behovsbaserat. Syftet med studien var att belysa erfarenheter av stöd hos patienter som behandlas med hemodialys. Perspektiv på stöd analyserades med utgångspunkt i hur patienter beskrev något som underlättade hemodialys och omställningarna behandlingen innebar. En allmän litteraturstudie genomfördes där tio kvalitativa artiklar analyserades. Databearbetning utmynnade i två kategorier som skildrade erfarenheter av stöd hos patienter som genomgick hemodialys. Huvudkategorierna var Trygghet och Bekräftelse med underkategorierna Att få tillgång till information, Att vara oberoende, Att motta tröst och Att bli uppmuntrad. Stödåtgärder som fokuserade på patientens mål och behov istället för enbart på patientens medicinska behov var viktigast. Information framstod som ett återkommande tema. Det framkom i samtliga kategorier men i olika stödsammanhang. I övrigt framträdde stödåtgärder som främjade självständighet, flexibilitet, samhörighet med andra, behovsanpassad kunskap samt relationer som essentiella för patienterna. För att kunna ge individanpassat stöd krävs förmåga att se hela människan och dess omvårdnadsbehov. Mer forskning kring individanpassat stöd framstår som nödvändigt för ökad kunskap.
Hemodialysis treatment involves extensive changes for patients. Life is turned upside down and can only be held together with support in different forms. The patient's need for support changes with the situation and over time, why it's important that support is continuous and need-based. The aim of the study was to illuminate the experience of support in patients treated with hemodialysis. Experience of support was analyzed on the basis of how patients described something that facilitated hemodialysis and the changes the treatment involved. A general literature study was conducted where ten qualitative articles were analyzed. Data processing resulted in two categories that described perspective of support in patients undergoing hemodialysis. The main categories were Safety and Confirmation as well as subcategories To gain access to information, To be independent, To receive consolation and To be encouraged. Support measures that allowed patient's goals and needs to be center of focus instead of the patient's medical needs were judged most important. Information emerged as a recurring theme. It appeared in all categories but in different support situations. Further, support measures that promoted independence, flexibility, coherence with other, personalized knowledge and relationships stood out as essential to the patients. In order to provide personalized support, the ability to see the whole person and its nursing needs is required. More research on individualized support appears necessary for increased knowledge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Björklund, Terese, and Emelie Andersson. "attityder gentemot patienter med fetma ur patient- och sjuksköterskeperspektivet : en litteraturstudie." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-2549.

Full text

Abstract:

Fetma är en växande folksjukdom. Den ökade förekomsten av fetma leder till attsjukvården i större utsträckning kommer att möta patienter med fetma. Syftet med studienvar att ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv belysa vilka attityder sjuksköterskan hargentemot vuxna patienter med fetma. En litteraturöversikt har använts för att sammanställatidigare forskning som berör sjuksköterskans attityder mot patienter med fetma. Studienomfattar sju vetenskapliga artiklar som resulterat i två huvudteman med tillhörandeunderteman som redovisar resultatet inom ämnet. Resultatet visar att negativa attityder motvuxna patienter med fetma förekommer bland sjuksköterskor. Förutfattade meningar finnsangående fetman och dess orsaker, patienterna ses som mindre socialt accepterade ochmindre attraktiva. Orsaken till fetma beror enligt sjuksköterskan på individens arv ochegna val. Studien pekar även på det känsliga ämnet och att sjuksköterskan känner obehag isin relation till patienten. Hennes egen kroppsuppfattning påverkar vilken inställning honhar inför mötet med patienten, detta skapar en frustration hos sjuksköterskan som försvårarrelationen mellan sjuksköterska och patient. En frustration uppstår även i förtroendet tillpatienten då sjuksköterskan är rädd att förolämpa patienten vid motivationen tillviktnedgång.

Obesity has become a major public health issue. This will increase the number of patientswho will seek medical attention due to obesity. The aim of this study was to illustrate thenurse attitudes towards adult patients with obesity from a patient- and nurse perspective. Aliterature review was used to survey earlier research on this matter. The study containedseven scientific articles that is presented in two main themes and sub themes, these definedearlier research results. The result showed that negative attitudes toward obese adultpatients do exist. Nurses tend to have preconceived opinions concerning obesity and itscauses. Patients who suffers from obesity are often seen as less attractive and are lesssocially accepted. A common conception among nurses is that obesity depends on heredityand a “weak character”. Obesity is a delicate subject which often causes discomfort in howto adress the patient. Another aspect that affects the treatment of obese patients is theindividual nurse opinion about her own body size. This complicate the relationshipbetween the nurse and her patient. The nurses are afraid to insult the patient and also feeldiscomfort to give advice in weight loss because of the patients lack of motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Holmén, Johanna, and Tim Nordlund. "Fysisk aktivitet för patienter med depression – patient och omvårdnadsperspektiv - En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27865.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Antalet patienter som drabbas av depression växer både i Sverige och globalt. Behandling av depression består i huvudsak av antidepressiva läkemedel, kognitiv beteendeterapi (KBT) och elektrokonvulsiv behandling (ECT). Fysisk aktivitet har visat sig kunna lindra depressiva symtom. En del av sjuksköterskans ansvarsområde är att handleda och stötta patienter för att främja hälsa och minska lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar fysisk aktivitet hos personer med depression utifrån patient och omvårdnadsperspektiv. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 14 artiklar. Resultat: Två kategorier skapades: patienternas upplevda hinder till behandling med fysisk aktivitet samt sjuksköterskans roll som mentor och stöd i behandlingen. Hinder som påverkade patienternas följsamhet var intensitetsnivån på träningen, livsstilsfaktorer samt olika känslomässiga hinder. Flertalet sjuksköterskor beskrev att arbete med fysisk aktivitet kunde vara en del av deras uppgift. Dock upplevde sjuksköterskor en brist på tid, kunskap och organisatoriskt stöd som ett hinder för arbetet med fysisk aktivitet. Slutsats: Det behövs mer utbildning och organisatoriskt stöd till sjuksköterskor för att arbeta effektivt med fysisk aktivitet och hjälpa patienter att överkomma hinder.
Background: The number of patients suffering from depression is increasing in Sweden and globally. Treatment of depression mainly consists of antidepressant drugs, cognitive behavioural therapy (CBT) and electroconvulsive therapy (ECT). Physical activity has been shown to decrease depressive symptoms. Part of the nurse's responsibility is to manage and support patients to promote health and reduce suffering. Aim: The aim of the study is to describe factors that affect physical activity for people with depression from a patient and nurse perspective. Method: This review study is based on 14 articles. Result: Two categories were created: the patients' perceived obstacles to physical activity and the role of the nurse as mentor and support in treatment. Obstacles that affected patient compliance were the intensity of exercise, lifestyle factors and various emotional barriers. Most nurses described that work with physical activity may be part of their task. However, nurses experienced a lack of time, knowledge and organizational support as an obstacle to the work with physical activity. Conclusions: Nurses need more education and organizational support to work effectively with physical activity and help patients to overcome their obstacles.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Shatri, Maida, and Anna Garmefelt. "Patienters upplevelse av vårdmiljö på operations- och intensivvårdsavdelning : Systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-73200.

Full text

Abstract:

Abstrakt Bakgrund: Vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelningen är avancerad och högteknologisk. Att vara patient och behöva vårdas på sjukhus innebär att komma till en främmande miljö med risk att förlora kontroll över sig själv och behöva överlämnas till andra. Förhållandet mellan patient, vårdpersonal, närstående, teknik, omgivning samt omvärld anses vara avgörande för hur patienten kommer att uppleva vårdmiljön. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv och kvalitativ ansats. Analysen utfördes genom att syntetisera och summera innehållet i 17 kvalitativa primärstudier. Resultat: Resultatet består av 3 huvudteman och 8 underteman. Tema nr 1: Att vara patient i en främmande och teknisk vårdmiljö - patienternas förändrade upplevelser av sig själva, att befinna sig mellan fantasi och verklighet, att ha och inte kontroll över sin situation samt familjens betydelse för patienternas upplevelser. Tema nr 2: Patienternas upplevelser av rädsa - att vara rädd samt rädsla mot existensen. Tema nr 3: Personalens betydelse för patienternas upplevelser - att vara väl eller icke väl omhändertagen samt att behandlas som subjekt eller objekt. Slutsats: Patienternas upplevelser av vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelningen beskrevs som både positiva och negativa, betryggande och skrämmande men var framförallt individuella. Relationen med vårdpersonalen och att som patient känna sig väl omhändertagen samt att bli bemött och behandlad med respekt, där patientens integritet och individualitet låg till grund för vårdandet, var den viktigaste aspekten i patienternas möte med vården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

McEnzo, Robin. "Patienters upplevelser av skyddsisolering, deras strategier och hur sjuksköterskan kan stödja dessa patienter." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1060.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Erlandsson, Karin. "Isolerade patienters upplevelser av sin vårdtid : Intervjuer med isolerade patienter på en infektionsavdelning." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-106695.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Studien syftade till att belysa hur vuxna patienter som isolerats på en infektionsavdelning upplever sin vårdtid. Den ville även utröna om patienterna från sitt perspektiv kunde ge några förslag på hur vårdprocessen skulle kunna förbättras. Fem informanter valdes ut genom bekvämlighetsurval och intervjuades utifrån en strukturerad frågeguide innehållande både faktafrågor, åsiktsfrågor och känslolägesfrågor. Den insamlade informationen bearbetades genom innehållsanalys. Denna process ledde fram till sex kategorier av vikt. Av dessa handlade tre om patienternas känslor och uppleveler – vilka var instängdhet, långtråkighet och fördelar av att vara isolerad – och tre berörde områden som informanterna ansåg kunde förbättras – bättre miljö, hjälp med tidsfördriv samt förbättrad information. Informanterna upplevde överlag att sjukvården tog väl hand om deras somatiska behov emedan det psykosociala omhändertagandet hade något större behov av förbättring. Slutsatsen blev att isolering kan ge upphov till både positiva och negativa känslor och att patienter ofta kan uppleva fluktuationer mellan dessa. Studien visade att behovet av god information inte kan anses vara tillfredsställt. Vidare önskade informanterna bättre hjälp från vårdpersonalen att hantera den tristess som uppkom under tiden som isolerad. Tristessen ökades av en ostimulerande miljö. Kvaliteten på omvårdnaden av isolerade patienter kan därmed ökas genom att öka resurserna inom dessa områden.

Abstract

The study aimed to enlighten how adult patients isolated in an infection ward experienced their stay. A further object was to explore if the patients from their point of view could suggest any improvements in the nursing process. Five informants were chosen by convenience sampling and were interviewed using a structured questioning guide containing questions about facts, opinions and emotions. The collected information was processed with content analysis. This process resulted in six categories of importance. Three of these were about the informant’s feelings and experiences – which were a feeling of being shut in, boredom and advantages of being isolated – and the other three concerned areas that the informants thought could be improved – better environment, help with recreation and improved information. The total experience of the informants was that the medical service handled their somatic needs well while improvements can be done considering the psychosocial care. The conclusion is that isolation care can bring both positive and negative feelings and that the patients often experience fluctuations between these. The study showed that the need of information is not satisfactory fulfilled. Furthermore the informants wished for better help from the hospital staff to counteract the boredom brought on by isolation. This boredom was increased by an uninspiring environment. The quality of care of isolated patients can be improved by increased resources in these areas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Carlsson, Monica. "Patienters upplevelser av ECT-behandling : En intervjustudie med patienter som genomgått ECT-behandling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8812.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Bjuhr, Marie. "Vårdande vård utifrån patientens perspektiv. : En kvalitativ intervjustudie med patienter inom psykosvården." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13316.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för vad patienter med psykosproblematik upplevde vad i vården som var befrämjande eller hindrande i deras återhämtningsprocess och för deras hälsa, hur det tog sig i uttryck och varför. Patienterna vårdades på ett för målgruppen specialiserat internatboende. Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutisk fenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien. Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektiv strategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjorton tillhörande subteman: Mellanmänsklig relation, Demokratisk atmosfär, Kommunikation, Att vara aktiv och Hopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt som genomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade i begreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman. Medvaro beskrev också temanas beroende förhållande till varandra.Slutsatsen av den här studien var att patienternas upplevelse var att vården på internatboendet där de vistas var vårdande, vad som gjorde att den var vårdande framgick av de fem huvudtemana, hur det tog sig i uttryck beskrevs genom patienternas egna berättelser och varför fenomenet framträdde så som det gjorde tolkades utifrån begreppet Medvaro. Nyckelord: Patientens erfarenhet, psykos, återhämtning,

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Norberg, Boysen Gabriella. "Patientens tillit till den prehospitala vårdkedjan : Ändamålsenlig vårdnivå för patienter med primärvårdsbehov." Doctoral thesis, Borås, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12194.

Full text

Abstract:

Aim: The overall aim of the thesis is to investigate whether a new care-model can be introduced – in which patients with primary care needs and not in need of hospital emergency department care can be referred directly to a healthcare centre – and respond to the patient’s need of trust and patient safety. Methods: The four sub studies employ different methods: three are quantitative with varying approaches and one is qualitative. Sub study I is a retrospective explorative register study aimed to identify characteristics and frequency. Sub study II is an instrument development study aimed to measure patient trust. Sub study III is a randomized controlled trial, which compared the level of patient trust and patient-safety among low-priority ambulance patients who were randomized into two groups: the experimental group (care at the healthcare centre) and the control group (traditional care at Emergency department). Finally, sub study IV is a hermeneutic lifeworld study based on interviews with patients who participated in the new care model. Main results: Sixteen percent of the patients to whom an ambulance was allocated could have received care at a healthcare centre instead of an emergency department. They were slightly younger and healthier as regards their histories, but were found at all priority levels and with almost all symptom codes. Patient trust in care did not differ regardless of whether they were cared for at a healthcare centre or at the emergency department. However, 59 patients of 188 overall (31%) fulfilled one or more of the given criteria for potentially reduced patient safety. The phenomenon of trust does not automatically involve medical care. However, attention to the patient’s lifeworld in a professional caring relationship enables the patient to trust the caregiver and the healthcare environment. It is clear that the “voice of lifeworld” enables the patient to feel trust. Conclusion: One in six patients allotted an ambulance may get taken to primary care instead of the hospital emergency department. These patients are found at all priority levels and in most of the symptom codes. An instrument has been developed that measures patient trust in the prehospital chain of care (Study I). The instrument has proved to be useful in this patient group and is based on two dimensions: Credibility and Accessibility (Study II). Patients’ trust in the prehospital care chain proved to be high and bore no relation to where they received care. Patient safety, on the other hand, appeared to be limited in view of the fact that an excessive proportion of patients were exposed to potential patient safety risks (Study III). Communication that appeals to a patient's lifeworld increases the opportunities for understanding and participation. In all, lifeworld communication creates trust in care at the right level of care as well as in care relationships and the healthcare environment (Study IV).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Vu, Dellila, and Linnea Johansson. "Sjuksköterskors attityd till patienter med HIV och AIDS." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30970.

Full text

Abstract:

Infektionen Humant immunbrist virus (HIV) leder till Acquired Immunodeficeiency Syndrome (AIDS) vilket är en dödlig sjukdom. Trettiosju miljoner människor i världen har drabbats utav viruset. Bara i Sverige lever 6500 människor med HIV/AIDS. Forskning visar att sjuksköterskors attityd till patienter med HIV/AIDS påverkar vårdarbetet. Den föreliggande litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors attityd samt dess underliggande faktorer till patienter med HIV/AIDS. Till resultatet användes 13 vetenskapliga artiklar som fokuserade på sjuksköterskors attityd till patienter med HIV/AIDS. Databearbetningen genererade tre teman. Teman som formulerades var: Sjuksköterskors negativa attityder, sjuksköterskors positiva attityder samt kunskapens betydelse. Resultatet visade att såväl positiva attityder som negativa attityder var förekommande. En avgörande faktor som påverkade sjuksköterskors attityd var deras bristande kunskap om framförallt smittvägar avseende HIV/AIDS. Därför är det nödvändigt att utöka sjuksköterskors kunskap kring HIV/AIDS.
Human immunodeficiency virus (HIV) leads to Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS) a fatal disease. Thirty-seven million people in the world have been affected by the virus. Only in Sweden 6500 people are suffering from HIV/AIDS. Research show that nurse ́s attitudes towards patients with HIV/AIDS are affecting their care to these patients. The aim of this study was to illuminate nurse’s attitudes against patients with HIV/AIDS and factors that determined these attitudes. The study was conducted as a literature study. Thirteen articles that highlighted nurse’s attitudes to patients with HIV/AIDS were applied to the result. All the articles were analyzed and from that three themes emerged during data processing. The themes were: positive attitudes, negative attitudes and the importance of knowledge. The results showed that nurses have both positive and negative attitudes towards patients with HIV/AIDS. A crucial factor affecting nurses' attitude to patients with HIV/AIDS was their lack of knowledge. Therefore it is necessary to increase nurse’s knowledge about HIV / AIDS.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Skoglund, Aline, and Kelly Thai. "Omvårdnadsbehov hos patienter som lever med implanterbar hjärtstimulator." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43515.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Idag lever många med kardiovaskulära sjukdomar framförallt hjärtarytmier och / eller hjärtstillestånd vilket är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. En hjärtstimulator vars funktion är att stimulera hjärtat till att återgå till en normal hjärtfrekvens. Personer som lever med en implanterbar hjärtstimulator upplever rädsla, oro och ångest relaterat till vardagen då man fruktar för elektriska störningar eller enhetsfel. En personcentrerad omvårdnad är viktig då det underlättar för patienter att leva ett normalt liv som möjligt.Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsbehov i form av stöd hos patienter som lever med implanterbar hjärtstimulator. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats och kritisk granskning av 11 artiklar. Resultat: Resultatet delas in i tre teman: Iformation, socialt och professionellt stöd samt Kontinuerlig uppföljning. Information skapar större förståelse samt trygghet hos patienter. Stöd från omvårdnaspersonal och närstående ökade förmågan av sjävlkännedom och självskänsla. Kontinuerliga uppföljningar förbättrade fysiska och psykologiska faktorer, som ökade livskvaliteten. Slutsats: I studien framkom det att information, stöd och kontinuerliga uppföljningar var av stor betydelse för den personcentrerade omvårdnaden. Studien redogör att utterligare kunskaper behövs inom sjuksköterskeprofessionen för att berdiva en god vård- och omsorg.
Background: Today many people live with cardiovascular disease, especially cardiac arrhythmias and / or cardiac arrest, which is one of the most common causes of global death. A pacemakers function is to stimulate the heart to return to a normal heart rate. People who live with an implantable cardiac stimulator experience fear, concerns and anxiety related to electrical disturbances and device error in everyday life. Person-centered nursing is important as it makes it easier for patients to live a normal life as possible. Purpose/aim: The aim of the literature study was to highlight the nursing needs in the form of support in patients living with the implantable cardiac defibrillator. Method: A literature study using an inductive approach and 11 articles was critically reviewed. Result: The results are divided into three themes: Information, social and professional support and Continuous follow-up. Information created greater understanding and safety for the patient. Support from nursing staff and relatives increased the ability of self-awareness and self-esteem. Continuous follow-up improved physical and psychological factors that increased the quality of life. Conclusion: The findings of the study were that information, support and continuous follow up were of great importance concerning person-centered nursing. The study reports that additional knowledge is needed in the nursing profession to be able to conduct good care and nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Andersson, Boman Oskar, and Andreas Eriksson. "Upplevelser av information på akutmottagningar ur ett patientperspektiv: En litteraturöversikt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384650.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på vikten av information för patienters vårdupplevelse och säkerhet. Ändå finns tydliga belägg för att informationen brister på akutmottagningar. Det är därför viktigt att sammanställa patienters upplevelser inom området. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av information på akutmottagningar. Metod: Deskriptiv design med litteraturöversikt som metod där 16 vetenskapliga kvalitativa originalartiklar analyserades. Resultat: Fem teman skapades: Initial vård på akutmottagningen; efterföljande väntetid; tillstånd och behandling; förståelse och minnesförmåga; samt avslutande vård på akutmottagningen. Både positiva och negativa upplevelser framkom. Mest framträdande var negativa upplevelser angående bristande information om saker som väntetider, tillstånd och behandling. Slutsats: Information är en viktig del av vården på en akutmottagning och denna studie belyser dess betydelse ur ett patientperspektiv. I resultatet framkom en mängd olika upplevelser som visar på problemområdets relevans. Behov av mer forskning specifikt gällande patienters upplevelser av information anses behövas. Genom att belysa patienters upplevelser har brister och även möjligheter till förbättringar synliggjorts, vilket kan vara av nytta för sjuksköterskor i sin profession.
Background: Previous research has shown the importance of information for the patients care experience and safety. Still there is clear evidence that information is lacking at emergency departments [ED]. It is therefore important to gather patient experiences on the subject. Purpose: To investigate patient experiences of information in emergency departments. Method: Descriptive design with a literature review as method where 16 scientific qualitative original articles was analyzed. Results: Five themes was created: Initial care at the ED; following waiting time; condition and treatment; understanding and ability to remember; and final care at the ED. Both positive and negative experiences emerged. Most prominently was negative experiences regarding lack of information about subjects such as waiting times, condition and treatment. Conclusion: Information is a crucial part of the care at the ED and this study highlights its importance from the patient perspective. A lot of different experiences emerged in the result that displays the relevance of the problem area. The need of further research regarding patient experiences of information is considered needed. Flaws and opportunities for improvement has also been revealed by highlighting patient experiences, which may be of use for nurses in their profession.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Danneskog-Runnfors, Ida. "God omvårdnad av äldre patienter - ur sjuksköterskors perspektiv." Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3486.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor anser vara god omvårdnad av äldre patienter samt att beskriva vad som är viktigt i en god omvårdnad. I en empirisk kvalitativ studie av beskrivande karaktär intervjuades sju kvinnliga sjuksköterskor med mellan 2 och 39 års erfarenhet. Vid intervjuerna ställdes två öppna frågor och följdfrågor användes för att utveckla svaren. Intervjuerna spelades in på band och svaren analyserades genom att författaren skrev ner intervjuerna ordagrant för att sedan, genom bearbetning av textmaterialet, bilda subkategorier och kategorier. Resultatet redovisades med fem kategorier: grundläggande behov, informationssökning, rehabilitering, respekt och tid samt elva subkategorier. Informanterna ansåg att tid och individanpassad vård var viktigast när det gällde omvårdnad av äldre patienter, men att det egentligen inte fanns någon indelning utifrån ett åldersperspektiv avseende god omvårdnad. Respekt, rehabilitering och att söka information om patienternas tidigare historia var andra viktiga faktorer för innebörden av god omvårdnad.

The purpose of this study was to describe what nurses consider to be good care of elderly patients, and to describe what is important in good care. The method used was an empirical qualitative approach with a descriptive character. Seven nurses, whose experiences varied between 2 and 39 years, were interviewed. They all work at a hospital, but at three different departments. Two open questions were used for the interviews. The interviews were recorded on tape from where it was extruded to text by the author. The responses were then analyzed by being categorized into five different categories and eleven subcategories. The respondents agreed that time and personal care was the most important parts in care of elderly patients. However, the respondents also clamed that there are no differences between younger and older people with respect to good care. Respect, rehabilitation, and search for information about the patients earlier history are also very important aspects of good care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Gidlöf, Lena. "Utlokaliserade patienter : sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som är utlokaliserade från andra kliniker." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1906.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Patienter'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Sammanfattning

Abstract