Academic literature on the topic 'Patientflöde'

Detta examensarbete har genomförts vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola. Uppdragsgivare har varit Svenskt Näringsliv och arbetet har utförts på Södersjukhuset i Stockholm. Syftet med arbetet har varit att kartlägga flödet av patienter med sökorsak höft genom sjukhusets akutmottagning och ortopediska verksamhet, för att därefter analysera detta och föreslå åtgärder som kan minska väntetider och öka genomflödet.

På akutmottagningen har tre aktiviteter visat sig vara viktigare än de övriga, nämligen läkarundersökning, röntgen och inläggning på vårdplats. Anledningen till detta är att väntan till de aktiviteterna utgör cirka två tredjedelar av en patients tid på akutmottagningen. Därför har åtgärderna på akutmottagningen syftat till att reducera dessa väntetider och mildra dess konsekvenser.

Ett led i detta är att akutmottagningen anpassar antalet läkare bättre efter de varierande behoven över dygnet. Röntgenavdelningen bör kontinuerligt utvärdera behoven från akutmottagningen för att på så sätt balansera sin kapacitet. Patienter som är färdiga på akutmottagningen placeras i en separat lokal under tiden de väntar på vårdplats.

Inom den ortopediska verksamheten syftar åtgärdsförslagen till en förändrad hantering av resurser och ett bättre utnyttjande av desamma. De två resurser som arbetet koncentrerar sig kring är vårdplatser och operation, och avvägningen om dessa bör vara gemensamma eller dedicerade mellan elektiva och akuta patienter.

Det betydande antalet operationer som drabbas av störningar, och därför ej kan genomföras, talar för en uppdelning av operationsresurser mellan akuta och elektiva patienter. Däremot bör vårdplatserna vara gemensamma eftersom de elektiva patienterna kan jämna ut den totala efterfrågan på vårdplatser. Genom att dessutom se över utskrivningsrutinerna från vårdavdelningar kan flödet förbättras ytterligare. Åtgärder som föreslagits för att åstadkomma detta är tidig planering av utskrivningar, utskrivningskoordinator och att inrätta en lokal i väntan på hemfärd.

Detta arbete syftar till att undersöka hur patientflödet på Mälaren Hästklinik ser ut, och  hur  det  kan  förbättras.  Kliniken  har  i  dagsläget  långa  köer  i  vissa  delar  av  processen och det görs en matematisk metod för att förbättra denna process.  Först  genomförs  en  undersökning  av  kliniken  varpå  lämpliga  matematiska  teorier  väljs  ut.  Utifrån  dessa  beräknas  sedan  patientflödet  ur  ett  matematiskt  perspektiv som  sedan  jämförs  med  verkligheten.  Slutligen  görs  en  förbättring  av  flödet  på  matematisk  väg.  Resultaten  som  framkommer  är  att  det  är  tdligt  att  med  hjälp  av matematiska  teorier  och  modelleringar  få  en  klar  bild  av  flödet  i  dagsläget.  Det  framgår också att en teoretisk optimering är möjlig som minskar kötiden och tiden i systemet.  Vidare  presenteras  även  metoder  och  teorier  för  hur  ett  svenskt  småföretag  inom  veterinärbranschen  bör  angripa  en  effektiviseringsprocess  ur  ett hållbarhetsperspektiv.
This  thesis  aims  to  examine  the  patient  flow  through  the  Swedish  veterinary  clinic  Mälaren  Hästklinik.  The  thesis  also  examines  how  this  flow  can  be  improved.  The clinic  has,  as  of  today,  long  patient  queues  in  certain  parts  of  the  process,  and  a  mathematical model is made to improve this process.  Firstly, an examination of the clinic is made and suitable mathematical theories are selected. The patient flow is then modelled from this mathematical perspective and this  modelling  is  compared  to  the  reality.  Finally,  a  mathematical  improvement  of  the  patient  flow  is  made.  The  results  presented  are  that  it  is  clearly  possible  to represent the current patient flow with mathematical models and theories. It is also shown  that  there  is  some  theoretical  optimization  to  be  made  that  reduces  the  queuing time, and the total time in the system. Lastly, there are also presented methods and theories for how a Swedish SME active in  the  veterinary  business  should  consider  an  efficiency  process  through  a  sustainability perspective.

Käkkirurgen vid Linköpings Universitetssjukhus (US) är en sektion som under några år har brottats med en kraftig ökning av antalet patienter som placeras i kö för att få vård hos dem. Enheten har gjort en del satsningar för att minska kön till att få komma till nybesök, bland annat har personal kallats in för att arbeta under helger och kvällar och under perioder med färre bokningar har de gjort förfrågningar hos ett större antal patienter från kön för att se vilka som fortfarande varit intresserade av att få vård. De patienter som så önskat har sedan bokats in för ett besök. De satsningar som gjorts ser vid en första anblick ut att minska antalet patienter i nybesökskön men det som verkligen händer är att balansen i den dagliga verksamheten rubbas och effekten blir i slutändan motsatt. När ett större antal patienter behandlas ökar också antalet återbesök och dessa återbesök gör i sin tur att de nya patienter som söker vård inte har möjlighet att få en tid hos Käkkirurgen, tiderna är redan bokade och patienten placeras i kö.Kö är i sig själv en källa till att kön växer och Käkkirurgens personal behöver förstå vad de kan och bör göra för att minska och helst eliminera köuppbyggnaden. Under våren 2015 var kön omkring 1500 personer och genomloppstiden från det att remiss ankommer till Käkkirurgen fram till dess att patienten kommer på sitt första besök, kötiden till nybesök, var upp till 21 månader. Det här är ett problem och syftet med denna rapport är därför att ge Käkkirurgen förslag på hur genomloppstiden för patienterna kan förkortas.För att kunna ge förslag på förbättringar utan att riskera att det leder till suboptimering har en kartläggning gjorts av patientärendenas steg genom Käkkirurgen. Kartläggningen synliggjorde hur de olika delarna i flödet hänger ihop och påverkar varandra och genom den analys som sedan gjordes identifierades bland annat ett antal informationsbrister. Dessa brister påverkar patienternas genomloppstid och kan bidra till att problem som kunnat upptäckas tidigt i flödet istället uppdagas först när det blir dags för patienten att undersökas och eventuellt också behandlas. Om problemen då visar sig vara av sådan art att undersökningen eller behandlingen måste ställas in finns det inte längre möjlighet för Käkkirurgen att fylla den tid som frigörs och kapacitet går då till spillo samtidigt som patienten måste bokas in vid ett senare tillfälle. Därmed genereras ett besök som hade kunnat undvikas.Ett arbetssätt som visat sig fungera mycket väl när det kommer till att undvika köer är att hålla en lagom och jämn nivå på tillgänglig kapacitet, det vill säga besöks- och behandlingstider. De tider som finns används sedan till att på daglig basis bemöta det befintliga behovet. Varje patient som hör av sig ska ha möjlighet att träffa en läkare så snart patienten själv önskar, företrädelsevis inom ett till två dygn, oavsett sökorsak. Kanske låter det otroligt men litteraturen visar på ett flertal olika kliniker och mottagningar där detta har införts och det har visat sig fungera mycket väl. Arbetssättet kallas närtidsaccess och en viktig förutsättning för detta är att kapaciteten är tillräcklig för att kunna möta det dagliga behovet vilket verkar vara fallet hos Käkkirurgen.För att Käkkirurgen ska nå fram till en genomloppstid på ett par dagar behöver de först och främst lyfta blicken och se helheten. Genom att se helheten blir det möjligt att undvika suboptimering och resurser kan därmed användas på ett effektivare sätt. Steg två är att förbättra informationsflödet. Genom ett förbättrat informationsflöde kan andelen avbokningar, ombokningar och uteblivningar minska vilket leder till färre antal återbesök. Med färre återbesök frigörs tider för nybesökspatienterna och därmed minskar kön. När kön är borta finns förutsättningar för Käkkirurgen att arbeta enligt närtidsaccess, patienten kan alltså få en tid så snart denne själv önskar.

Bakgrund: Långa väntetider och vistelsetider på akutmottagningarna i Sverige är ett välkänt och ökande problem som speglar patientflödet och belastningen på akutmottagningen och påverkar både sjuksköterskans arbetsmiljö och patientsäkerheten. Akutsjuksköterskan har som en del i sin kompetens att se till att rätt patient får rätt vård, av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om vad som påverkar patientflödet på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ enkätstudie där resultaten analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman som sjuksköterskorna upplevde påverkade patientflödet på akutmottagningen framkom: Tillgång – brist på läkare, provsvar, röntgen och vårdplatser, där tillgång underlättade patientflödet och brist hindrade patientflödet; kompetens – inkompetens som speglar hur vårdpersonalens kunskapsnivå, kommunikation och beslutsförmåga påverkade patientflödet; och aktivitet – väntan som visade hur patienterna väntade på aktiviteter som skulle utföras av någon annan medan sjuksköterskorna väntade samtidigt som de var upptagna med annat och blev avbrutna i dessa aktiviteter. Slutsats: För att förbättra patientflödena på akutmottagningen krävs ett perspektiv som inkluderar alla delar av vården som är involverade i den akuta patientens flöde, även delar utanför akutmottagningen. Ett förbättrat patientflödet skulle även förbättra patientsäkerheten.

Bakgrund. Patientbesöken på svenska akutmottagningar ökar. Med ett ökat inflöde av patienter ökar även kraven på vårdpersonalen som arbetar på akutmottagningen. Vid obalans mellan in-, genom- och utflöde skapas risker för crowding, med konsekvenser som ökade väntetider för patienterna, ökade patientsäkerhetsrisker och lidande som följd. Akutsjuksköterskans ansvarsområden innefattar kunskap om patientflöden, patientsäkerhet och att lindra lidande. Ändå finns mycket lite nationell forskning om patientflöden till akutmottagningar. Syfte. Syftet med studien var att studera inflödet av patienter till akutmottagningarna vid ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus. Metod. Studiens genomfördes som en kvantitativ punktprevalensstudie med en induktiv ansats. Studien innefattar analys av data från två akutmottagningar inom Region Dalarna, n=201. Resultat. Över 70 procent av patienterna som sökte till akutmottagningarna hade haft en tidigare vårdkontakt. Det var vanligast att yngre patienter hade sökvägen eget initiativ och att äldre hade sökvägen ambulans. Det var fler män än kvinnor som kom från vårdcentralen med remiss. Patienter som hade en annan vårdkontakt före besöket hade en högre medicinsk prioritet eller högre risk för inläggning än de patienter som kom på eget initiativ. Slutsats. Ett fysiskt möte med annan vårdpersonal kan ha stor betydelse för att minska inflödet av patienter till akutmottagningen. Att en stor del av patienterna blir hänvisade till akutmottagningen kan vara ett tecken på att det saknas kapacitet inom hälso- och sjukvården för att behandla patienter med icke akuta besvär.
Background. Patient flows to Swedish emergency departments are increasing. With an increased inflow of patients, the demands on the healthcare staff at the emergency department increase. With a discrepancy between in-, through- and outflow, risks of crowding are created, with consequences such as increased waiting times for patients, increased patient safety risks and suffering as a result. The emergency nurse's responsibility includes knowledge of patient flows, patient safety and alleviation of suffering. Nevertheless, there is little research about patient flows to the emergency department nationally. Purpose. The purpose of the study was to study the inflow of patients to the emergency departments at two regional hospitals. Method. The study was conducted as a quantitative point-prevalence study with an inductive approach. The analysis includes an analysis of data from two emergency departments in Region Dalarna, n = 201. Results. Over 70 percent of the patients that presented to the emergency departments had a previous healthcare contact. It was most common that younger patients used their own initiative and that elderly presented by ambulance. There were more men than women who came from community health centres with referral. Patients who had another healthcare contact before the visit had a higher medical priority or risk of admittance to the hospital than the patients who came on their own initiative. Conclusion. A physical meeting with healthcare staff can be of great importance for reducing the inflow of patients to the emergency department. It may be that there is a low capacity in the health care system to treat low-acuity patients.

Södersjukhusets akutmottagning i Stockholm har bland de längsta väntetiderna i Sverige. Väntetiderna ökar kontinuerligt och är därmed ett växande problem. Vidare försämras väntetider ytterligare då efterfrågan på akutvård växer. Följden blir att kvaliteten i omhändertagande, patientsäkerhet och patientnöjdhet sjunker. För att hantera det växande problemet byggs i dagsläget en ny akutmottagning som hela verksamheten för Södersjukhusets vuxenakut kommer att flyttas till år 2020. Då efterfrågan på akutvård ökar gradvis kommer belastningen på nuvarande akuten öka i samma takt. Därmed erfordras undersökningar som analyserar patientflöden och väntetider under perioden fram till Södersjukhusets nya akutmottagning för vuxna invigs. Följaktligen är syftet med detta kandidatexamensarbete att undersöka hur Södersjukhusets vuxenakut hanterar ökningen av patienter fram till bygget av nya akutmottagningen för vuxna fullbordats. Ökningen  i patientinflödet har undersökts med avseende på personaltillgång och antal rum, med hjälp av dynamisk simulering och ett enklare Jacksonnätverk. Resultaten visar att de så kallade patientrummen på akutmottagningen är en flaskhals. Fler slutsatser är svårt att dra då frågor inom vården präglas av att flera perspektiv står i konflikt med varandra. Av den orsaken har upplevd service och wait time management inom healthcare management området undersökts som ett komplement till den matematiska delen av detta arbete.
The wait time at Södersjukhuset’s emergency room in Stockholm is amongst the longest in Sweden. The waiting time continuously increases and is therefore a growing issue. The wait time further deteriorates as the demand for emergency care increases. This results in a lower quality of patient care, patient safety and patient satisfaction. As a solution for the long waiting times a new emergency room is scheduled for completion by 2020, where the current emergency room for adults will be moved. As the demand for emergency care gradually increases, so will the load on the current emergency room. This requires examinations of patient flows and wait times during the construction period of the new emergency room. Consequently, the aim of this paper is to examine how Södersjukhuset’s current emergency room handles the increasing patient flows during the construction period. The examination takes emergency staff and number of care rooms into account. The methods used were dynamic simulation and a simple Jackson network. The results show that the so called patient rooms are bottlenecks. It is dif- ficult to come to more conclusions, as questions within care are charecterized by several perspectives that are in conflict. For that reason, perceived service and wait time management within health care management are examined, as a complement for the mathematical part of this paper.

Vård- och patientköer är ett medialt uppmärksammat fenomen, dock begränsas oftast undersökningar och debatter till humanvården (Delin, 2014). Genom en inriktning på veterinärvården och mer specifikt hältutredningen på Mälaren Hästklinik AB ämnar denna rapport att utöka ramen för undersökning av patientflöden. Mälarens hästklinik är en av Sveriges ledande kliniker och enbart hälturedningen tar emot ca 18 hästar per dag (Intervju, 2015). Ett primärt problem för denna klinik i dagsläget är att det saknas en modell av patientflödet och det är därför vanligt att kunder måste köa när de anländer till kliniken. Målet med projektet är att utforma en klar bild av detta flöde genom matematisk processmodellering med tillhörande tid för processgenomströmning. Med resultaten från modelleringen som grund tillkommer ett sekundärt mål i form av en effektivitetsrekommendation till kliniken. Den matematiska processmodelleringen görs via två separata modeller som båda grundas i markovprocesser och köteori. I den första modellen anpassas verkligheten till ett markovskt kösystem, M/M/1-system, genom förutbestämda antaganden om flödets egenskaper. Sedan görs en verklighetsanpassad modellering. Det är vanligt att liknande men fiktiva matematiska processmodelleringsproblem i läroböcker formuleras med antaganden om att verkligheten har markovska egenskaper (Enger & Grandell, 2014). Valet av projektmetod syftar till att undersöka och därmed bidra med ett belysande exempel på vad som kan hända med resultatet om samma antaganden görs för ett verklighetsförankrat problem. Således har metodiken ett sidosyfte utöver att leverera önskat resultat för projektmålet. Resultaten från modelleringen med M/M/1-system visar sig vara orimliga emedan resultaten för den verklighetsanpassade modelleringen visades verklighetsriktiga. Den senare modellen genererade följaktligen ett resultat i enlighet med projektmålet. Slutligen ges en rekommendation till kliniken i form av ett effektiviseringsprojekt som ett resultat av det sekundära projektmålet. Rekommendationen sammanställer relevanta business management- och leanteorier och är anpassat till klinikens verksamhet
Patient flow related problems are a medial attention phenomenon, however, the debate is mainly focused on human healthcare (Delin, 2014). Through a focus on veterinary care and more specifically lameness exams on the equine vet clinic Mälaren Hästklinik AB this report intends to expand the scope of examination of patient flows. Mälaren Hästklinik is one of the leading clinics in Sweden and only within the department of lameness examination the clinic receives about 18 horses per day (Intervju, 2015). A primary problem for this vet clinic is the lack of a patient flow model and therefore it is common that customers have to queue upon arrival to the clinic. The main purpose of this project is to develop a clear picture of the patient flow through a mathematical process model with accompanying time for process throughput. A secondary target, an efficiency recommendation, is added based on the results from the mathematical process model. The mathematical process modelling is done via two separate models, both of which are based on Markov processes and queuing theory. The first model is based on a reality adaptation to a Markov queuing system, M/M/1- systems, through predetermined assumptions about the flow characteristics. The second model is an “accurate reality model” with no predetermined assumptions. It is most common that similar but fictional mathematical process modelling problems in textbooks are formulated by the assumptions that the reality has markov properties (Enger & Gran Dell, 2014). The choice of project methodology aims to examine and thus contribute to an illustrative example of what can happen with the results if the same assumptions are made on a reality-rooted problem. Therefore, the methodology has a side objective in addition to delivering the desired results of the project goal. The results of the modelling with M/M/1- systems prove to be illogical while the “accurate reality model” demonstrates valid results. The result from the latter model generates a result in line with the project objective. Finally, a recommendation is given to the clinic in form of an efficiency project as a result of the secondary project objective. The proposal compiles relevant business management models and lean theories and is adapted to the clinic's operations.