Academic literature on the topic 'Patientnära'

Bakgrund: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att det är sjuksköterskans ansvar att ge patienten en god och säker vård ur ett etiskt perspektiv samt genom beprövad erfarenhet. Patientnärmre vård är ett arbetssätt som sätter patienten och dennes problem och behov i centrum. Omvårdnadens kvalitet ökar och ger en snabbare rehabiliteringstid för patienten.Syfte: Att granska vad den patientnära tiden innebär för sjuksköterskan och se vad den innehåller. Hur mycket tid, totalt, läggs ner på patientnära tid under ett dagspass? Metod: Empirisk, strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats. Det kvantitativa resultatet har bearbetats och presenteras i form av diagram och text. Det kvalitativa resultatet har analyserats med latent innehållsanalys.Resultat: Studien visade att den patientnära tiden var låg på den observerade avdelningen. Den uppmätta genomsnittliga patientnära tiden var 15, 5 % av ett dagspass mellan 7.00-13.00. Huvuddelen av den patientnära tiden ägnades åt omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Resultatet visar att ett behov av förändring i sjuksköterskornas arbete och dess organisering är utmärkande.<br>Background: The Competence Description for Swedish Certified Nurse describes the nurse's responsibility to give the patient a good and safe care from an ethical perspective and through proven experience. The patient focused work method is an approach that places the patient and his problems and needs in the centre. Nursing care quality increases and gives a quicker rehabilitation time for the patient. Objective: To examine what the direct patient time means to the nurse and see what it contains. How much time, total, spent on direct patient time in a day's work? Method: Empirical, structured non-participant observational study with quantitative and qualitative approach. The quantitative result have been processed and is presented in the form of diagrams and text. The qualitative results were analyzed with latent content analysis. Results: The study showed that the direct patient time was low at the observed ward. The measured average direct patient time was 15,5 % of a day between 7.00-13.00. Most of the direct patient time was devoted for care measures.Conclusion: The result shows that a need for change in the nurses work and its organization is eminent.

<p>Den legitimerade sjuksköterskan innehar ett ledarskap över den patientnära omvårdnaden i både professionell och juridisk mening. Ett framgångsrikt ledarskap förutsätter ett visst förhållningssätt hos ledaren, vilket i sin tur kan komma att påverka omvårdnadsresultaten. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som kännetecknar ett framgångsrikt ledarskap hos sjuksköterskan i den patientnära omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sex kvantitativa och sex kvalitativa resultatartiklar låg till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet visar att det fanns vissa kännetecken som bidrog till ett framgångsrikt ledarskap. Det framkom att ledarens engagemang påverkade medarbetarna och den patientnära omvårdnaden. För att kunna utöva ett framgångsrikt ledarskap krävdes att sjuksköterskan hade en vilja över rollen som ledare, vilket gjorde att sjuksköterskan sågs som en förebild. Vidare sågs att ett starkt ledarskap skapade villkor för bättre och säkrare omvårdnadsresultat. Ytterligare forskning om hur sjuksköterskans ledarskap skulle kunna synliggöras samt mer forskning kring allmänsjuksköterskans roll som ledare över omvårdnadsarbetet vore önskvärt.</p>

Bakgrund: Patientnära rond är ett teamarbete mellan framförallt patient, sjuksköterska och läkare. Ett bra samarbete förbättrar relationen dem emellan. Dessutom har en framgångsrik rond mellan patient och sjukvårdspersonal stor betydelse för att patienten ska kunna få en säker och personcentrerad vård. Därför är det viktigt att få en djupare förståelse för hur patienter och sjukvårdpersonal upplever patientnära rond samt för betydelsen av teamarbetet vid patientnära rond. Syfte: Att belysa vilka effekter patientnära rond har på vårdteam samt att undersöka upplevelsen av patientnära rond utifrån perspektiven från både patienter och sjukvårdspersonal (sjuksköterskor, läkare och medicinstudenter). Metod: En litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Databaser som användes i studien var PubMed, Cochrane Library, Cinahl, SBU och SveMed. Resultat: Resultatet av denna studie indikerar att både patienter och sjukvårdspersonal upplever en ökad tillfredsställelse vid patientnära rond. Vidare visar resultatet att patientnära rond bidrar till att sjukvårdpersonal kan ge patienter en proaktiv omvårdnad, att samarbetet sjukvårdpersonal emellan blir mer effektivt och att patientnära rond gynnar medicinstudenters utveckling samt ökar studenters tillfredsställelse med sin utbildning. En utmaning som sjuksköterskor upplever i samband med patientnära rond är tidsbegränsning – framför allt upplever de att det tar tid för sjuksköterskor och läkare att synkronisera och koordinera mötet mellan patient och vårdpersonal samt att tid för dokumentation är bristande. Läkare upplever dessutom att deras autonomi minskas i samband med patientnära rond. Slutsats: Överlag kan patientnära rond vara ett effektivt sätt att främja personcentrerad vård. Patientnära rond har en positiv inverkan på teamarbete sjukvårdpersonal emellan samt bidrar till ökad tillfredsställelse hos både patienter och sjukvårdspersonal. Det finns dock behov av ytterligare forskning om patienters upplevelse av patientnära rond och vilka specifika åtgärder som kan vidtas för att sjukvårdpersonalen ska kunna samarbeta på ett mer effektivt sätt.<br>Background: The ward round is a team collaboration mainly between patient, nurse and physician. A good collaboration enhances the relationship between them. In addition, a successful round between the patient and the medical personnel is of great significance for the patient to have a safe and person-centered care. Therefore it is important to gain a deeper understanding of how patients and medical staff experience ward rounds, as well as of the importance of team work during the ward rounds. Aim: To shed light upon the effects of ward rounding on healthcare teams and to explore the experience of ward rounds from the perspectives of both patients and medical staff (nurses, physicians and medical students). Method: A literature study based on 14 scientific articles. Databases used in the study were PubMed, Cochrane Library, CINAHL, SBU and SveMed. Results: The results of this study indicate that both patients and medical personnel experience an increased satisfaction during ward rounds. Furthermore, the results show that ward rounds contribute in making medical personnel provide a proactive care to their patients, that cooperation between medical staff becomes more efficient, and that ward rounding benefits medical students’ development and increases students’ satisfaction with their education. A challenge that nurses experience during ward rounds is time limitation – mainly they experience that it takes time for nurses and physicians to synchronize and coordinate the meeting between patient and medical personnel, and also that the time for documentation is inadequate. Physicians also experience that their autonomy is reduced in relation to ward rounds. Conclusion: Overall, ward rounding can be an effective way to promote person-centered care. Ward rounds have a positive impact on teamwork between medical personnel and contribute to increased satisfaction among both patients and medical staff. However, there is need for further research on patients' perception of ward rounding and which specific measures that can be taken for the medical staff to be able to collaborate more efficiently.

Läkemedel med vitamin K-antagonister (VKA) har länge använts som profylax och behandling av tromboembolism. Med det smala terapeutiska fönstret och risken för allvarliga biverkningar behöver patienter med VKA-läkemedel regelbunden övervakning via blodanalysen protrombinkomplex internationell normaliserad kvot (PK-INR) för en eventuell dosjustering. I denna studie utvärderades det patientnära LumiraDx INR-testet, för analys av PK-INR, på LumiraDx instrumentet V5D. Studien utfördes på begäran av avdelningen för Klinisk Kemi, Blekingesjukhuset, Karlskrona som önskade en utvärdering av ett patientnära analysinstrument (PNA-instrument) för multipla typer av analyser, däribland PK-INR. Syftet var att undersöka om testet genererade likvärdiga analysresultat som referensmetoden på laboratorieinstrumentet STA R Max®. Detta utvärderades genom att undersöka metodernas korrelation och eventuell bias hos LumiraDx INR-testet. Dessutom undersöktes imprecisionen hos LumiraDx INR-testet samt om likvärdiga analysresultat genererades vid olika lot-nummer av LumiraDx INR-testkort, innehållandes reagens. I diskussionsdelen av rapporten utvärderas även användarvänligheten hos LumiraDx instrumentet V5D. Parade prover (n = 40) analyserades av kapillärt helblod på kandidatinstrumentet respektive venös citratplasma på referensinstrumentet. Med Pearsons korrelationskoefficient (r) på 0,98 uppvisades en god korrelation mellan metoderna. Med en bias på – 0,04 INR inom intervallet 2,0–4,5 INR bedömdes kandidatmetoden inte uppvisa någon betydande systematisk avvikelse. Imprecisionen bedömdes utifrån fem mätningar, upprepat under fem dagar, av LumiraDx INR-kvalitetskontroller nivå 1 respektive 2. Med ett CV% på 2,73 respektive 2,62 bedömdes imprecisionen som godtagbar. Variationen mellan två olika lot-nummer av LumiraDx-INR-testkort undersöktes genom analys av parade kapillära helblodsprover (n = 9) och med en differens på maximalt 0,2 INR bedömdes analysresultaten som likvärdiga. Även användarvänligheten bedömdes som tillfredställande. Eftersom provmaterialen som ingick i metodjämförelsen endast sträckte sig mellan 0,9–3,8 INR kan dock inga slutsatser dras gällande prestandan utanför detta intervall. Förslag till fortsatta studier är att inkludera provmaterial över hela kandidatinstrumentets mätintervall (0,8–7,5 INR). Utifrån denna studies resultat är dock LumiraDx INR-testet lämplig för kliniskt bruk.

Inom vårdyrken är arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att påverka arbetssituationen låg. Vårdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frågor. Många som arbetar i patientnära arbete påverkas alltså i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande åtgärder för dessa professioner är önskvärda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av träning i medveten närvaro hos personer i patientnära arbete med fokus på stressrelaterade tillstånd. En litteraturstudie genomfördes. Studien fann att välbefinnande och livskvalitet ökade genom träning i medveten närvaro för personer i patientnära arbete. Stress, psykisk påfrestning, utbrändhet, ångest och depression minskade i olika utsträckning. Således är träning i medveten närvaro effektivt som stressförebyggande åtgärd för personer i patientnära arbete och borde förslagsvis ingå i dessa professioners utbildning.<br>In health care professions the work load is often high and the individual degree of control is normally low. Health personnel are constantly making decisions regarding moral and ethical issues. Thus, many health employees are suffering under extensive psychological distress. Effective stress preventive methods for these professions are sought after. The aim of this study was to determine the effects of mindfulness training for persons involved in patient centered care, with focus on stress-related conditions. A literature review was performed. The review found that mindfulness training increases well-being and quality of life for persons involved in patient centered care. A decrease in stress, psychological distress, burnout, anxiety and depression was also evident. Mindfulness has in this study proven to be effective as a stress preventive method for personnel in patient centered care and it can be recommended to be included in the education of these professions.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära. Flera studier visar att sjuksköterskan använder största delen av tiden på uppgifter som inte är i direkt kontakt med patienten. För att öka vårdkvaliteten arbetas det idag på flera sjukhus i Sverige med utgångspunkt i modellen patientnärmre vård. Huvudmålet är att den enskilda patientens behov sätts i centrum samt att sjuksköterskan med sin omvårdnadskompetens får mer tid tillsammans med patienten. Studiens syfte är att kartlägga hur sjuksköterskans tid är fördelad under ett arbetspass i relation till patientnära och icke-patientnära vård. Metoden var strukturerade observationer där den tid sjuksköterskan använde på olika arbetsuppgifter mättes. Totalt observerades tio arbetspass, sex dagpass och fyra kvällspass. Av resultatet framgår det att största delen av tiden användes på dokumentation och rapportering. Det framgår även att 72,5 % av tiden användes på icke-patientnära uppgifter och 27,5 % av tiden användes på patientnära arbetsuppgifter.<br>Grøndal, B & Jönsson, C. Patient focused care. Observations of the nurse daily work. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.Work of registered nurses consists of many different tasks which are either indirect or direct care. Many studies indicate that nurses use most of their time on tasks which do not include direct contact with patients. To increase the quality of care many hospitals in Sweden work with the model of patient focused care. The main goal is to focus on the patient’s individual needs and that the nurse with her competence spends more time with the patient. The aim of this study is to map out how nurses’ time during work hours is divided between direct and indirect care. The method was structured observations. The amount of time that the nurse spent on different tasks was measured. In total, ten shifts were observed, six day shifts and four evening shifts. The result shows that most time was spent on documentation and reporting. It even shows that 72.5 % of the time was spent on indirect care and 27.5 % of the time was spent on direct care.

Bakgrund: Aktuell forskning visar att sjuksköterskors tid för administrativa uppgifter ökar och att tiden för den patientnära omvårdnaden blir allt mindre. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans patientnära tid, tid avsatt för dokumentation och annat administrativt arbete i jämförelse med opublicerad data från 2007. Metod: Åtta strukturerade observationer med kvantitativ forskningsansats genomfördes 2011 på samma ortopediska avdelning och med samma metod, som vid observationerna 2007. Resultat: Sjuksköterskornas patientnära tid 2011 visade sig ha minskat i jämförelse med 2007, även tid för dokumentation i patientjournalen hade minskat något. Vid en summering av annat administrativt arbete sågs en ökning från 49,9 % 2007 till 59,8 % 2011 av den totala arbetstiden. Den största ökningen sågs i kategorierna rapport med 3,5 % följt av telefon med 2,8 % samt övrig administration med 2,1 %. Slutsats: Trenden för minskad patientnära tid håller i sig trots målsättningen att skapa utrymme för de omvårdnadsåtgärder som krävs för att tillgodose patientens behov utifrån ett holistiskt perspektiv. Trots att sjuksköterskorna 2011 hade en totalt längre genomsnittlig arbetstid än sjuksköterskorna 2007 så hade tiden för kategorin övrigt minskat drastiskt, vilket kan tolkas som att arbetsbelastningen på avdelningen har ökat sedan observationerna 2007. Den minskade tiden för övrigt ansågs bero på ökad tid för annat administrativt arbete och hade tyvärr inte kommit patienterna till godo i form av ökad patientnära tid.<br>Background: Recent research suggests that nurses̕ time spent on administrative tasks is increasing and the time allocated to direct patient care is decreasing. Objective: To investigate nurses̕ patient-time, time set aside for documentation and other administrative work in comparison with unpublished data from 2007. Method: Eight structured observations with quantitative research approach were conducted in 2011, in the same orthopaedic department and with the same methodology as in the observations in 2007. Results: Nurses’ patient-time in 2011 was found to have decreased in comparison to the figures of 2007. Time for documentation of patient records had also fallen slightly. A summary of ‘other administrative work’ showed an increase from 49,9 % of the total working time in 2007 to 59,8 % in 2011. The largest increases were found in the following categories; ‘reports’ with 3,5 %, followed by ‘telephone’ with 2,8 % and ‘other administration’ with 2,1 %. Conclusion: The ongoing trend of reduced patient-related time is unfortunate, especially since one major objective of today’s care is to create space to meet the needs of the patient from a holistic perspective. Although, the nurses in 2011 had longer work hours in average compared to the nurses in 2007, the time for the category ‘other’ had declined dramatically. This can be interpreted as an increase of workload in the department since the observations in 2007. The reduced time for the ‘other’ category was attributed to the increased time for ‘other administrative work’, and had unfortunately not been passed on to the patients in the form of increased patient-focused time.

Bakgrund: ledarskap beskrivs som en av de tre hörnstenarna i sjuksköterskans yrkesroll. Forskning visar att ledarskap är en del av yrket många nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig oförberedda på och att det kan vara svårt att ta den arbetsledande rollen på arbetsplatsen. Syftet: att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av vilka förberedelser de hade fått från utbildning samt vilket stöd de fått från arbetsplatsen för att leda det patientnära omvårdnadsarbetet. Metod: en empirisk intervjustudie, med en semi-strukturerad intervjuguide. Materialet har analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: informanterna upplevde att den teoretiska undervisningen inte räckte hela vägen, att förankringen mellan teori, verksamhetsförlagd utbildning och arbetsliv var svag. Resultatet visade även att handledaren var central för lärandet och stöttning från kollegor och organisation samt ett förstående klimat underlättade för att leda det patientnära omvårdnads-arbetet. Slutsats: det behövs mer fokus på sjuksköterskans roll som arbetsledare i både utbildning och på arbetsplatsen.<br>Background: leadership in nursing is identified as one of three cornerstones. Research shows that leadership is one aspect of the nursing profession many recently graduated nurses feel inadequately equipped for and that it is hard to claim a leadership role in the workplace. Aim: the aim of this study was to investigate recently graduated nurses experience of preparations from their education and what support they received in the workplace in order to lead the ward based nursing care. Method: an empirical qualitative approach was used, with semi-structured interviews. The material was analysed with inspiration from qualitative content analyse method. Results: the informants felt that the theoretical preparations in the education wasn’t sufficient enough, that the connection between theory and practical aspects of education as well as working life is too weak. The results also show that the preceptor is of utmost importance for learning and that support from colleagues and organisation, as well as an understanding climate at the workplace was imperative in order to lead the ward based nursing care. Conclusion: Further focus on leadership aspects in education, as well as in working life is necessary.