Academic literature on the topic 'Patientsäkerhet och SBAR'

Bakgrund: Kommunikation sker hela tiden inom hälso- och sjukvården. För att undvika att information ska försvinna vid kommunikation mellan vårdgivare kan det strukturerade kommunikationshjälpmedlet SBAR användas. Patientens rättighet att få rätt och trygg vård ligger till stor del i att rätt information kommer fram under överrapporteringar. Syfte: Syftet var att undersöka hur kommunikation inom slutenvård påverkar patientsäkerheten efter att vårdpersonal utbildats i användande av SBAR. Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats. Detta examensarbete baserades på tio empiriska studier med en eller två interventioner presenterade. Systematiska sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och Psykinfo. Författarparet har enskilt och gemensamt granskat och analyserat tio utvalda studier. Resultatet av den gemensamma analysen presenterades under sex rubriker. Resultat: De sex rubrikerna som efter granskning presenterades var; Tid, Kvalitet i kommunikation, struktur med SBAR, Dokumentation, Patientutfall och Säkerhetstänkande. Resultatet visar att SBAR påverkar innehåll, struktur och kvalitet samt redovisar en minskad tidsåtgång vid överrapportering. Konklusion: Litteraturstudien visade att strukturerad kommunikation med SBAR resulterade i bättre kvalitet, ökat säkerhetstänkande och säkrare överrapporteringar vilket påverkar patientsäkerheten positivt.
Background: Communication takes place continuously in the health-care. To avoid that important information in the communication between care providers get lost, can the structured communication tool SBAR be used. The patients right to receive correct and proper care is largely due to the fact that correct information is shared in the hand-offs. Aim: The aim was to study how communication in hospitals were affected after an education in SBAR was introduced to the healthcare personnel. Method: A literature review with quantitative approach. The degree project was based on ten empirical articles including one or two interventions. Systematic searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycINFO. The authors have both individually and joint reviewed the ten selected articles. The results are presented in six categories. Result: The six categories are Time, Quality in communication, Structures with SBAR, Documentation, patient outcome and safety-thinking. The result shows that SBAR have an effect on content, structure and quality and also a decrease in time on shiftreports. Conclusion: The overall result presented in the literature review shows that structured communication with SBAR increase the quality of communication, better safety-thinking and safer shift-reports which increase the patient safety.

De flesta vårdskador beror helt eller delvis på brister i kommunikation. Ett sätt att förbättra patientsäkerheten är att använda kommunikationsverktyg, där det vanligast förekommande kallas SBAR. En litteraturstudie gjordes där femton artiklar granskades med syftet att belysa hur SBAR påverkar patientsäkerheten. SBAR utövade sin påverkan på flera olika sätt. Kommunikationen mellan de olika professionerna gavs en enhetlig struktur där mindre information saknades. Sjuksköterskor och läkare upplevde en ökad trygghet i kommunikationssituationen. Teamsamarbetet påverkades positivt och vårdkulturen utvecklades mot en ökad problemfokusering och minskad personfokusering vid avvikelser. Sjuksköterskor upplevde en ökad säkerhetsmedvetenhet och fann att SBAR gav positiva bieffekter som utvecklade yrkesrollen. SBAR bidrog till att luckra upp hierarkierna i vården då alla i teamet tog ett jämbördigt ansvar för kommunikation. Mer forskning behövs från de europeiska länderna och inte minst Sverige. Det vore intressant att se vilken påverkan SBAR har på patientsäkerheten i ett land där teamarbete är mer vanligt förekommande än i många andra länder. Ett annat intressant forskningsområde är elektronisk användning av SBAR-verktyget.
Most health care damages are partially or totally caused by communication failures. One way to improve patient safety is to use a communication tool, of which the most common is called SBAR. A literature review was done where fifteen articles were reviewed with the aim to illuminate how SBAR influences patient safety. SBAR exerted its influence in several different ways. The communication between the different professions was given a standardized structure and less information was omitted. Both nurses and physicians experienced increased confidence in the communication situation. Teamwork was positively influenced and the care culture developed towards more problem focus and less of person focus at adverse events. Nurses experienced growing security awareness and found SBAR having positive side effects which developed the professional role. SBAR contributed to flattening of care hierarchies, by all team members assuming equal responsibility for communication. More research is needed from the European countries and not least Sweden. It would be interesting to learn what kind of influence SBAR has on patient safety in a country where teamwork is more common than in many other countries. Another interesting research topic is electronic uses of the SBAR tool.

Bakgrund: Inom vården sker en stor genomströmning av information. Därför är tydlig kommunikation mellan vårdpersonal viktig eftersom patientsäkerheten annars äventyras. Ett exempel på en kommunikationsmodell är SBAR som står för ”situation”, ”bakgrund”, aktuell status” och ”rekommendationer”. Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor använder sig av SBAR på fem avdelningar på ett universitetssjukhus i Mellansverige och om det finns samband mellan antal yrkesverksamma år och inställning till SBAR, samt i vilka situationer som sjuksköterskor anser att SBAR är bäst tillämpbart. Metod: Deskriptiv stvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. 103 enkäter delades ut till sjuksköterskor på vårdavdelningar respektive akutvårdsavdelningar. Resultat: Oavsett avdelning ansåg totalt 56 procent av sjuksköterskorna (n=33) att SBAR var ett verktyg som var bäst tillämpbart vid rapport till akutteam. Trettiosex procent av sjuksköterskorna (n=26) på akutvårdsavdelningarna använde SBAR dagligen jämfört med vårdavdelningar där elva procent av sjuksköterskorna (n=8) använde SBAR dagligen. Inget samband kunde påvisas mellan antalet yrkesverksamma år och inställning till SBAR. Slutsats: Nittio procent (n=66) av de tillfrågade sjuksköterskorna i studien använde SBAR ibland och 46 procent (n=34) använde SBAR dagligen. De flesta ansåg att SBAR var ett verktyg som var tillämpbart vid rapportering till läkare eller till akutteam. Forskning stödjer att SBAR med fördel kan tillämpas vid icke akuta situationer. Trots det visar resultatet att sjuksköterskor inte använder SBAR i sådana lägen i den utsträckning som är möjlig. Kontinuerlig utbildning krävs för att SBAR ska inarbetas ytterligare i det dagliga arbetet.
Background: Within health care there is a constant flow of information regarding patients. To have a good communication system between hospital staff is important since patient safety always is at risk. One example of a communication model is SBAR, which stands for “situation”, “background”, “assessment” and “recommendations”. Aim To investigate to what extent nurses use SBAR at five wards at a university hospital in Sweden and to see if there is a correlation between numbers of years in the profession and attitude towards SBAR and to see in what situations nurses think SBAR is most useful. Method: Empirical descriptive cross-sectional study with a quantitative approach. 103 questionnaires were handed out to nurses at wards and at intensive care units at a hospital in Sweden. Results: Regardless of ward-type, a total of 56 percent of the nurses (n=33) thought that SBAR was most useful when reporting to emergency teams. Thirty-six percent of the nurses (n=26) at intensive care units used SBAR on a daily basis, compared to nurses at regular wards where 11 percent of the nurses (n=8) used SBAR daily. No correlation was found between number of years in the profession and attitude towards SBAR. Conclusion: Ninety percent of the participants used SBAR occasionally. Forty-six percent used SBAR on a daily basis. Most nurses thought that SBAR was most useful when reporting to emergency teams followed by reporting to doctors. Resarch supports the fact that SBAR is useful in non-acute situations. Despite that, the result showed that nurses don’t use SBAR on such occasions to the extent, which is possible. Continuous training is demanded for SBAR to be used more.

Bakgrund: Inom sjukvården är överrrapportering det som sker mest frekvent och en stor del av sjuksköterskans arbetsdag ägnas åt muntlig eller skriftlig rapportering och dokumentation. Brister i den muntliga kommunikationen är en av de vanligaste orsakerna till avvikelser inom vården och att skapa förutsättningar för för en fungerande kommunikation mellan olika vårdteam bidrar till en tryggare och säkrare vård. När patienter genomgår operativa ingrepp så kan inte hen förmedla sig själv, och därför ställer det höga krav på både sändare och mottagare av informationen, men det är hos mottagaren som det viktiga i kommunikationen sker  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att motta rapport.  Metod: En kvalitativ ansats antogs för studien där semistrukturerade intervjuer på tio anestesi- och intensivvårdssjuksköterskorpå ett mindre sjukhus i södra Sverige. Urvalet var ändamålsenligt och inklusionskriteriet var sjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2008).  Resultat: Studien påvisade flera faktorer som kan påverka specialistsjuksköterskors upplevelser av att motta rapport. Det som försvårade mottagande av en rapport var bland annat stress och organisatoriska faktorer och det ansågs underlättande att det fanns struktur och tydlighet i rapporten.

Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar. Resultat: Resultatet av studien visade på en begränsad kunskap om SBAR modellen, endast tre deltagare kände till den av 25. De ansåg att modellen var lätt att använda, lättförståelig, effektiv och att den ökade patientsäkerheten. Slutsats: Inom sjukvården är det väldigt viktigt att kommunikationen fungerar för att undvika misstag som i sin tur kan äventyra patientsäkerheten. Därför är det angeläget att det finns en kommunikationsmodell som underlättar och strukturerar upp kommunikationen, en sådan modell är SBAR modellen. Studien indikerar på en begränsad kunskap om SBAR modellen hos de sjuksköterskestudenter som deltog i studien.
Background: A significant reason to many damages and announcements that is done within the healthcare is when verbal or written communication lacks on structure and effectiveness. This can also affect on the patient safety. SBAR is a communication model that is used in healthcare to structure information and present important facts on a fast and effective way, this will also improve on patient safety. Aim: The aim with the study was to examine what nurse students had for knowledge and understanding about the communication model SBAR. Method: The study was a quantitative descriptive study, where data have been collected through a questionnaire that consisted of eleven questions, seven of them were multiple choice, three open alternatives and one were the students had to estimate their answers. Results: The result of the study revealed a limited knowledge and understanding about the SBAR model, only three participants had knowledge and understanding of the model on a total of 25 participants. They considered that the model where easy to use, easy understandable, effective and that the model increased patient safety. Conclusion: In the health care sector, it is extremely important that there is a communication model that facilitates and organizes up communication, such a model is SBAR. The study indicates that the nurse students that participated in the study had a meager knowledge of the SBAR model.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är en högriskverksamhet. Varje år drabbas ett stort antal patienter världen över av vårdskador, som kunde ha undvikits, och som i vissa fall leder till att patienter avlider. Vetenskaplig forskning tyder på att den vanligaste orsaken till tillbud och negativa händelser i vården är att kommunikationen brustit mellan vårdpersonal. Faktorer som kan ligga till grund för avvikelser vid överrapportering kan vara hög arbetsbelastning och stressiga arbetsförhållanden. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka effekter av SBAR som kommunikationsmodell för överrapportering inom hälso- och sjukvården med avseende på SBAR-modellens inverkan på vårdpersonalens kommunikation och patientsäkerhet. SBAR är en strukturerad kommunikationsmodell som står för (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd ochRekommendation). Metod: Ett systematiskt tillvägagångssätt enligt Goodmans sju steg användes vid genomförandet och sammanställningen av studien. Data-bassökningen utfördes främst i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar som visade att SBAR-modellen förbättrar kommunikationen, överapporteringskommunikation, teamwork och det kommunikativa självförtroendet hos vårdpersonal och studenter. Vårdpersonalens förbättrade kommunikation resulterade också i en ökad patienttillfredställelse.Slutsats: Studiernas resultat talar för användning av SBAR som strukturerad kommunikationsmodell vid överrapportering inom vården. Eftersom SBAR-modellen är en relativt ny metod för rapportering finns det ett behov av ökad kunskap och utbildning för att integrera denna metod i omvårdnadsarbetet.Vidare rekommenderas att kommunikation enligt SBAR bör inkluderas isjuksköterskeutbildningen. Vidare forskning behövs kring SBAR-modellens funktion och effekt inom hälso- och sjukvården i syfte att öka evidensen för SBAR-modellens effekt på vårdpersonalens kommunikation och patientsäkerhet.
Background: Healthcare is a high risk activity. Each year a large number of patients worldwide suffer from preventable harm that could have been avoided and in some cases leading to patients death. Scientific research suggests that the most common cause of incidents and adverse events in health care is the communication failure between healthcare professionals´. Factors that can influence the basis of differences in handover could be heavy workload and stressful working conditions. The aim: The aim of this literature review was to explore the effects of the SBAR-communication model for handover in healthcare with regard to the SBAR model’s impact on the nursing staff communication and patient safety. SBAR is a structured communication model that stands for (Situation, Background, Assessment and Recommendation). Method: A systematic approach of Goodman's seven steps wear used in the preparation and implementation of the study. The database search was performed primarily in PubMed and CINAHL. Results: The results were based on eight scientific studies that show that the SBAR-model improves communication, the handover-communication, teamwork and communicative self-confidence of healthcare professionals and students. The healthcare professionals´ improved communication also resulted in increased patient satisfaction. Conclusion: The studies findings supports the use of a structured communication model for handover in healthcare. Because the SBAR-model is a relatively new method of reporting, there is a need for increased knowledge and training to integrate this method in nursing. Furthermore it is recommended that SBAR-communication should be included in nursing education. Further research is required regarding the SBAR-model´s function and effect in healthcare in order to increase the evidence for the SBAR-model´s effect on nursing staff communication and patient safety.

Tidigare studier visar att överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ett kritiskt moment för patientsäkerheten, och överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ofta ofullständig avseende informationsöverföring. Den här studiens syfte var att undersöka om personalgrupperna som medverkar i överrapporteringen från operationsavdelning till postoperativ avdelning skattar någon skillnad i kvalitén på överrapportering när operationssjuksköterskan medverkar i rapporten. Metoden var en kvantitativ observationsstudie, personal och observatör fick via enkäter skatta kvalitén på 60 st. överrapporteringen mellan operation och postoperativ avdelning vid ett Centrallasarett i södra Sverige. Resultatet visade att kvalitén på överrapporteringen ej uppvisar några signifikanta skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan. Studiens resultat visade att kvalitén på rapporten ej uppvisar några skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan. Postop-sköterskorna skattade informationsöverföringen som något förbättrad när operationssjuksköterskorna medverkade, men det behövs mer forskning för att klargöra skillnaderna.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring är huvudorsaken till upp-komsten av vårdskador i hälso- och sjukvården. Komplexiteten i hälso- och sjukvårds organisat-ion i kombination med den mänskliga faktorn ställer krav på struktur i kommunikationen med hjälp av standardisering. En utmaning för hälso- och sjukvården är att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten på patientsäkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) är en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjälper till att skapa den struktur och förutsägbarhet som krävs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer såväl under normala förhållanden som under stress. Syfte: Att studera implementering av SBAR på en kardiologisk vårdavdelning med fokus på stra-tegier som kan underlätta processen. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med analytisk ansats. Den baseras på tio intervjuer med sjuksköterskor och läkare som arbetar på vårdavdelningen. Dessutom har en kvantitativ basundersökning om samarbets- och säkerhetsklimatet (enligt Safety Attitude Questionnaire) och kommunikationen genomförts under implementeringen, mars 2011-december 2011. Resultat: På vårdavdelningen har ca 95 % av sjuksköterskor och ca 70 % av läkare har fått ut-bildning i SBAR och flertalet av dessa har fått repetitionsutbildning. Sjuksköterskorna upplever en förbättring i den intraprofessionella kommunikationen efter att SBAR implementerats. Sjuk-sköterskorna beskriver att kommunikationen efter implementeringen följer SBAR strukturen i högre utsträckning, den är saklig och mer avgränsad samt innehåller i högre omfattning än tidi-gare en planering för och uppföljning av patientens vård. Endast enstaka läkare anger att de an-vänder SBAR i den intra- och interprofessionella kommunikationen. I den kvalitativa studien har såväl strategier som underlättar implementeringen av SBAR som fallgropar identifierats och beskrivits. De strategier som identifierats handlar om bl.a. ledningsan-svar, definiering av ansvar och roller i vård-teamet, skapande av mötesstrukturer för tvärprofess-ionellt samarbete, kommunikation och helhetssyn, identifiering och förebyggande av hierarkiska strukturer och introducering av förbättringskunskap i projektets genomförande. De fallgropar som identifierats har att göra med bristande föranalys, otydliga uppdrag, brister i resurser som metodstöd och tid, bemötande av kritiska röster, bristande läkarmedverkan, yttre påverkans fak-torer. Resultaten av den kvantitativa enkätundersökningen visade att det inte finns några skillna-der mellan läkarnas och sjuksköterskornas uppfattning om säkerhetsklimat eller samarrbete och kommunikation med den egna arbetsgruppen. Däremot finns det signifikanta skillnader mellan läkare och sjuksköterskor beträffande det gemensamma samarbetet och kommunikationen där sjuksköterskor uppfattar samarbetet och kommunikationen som mindre väl fungerande (Bilaga 1-3) Diskussion: Implementeringsprocessen visat sig vara kunskaps- och meningsskapande genom den ovan beskrivna analytiska ansatsen. Resultaten visar att implementeringen av SBAR behöver kompletteras med flera andra åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för ökat tvär-professionellt samarbete och kommunikation. Studien bekräftar det kommunikationsgap som finns mellan sjuksköterskor och läkare och behovet av förståelse för varandras olika roller och ansvar för att kunna skapa en helhetssyn med fokus på patienten i vården. Identifiering och före-byggande av de hierarkiska strukturer samt tydliggörande av innebörden i ledarskapet i vårdtea-met har visat sig vara avgörande. Implementering av SBAR är en satsning på en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna och kräver tydlig och engagerat ledning.
Background: Poor professional communication and information transfer are main causes for medical error in the health care systems. The complexity in health care organisations in combina-tion with human factors issues raises a demand for structured and standardised communication. One challenge is to implement standardised communication models and study its effect on pa-tient safety and working conditions. SBAR (Situation, Background, Assessment and Recommen-dation) is a knowledge based communication model, developed to transfer critical information in complex work environments, both in normal and stressful conditions. Aim: To study implementation of SBAR on a Cardiology ward with focus on strategies that could facilitate the process. Method: Ten qualitative interviews with members of staff during the implementation process and quantitative data (130 anonymous questionnaires among staff, Safety Attitude Questionnaire, SAQ, during the implementation of SBAR have been collected (March- December 2011) Results: 95 % of the nurses and 70 % of the physicians have received SBAR education. In the interviews, the nurses describe an improved intra-professional communication after the imple-mentation of SBAR. The nurses also describe the communication to be more focused on the patients’ care, follow the SBAR process. However, only a few physicians explain that they are using SBAR in the intra- and/or inter professional communication. Strategies (leadership, role definitions within the team, structure for multi-professional cooperation, identification and prevention of hierarchical structures and introduc-tion of improvement knowledge) and hinders (limited clinical analyses before the project, unclear assignment, limited resources e.g. time and methodology, handling critical voices, limited input from physicians and external impact factors) for implementation of the SBAR model were identi-fied. The response rate for the baseline SAQ questionnaire was 94 % among nurses and 69% among physicians. No differences were found in nurses and physicians’ attitudes on safety climate and teamwork within their own groups. Some significant differences however were found concerning cooperation and communication between the two groups; nurses were less satisfied with cooperation and communication compared to the level of satisfaction in the group of physi-cians. Discussion: The implementation process has been meaningful in regards to an increase in knowledge trough the analytic outlook of the study. The result indicates that the actual imple-menting of SBAR requires further steps to create optimal conditions to achieve better results in communication and collaboration in cross-professional teams. The study confirms the communi-cation gap that exist between doctors and nurses and highlights the need for a better understand-ing of each other`s roles and responsibilities, in order to achieve an integral patient-centred ap-proach. It is crucial to identify and to prevent existing structures of hierarchy and to clarify the meaning of leadership within the team. The process of implementing SBAR is an effort to ad-dress one of the most important issues in patient safety and requires firm and committed leader-ship.

Brister i kommunikation är den enskilt största orsaken till att avvikelser inträffar i hälso-och sjukvård. Genom att standardisera kommunikation och informationsöverföring minskar variationen, och logik och ömsesidig överenskommelse skapas.   Syftet med förbättringsarbetet var att öka patientsäkerheten genom att förenkla kommunikationen inom teamet på ett vård-och omsorgboende, genom att införa kommunikationsverktyget SBAR. Den efterföljande studien syftade till att undersöka hur SBAR upplevs inom äldreomsorgen, och vad som kan vara framgångsfaktorer och fallgropar vid införande.   Action research har tillämpats och en innehållsanalys har utförts efter fokusgruppsintervjuer.   Verksamheten såg en positiv utveckling av förbättrad informationsöverföring men nådde inte upp till de uppsatta målen. SBAR upplevdes användbart när de professionella hade fått praktisk träning. De professionella kände en ökad trygghet då den muntliga rapporteringen kombinerades med skriftlig rapportering. Projektet skapade gemensamt lärande genom deltagande observationer. Projektet gjorde att de omgivande strukturerna blev tydligare för personalgruppen och informationsöverföringens fokus lyftes från individnivå till systemnivå. SBAR-strukturen förenklades något för att passa bättre i den flerspråkiga kontexten. Nya områden för förbättring identifierades och en aktivitetstavla skapades. Att hålla jämn utbildningstakt och utbilda vikarier var en utmaning i projektet.
Lack of communication is the single biggest reason for errors in healthcare. By standardizing the communication, the variation is reduced and logic and mutual agreement are created. The purpose of the improvement work was to increase patient safety by simplifying communication by introducing the SBAR communication tool. The subsequent study aimed to investigate how SBAR was experienced in the elderly care team, and to describe success factors and difficulties at the time of implementation.   The author was inspired by action research. A content analysis has been applied on the data collected.   There was an improvement in the information transfer, but the unit did not reach the set targets. SBAR was found useful by the professionals after practical training. The professionals felt greater security with a combination of oral and written report. The project created common learning through participatory observations and by clarifying the surrounding structures for the professionals. The project contributed to changed focus from an individual to a system level concerning the information process. The SBAR structure was slightly simplified to fit the multilingual context. New areas for improvement were identified and an activity board for the elderly was created. Keeping consistent education and training temporary staff was a challenge.