Dissertations / Theses: 'Pedagogers delaktighet i barns lek'

1

Nilsson, Jenny, and Maria Dehlin. "Pedagogers delaktighet i barns lek på förskolegården." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9337.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek på förskolegården. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde när barnen vistades på förskolegården, om pedagogerna deltog i leken och på vilket sätt de deltog. Vi utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv, då samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes på observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut på att observera pedagogers delaktighet i barns lek. Målet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och få svar på frågeställningarna. Resultatet blev att pedagogerna var delaktiga i barnens lek till viss del genom att aktivt delta i leken, till exempel genom att leka i sandlådan eller leka med bokstäver tillsammans med barnen. Samtidigt lät pedagogerna barnen leka för sig själv, utan någon pedagogs inblandning i leken. Ofta var det barnen som påkallade pedagogernas uppmärksamhet till delaktighet i leken, men det hände också att pedagogerna påkallade barnens uppmärksamhet för att inspirera de till lek. Pedagogers synsätt och förhållningssätt hade betydelse till hur delaktiga de var i barnens lek på förskolegården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Persson, Caroline, and Caroline Stenberg. "Pedagogers uppfattnignar om delaktighet i barns lek på förskolan." Thesis, Kristianstad University, School of Teacher Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6523.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek på förskolan. Vi vill även få en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex verksamma pedagoger i förskola deltar.

I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn på barn och lek samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsätt på lek. Vi belyser även forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt vikten av pedagogers delaktighet.

Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhåller och är medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag. Dock framkommer det att pedagogerna har olika uppfattningar om när, hur och varför en pedagog ska delta tillsammans med barn i deras lek. Det visar sig också i resultatet att pedagogerna anser att de kan tillföra barn och leken olika saker. Bland annat att lek kan fortsätta längre, att pedagoger fungerar som förebild för barn och tillför nya aspekter och infallsvinklar när de deltar i leken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lundström, Ann. "Barns delaktighet och inflytande i sitt lärande : En studie om pedagogers tankar om barns delaktighet och inflytande." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26245.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Andersson, Hanna. "Pedagogers roll i barns lek : En studie om pedagogers tankar om sin roll och delaktighet i barns lek i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43661.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Eriksson, Åse, and Dalina Gashi. "Ska vi leka? : Barns och pedagogers uppfattningar om fri lek." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27075.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Gustavsson, Ann-Sofie, and Karin Bäck. "Lek genom barns ögon : En intervjustudie i förskola och förskoleklass." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31741.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur äldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek på olika sätt. Detta gav två stora frågeställningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som användes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexåringar och 12 femåringar. Intervjuerna gjordes på sammanlagt tre olika skolor och i en förskola. Resultatet i studien visar att barn ser lek som någonting roligt, där lek förklaras med namnet på en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek är. Barn leker för att det är roligt och för att få energi och för att kroppen behöver lek. Barn anser att det går att lära sig i lek och kopplar detta till ett lärande som handlar om att utveckla sin lek eller lära sig nya lekar samt att lära sig att vara en bra kompis. När barn involverar lärare i lek sker det på barns egna villkor och görs ofta när kompisar saknas i leken eller när hjälp av en mer kunnig person behövs. Barn nämner även de förbjudna lekar som finns där krig och springlekar har en given plats. Utifrån detta resultat har frågeställningarna besvarats på ett intressant sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Berglund, Marie-Elén, and Rebecka Gustafsson. "Pedagogers delaktighet i barns lek : En studie om vilka situationer pedagoger väljer att träda in i barns lek och vad som händer med leken." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31992.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att beskriva och tolka pedagogers delaktighet i barns lek. Detta harundersökts genom kvalitativa observationer, då vi studerat i vilka situationer pedagoger valt att trädain i barns lek och vad som då hänt med leken. Studien utfördes på fem förskolor, i två kommunermed barn i åldrarna 2-5 år. Studien utformades utifrån våra två frågeställningar i syftet. Resultatet istudien visar att pedagoger valde att träda in i barns lek för att stödja, på grund av de vardagligarutinerna och för att upprätthålla regler. Tidigare forskning visar att pedagogers medvetenhet kringleken har betydelse för barns lek. När pedagoger valde att träda in i barns lek för att stödja, avbrötsinte leken, vi tolkade det som att pedagogerna hade en medvetenhet om att bevara leken. Närpedagoger valde att träda in i barns lek på grund av de vardagliga rutinerna eller för att upprätthållaregler, avbröts leken i många fall. Men vi tolkade att i vissa situationer så försökte pedagogerna attbevara leken.

Godkännande datum: 2017-06-02.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Nilsson, Josefin. "Pedagogens delaktighet i barns lek : - I tanke och praktik." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2262.

Full text

Abstract:

Det här arbetet handlar om vad sex pedagoger på en förskola anser om sin delaktighet i leken

och vad de bygger sitt ställningstagande på. Det tar även kortfattat upp vad barns lek är.

Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lek

och att genom observationer se om de omsätter sina ställningstaganden i praktiken.

Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genom

observationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar på att de

flesta pedagogerna ser sin roll som att vara närvarande och tillgänglig i leken och de bygger

sina åsikter på teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna har

visat att pedagogerna på den berörda förskolan är delaktiga i barnens lek och att de omsätter

sina åsikter i praktiken.

This work is about what six pedagogs in a preschool think about their participation in

children’s play and what they base their attitudes on. The work also briefly considers what

children’s play is.

The aim with the work is to shed light on the pedagogs’ beliefs about their participation in

preschool children’s play and through observations see if they put their attitudes into practice.

The examination has been executed partly through interviews with pedagogs and partly

through observations of the pedagogs together with the children in the preschool. The result

shows that most pedagogs consider their role to be present and available in children’s play

and they base their attitudes on theories, own experience and qualities in the children. The

observations have shown that the pedagogs participate in the children’s play and that they put

their attitudes into practice.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Nenzén, Sandra, and Evelina Svensson. "Pedagogers stöd i leken för barn som har svårt att leka." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27120.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Holmer, Sofia, and Malin Benbasat. "Störa eller stötta? : En kvalitativ studie kring förskolebarns syn på pedagogers delaktighet i fri lek." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41595.

Full text

Abstract:

This is a study that deals with the participation of educators in children's free play from the perspective of children. The aim of the study is to create a greater understanding of how children perceive the participation of educators in their free play. Are we interfering with it or supporting? The study also highlights previous research in the field of play and key concepts are highlighted and clarified. The collection of material has taken place through qualitative interviews with children in three different ways, group interviews, individual interviews and spontaneous conversations. The interviews have been recorded and transcribed. The data has been processed from a children’s perspective to make children’s thoughts visible and to be able to see the phenomenon of play and the participation of educators through their eyes. In the results section, the children’s thoughts about the pedagogues participation in their free play are made visible, the result also shows the children’s perceptions of the concept of play and what it means to them. The results of the study show that children's perceptions about their free play include the phenomenon of role play. A game that the educator does not participate in, only observes and supports when needed. Educators who play are unusual from the children's perspective and only happen in controlled games and activities. The results analysis then turns into a discussion that problematizes the children’s view of the teachers’ absent presence in their play based on previous research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Sundin, Emma, and Lisa Wall. "Inomhusmiljöns betydelse för barns möjligheter till lärande : En intervjustudie om chefer och pedagogers uppfattningar av uppdraget." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21207.

Full text

Abstract:

Den pedagogiska inomhusmiljön på förskolan kan skapa möjligheter till att barns lärande främjas. Med bakgrund mot skrivningar i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så syftar denna studie till att ge en inblick i hur chefer och pedagoger tolkar sitt uppdrag om att skapa en god miljö för barnen på förskolan. Syftet är också att visa den pedagogiska miljöns betydelse för att barns lek, utveckling och lärande skall utmanas och stimuleras. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) har den pedagogiska inomhusmiljön betydelse för barns möjligheter till lärande. Det teoretiska perspektivet i studien är läroplansteori. I undersökningen har vi använt intervju som metod, dels fokusgruppsamtal med pedagoger men också enskilda intervjuer med chefer. Resultatredovisningen innefattar pedagoger och chefers tolkningar av sitt uppdrag, studien visar att pedagoger och chefer bör beakta faktorer i förskolans pedagogiska miljöer, så som barns behov, intressen och åsikter. Resultatet visar att dessa faktorer är av betydelse för att miljön skall upplevas som meningsfull för barnen och därigenom stimulera deras lärande. Det framkommer även andra faktorer som kan påverkas av miljön, som exempelvis att barns självtillit stärks av tillåtande och tillgängliga miljöer. Dock framhålls pedagogernas roll för barns möjligheter till lärande som en väsentlig påverkansfaktor. I resultatet framkommer även att pedagogerna har olika uppdragsförståelse samt att cheferna påtalar en synlig läroplan i den fysiska miljön. Denna studie kan bidra till eftertänksamhet inom förskolans verksamhet om miljöns betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Nilsson, My, and Magdalena Blixt. "Vi vill ha studsmatta och swimmingpool : En kvalitativ studie om barns och pedagogers tankar kring förskolegårdens utformning." Thesis, Kristianstad University, Department of Teacher Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6550.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Wingren, Björk Amanda. ""Titta! Vi håller på att lösa ett problem, vill du vara med?" : En essäuppsats om pedagogers delaktighet i barns lek." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34471.

Full text

Abstract:

This essay begins with a story that reveals the encounter between pedagogues and children in their free play. In the first part, To be with or stand outside I describe how me and my colleague who are in the pre-school yard meet children through the different ways we participate or don’t participate in their play. In the second part To lose participation, I present a situation where I participate in the children’s play. When I start reflecting on what happens among the other children, I lose my participation on the game. With a starting point in these situations my dilemma becomes how we pedagogues act and interpret children’s play in different ways even though we follow the same curriculum. The purpose of this essay is to investigate pedagogue’s participation in children’s play. I reflect on questions about what is happening in children’s play, what role do pedagogues have regarding children’s play and how children´s play affects by participant pedagogues. In my essay, I try to reflect over the meeting between me, my colleagues and the children on the pre-school yard. In the essay, I rely on Rogers Säljö’s sociocultural theory on how individuals are influenced by the interactions around them. In this case, I refer to the children’s interactions with their surroundings. I reflect upon how pedagogue’s participation is both important for understanding children’s play, but also in creating fun-filled learning. I also reflect on how children’s play must be respected and handled with care in order to not be interrupted or disturbed. During my writing, I have gained an understanding of how educators can be present in children’s play and how a varied view of educators can create a more nuanced approach toward the child group.
Denna essä inleds med en berättelse som synliggör mötet mellan barn och pedagoger i barns lek. I den första delen Att vara med eller stå utanför beskriver jag hur jag och min kollega på gården bemöter barn genom att delta eller inte delta i deras lek på olika sätt. I den andra delen Att tappa delaktighet gestaltar jag en situation där jag från början deltar i barnens lek. När jag börjar reflektera över vad som sker bland de andra barnen tappar jag mitt deltagande i leken. Med en utgångspunkt från dessa situationer blir mitt dilemma att vi pedagoger handlar och tolkar barns lek på olika sätt trots att vi ska utgå ifrån samma läroplan. Syftet med denna essä är att undersöka pedagogernas delaktighet i leken. Jag reflekterar kring frågor om vad som sker i leken, vilken roll pedagoger har i barns lek samt hur påverkas barns lek av delaktiga pedagoger. I min uppsats försöker reflektera och tolka vad som händer i mötet mellan mig, mina kollegor och barnen på gården. I essän utgår jag ifrån Roger Säljös tankar kring den sociokulturella teorin om hur individer påverkas av samspelet med andra. I detta fall barns interaktion med sin omgivning. Jag reflekterar också över hur pedagogers delaktighet både är betydelsefull för att förstå barns lek men också genom att skapa lustfyllt lärande. Jag reflekterar också över hur barns lek måste respekteras och handskas med försiktighet för att inte avbryta eller störa den. Under mitt skrivande har jag fått förståelse för hur vi pedagoger kan ta tillvara på barns lek samt att varierade synsätt hos pedagoger skapar ett mer nyanserat förhållningssätt mot barngruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Bladh, Svensson Ulrika, and Britt-Marie Svensson. "Barns upplevelser av pedagogernas deltagande i leken : "Att man ska leka nåt man vill"." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4238.

Full text

Abstract:

Bakgrund ”Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.” (Lpfö98, 2010) Med föregående citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta på förskolan. Med utgångspunkt från vår egen praktik och i arbetet med barn och läroplan ville vi synliggöra om barnen verkligen uppfattar oss pedagoger som engagerande och som kan se till varje barns och barngrupps livsvärld. Syfte Syftet med studien är att få en inblick i barns upplevelser av pedagogernas medverkan i leken. Vi har satt fokus på barn i åldrarna fyra och fem år, vi använde oss av mindre gruppkonstellationer för intervjuer. Detta gör vi genom tre frågeställningar som behandlar; Barnens upplevelser om pedagogernas medverkan i leken, barnens beskrivningar av pedagogernas roll i leken samt på vilket sätt barnen upplever att de har inflytande och makt över sin lek. Vår studie har ett fenomenologiskt perspektiv. Metod Tanken med studien är att undersöka hur barn upplever pedagogernas medverkan i leken. Metoden utgörs av gruppintervjuer med barn samt ljudinspelning under intervjuerna. Vi har sammanställt, analyserat och kategoriserat alla intervjuer genom att lyssna på samtalen och skrivit ut dessa i pappersform. Sammanlagt har 22 barn deltagit i studien. För att alla barn skulle få komma till tals i grupperna minimerade vi grupperna till att vara ca 4-5 barn i varje intervjugrupp. Studien är en kvalitativ studie. Resultat Utifrån de resultat som vi kom fram till i studien kan man se att barnen har olika upplevelser av pedagogernas medverkan i leken. En del av barngrupperna menar att pedagogerna var bra på att leka och var involverade i leken samtidigt som de underkastade sig de roller som barnen ville att de skulle ha i en lek. En barngrupp ansåg att pedagogerna absolut inte kunde leka utan hellre gjorde andra saker som att stå vid datorn eller prata med kollegor. Ett tydligt mönster som vi såg från alla intervjugrupper var att barnen upplevde att de fick bestämma när de skulle leka och vilka regler som gällde i leken, men att det även fanns regler på förskolan som bara fanns där.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Alpmyr, Emelie. "Språkutvecklingens betydelse för barns delaktighet i samspel : Ur en pedagogs synvinkel och erfarenhet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70028.

Full text

Abstract:

Syftet för denna studie är att uppmärksamma betydelsen av pedagogers syn och erfarenheter om hur det verbala språket kan få betydelse för barns delaktighet i förskolan. Studiens resultat visar att barn med hjälp av det verbala språket kan lättare samspela med andra barn i lek. Barnen kan med hjälp av språket förklara och kommunicera så att de andra barnen inte missförstår. Det har visat sig att barnen använder sig av andra kommunikationssätt för att kommunicera och samspela med andra barn, exempelvis kroppsspråket. Pedagogens roll är att hjälpa barnen som en mellanhand, hjälpa barnen att tolka vad kompisarna säger men också tolka vad det barnet som inte använder sig av det verbala språket vill förmedla till sin omgivning. Den verbala språkutvecklingen ger barnen större möjlighet för delaktighet i lek. I läroplanen för förskolan definieras det att det är förskollärarens ansvar att ge barnen möjlighet till att utvecklas inom språk för att kunna kommunicera med omvärlden.
The purpose of this study is to draw attention to the importance of educators' views and experiences of how the verbal language may be important for children's participation in interaction. The result of the study shows that children who uses the verbal language easier can interact with other children in play. The children will be able to communicate and explain things to the one other with the language as a help so that there would be less misunderstandings. In the study it has been found that the children use other ways to communicate to interact with other children, such as body language. The educators roll is to help the children as an intermediary, to help the children to interpret what the child who does not use the verbal language wants to convey to the surrounding. The development of the verbal language gives the children greater opportunities for participation in play. In the preschool curriculum it is defined that the responsibility of the preschool teacher is to enable children to develop on language so that they can communicate with the world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lundin, Lova. "Dramapedagogens roll i en medskapande process med barn : En reflekterande studie om pedagogens roll i barns delaktighet i ett skapande teaterprojekt." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191181.

Full text

Abstract:

This study is based on a theatre project which was carried through in spring 2020. The purpose of the study is to examine the role of the pedagogue in making the children co-creators in the production of the performance. The study is made in a drama pedagogical context, based on the art pedagogical perspective. The background answers to the inquiry about what a drama teacher is and does. Previous research describes various role functions that pedagogues, teachers and adults can take on in an artistic process together with children. The theoretical framework is based on Hart's theory of participation. The researcher in this study was also the pedagogue in the project being investigated and therefore conducts the study as a reflective practitioner. The analysis is performed according to the method of grounded theory. The result presents three parallel creative processes; Create for the group + Creative with the help of techniques/tools and Receptive listening + Creative through experience and Create with consideration + Indirect creating. It appears that the pedagogue works to create conditions for the children to become co-creators. She reflects on being transparent and on her own role. The children become particularly co-creative through the play that they themselves initiate in gaps that arise when the pedagogue backs away. Through play, they were able to develop their characters and stories. It was also through play that the children made a selection of the material that then became the basis for the show. In the last part of the project, the pedagogue stages the play with two professional actors without the children that in the end receives the performance as an actualization of their own work. The pedagogue and the actors create with consideration and the children become involved through an indirect creation. The study discusses pedagogy as an offer as well as new ways of working further with and highlighting the drama teacher's competence in creative processes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Kesselman, Reizel. "Pedagogers förhållande till barn i behov av stöd i det fria leken." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32464.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Isaksson, Annika, and Jennie Wängelin. "Pedagogers närvaro vid barns lek : En studie om några pedagogers uppfattning och deltagande i barns lek." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6448.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.

Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.

Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek. En av förutsättningarna som saknas är tid och pedagogerna finner att mer tid är önskvärt för att kunna delta i barnens lek. Många pedagoger nöjer sig med att ha en iakttagande roll, men att de anser att det är lättare att delta i barnens lek utomhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Eriksson, Tina Marie Helene. "Barns utveckling genom lek : Några pedagogers syn på lek förskolan." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5293.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur pedagoger tänker kring lekens betydelse för

barns utveckling, pedagogernas synsätt och delaktighet. Jag har använt mig av ämneslitteratur

samt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika åldersgrupper.

Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling och

lärande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lärande går hand i hand. Det skall vara

lustfyllt att lära. Att leka stärker barnen både som grupp och som individ. Förutsättningarna

för att lek skall bli av enligt pedagogerna är bl a att barnen känner trygghet i miljön och

pedagogerna anser att deras roll är att stödja utan att störa, ge trygghet och att finnas i

bakgrunden. Alla barn har olika förutsättningar och det är pedagogernas ansvar att se till att

alla barns behov tillgodoses.

Nyckelord

: Lek, pedagoger, utveckling, förskola

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Helleberg, Ellen, and Emma Jonsson. "Pedagogers förhållningssätt till barns lek och samspel." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5211.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Med hjälp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet från de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förståelse kring ämnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vår studie. Syfte: Syftet med vår studie är att få en uppfattning av pedagogers förhållningssätt till barns samspel i lek men också hur de förhåller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien är även att se hur pedagoger förhåller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig. Metod: Med utgångspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och två observationer. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor. Observationerna i sin tur ägde rum på ytterligare en förskola. Förskolorna är belägna i en mellanstor kommun i Västra Götaland. Resultat: Utifrån det insamlade materialet från intervjuerna formulerade vi fem kategorier: Förhållningssätt till barn som inte leker. Tillvägagångssätt för att väcka barns leklust. Hur man kan introducera barn i lek med andra. Metoder för att hantera barn som exkluderas från andra barns lek. Förebyggande arbetssätt för att förhindra exkludering i barngruppen. I resultatet framkom det att pedagogerna anser det viktigt att arbeta kontinuerligt med de barn som i lek inte samspelar med andra, eller som utesluts från lek. De var eniga i att lek är viktigt för alla barn att utöva, då den utvecklar dem på flera olika områden. Utifrån det insamlade materialet från observationerna fick vi kunskap om barns samspel och hur pedagogerna förhöll sig till barnens lek. Vi blev uppmärksammade på hur barns samvaro och samspel kan ta sig uttryck i den fria leken. Vi blev också medvetna om att pedagoger har en viktig roll när det kommer till att utveckla och stimulera barns lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Gustafsson, Linnea, and Sandra Neiström. "Pedagogers roll i barns lek : - En observationsstudie." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40091.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att få fördjupad kunskap om hur pedagogers bemötande, roll, samspel och deltagande kan se ut i barns lek på förskolan, samt hur detta kan se ut i relation till vilka lekar som konstrueras. Detta genom observationer i den dagliga verksamheten inomhus. Observationerna är utförda på två förskolor i två olika kommuner i mellersta Sverige där vi observerat fem pedagoger och deras bemötande i barns lek. Resultatet av studien visade att pedagogernas bemötande är av stor vikt för barns lek, bemötandet mot och rollen i leken varierade också beroende på vilken slags lek som lektes. Det visade även att pedagoger antar olika slags roller i barns lek, till exempel som medlekare eller konfliktlösare.

2019-12-20

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Hedström, Ida, and Annika Lågbacka. "Förskollärares delaktighet i barns lek : En kvalitativ studie om hur förskollärare resonerar kring sin egen delaktighet i barns lek." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44926.

Full text

Abstract:

I denna kvalitativa studie undersöker vi hur förskollärare ser på sitt eget deltagande i leken, deras förhållningssätt och hur de anser sig arbeta med leken i förskolan. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på tre förskolor belägna i samma kommun. Vi tolkar resultatet utifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Studien visar att de åtta förskollärarna gärna deltar i barns lek men uppvisar en eftertänksamhet kring hur och när man bör delta och betonar att det krävs en medvetenhet och känsla för att inte störa. De beskriver att de intar olika roller beroende på situation och behov. Förskollärarna beskriver också hur de agerar olika beroende på vilken typ av lek som försiggår. Förskollärarna beskriver vikten av lekens betydelse för barn samtidigt som de beskriver hur den dagligen används i lärandesyfte. Resultatet visar också att förskollärarna eftersöker en kollegial samsyn i arbetslaget för att kunna stå enade i arbetet med leken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Kurtic, Adisa, and Hassel Birgitta Ekbladh. "Pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32776.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans värld sedan läroplanen reviderades 2010. Där betonas i läroplanen för förskolan, att förskollärarna har ansvaret för mål och riktlinjer i förskolans verksamhet. Därför använde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer på fyra förskolor varav två förskolor är Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua både förskollärare och barnskötare för att se om vi kunde märka någon skillnad i svaren på våra intervjuer. Vi var också intresserade av att se hur förskolecheferna ser på barns inflytande och delaktighet i vardagen på förskolan och vad förväntar de sig av pedagogerna?Intervjuerna visade hur pedagogerna arbetade med barns inflytande och delaktighet, genom samtal och att lyssna på barnen samt att ge barnen valmöjligheter. Vi kunde inte utläsa någon skillnad i våra intervjusvar beträffande om det var barnskötare eller förskollärare som hade svarat. Vår slutsats av denna studie är att samtliga pedagoger var medvetna om barns rätt till inflytande och delaktighet vilket gör att pedagogerna betonar barnens intresse, behov och önskningar. Samtliga pedagoger var medvetna om miljöns betydelse men förutsättningarna skilde sig väsentligt mellan de olika förskolorna. Pedagogernas tankar på hur barn ska få inflytande och delaktighet skilde sig dock till viss del beroende på pedagogernas ålder och erfarenhet. Förskolechefernas syn på förskollärare och barnskötare skilde sig mellan cheferna vilket berodde på individens uppfattning.
The purpose of this essay is to examine how teachers reason about children's influence and participation in pre-school, and how teachers work with children's influence and participation in preschool everyday. Children's influence and participation is discussed more and more in the preschool world since the curriculum was revised 2010th It emphasizes the pre-school curriculum, to preschool teachers are responsible for the goals and guidelines in preschool. Therefore, we used qualitative interviews with twelve teachers and three managers in four kindergartens, two preschools is Reggio Emilia inspired. We chose to interview both preschool teachers and childcare workers to see if we could notice any difference in the responses to our interviews. We were also interested to see how the nursery managers look on children's influence and participation in everyday life in preschool and what they expect of teachers?The interviews showed how teachers worked with the children's influence and participation, through conversations and listening to the children and to give children choices. We could not detect any difference in our interview responses regarding whether it was nanny or preschool teachers who had responded. Our conclusion from this study is that all teachers were aware of the child's right to influence and participation, which means that the teachers emphasize children's interests, needs and desires. All the teachers were aware of the importance of the environment but the conditions differed significantly between the different preschools. Educators 'thoughts on how children to influence and participation differed to some extent depending on the teachers' age and experience. Preschool Managers' views on preschool teachers and childcare workers differed between the heads of which were due to individual perception.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Hagström, Rebecca. "Förskollärarnas delaktighet i barns lek : En studie om hur förskolläraredeltar i barns lek på förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43426.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Johansson, Marie-Louise, and Emelie Stigsson. "Barns egen lek : En studie av pedagogers deltagande." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19572.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Nilsson, Josephine, and Johanna Nilsson. "Den önskvärda leken - Pedagogers styrning av barns lek." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35214.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte är att, utifrån Foucaults makt- och styrningsperspektiv, undersöka hur pedagogerna på två förskolor ser på lek. Anser de att det finns önskvärda och icke önskvärda lekar och varför man i sådana fall ser på dessa lekar på det sättet. Studien syftar även till att ta reda på hur pedagogernas synsätt tar sig uttryck i verksamheten, om det sker en styrning mot eller ifrån vissa lekar. Fem pedagoger har intervjuats och leken har observerats på två olika förskolor. Resultatet visade på ett par gemensamma egenskaper som pedagogerna förknippade med lek. Dessa var glädje, samspel och lärande. De lekar som pedagogerna såg som önskvärda hade ofta med samspel och samarbete att göra medan de icke önskvärda lekarna ofta var de fysiska lekarna som t.ex. jaga- och brottningslekar. Dessa fick dock ändå fortsätta ibland då man upplevde att barnen tyckte de var roliga och att de hade ett behov att leka dem. Studien visar på ett fokus kring det icke önskvärda. Styrningen sker framför allt från de icke önskvärda, genom att stoppa och avstyra och styrs sällan mot det önskvärda genom uppmärksamhet och uppmuntran.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Andersson, Catrin. "Lek för lärande eller lekandets lek : Pedagogers syn på barns egen lek och lärande." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-44289.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Flink, Matilda. "Förskollärares synsätt på barns lek i förskolan : Intervjustudie om förskollärares delaktighet i barns lek och förhållandet mellan lek och lärande." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29059.

Full text

Abstract:

I examensarbetet undersöks förskollärares synsätt på barns lek i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på barns lek och hur de ser på sitt eget deltagande i barns lek, även hur förskollärare ser på sitt deltagande i barns lek i förhållande till barns lärande. Metoden som har använts i studien är strukturerade intervjuer med 7 förskollärare som har mellan 1-40 års erfarenhet och som arbetar på 3 olika förskolor. Studiens resultat visar på att lek och lärande enligt förskollärarna hör ihop och att deras deltagande i leken har betydelse. Förskollärarna menar att de behöver vara närvarande och delta men att det kan ske på olika sätt. Ibland behöver förskolläraren ta en aktiv mer styrande roll i leken och andra gånger endast finnas närvarande på avstånd. Slutsatser som kan dras från studien är att förskollärarna anser att barn lär sig mer i leken om förskollärare är delaktiga och har ett syfte med deltagandet, men de anser även att barn behöver få prova på själva och lära av varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Persson, Lina, and Emelie Hellberg. "Pedagogers förhållningssätt till barns inflytande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35081.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt till inflytande gestaltas i förskolan. Observationer och intervjuer genomfördes på en förskola. Resultatet visar att i mötet med barnen blir det viktigt att lyssna in och ta tillvara på barnens uttryck, tankar och åsikter samt att närma sig barns perspektiv för att skapa möjligheter till inflytande. Sammanfattningsvis är pedagogernas förhållningssätt och inställning avgörande och påverkas av den syn på barn som de har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Palfelt, Erika, and Ulrica Carlstedt. "Pedagogers uppfattningar av lekens betydelse för barns lärande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11504.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger uppfattar och värderar lekens betydelse för barns lärande samt hur de beskriver att de tillämpar lek i verksamheten. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att vi skulle kunna ta tillvara på deras individuella åsikter. Resultaten behandlades och utformades efter olika kategorier. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger uppfattar och värderar leken som ett verktyg då barn tillägnar sig och befäster kunskaper. De menar även att lek underlättar inlärningen så att den blir motiverande och lustfylld för barnen. Pedagogerna uppfattar lärande som ett sätt att tillägna sig och befästa nya kunskaper och beskriver att de tillämpar lek i sociala, praktiska och teoretiska ämnen för att utveckla barnens sociala och intellektuella kunskaper. Det samband som har påvisats i denna studie är att lek och lärande hör samman och är varandras förutsättningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Elmdahl, Lena, and Matilda Larsson. "Barns upplevelser av samspel, lek och pedagoger." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23544.

Full text

Abstract:

Med denna studie vill vi öka förståelsen för hur barn i fyra- sexårsåldern upplever det samspel och den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers närvaro eller icke närvaro i rummet tolkas och upplevs av barnen. I forskningsgenomgången behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och även pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i åldrarna fyra- sex år. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. De medverkande barnen bidrog med många konkreta och intressanta exempel på samspelssituationer och hur de gick tillväga för att lösa situationer som kunde uppstå. Barnens upplevelser av pedagogers närvaro i rummet såväl som medverkan i lekar var mycket blandade. Det var dock många av barnen som gav uttryck för att de inte upplevde det som annorlunda att leka då det var en pedagog närvarande i rummet, men när de fick välja var det många som uppskattade att leka ensamma. Detta visar på komplexiteten och vikten av reflektion och lyhördhet i pedagogers yrkesutövande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Hilli, Birgitta, and Ann-Charlotte Westin. "Pedagogers uppfattningar om barns lärande genom lek i naturen." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33402.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om barns lärande genom lek i naturen. I vår studie valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer och dessa genomfördes med fem pedagoger på deras respektive förskola där barnen var mellan tre till fem år. Tidigare forskning visar att naturen kan vara av stor betydelse för vad barn kan lära genom leken där. Utifrån vår frågeställning, vilken var pedagogers uppfattningar om barns lärande genom lek i naturen, fann vi att fantasi/kreativitet, språk/kommunikation och barns samspel och sociala utveckling var tre stora kategorier av vad barn kan lära genom sin lek i naturen. Dessa kategorier blev därför ett självklart val att utgå ifrån under vårt arbete med vår studie. Resultatet i studien bekräftar vad tidigare forskning visar angående vad barn kan lära genom lek i naturen. Dessutom framträder även en fjärde kategori i vårt resultat och denna kategori handlar om att när barn rör sig, springer och leker i skog och mark utvecklar de sin motorik på ett positivt och naturligt sätt. Läroplanen är ett viktigt styrdokument för pedagoger att förhålla sig till och arbeta mot. Eftersom detta inte framkommer som en självklarhet i våra intervjuer så väljer vi att i vår diskussion problematisera och synliggöra betydelsen av att pedagogerna kopplar ihop barns lärande genom lek i naturen med strävansmålen i läroplanen.

Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Einbjörn, Madeleine, and Scala Aziz. "Pedagogers uppfattningar om barns språkutveckling genom lek i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40719.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa pedagoger upplevelser och synsätt på hur lek påverkar barnens språkutveckling samt hur pedagoger arbetar med leken för att främja språkutveckling i förskolan. Denna studie utgår från sociokulturellt perspektiv och sociokognitiv teori. Valet av teorier beror på att respektive teoretiker forskat om barns utveckling och lärande, vilket ligger till grund för denna studie. Studien baseras på en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts för att få information om pedagogers erfarenheter och tankar om lekens betydelse för barnens språkutveckling. Resultatet påvisar att samtliga pedagoger upplever att leken är värdefull för barns språkutveckling. Pedagogerna använder olika strategier för att utveckla språket med hjälp av lek. För att främja barnens språkutveckling i lek ses vägledning och pedagogens närvaro som essentiella faktorer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Wangby, Sara, and Sara Larsson. "Barns fria lek i förskolan : Förskollärares synsätt på delaktighet i barns fria lek inom den pedagogiska verksamheten." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143472.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att få kunskap om förskollärares synsätt på barns fria lek i förskolan och hur de ser på delaktighet i den fria leken. För att få svar på detta har vi valt att göra en kvalitativ studie med intervju som metod. Vi intervjuade sex förskollärare på sex olika förskolor i tre olika orter inom Västerbottens län. Intervjuerna spelades in på ljudfiler som sedan transkriberades. Efteråt sammanställdes resultatet och jämfördes med forskning och litteratur inom studiens syfte och frågeställningar. Studien visar att förskollärarna hade två olika uppfattningar om delaktighet. Dessa var tillgänglig och stöttande respektive aktiv och delaktig. Förskollärarnas definition på den fria leken var liknande till skillnad från litteraturen. Förskollärarna gav i samstämmighet med tidigare studier uttryck åt att leken är en viktig del i barns liv, lärande och utveckling. Trots detta så finns en osäkerhet bland de intervjuade förskollärarna, om vilken roll de ska ta sig an under barns fria lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Wahlström, Louise. "Barns delaktighet i Sydafrikanska förskolor : En studie om sydafrikanska pedagogers tankar och arbete med barns delaktighet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-64747.

Full text

Abstract:

Syftet men det här examensarbetet är att bidra med kunskaper om barns delaktighet ur ett Sydafrikanskt perspektiv. Detta sker genom att undersöka hur pedagoger, lärare och barnskötare ser på barns delaktighet i Sydafrikanska förskolor. Studien bygger på tre frågeställningar som skapats utifrån studiens syfte. Genom kvalitativa intervjuer har jag i en lugn miljö intervjuat fem lärare i tre olika Sydafrikanska förskolor, utifrån en intervjuguide där respondenterna fått uttrycka sig fritt i sina svar. Intervjuerna bygger på att tillsammans med respondenterna skapa en bild av respondenternas tankar och arbetssätt kring barns delaktighet. Studiens resultat visar att respondenterna anser att delaktighet sker genom att barnen är delaktiga och involverade i aktiviteter samt när de samspelar med andra personer. För att främja barns möjligheter till delaktighet i verksamheten menar respondenterna att det viktigt med planering tillsammans med sina kollegor samt att arbeta tematisk utifrån barns intressen.
This study aims to contribute to the knowledge about children’s participation in preschool from a South African perspective. I have examined how teachers, preschool teachers and kindergarten teachers thinks about and work with children's participation in South African preschools. The study was carried out through qualitative interviews. I have interviewed five teachers in three different South African preschools. The interviews were based on an interview guide that allowed the respondents to express themselves freely in their responses. The interview questions was formulated to provide insight into the respondents understanding of, and work with children's participation. The results of the study shows that the respondents considers that participation takes place when the children participate and get involved in activities and when they interact with other people. In order to promote children’s opportunities for participation the respondents consider it important to plan together and to work thematically based on the children’s interests.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Erlandsson, Annie, and Ann-Louise Kjellberg. "Lek är liv! : En undersökning om pedagogers förhållningssätt till barns lek och lärande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15026.

Full text

Abstract:

Vi säger ofta att leken är så viktig, att leken är barns sätt att lära. I svensk förskola är den s.k. fria leken ett stående inslag. Vår erfarenhet är att pedagoger inte lägger ner något större arbete på barnens lek eller visar något större intresse för den. När barnen leker, så kan de vuxna göra något annat. Om det blir bråk går de in och medlar och ofta leder denna medling till att leken definitivt tar slut, menar Knutsdotter-Olofsson (2009). Pramling-Samuelsson (2011) skriver att lärande är en förutsättning för lek, på så sätt att utan inspiration och erfarenheter från verkligheten blir det ingen lek. Hon beskriver samtidigt att det fortfarande är vanligt att pedagoger inte tagit till sig den moderna synen på lärande som ett gemensamt skapande av mening i kommunikation utan istället håller man isär leken som barns egen värld och lärandet något som lärare initierar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Aveling, Sandra, and Annsofi Karlberg. "Bör vuxna vara delaktig i barns lek? : – Förskollärares uppfattningar om betydelsen av sin egen delaktighet i barns lek." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27063.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Zwedberg, Forsgren Sandra, and Sara Ångström. "Pedagogers arbete med barns delaktighet i dokumentationen i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-238516.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Dencker, Frida, and Helena Pfern. "Pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27675.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Lithell, Veronica. "Barns inflytande i förskolan : Pedagogers perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6637.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to find out what pedagogues in preschool think when it comes to children’s influence and how they do to give the children opportunity to express their thoughts and point of views and thereby influence their situation. The literature review treats the conception of the competent child and shows that having child perspective is important in meeting children. The literature review implies that participation and influence means sensitivity to children’s expressions and that pedagogues lets these expressions influence the activities in preschool. It is not about children always getting their ways, but that they are respected and are given space to think freely. Searching for pedagogues’ thoughts on children’s influence and how they do for giving it, I interviewed six persons, working at six different preschools. The results show that they worked more or less actively with the children’s influence. The pedagogues’ perspective of participation and influence can be divided into three parts: community and empathy, to be seen and listened to and to co-decide – or not. The pedagogues’ practical work with the children’s influence can be divided in four cathegories: options, codetermination, flexibility and reflection.
Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger i förskolan tänker när det gäller barns inflytande och hur de gör för att ge barnen möjligheter att uttrycka sina tankar och åsikter och därigenom påverka sin situation. Litteraturgenomgången behandlar begreppet det kompetenta barnet, och visar att barnsyn är viktigt i bemötandet av barn. Enligt litteraturen innebär delaktighet och inflytande en lyhördhet för barns uttryck och att pedagoger låter dessa uttryck påverka verksamheten. Det handlar inte om att barn alltid ska få sin vilja igenom utan att de ska bli respekterade och att de ges utrymme för att tänka fritt. För att få svar på hur pedagoger kan tänka och hur de gör i sina verksamheter, använde jag mig av kvalitativa intervjuer, med sex personer, verksamma på sex olika förskolor och fann att de arbetade mer eller mindre medvetet med barnens inflytande. Pedagogernas syn på delaktighet och inflytande kan delas upp i tre delar: gemenskap och empati, att vara sedd och lyssnad på och att vara med och bestämma – eller inte. Pedagogernas arbete för barnens inflytande kan delas in i fyra kategorier: valmöjligheter, medbestämmande, flexibilitet och reflektion

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Jönsson, Annelie, and Charlotte Andersson. "Pedagogers syn på barns fysiska aktivitet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36404.

Full text

Abstract:

Examensarbetet handlar om pedagogers inställning till barns fysiska aktivitet på Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma område i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begränsningar verksamheterna har när det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser på fysisk aktivitet och hur det främjas på Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frågeställningar är: Vilken inställning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsätts läroplanens strävansmål i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsättningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger från både förskola och skola. Observationer användes för att studera verksamheternas miljöer. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har varit fysisk aktivitet med rörelse, lek och samhällsförändring ur ett hälsoperspektiv. Resultatet visar att pedagogerna på Blommans förskola och Lingonskolan inte har sett någon förändring med ökad övervikt och inaktivitet bland barn i de yngre åldrarna men de ser en tendens till inaktivitet när barnen blir äldre. Förskolans och skolans pedagoger anser att barns motoriska utveckling är viktig för lek och rörelseförmåga. Motorisk träning kan underlätta barns vistelse i förskolan och under skolgången då en god kroppsuppfattning kan påverka inlärningen positivt. Slutsatsen i arbetet är att barn i förskolan och skolan utövar mycket fysisk aktivitet men i olika former. Barns rörelse är viktigt för barns utveckling där pedagogerna har ett ansvar att främja barns fysiska aktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Andersson, Bohlin Ida. "Om pedagogers deltagande i barns lek : Pedagogers tankar kring sitt deltagande i barns lek och deras möjligheter att stimulera leken genom miljön på förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43514.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskolan ser på sitt deltagande i barns lek. Det finns även ett intresse för att undersöka hur pedagogerna anser sig kunna påverka barnen genom den miljö som finns på förskolan. Därmed vill jag själv få en djupare förståelse för hur mitt agerande som pedagog kan påverkar barnen i verksamheten. De frågeställningar som är vägledande i mitt arbete är: Vilken betydelse anser sig pedagogerna ha i barns lek? Vad anser pedagogerna om sina möjligheter att påverka miljön i förskolan? Vilken betydelse får min närvaro i barnens lek och hur kan jag som pedagog anpassa miljön för att stimulera barns lek på bästa sätt? För att utforska detta har jag valt att använda mig av litteratur, forskning och kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts på två olika förskolor med hjälp av fyra pedagoger. Studien har visat att pedagogerna har en stor påverkan på barnen i deras lek. Hur pedagogerna väljer att delta i leken får betydelse för vilka kunskaper barnen kommer erövra. Studien visar även att miljön som barnen har runt om sig får betydelse för vilka lekar som uppstår.
The purpose with this survey is to find out how teacher´s in preschool see on their participation in children’s play. There is also an interest to find out if teachers believe they can affect the children through the environment in preschool. My curiosity is based on whether or not I as a teacher can affect the children in preschool. My work is based on three questions: Which meaning does teachers think they have in children’s play? What possibilities do the teacher´s think they have to affect the environment in the preschool? What effect has my presence in the children’s play and how can I adjust the environment to stimulate the play? To explore this I had help from literature, research and qualitative semi-structured interviews. I interviewed four teacher´s in two different preschools. The studies have shown that teacher´s participation has great influence on the children’s play. How teacher´s choose to participate in the play has great meaning for the experience the children carries with them. The study also shows that the environment is important for which play the children emerges in.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Svantesson, Carina, and Monica Sandin. "Hur ser förskolläraren på sin roll i barns lek?" Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4339.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vårt intresse för att undersöka fenomenet förskollärarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollärare gör annat arbete när barnen har sin egen lek. Vi vill få en inblick i hur förskollärare ser på sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vår undersökning. Vår teoretiska utgångspunkt ligger i fenomenografin. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på sin roll i barns lek i förskolan. Metod: I vår studie använder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjufrågor, och har intervjuat åtta förskollärare i två olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att förskollärare i denna studie anser att leken är viktig för barnen och att de som förskollärare behövs för att utveckla leken. Vi kunde urskilja en del variationer i hur förskollärarna ser på sitt deltagande i barns lek, en del menar att de sällan är med i barns lek, i stort sett enbart när det uppstår konflikter mellan barnen. Andra förskollärare anser att det är viktigt att finnas nära barnen i leken och att vara en aktiv medlekare. Det framkom bland de flesta förskollärare en önskan om att vara mer delaktig i barns lek, men att strukturella faktorer förhindrade detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Nilsson, Lina, and Josefin Härstedt. "Barns lek i inomhus- och utomhusmiljö." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30703.

Full text

Abstract:

AbstractHärstedt, J & Nilsson, L (2011) Barns lek i inomhus- och utomhusmiljö (How children play in indoor and outdoor environment) Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet är att undersöka om leken varierar inomhus och utomhus på en förskola och i så fall hur samt vad rummet och dess miljö har för betydelse för barnens lek. De metoder vi valde var videoobservationer av barnen och intervjuer med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen bestod av fyra förskollärare samt fem pojkar och fem flickor i åldern fem år. Vi har studerat tidigare forskning om lek. Vi har tittat närmre på Knutsdotter Olofssons och Pramling Samuelssons teorier om leken för att få en fördjupad kunskap om begrepp som inomhuslek och utomhuslek samt miljöernas påverkan på leken.Resultatet visade att skillnaden blev annorlunda mellan inomhus- och utomhuslek. Detta berodde främst på att när barnen var utomhus hade de större ytor att röra sig på än inomhus. Det berodde även på att utomhus transformerar barnen i större utsträckning än inomhus därför att det är mer abstrakt där ute och då får barnen chans att använda sin fantasi mer medan inne är det mer konkreta saker och de använder då inte sin fantasi på samma sätt. Resultatet visar även att mycket av barnens lek påverkas av pedagoger. Även miljön har en inverkan på barnens lek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Abdul, Abbas Bettol, and Ifrah Elmi. "Pedagogers arbete med tvåspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36423.

Full text

Abstract:

SammanfattningVårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger resonerar kring sin arbetsätt med barn som har annat modersmål än svenska, samt metoder som har betydelse för barns språkutveckling och lärande. Vi var också intresserade av hur pedagoger ser på miljön, modersmålet och lekens betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling. För att få en tydlig uppfattning av pedagogers tankegångar valde vi att använda en kvalitativ metod. Två förskollärare intervjuades. Lärarna finns på samma förskola, men arbetar på olika avdelningar, den ena med småbarn och den andra med större barn. För att få djupare förståelse av hur pedagoger arbetar med språkutveckling hos tvåspråkiga barn, genomförde vi observationer på både småbarnsavdelningen och avdelningen med större barn.Vår undersöknings frågeställningar riktas mot miljö, modersmål, lek och lärarnas arbetsätt och vad respektive av dessa beståndsdelar har för betydelse för lärandet. De pedagoger som vi intervjuade var övertygade om att det egna modersmålet är en grund för god utveckling inom det nya språket. Pedagogerna betonade även att miljö och lek har mycket stor betydelse för barns lärande i allmänhet och språk i synnerhet. Lärarna påpekade också att lärande sker under förskoleverksamhetens olika situationer och aktiviteter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Lager, Sanna. "Förskolan slöjdar? : Pedagogers uppfattning av barns textila kompetens." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-79278.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket textilt slöjdande som finns på förskolan och om det varierar vad barnen får lära sig. Jag har dessutom undersökt vad litteraturen och läroplanerna i skola och förskola anser om slöjdande med barn och hur gamla barnen bör vara när de börjar skapa/slöjda. Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomförde min undersökning i två omgångar. I den första undersökningen intervjuade jag mina informanter utan att spela in. I nästa undersökning spelade jag in fyra stycken förskolepedagogers erfarenheter om barnens skapande och slöjdandet i förskolan. Resultatet av mina intervjuer visar att barnen, på de förskolor jag har undersökt, slöjdar i textila material, och i vissa fall med avancerade tekniker. På förskolorna förekommer sömnad, vävning, tygtryck, garnteknik barnen skapar även med pärlor. Pedagogerna anser att det är lättare att skapa med barn som slutat stoppa saker i munnen men säger även att man i de yngre åldrarna måste anpassa materialen efter åldern. Barnen lär av sina erfarenheter, det är något som förskolepedagogerna är ytterst medveten om och utmanar och utvecklar uppgifterna. Resultatet av min litterära undersökning visar att man enligt författarna inte är för ung att skapa i förskoleåldern och att det är den skapande leken som utvecklar barnen. I läroplanerna LPO94 och Lpfö98 uppmuntras skapande. I litteraturen kan man även utläsa att det är uppmuntran från pedagoger/vuxna som utvecklar barnens möjlighet till att skapa. Det som litteraturen anser lämpligt att göra i förskolan är vävning, tygtryck, färgning tovning, brodering, sömnad och stickning. Ett skapande utan dömande är det som både pedagoger, litteratur och läroplanerna förespråkar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Nordgren, Hanna, and Josefin Nordgren. "Fri lek eller planerade aktiviteter? : Pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11496.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Genom tiderna har utevistelsen haft stor betydelse för förskolan och ses som en självklarhet i verksamheten. Vi pratar idag om att människan behöver komma tillbaka till naturen då vi har märkt att människor vistas mindre i naturen idag. Förskolan får då en betydelsefull roll att ge barnen tillgång till naturen och alla dess möjligheter. Vi har därför valt att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse och vilken roll pedagogerna tar i utevistelsen. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse på förskolan och vilken roll pedagogerna tar när de är ute med barnen. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av fokusgruppsintervjuer. Vi valde att ha två olika fokusgruppsintervjuer för att få ett rikare material och få syn på flera sätt att se på utevistelsen. Resultat: I vår studie kom vi fram till att pedagogerna anser att det är betydelsefullt med fri lek i utevistelsen, att inte allt blir styrt. På båda förskolorna diskuterade pedagogerna om utevistelsens möjligheter för barns lärande när det exempelvis gäller motorik, delaktighet och upptäckarglädje. Pedagogerna värdesatte högt att skapa aktiviteter och lärtillfällen av spontana händelser. Vidare anser pedagogerna på båda förskolorna att de har en betydelsefull roll i utevistelsen. De ska fungera som medupptäckare och vara närvarande pedagoger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Petersson, Jenny, and Svensson Johanna Allevang. "Förskollärares syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24473.

Full text

Abstract:

Lek är ett ord som enligt forskare är svårt att definiera. Den går dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla människors liv som är tydligast under barnåren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig självt utan att barnet behöver anstränga sig. Det är dock viktigt med vuxnas närvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen på ett framgångsrikt sätt. Forskning visar att förskollärare anser att leken hjälper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmåga, normer, värderingar och attityder. Genom leken utvecklas även barns sociala förmåga och samarbete med andra. Leken ger även barn livserfarenhet vilket hjälper dem att förbereda sig inför framtiden och samhället. Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn förskollärare i förskolan har på lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt hur deras inställning och delaktighet kan påverka barns lek. För att besvara syftet har en kvalitativ studie utförts, där intervjuer har genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Enligt vår undersökning anser förskollärarna att leken är det naturligaste sättet för barn att utvecklas på när det gäller motoriskt, emotionellt, socialt samt för att utveckla sin personliga identitet. Förskollärare anser att de indirekt alltid är delaktiga i barns lek på något sätt, det här sker genom att de organiserar verksamheten, dess inredning och tillför de material som finns tillgängliga för barnen på förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Packalén, Rosberg Jacob. "Barns lek utomhus och inomhus : En studie av pedagogers uppfattning av barns lek inomhus respektive utomhus ur ett genusperspektiv." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-135028.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka om pedagoger upplever att det förekommer skillnader i barns lek inomhusmiljön respektive utomhusmiljön ur ett genusperspektiv. Detta har skett genom att pedagoger blivit intervjuade kring deras syn på barns lek i dessa två miljöer ur ett genusperspektiv. Upplever pedagogerna några skillnader i barns lek inomhus gentemot utomhus? Pedagogernas upplevelser av dessa skillnader är centralt i studien. Syftet är också att bidra med mera kunskap kring hur pedagoger ser lek i olika miljöer i förhållande till genus. Studien visar att pedagogerna upplever att det finns skillnader i hur, vad och med vem barn leker med i olika miljöer. Generellt sett anser pedagogerna att inomhusmiljön segregerar barns lek till en mera könsuppdelande lek, där flickor leker på ett vis och pojkar på ett annat vis. Det beskrivs också hur utomhusmiljön i kontrast till detta öppnar upp för en mera gränsöverskridande och normbrytande lek där flickor och pojkar leker mera blandat över könsgränserna. Denna gränsöverskridare lek över könsgränserna relaterar pedagogerna till bland annat utemiljöns ofta större ytor och den större mängden dynamiska och könsneutrala material.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Westergren, Emelie, and Sandra Schauman. "Estetiska val i förskolan : Barn och pedagoger med olika pedagogiska profiler." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-72657.

Full text

Abstract:

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vår studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde när de fick välja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör även vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna gjordes med en pedagog från varje verksamhet. Observationerna tydliggjorde barnens val och tillgänglighet till estetiska aktiviteter. Resultatet visar att det finns många aspekter som påverkar barnens val av aktivitet under det fria valet. Barnen påverkas av pedagoger, miljö, syn på inflytande och tillgänglighet av material. Slutsatsen vi drar utifrån denna undersökning är att de olika pedagogikerna inte skiljer sig lika mycket åt som vi till en början hade antaganden om, det finns skillnader men de är inte så markanta. Vi har även dragit slutsatsen av att de arbetade med estetisk verksamhet inom alla pedagogiker men hur stort utrymme barnens fria val fick varierade mellan verksamheterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Pedagogers delaktighet i barns lek'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles