Dissertations / Theses on the topic 'Pedagogisk innemiljö'

Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek. Den ekonomiska aspekten påverkar också den pedagogiska innemiljön på ett negativt sätt enligt pedagogerna. Men tre av pedagogerna menade att det fanns positiva saker med det också. De var tvungna att använda sin fantasi och kreativitet och ta tillvara på det som fanns i närmiljön. Pedagogernas kännedom om de olika pedagogiska teorierna var liten. Det var bara tre av pedagogerna som direkt kände till några av dem. Ingen av avdelningarna följde någon speciell teori men två pedagoger på en avdelning ansåg att de inspirerades av Reggio Emilia.

Enligt Lpfö98 skall den pedagogiska miljön skapa en trygghet samtidigt som den skall locka till lek och lärande. Leken skall även stimulera barnens fantasi och kreativitet. Även forskningen har visat att den pedagogiska miljön är viktig för barnens lek, fantasi och kreativitet. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas enligt läroplanens mål är det viktigt att skapa miljöer där barnen inspireras till olika sorters aktiviteter och handlingar samt till utforskande och upptäckande.

 

Undersöknings syfte har varit att studera förskolebarnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön i förskolan genom leken, fantasin och kreativiteten. Som metod användes observationer med hjälp av videokamera som är en del i en kvalitativ metodansats och observationerna gjordes i en förskola där det under studiens gång gick tretton barn. Observationerna genomfördes under tre halvdagar i en och samma förskola där barnen var mellan 1-5år gamla. I litteraturgenomgången behandlas tidigare forskning kring ämnet samt teoretikers och forskares tankar i ett utvecklingspsykologiskt, didaktiskt och pedagogiskt perspektiv.

 

Resultatet av undersökningen visar barnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön genom leken, fantasin och kreativiteten. Studien visar på att barnen leker med det material de vill leka med och i de rum där de vill vara i under dagen. Barnens lek samt valet av rum varierar från dag till dag. Fantasin och kreativiteten används regelbundet under dagen av barnen under lekens gång samt att det även finns ett starkt samband mellan lek, fantasi och kreativitet. Det är viktigt att ta till vara på barnens fantasi och kreativitet. Hur ska vi då ta till vara på barnens fantasi och kreativitet i den pedagogiska innemiljön?

Vår studie syftar till att beskriva och analysera vilka uppfattningar en grupp pedagoger har om den pedagogiska innemiljön samt vilken barnsyn som råder i förskolan. Frågeställningarna är följande: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns möjligheter till meningsskapande aktiviteter? Hur utformar pedagogerna innemiljön för att ge barnen rika möjligheter till meningsskapande aktiviteter? Vilken barnsyn ger pedagogerna i förskolan uttryck för? För att få svar på dessa frågor gjorde vi en kvalitativ forskningsstudie som byggde på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare i Södertälje kommun. Vår uppsats har sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet, där människan och det materiella påverkar varandra och skall ses som sammanflätade med varandra. Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger ansåg att den pedagogiska innemiljön har en stor betydelse i barns lärande och utveckling i förskolan. Pedagogerna ansåg också att utformningen av innemiljön ska utgå från barns behov och intressen. Alla pedagoger menade att de ser barn som kompetenta, kreativa och aktiva.
ULV projekt

Syftet med detta arbete var att studera hur mångfalden kan framträda i en pedagogisk miljöoch vilka utvecklingsmöjligheter erbjuds barn i den. Miljön anser vi vara en viktig del i barnsutveckling och lärande. Mångfald är liksom miljö, en viktig del i denna utveckling. Iuppsatsen kopplar vi samman dessa två begrepp och gör en tolkning av en pedagogisk miljöpå en förskola.I denna uppsats kopplas mångfaldsbegreppet till miljöns uppbyggnad, variation och innehåll.I genomgången av teoretiska perspektiv länkas styrdokument, sociokulturellt perspektiv ochvariationsteori ihop. En kort beskrivning av den svenska förskolans historia och ReggioEmilia pedagogiken presenteras med koppling till mångfald och miljö.Olika tekniska hjälpmedel användes vid observation, för att samla in data. Empirinanalyserades senare och utifrån den gjordes det skisser över avdelningens olika arenor ochhörnor.Resultatet visade att mångfald i den pedagogiska miljön fanns i olika skepnader. Barnsmänskliga mångfald syntes i miljön i form av dokumentation, där deras lärprocesser visades.Miljön framträdde som flexibel och utformningen tolkade vi som anpassad för barns olikamöjligheter. Barnens utvecklingsmöjligheter var goda, då artefakterna och miljön varvariationsrika och väl anpassade.

Denna undersökning belyser materialet, dess placering och användning i förskolan. Studien är genomförd ur ett lärarperspektiv för att ge en förståelse hur material bör placeras för att ge barnen i förskolan tillgång till det material som finns där. Vidare undersöker studien pedagogernas användning av materialet i arbetet med barnen i förskolan och pedagogers uppfattning om dess placering och tillgänglighet.

 

Syftet har varit att undersöka hur pedagoger i arbetet med barnen använder materialet i förskolan och hur det är placerat. Vidare har syftet varit att undersöka om det finns idéer kring materialets placering och om dessa har diskuterats bland pedagogerna.

 

Som metod för denna undersökning har intervjuer av ett arbetslag använts som underlag. Detta för att se om idéer kring materialets betydelse förekommer hos pedagogerna och för att undersöka hur det placeras.

 

En slutsats av undersökningen visar att en viss diskussion kring materialet och dess placering verkar förekomma hos pedagogerna sinsemellan. Pedagogerna anser att alla barn i förskolan har tillgång till allt material, och att materialet är placerat på barnens nivå. Genom intervjuerna visar det sig dock att pedagogernas uppfattning av material som tillgängligt för alla barn inte helt överensstämmer med dess verkliga placering. Det framgår att placeringen av materialet är gjord med vissa undantag för avdelningens yngsta barn, ettåringarna, då de placerat visst material utom räckhåll för dem.

Bakgrund: Efter en kurs i utomhuspedagogik väcktes tanken huruvida utemiljön påverkar individens beteenden. Jag funderade på om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om så är fallet kan jag använda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lärare. Mitt syfte med uppsatsen är att belysa några elevers roller ute och inne.

Genomförande: Data samlades in med hjälp av observation av fyra elever. Under sex dagar observerades eleverna på skolgården och i klassrummet. Eleverna fick även svara på frågor utifrån berättelser om ute-och inneaktiviteter.

Slutsatser: Utifrån de resultat som studien visar på är det ingen större skillnad på elevers roller inne och ute. Elever som tar initiativ inne, tar också initiativ ute. Elever som spelar en osäker roll inne, ger ett osäkert intryck även vid utevistelse. Utemiljön påverkar inte elevernas roller i den utsträckning som jag tidigare trott. I min studie har utemiljön till största del bestått av skolgårdsmiljön. Jag hade möjligen fått andra resultat om jag studerat elevernas roller i en annan miljö än skolgården, då eleverna är väl bekanta med just skolgården.

The purpose of this study was to examine some teachers thought about the educational indoor environment in free preschool. With free preschool this study means a Swedish specially adapted to parents/adults and their children and for a typical type of children who are 0-5 years old. Questions to the study were: • How do some teachers in free preschool perceive that they are adapting the preschool indoors environment to children and learning? • How do some teachers in free preschool perceive that they are adapting the preschool indoors environment to children and learning to attract children to the pedagogical environment? In this study I used qualitative methods and interviewed five teachers and preschool indoor environment is observed. I applied the socio cultural perspective to my study. I have come to conclusions that the teachers are generally adapting the environment in some ways to children and learning, although they are not controlled by any guidelines such as läroplanen. I have also come to conclusions that the teachers are actually adapting the environment in some ways to attract children to the pedagogical environment. The teachers are using the material as a method to adapt the pedagogical indoor environment.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.

Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel. Eleverna visade sig också ha en ganska klar bild av hur den fysiska innemiljön står i relation till lärande.

 

Sammanfattning Det som undersöks och diskuteras i denna studie är hur lärmiljöerna i förskolan kan utformas, för att på bästa sätt användas som ett aktivt verktyg för att utmana och stötta alla barn i deras lärprocesser. Syftet med denna studie är att ge ökad kunskap om förskollärares uppfattning om hur förskolemiljön inomhus kan utformas för att främja barns utveckling och lärande. I studien har det undersökts vad den fysiska, sociala och den pedagogiska miljön har för betydelse för att främja barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där interaktion med omgivning är en viktig aspekt för lärandet. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för att samla in empirin. Resultat visar att förskollärarna ser lärmiljön som ett viktigt verktyg i barns lärprocesser. Vilket gör att de arbetar aktivt med att utforma olika lärmiljöer, där utgångspunkterna är läroplanens mål, barns behov, intresse, erfarenheter samt det pågående temat som de arbetar med. Förskollärarna menar att lärmiljöerna speglar sig utifrån deras förhållningssätt och barnsyn. Förskollärarna ser på lärmiljön som den tredje pedagogen ur två perspektiv, för det första ur barns perspektiv att den ska vara så intressant att den utmanar och stötta barns lärprocesser i vardagen. För det andra ska lärmiljön vara ett stöd för pedagogerna genom att vara så bra utformad och intressant så att barnen kan sysselsätta sig själva eller tillsammans med ett annat barn utan stöd av vuxen. Resultatet påvisar att det krävs en genomtänkt målmedveten pedagogisk miljö där den fysiska miljön ska vara innehållsrik och utformad så att den stimulerar och lockar barn till utforskande, lek och lärande. Både den pedagogiska och fysiska miljön påverkar hur den sociala miljön gestaltas i verksamheten och på så sätt vävs dessa tre miljöer ihop.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om utförandet av deras ansvar för förskolans fysiska innemiljö. Frågeställningar som har varit behjälpliga i studien är: vilka uppfattningar om genomförandet för förskolans fysiska innemiljö skildras i förskollärares berättelser, samt vilka begränsningar och möjligheter upplever förskollärare i utövandet av ansvaret för förskolans fysiska innemiljö? Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Analysen har influerats av den fenomenologiska teorin. Studiens resultat indikerar att förskollärarna har varierande uppfattningar om utförandet av sitt ansvar. Genom förskollärarnas berättelser blir det påtagligt att deras arbetslivserfarenheter påverkar uppfattningen, genomförandet och förhållningssättet. Samtidigt är reflektioner, både enskilt och kollegialt, viktiga för ett förändrat förhållningssätt. Även barngruppens åldersspann samt förskolans uppbyggnad bidrar till vilka begränsningar och möjligheter förskollärarna har att förhålla sig till i sitt utövande av ansvaret för innemiljön. Slutsatsen av studiens resultat visar att förskollärares erfarenheter och kompetenser inverkar på hur de uppfattar sitt ansvar samt vad som påverkar utförandet av ansvaret.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp förskollärare resonerar kring ochorganiserar den fysiska innemiljön för att uppnå mål utifrån Läroplanen för förskolan, Lpfö 98,(Skolverket, 2011) och dess riktlinjer. Hur resonerar förskollärarna om genomförandet av detpedagogiska uppdrag de har i den aktuella innemiljön? Hur organiserar förskollärarna sin innemiljö?För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på fem olika förskolorinom en kommun i Mellansverige samt guidade rundvandringar på förskoleavdelningarna. Resultatetav studien visar att förskollärarna uppfattar innemiljön som en betydelsefull del i att uppnå målutifrån läroplanens riktlinje och att en viktig aspekt i utformningen av innemiljön är tydlighet. Vidarenämndes också rum i rummen, lugna platser, tillgängligt material och antal barn per rum sombetydelsefulla utformningar av innemiljön. Förskollärarnas egna förhållningssätt och barnensdelaktighet i utformningen av innemiljön var andra aspekter som framkom ur analysarbetet.

Godkännande datum: 2017-03-28

Syftet med vår studie är att få en inblick i om förskollärare är medvetna om hur de utformar innemiljön på förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollärarna utformar miljön så att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn.

Frågeställningar:

Vad har förskollärarna för tankar kring den pedagogiska miljön på förskolan?

Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna?

Hur utformar förskollärarna miljön så att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn?

Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger på data bestående av sex intervjuer med förskollärare och observation av innemiljöerna på de förskolor som de är verksamma i.

Vårt resultat visar att förskollärarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara föränderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgångspunkten vid utformningen. Detta för att varje barn ska hitta någon aktivitet som är meningsfull för dem.

The purpose of our study is to get an insight into if the pre-school teachers are aware of how they design the indoor environment at the pre-schools and which child perspective is reflected in their pedagogical environment. We want to know if pre-school teachers design their environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child.

Questions:

What thoughts do the pre-school teachers have regarding the pedagogical environment at the pre-school?

Which child perspective is reflected in the pedagogical milieus/environments?

How does the pre-school design the environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child?

The paper takes its primary theoretical starting point in the postmodern perspective. The study is based on data from six interviews with pre-school teachers and observations of their pre-schools’ indoor environment.

Our result shows, that the pre-school teachers’ thoughts and child perspective are reflected in the environment. It should be in constant change, and the child’s interests and needs should be the primary focus in the design of the environment. Each child needs to get the possibility to find some activities which can develop them.

Syftet med arbetet var att undersöka hur två pedagoger och två rektorer som arbetar på två olika kommunala förskolor ser på innemiljön och dess påverkan på lek. Det innefattar vilket material som används och hur de har utformat miljön. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att båda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. Båda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som är tillgänglig för bar-nen där materialet är synligt och på barnens nivå. Det är något som också tas upp som viktigt i litteratur och forskning. Faktorer som visade sig ha betydelse för utformingen av miljön var eko-nomi, tid, personalens inställning och barnens ålder.

Detta examensarbete är en studie i Reggio Emilia - inspirerade förskolors fysiska pedagogiska inomhusmiljöer. Syftet med arbetet är att utveckla förståelse vad som ligger till grund för den pedagogiska miljöns utformning. Min undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer med fyra förskolelärare från olika förskolor samt observationer och dokumentation av förskolornas inre miljöer. Det insamlade materialet ligger till grund för en gestaltning i form av en målning. I en analys av målningen kopplar jag bilden till de faktorer och tankar som jag i min undersökning funnit relevanta avseende den pedagogiska miljöns utformning. I min studie framstår att förhållningssättet, att se barnen, är det centrala. De intervjuade pedagogerna i de undersökta Reggio Emilia - inspirerade förskolorna har en i hög grad utvecklad filosofi kring stimulerande miljöer med barnperspektivet i fokus. Detta framträdde också i hur de pedagogiska innemiljöerna utformats med ett varierat och för barnen lättillgängligt material, vilket i förlängningen ger barnen stora möjligheter att använda sina egna kompetenser och utvecklas. Ett hinder som studien pekat på är när det blir ett för stort ålderspann inom barngrupperna, då detta medfört att det har blivit svårt att utforma miljöerna optimalt.

Linda Gustafsson & Johanna Friberg (2010). Utmanande miljöer i förskolan?Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaUppsatsen handlar om hur två förskolor med olika pedagogiska profiler arbetar för attskapa utmanande miljöer för barn i förskolan. Den ena förskolan är en så kalladuteförskola, som bedriver sin verksamhet i huvudsak utomhus och den andra förskolanär en traditionell förskola utan någon speciell profil och som framför allt bedriver sinverksamhet inomhus. Uppsatsens syfte är att få syn om det finns några skillnader ellerlikheter i pedagogernas arbetsätt när det handlar om att skapa utmanande miljöer.Undersökningen har utgått ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogen för attförändra barnens fysiska miljö på en uteförskola respektive en traditionell förskola?Hur skapas utmanande miljöer på en uteförskola respektive en traditionell förskola?Hur kan pedagogen skapa variation i de miljöer som barnen möter dagligen? Vilkamöjligheter får barnen för att förändra sin egen miljö på de två olika förskolorna? Föratt besvara frågeställningarna har vi använt oss av olika metoder, exempelvisobservationer av förskolans miljö och barns lek i denna miljö, samt intervjuer med bådevuxna och barn. Våra teoretiska utgångspunkter har inspirerats av Rasmusson ochBjörklid som pratar mycket om förskolans utmanande miljöer. Vårt resultat visar på attbarn utvecklas utifrån den miljö de dagligen vistas i, men även att miljön har en storbetydelse för lekens utveckling. Slutsatsen i vår undersökning är att även om miljönskiljer sig åt i de två olika verksamheterna, så finns det goda möjligheter till att skapa enutmanande miljö trots att förutsättningarna skiljer sig åt.Nyckelord: Lek, kreativitet, fantasi, utemiljö, innemiljö, uteförskola

Det här examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt är ett värdeladdat ord som sällan förknippas med förskolan och skolan. Sättet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av så väl inne som utemiljön. Pedagoger är hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gäller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan. De har en maktposition gentemot ett barn, inte bara som fysiskt större utan även med förhållningssättet att möta ett barn på, som rikt och kompetent eller med oförmåga, okunskaper och omognad. I den svenska förskolan är det ett utvecklingspsykologiskt tänkande som ligger till grund för hur ett barn utvecklas och bör vara. Förskolan och skolan är byggd på rutiner och handlingsmönster. Dessa reglerar och begränsar handlingsutrymmet och därmed förändringspotentialen inom institutionen.

Undersökningens syfte har varit att studera olika förskolors innemiljöer utifrån ett maktperspektiv. Barnens tillgång till olika material och hur det i sin tur presenteras är en aspekt av den här studien. En annan aspekt är att synliggöra hur tiden styr över barnens lärande. Metoden som användes i studien var observationer med digitalkamera och anteckningsblock. Bilderna har använts i analyseringen och memoreringen och anteckningarna har fungerat som ett stöd för känslor och intryck från miljöns signaler.

Resultatet visar stora skillnader i miljöerna på förskolorna i studien. Något som genomsyrade resultaten visar att barnen har mest tillgång till material som inte kladdar ner och material som är lättstädat på förskolorna. Tidsregelringar syntes genom observationerna i form av bl. a veckoscheman. Bestämda platser för barnen förekom också flitigt i studien. Det fanns viktiga skillnader ur ett maktperspektiv i förskolornas sätt att organisera, t ex på den ena förskolan förekom inga höga hyllor, höga bord och höga stolar. På den andra förskolan var det mesta av materialet otillgängligt för barnen och enbart höga bord och höga stolar.

En slutsats av studien visar att makten över barnens förutsättningar för lärande syns genom sättet hur innemiljön organiserats. Innemiljöns organisering visar tydligt hur pedagoger ser på sitt uppdrag och hur deras kunskapssyn och barnsyn ser ut.

 

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan tänker om miljön och materialets betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har även tagit reda på hur innemiljön på avdelningarna är uppbyggda, om de är traditionella och ser ut som hemmet eller om de är inspirerande för barnen att experimentera och utforska i miljön. Vi har också tittat på hur materialet används och hur detta är placerat och vilken tillgång barnen har till det. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet i studien, vilket menar att det är pedagogen som organiserar miljön runt barnen och att barnen tar hjälp av sin omgivning för att lära och utvecklas. Vårt empiriska insamlande material har tagits fram via intervjuer och observationer. Pedagogerna som vi intervjuat var från olika avdelningar. Observationerna gjordes genom att gå runt och titta på miljön samt att fotografera det vi ville undersöka extra mycket. Resultatet visade att de flesta tänkte på miljöns betydelse. Det traditionella fanns på förskolorna men med försök till förändringar. Materialet skulle vara synligt för barnen förutom det ”smutsiga och kladdiga”.
The aim of the study was to examine how teachers at the preschool was thinking about the environment and the material's impact on children's development and learning. We also wanted to found out how the indoor environment of the departments is structured, whether they are traditional, they look like the home or if they are inspiring for children to experiment and explore the environment. We also looked at how the material is used and how it is placed and if the children have access to it. We have assumed the socio-cultural perspective in the study, which says that it is the teacher who organizes the environment around the kids and the kids are taking the help of their environment to learn and develop. Our empirical gathering of the materials were developed through interviews and observations. The teachers we interviewed were from different departments. The observations were made by walking around and looking at the environment and we also took photographs of what we wanted to examine extra. The result showed that most preschool teachers thought the environments significance. The traditional environment was found in the kindergarten but with attempts to change it. The material would be visible to the children besides the "dirty and messy."

Planerade fysiska aktiviteter i förskolan

Förutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profilering

Planned physical activities in preschool.

Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling.

Syftet med den här undersökningen var att belysa om och hur förskolans profilering påverkar verksamhetens innehåll. Vi ville belysa den planerade fysiska aktivitetens olikheter och möjligheter i samband med profilering. Vi valde en kvalitativ undersökningsmetod då vi gjorde våra intervjuer, därefter tolkades intervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. De resultat som framkom sattes i relation till litteraturgenomgången. Vår undersökning visar att alla pedagoger på respektive förskola anser att den planerade fysiska aktiviteten är viktig för barnets utveckling. Likheter och olikheter förekom då det gäller planerad möjlighet till fysisk aktivitet inom- och utomhus, vilket beror till viss del på de ekonomiska förutsättningar som förskolorna har samt vilken syn på betydelsen av fysisk aktivitet som personalen besitter.

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar barns möjligheter till delaktighet och inflytande med fokus på förskolans innemiljö. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer av förskollärare. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och sedan kategoriserats. I resultatet framkommer att verksamheten ska utgå från barnens intressen och att barnen ska kunna vara med och påverka deras dag på förskolan. Förskollärarna beskriver att det finns en svårighet i att veta vad barnen ska ha delaktighet och inflytande i och när de ska ha det. Barns möjligheter till delaktighet och inflytande är också beroende av olika faktorer så som personligheter hos barn och pedagoger, barngruppens storlek, språksvårigheter och miljöns utformning. Det är viktigt att utforma miljön efter barnens intressen och att miljön ständigt kan förändras efter vad barnen visar uttryck för. Resultatet visar betydelsen av att ha materialet tillgängligt. Miljön ska anpassas efter barnen och inte tvärt om.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger på fyra förskolor utformar och planerar innemiljö för att den ska ha en för barn god språkutvecklande funktion. Vidare kommer vi att ta reda på pedagogers arbetssätt för att stimulera barns språkutveckling i verksamhetens innemiljöer. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi med öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vårt arbete. Vårt resultat visar att all innemiljö kan vara språkutvecklande, men att det är samspelet mellan pedagoger och barn som är avgörande för språkutvecklingen. Slutsatsen är att miljö och material är viktiga kommunikativa medspelare i barns språkutveckling, men att det är pedagogen som är startmotorn.

Inom den svenska förskolan har antalet barn ökat i barngrupperna samtidigt som resurserna har minskat. I det ökade barngrupperna skapas det en större oro bland barnen. Pedagogerna inom den svenska förskolan upplever att det blir mycket spring och konflikter. Detta gör att pedagogerna strävar efter att hitta nya arbetssätt som minskar oron och konflikterna bland barnen. Mitt syfte i denna studie är att undersöka hur en förskola genomförde en förändringsprocess kring sin innemiljö, det vill säga rum, möblering och material. Syftet är även att studera hur barns sociala samspel påverkas av den nya miljön där kommunikationen och interaktionen det vill säga samspelet mellan barn-barn och barn-miljö är som en viktig del i barnens lärande. I interaktioner mellan barnen stimuleras språket och språket stimulerar barnens tänkande. En viktig del i interaktionen är miljön. Miljön har en betydelsefull roll för att stimulera barnens utveckling och lärande. Metoden för studien har bestått i kvalitativa intervjuer och studien är utförd på en förskola med fem informanter som är pedagoger. Resultatet av studien visar att för att en förändringsprocess ska bli framgångsrik behövs det inspirerande och lyhörda ledare. Ledarna behöver ge sina medarbetare tid att gå igenom förändringsprocessens alla steg. Solrosens förskola vill ge en tillgänglig, inspirerande och utmanande innemiljö där barnen får utvecklas i sin egen takt. Efter förskolans förändringsprocess, är deras innemiljö inte längre hemlik utan en miljö gjord för att barn ska bli inspirerade, kreativa och utvecklas som individer.
There is a great increase of the number of children in Swedish preschools and in the same time there is less resources. With the increase of the size of the group of children we have a growth of greater anxiety. The teachers in Swedish preschool experience a lot of running around and conflicts. This means that the teachers strives to find a new way to decrease the anxiety and conflicts among the children. The purpose of my study is to examine how one preschool carried out a change process in their indoor environment concerning the room, furniture and material. The purpose is also to study how children’s social interaction is affected by the new environment, there communication and interaction that is between child –child and child- environment which is a great deal of importance to a child’s learning process. This interaction between children stimulates their language which in its turn stimulates the children´s thinking. An important deal in interaction is the environment. The environment has an important part in stimulating the children´s development and learning. My method has included qualitative interviews and the study is done on a preschool with five informants which are teachers. The result of the study shows that to get a successful changing process the leaders has to be inspiring and perceptive. The leaders need to give their collaborators the time to go through every step of the changing process. The preschool Solrosen is keen on offering an accessible, inspiring and challenging indoor environment for children to develope in their own pace. After the preschools changing process, their indoor environments is no longer like a home, instead it has become a place for children to be inspired, creative and develope into individuals.

Förskollärares resonemang och förhållningssätt gentemot materialet utifrån ett genusperspektiv är en viktig del för barns utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar kring val av material i förskolans innemiljö utifrån ett genusperspektiv, med utgångspunkt i att förskolan aktivt och medvetet ska främja alla barns lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Studiens frågeställningar är: vilket material erbjuds barnen i förskolans innemiljö och hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att utforma en lekmiljö. Kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att förskollärarna har ett medvetet förhållningssätt till materialet samt hur de resonerar när de utformar en lekmiljö där alla barn får förutsättningar till lärande och utveckling. I studiens resultat framkommer även att förskollärarnas resonemang skiljer sig men att deras medvetna förhållningssätt genomsyrar val av material för att främja alla barns lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse om pedagogers förhållningssätt till deltagande i barns lek genom att jämföra pedagogers deltagande i leken inomhus respektive utomhus. Jämförelsen bidrar till förståelsen av pedagogers förhållningssätt till deltagande i lek genom att fokus läggs på miljön som påverkande faktor för deltagandet.  Syftet undersöks utifrån studiens frågeställningar: - Hur ser pedagogers deltagande i leken ut inne i förskolans lokaler respektive ute på förskolans gård? - Vilka skillnader och likheter kan iakttas och hur kan dessa förstås? Studien är genomförd utifrån en kvalitativ och minietnografisk ansats och har undersökt om och hur pedagoger deltar i barnens lek inomhus respektive i förskolans uterum. Data har samlats genom deltagande observation. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv, specifikt verksamhetsteori. Insamlad data har analyserats med hjälp av Yrjö Engeströms (2008) begreppsapparat om verksamhet och verksamhetssystem som minsta analysenhet av mänsklig verksamhet. I resultatet framgick att det fanns fler skillnader än likheter i pedagogers deltagande i lek inne respektive ute, samt att pedagogens deltagande förändrades beroende på ute- respektive innemiljön. Det framkom också att pedagogerna oftast inte deltog i leken för lekens egenvärde, utan i undervisningssyfte, det vill säga använde leken för egna mål och syften andra än barnens egna.

Undersökning bygger på att ta reda på pedagogers uppfattning kring hur barnen har tillgång till det pedagogiska materialet i den fria leken, vad som kan vara avgörande för att inspirera barnen i förskolans miljö med hjälp av det pedagogiska materialet. Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i utvecklingspedagogikens grunder. Begreppen variation, urskiljning och medvetenhet är viktiga för pedagoger att förhålla sig till i mötet med barn i förskoleåldern. Resultatet belyser vikten av pedagogers förhållningsätt, både till det pedagogiska materialet och vilka förutsättningar som skapas i den inomhusmiljön som barnen befinner sig i den fria leken. I resultatet framkommer det också att ett varierande material och pedagogernas intention med det pedagogiska materialet, har betydelse för hur inspirerande det blir för barnens fria lek. En kvantitativ enkät har styrt vårt fokusområde till hur pedagogerna uppfattar vilken plats barnen väljer i den fria leken och vad det kan bero på. En kvalitativ undersökning i form av minifokusgrupper fördjupar oss i pedagogernas uppfattning, kring det pedagogiska materialets funktioner i barnens fria lek.

Title: Stop moving stuff around all the time! - A scientific essay about the challenges in the preschool indoor environment  My scientific essay is based on a series of events in which I believe that both I and my colleague was unprofessional and did not have the children’s best interest at heart. The events took place in my professional career as an unskilled educator. The quandary was about the clashes that occurred between me and my colleague, when I was hired as a new but experienced educator to her department. A department with, in my opinion, a poor educational indoor environment. I came up with new ideas on how it could be further developed, but did not discuss it with my colleague or children before I changed it. This meant that we ended up in conflict with each other, both because of my hasty actions, but also because of her ambiguous leadership. The purpose of this scientific essay has been to reflect on the importance of how we as educator communicate with each other and what the consequences are when we do not. I examined how the distribution of power between us educators may appear and the importance of having a good educational indoor environment in the preschool facility. The issues I have analyzed are: What characterizes a good educational environment? How to work towards cooperation and collaboration in a new team of educator? How does the division of power between the teachers affect the educational operation in preschools? I have used the method of reflection to examine my dilemma. I chose to use the Reggio Emilia pedagogy to reflect on the children's part in creating the preschool environment, in which they spend their days. I’ve also reflected on the perspective of knowledge of Aristotle’s work The Nicomachean Ethics, where I focused primarily on the three forms of knowledge; episteme, techne and phronesis. Last but not least, I reflect on power relations, based on some of Foucault's thoughts about power. It has been discovered in my individual reflections as well as in discussions with my fellow students and work colleagues that this is a common dilemma and that conflicts often arise when strong wills meet and are to be welded into a collaborating team.
Min vetenskapliga essä utgår från en serie händelser där jag anser att både jag och min kollega handlade oprofessionellt och inte hade barnens bästa för ögonen. Händelserna utspelade sig inom min yrkesverksamma tid som outbildad barnskötare. Dilemmat handlade om de krockar som uppstod mellan mig och min kollega, när jag kom som ny men erfaren pedagog till hennes avdelning. En avdelning med, enligt mig, undermålig pedagogisk inomhusmiljö. Jag kom med nya idéer om hur den skulle ändras, men diskuterade inte det med min kollega eller barnen innan jag ändrade i den. Detta gjorde att vi hamnade i konflikt med varandra, både på grund av mitt förhastade handlande men även på grund av hennes otydliga ledarskap. Syftet med den vetenskapliga essän har varit att reflektera över vikten av att vi pedagoger kommunicerar med varandra och vilka konsekvenserna blir när vi inte gör det. Jag undersökte hur maktfördelningen mellan oss pedagoger kan te sig och vikten av att ha en god pedagogisk inomhusmiljö på förskolan. De frågeställningar jag utgått från är: Vad kännetecknar en bra pedagogisk miljö? Hur får man till bra samarbeten och samarbetsformer i ett nytt arbetslag? Hur påverkar maktfördelningen mellan pedagogerna det pedagogiska arbetet i förskolan? Jag har använt metoden reflektion för att kunna undersöka mitt dilemma. Jag valde att använda mig av Reggio Emilia pedagogiken, för att reflektera över barnens del i den miljön de vistas i varje dag. Jag har reflekterat kring kunskapsperspektivet med utgångspunkt i Aristoteles bok Den Nikomachiska etiken, där jag fokuserat på de tre kunskapsformerna; episteme, techne och fronesis. Sist men inte minst har jag reflekterat utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i några av Foucaults tankar om makt. Det har framkommit i mina individuella reflektioner samt i diskussioner med mina kurskamrater och arbetskollegor att detta är ett vanligt dilemma och att det ofta förekommer konflikter när starka viljor möts och ska sammansvetsas till ett fungerande arbetslag.

Studien är baserad på intervjuer med sju förskollärare på tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi ses barn som kompetenta att redan från födseln utforska sin omvärld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ”den tredje pedagogen”. Litteratur om Reggio Emilias filosofi tar främst upp inomhusmiljön. Vi har istället fokuserat på hur barnen utmanas i förskolornas ”uterum” – på förskolegården. Vad gör förskollärarna utifrån den förskolegård de har?

Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt sju förskollärare på tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor uttrycker att de utmanar det rika, kompetenta och utforskande barnet på förskolegården.

Resultatet visar att förskollärarna strävar efter att även under utevistelsen vara lyhörda, medforskande pedagoger som ställer nyfikna frågor, utmanar och lyfter barnens intressen. Däremot uttrycks i olika hög grad på vilka sätt denna lyhördhet omsätts i praktiken, vilka förändringar som faktiskt sker på förskolegården utifrån detta förhållningssätt och gårdarnas olika förutsättningar. Visioner saknas inte. Förskollärarna framhåller att det man kan göra inne också går att göra ute, men lyfter oftare fram begränsningar än möjligheter, vilket vi menar i praktiken leder till att de inte tar vara på de möjligheter som skulle kunna finnas. Undantaget i denna studie är förskolläraren med huvudansvar för utevistelsen och utemiljön på sin förskola, som ger en annan dimension till hur det går att tänka och utrusta förskolegården för att utmana det utforskande barnet. I diskussionen reflekterar vi över vad ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt kan innebära under utevistelsen och ger även förslag på enkla förändringar som på förskolegården kan möjliggöra ett kreativt utforskande för barnen.