Relevant bibliographies by topics / Pedagogisk lärmiljö / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Pedagogisk lärmiljö.

Dissertations / Theses on the topic 'Pedagogisk lärmiljö'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Pedagogisk lärmiljö.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Hellberg, Jelena, and Angel Cobos Diana Del. "Naturhörnan som pedagogisk lärmiljö i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29046.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur förskollärare beskriver naturhörnan som lärmiljö och dess funktion för barns lärande och barns roll i det. Detta är yrkesrelevant för att få en djupare förståelse för hur olika förskollärare resonerar om barns lärande och den pedagogiska miljön. Undersökningen utgick efter en narrativ analysmetod där fyra förskollärare intervjuades om hur de resonerar kring en lärmiljö i naturvetenskap.Förskollärarnas beskrivningar är präglade av en mängd olika saker såsom deras erfarenheter som verksamma förskollärare, om att bygga lärmiljöer, olika traditioner som verkar vara betydelsefulla när man bygger lärmiljöer i förskolan, om läroplanen, uppdraget men också deras syn på barn och vad barns delaktighet är i dessa sammanhang. I studien användes John Deweys teori om lärande, men framförallt begreppen learning by doing och erfarenheter. Dessa begrepp var användbara i studien i relation till hur förskollärare beskrev uppbyggnaden av en lärmiljö. Studien visade att det är olika faktorer som spelar roll när man utformar en lärmiljö i förskolan, allt ifrån hur förskolans organisation ser ut, vilken pedagogisk inriktning förskolan har samt pedagogens barnsyn och deras perspektiv på lärande. I studien förekom att förskollärare hade skilda meningar gällande hur en lärmiljö ska byggas samt vilken roll barn ska ha i detta. Resultaten visar att förskollärarna beskriver en lärmiljö utifrån sin professionspraxis och erfarenheter. Med praxis menas teorier eller begrepp som används inom yrkesprofessionen. En lärmiljö är enligt förskollärarna en miljö som består av innehåll och struktur, med barnen i fokus i sin utformning. Resultaten visar även att en lärmiljö i naturvetenskap och dess innehåll ska bidra till att väcka barns nyfikenhet och intresse i att lära och utforska, genom upplevelser och lek i en föränderlig lärmiljö. Alla dessa lärandeprocesser går att koppla till Deweys teori och begrepp learning by doing.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Broström, Ingela, and Petter Brandlöv. "Tillgängliga lärmiljöer : En tvärsnittsstudie om synnedsatta elevers lärmiljö." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85532.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Studiens syfte är att öka kunskapen om synnedsatta elevers lärmiljö i förhållande till skolans kvalitetsarbete. I studien studeras sambandet mellan skolans kvalitetsarbete och synnedsatta elevers lärmiljö. De centrala begrepp som inbegrips i studien och som ingår i en tillgänglig lärmiljö är social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö. Begrepp som omfattar skolans kvalitetsarbete i studien är kompetens och planering. Studien tar sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi och undersökningen omfattas av en tvärsnittsdesign. Studien omfattar totalt 52 svar av en målpopulation på 92 respondenter som tillhör olika yrkeskategorier inom grundskolan. Datainsamlingen genomfördes via webbaserade enkäter och databearbetning utfördes i statistikprogrammet IBM SPSS. Studiens resultat visar att elever med en nedsatt synfunktion stöter på många hinder i skolan. När skolans kvalitetsarbete förändras påverkar det elevernas lärmiljö och möjligheten att lyckas i skolan. Starkast korrelation uppmättes mellan skolans kompetensarbete och pedagogisk miljö. Sammantaget visar resultatet, att skolans kvalitetsarbete kompetens och planering, påverkar samtliga lärmiljöer vilket innebär ett statistiskt stöd för studiens hypotes. Det är av yttersta vikt att skolor arbetar förebyggande genom att tidigt kartlägga synnedsatta elevers miljö för att upptäcka bristande tillgänglighet och riskfaktorer. Vi förespråkar ett förebyggande arbete med tidig kartläggning och i större utsträckning samverkan med externa aktörer såsom SPSM och regionerna. Genomtänkta planerade överlämningar vid övergångar mellan olika stadier är viktiga att genomföra för att undvika att svårigheter uppstår i den nya lärmiljön. Det är positivt att flera olika externa aktörer nyttjas på skolorna där respondenterna arbetar. Elever med en synnedsättning behöver utvecklas i sin digitala kompetens och dataengagemang eftersom den digitala kompetensen kommer att behövas genom hela livet för att de ska kunna leva självständigt och delta i samhället. Förhoppningsvis kan studien bidra till en större förståelse till hur utveckling av lärmiljöer kan förverkligas genom att skolans kvalitetsarbete förändras. Den konceptualisering som skapats kan överföras till att mäta tillgänglighet i lärmiljöer för elever med andra funktionsnedsättningar.
Abstract The main purpose with our study is to improve knowledge concerning visually impaired students and their learning environment, in relation to the ongoing quality work of school. We have studied the connection between quality work of school, and the learning environment for students suffering from poor eyesight. The key concepts in the study, which are included in an accessible learning concept are social, learning, and physical environment, whilst concepts including the quality work of school are qualification and planning. We adopted a quantitative research strategy, and the survey includes a cross section design. All in all, the survey was sent to 92 respondents, representing different occupational categories in Primary school. Of these 52 responses were handed in, which all together form the basis of this study. The result of the study show that visually impaired students encounter many obstacles in school. When the school´s quality work changes, it affects the students learning environment and the opportunity to succeed in school. The strongest correlation was measured between qualification work and pedagogical environment. Overall, the results show that the school´s quality work – competence and planning, affect all learning environments, which means a statistic support for the study´s hypothesis. It is of the utmost importance that schools work preventively by mapping the environment of visually impaired students at an early stage to detect lack of accessibility and risk factors. We advocate preventive work with early mapping and, to greater extent, collaboration with external actors such as SPSM and the regions. Well-thought-out planned handovers at transitions are important to implement to avoid difficulties arising in the nee learning environment. It is positive that several different external actors are used in the school where the respondents work. Visually impaired students need to develop in their digital skills and data engagement because the digital skills will be needed throughout life for them to be able to live independently and participate in society. Hopefully, the study can contribute to a greater understanding of how the development of learning environment can be realized by changing school´s quality work. The conceptualization that has been created can be transferred to measuring accessibility in learning environments for students with other disabilities.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gruvholm, Anna, and Annelie Jansson. "Lärares arbete med att göra den pedagogiska lärmiljön tillgänglig för alla elever." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84150.

Full text
Abstract:
I forskningen framgår att det växt fram ett synsätt inom specialpedagogiken som innebär att elever i behov av särskilt stöd bör vara delaktiga i skolans vanliga lärmiljöer och ges samma förutsättningar som sina klasskamrater, något som påverkar lärarens arbete och specialpedagogens roll. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur lärare uppfattar möjligheter i arbetet med att skapa en tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd, med utgångspunkt att alla elever ska vara inkluderade i undervisningen. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin, från vilken begreppen scaffolding och artefakter har hämtats. I resultatdiskussionen har den didaktiska triangeln använts som utgångspunkt för att belysa relationen mellan lärare, elev och innehåll i utformningen av undervisningen. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare har använts som metod. Resultatet visar att det finns möjlighet för lärare att skapa tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd med hjälp av scaffolding och användande av artefakter i kombination med specialpedagogisk kompetens och hur det specialpedagogiska arbetet organiseras. Arbetet med tillgänglig pedagogisk lärmiljö ses leda till ökad delaktighet och möjliggör inkludering. I diskussionen problematiseras synen på specialpedagogik och hur det påverkar lärares och specialpedagogers arbete, när alla elever i klassen ska ges möjlighet att bli delaktiga. Kraven som ställs på läraren förändras när undervisningen ska utformas med utgångspunkt att alla elever ska vara inkluderade i undervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Rogander, Marielle, and Peter Forsling. "Problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan : Åtta pedagogers erfarenhet av anpassad lärmiljö och problematisk frånvaro - en intervjustudie." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169812.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenhet av problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan samt pedagogers erfarenhet att arbeta med lärmiljön för att förebygga problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan. Den teoretisk utgångspunkten i studien är relationell pedagogik och salutogent perspektiv. Empirin utgår från åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma i gymnasiesärskolan. Resultatet visar att sju av åtta pedagogerna anser att de har erfarenheter av arbete med elever i gymnasiesärskolan med problematisk frånvaro. De anpassningar i lärmiljön som pedagoger menar är viktiga för att främja närvaro är kopplade till en god relation och samverkan till eleven och vårdnadshavare, mellan personal på skolan och mellan skola och aktörer utanför skolan. Pedagogerna uppfattar relationer och samverkan som en framgångsfaktor och ett hinder för att få tillbaka elever från problematisk frånvaro. Pedagoger beskriver de anpassningar som görs i gymnasiesärskolan utifrån fysisk lärmiljö, pedagogisk lärmiljö och social lärmiljö. Pedagogerna framhåller att anpassningar kopplade till den fysiska miljön handlar om klassrummets och lokalernas utformning. I den pedagogiska miljön beskriver pedagogerna anpassningar utifrån var elevs behov. Pedagogerna menar att den sociala lärmiljön anpassas utifrån att skapa ett tillåtande klimat i skolan och få eleverna att må bra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Akkanen, Reeta Mataleena, and Wahlqvist Kristiine Jekabson. ""Mera inspirerande lärmiljöer till alla!" : En studie om pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447138.

Full text
Abstract:
Barnen tillbringar en stor del av sin dag i förskolans lärmiljöer. Pedagogerna som arbetar i förskolan stimulerar barnen och har ansvaret för deras ständiga utveckling inom olika ämnen. Förskolan ska erbjuda en god miljö för barnen. Vi upplever att en god miljö handlar om pedagogernas och rektorns tolkningsförmåga. Hur kan pedagogerna erbjuda varierade miljöer och vem bör ansvara för skapandet och utvecklingen av lärmiljöer? Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas syn på, samt delaktighet i, utformandet av pedagogiska lärmiljöer inomhus. För oss författare är ämnet högst relevant och aktuellt i vår kommande yrkesliv som legitimerade förskollärare. Delstudie 1 genomförs med kvalitativa intervjuer med inslag av tolkande hermeneutisk metod och ger överblick från sex pedagoger som reflekterar över pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan. Delstudie 2 är en kvalitativ enkätundersökning med inslag av några kvantitativa frågor. Utgångspunkt i studien är Vygotskijs sociokulturella lärandeteori där vi med hjälp av begreppen: interaktion, proximala utvecklingszon, mediering, informell och formell undervisning, delaktighet analyserar datan. Studiens resultat indikerar att hela arbetslaget bör ansvara för utveckling och skapandet av pedagogiska lärmiljöer i förskolan. Utifrån vår tolkning finns det både möjligheter och hinder som uppstår i arbetet med pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan. Resultaten visar att hinder kan vara förskolans begränsade planlösningar, pedagogernas tidsbrist och kommunens ekonomi. Möjligheter är bland annat pedagogernas och barns kreativitet i skapandet av lärmiljöer samt hållbar materialanvändning exempelvis naturmaterial och materialet som redan finns i förskolan. Resultaten visar hur pedagogerna deltar i utveckling och skapandet av lärmiljöer. Det lyfts fram i studien hur planering och skapandet av lärmiljöer är ett kontinuerligt arbete som inkluderar bland annat observationer, reflektioner och utformandet när det gäller lärmiljöer i förskolan. Hälften av studiens deltagare upplever att yrkeserfarenhet påverkar engagemang i planeringen av pedagogiska lärmiljöer och andra hälften anser att yrkeserfarenhet inte är kopplat till engagemang. Resultaten exemplifierar hur barnens inflytande och delaktighet i skapandet av pedagogiska lärmiljöer kan se ut.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gustavsson, Helena, and Malin Kiuru. "Innemiljöer som berikar barns lärande : Lärmiljöns betydelse i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21246.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Det som undersöks och diskuteras i denna studie är hur lärmiljöerna i förskolan kan utformas, för att på bästa sätt användas som ett aktivt verktyg för att utmana och stötta alla barn i deras lärprocesser. Syftet med denna studie är att ge ökad kunskap om förskollärares uppfattning om hur förskolemiljön inomhus kan utformas för att främja barns utveckling och lärande. I studien har det undersökts vad den fysiska, sociala och den pedagogiska miljön har för betydelse för att främja barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där interaktion med omgivning är en viktig aspekt för lärandet. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för att samla in empirin. Resultat visar att förskollärarna ser lärmiljön som ett viktigt verktyg i barns lärprocesser. Vilket gör att de arbetar aktivt med att utforma olika lärmiljöer, där utgångspunkterna är läroplanens mål, barns behov, intresse, erfarenheter samt det pågående temat som de arbetar med. Förskollärarna menar att lärmiljöerna speglar sig utifrån deras förhållningssätt och barnsyn. Förskollärarna ser på lärmiljön som den tredje pedagogen ur två perspektiv, för det första ur barns perspektiv att den ska vara så intressant att den utmanar och stötta barns lärprocesser i vardagen. För det andra ska lärmiljön vara ett stöd för pedagogerna genom att vara så bra utformad och intressant så att barnen kan sysselsätta sig själva eller tillsammans med ett annat barn utan stöd av vuxen. Resultatet påvisar att det krävs en genomtänkt målmedveten pedagogisk miljö där den fysiska miljön ska vara innehållsrik och utformad så att den stimulerar och lockar barn till utforskande, lek och lärande. Både den pedagogiska och fysiska miljön påverkar hur den sociala miljön gestaltas i verksamheten och på så sätt vävs dessa tre miljöer ihop.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Handell, Madelen, and Katarina Vitez. "Specialpedagogers beskrivningar av främjande och förebyggande arbete med lärmiljö : En studie från förskola till och med grundskola." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-94696.

Full text
Abstract:
Detta är en uppsats inom specialpedagogiska programmet vid Örebro universitet. Den är riktad till skolledare, specialpedagoger och pedagoger som är intresserade av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö i förskola och grundskola. I vår kommande yrkesroll som specialpedagoger i skolan är en viktig faktor att arbeta med detta fokusområde oavsett verksamhet. Uppdraget har en given plats i vår yrkesroll. Studiens metod är kvalitativ och vi genomför semistrukturerade intervjuer med 8 specialpedagoger från 4 kommunala grundskolor och 4 kommunala förskolområden som valts ut genom ett bekvämlighetsurval i en kommun. Genom intervjuerna eftersträvas att få en bild av informanternas beskrivningar av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö. Syftet är att få djupare förståelse, samt kunskap om specialpedagogers beskrivningar av detta i de båda skolformerna. Tillgänglighetsmodellens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (förskola och grundskola) skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten används som analysverktyg vid tolkningen av resultatet. Den teoretiska utgångspunkten i studien tar avstamp i hermeneutiken. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien, tillsammans med studiens resultat och analys utgör ett intressant underlag för fortsatt forskning inom det studerade området. Studiens resultat visar att specialpedagoger inom förskolans verksamhet bredare beskriver främjande och förbyggande arbete med lärmiljö än specialpedagoger inom grundskolan gör. Grundskolans specialpedagoger tycks främst fokusera pedagogisk miljö i form av stöd, förenklingar och hjälpmedel. Något förvånande har ingen av specialpedagogerna lyft normkritik och attityder (social miljö), digitalt lärande (pedagogisk miljö) och ljudmiljö (fysisk miljö). Resultatet synliggör olika förbättringsområden inom det främjande och förebyggande arbetet med lärmiljö i för- och grundskolan, vilket i sin tur kan leda till att skapa förutsättningar för att öka medvetenheten kring fokuspunkter både gällande fortsatt forskning och praktiskt arbete på skolor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Persson, Frida, and Sofia Wrang. "Pedagogiska miljöer i förskolan ur några pedagogers perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19163.

Full text
Abstract:
Syftet med denna kvalitativa studie är att få syn på pedagogers perspektiv på förskolans pedagogiska miljö, samt de möjligheter miljöerna erbjuder barnen. Teorierna som används i detta examensarbete är det postmoderna perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Metoden för denna studie är intervjuer. Med det har det framkommit ett resultat som bland annat visar på att en pedagog behöver vara närvarande och med det observant. En pedagogisk miljö behöver även vara föränderlig och utforskande, vilket ni kommer kunna läsa mer om längre fram i arbetet. Utifrån teorierna och olika litteraturer har vi fått mer kunskap om de olika begrepp som framkommit i vårt resultat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ehrenstråhle, Heléne. "Identifierade framgångsfaktorer för en tillgänglig lärmiljö : En kvalitativ studie gällande hur det specialpedagogiska stödet kan organiseras i grundskolans tidiga år." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93017.

Full text
Abstract:
Den svenska skolan ska bygga på likvärdighet och utgå från varje elevs förutsättningar och behov. Dock saknar den samlade elevhälsan allmänna riktlinjer för hur arbetet ska organiseras varpå det hälsofrämjande arbetet kan skilja sig åt i och mellan skolor. Skillnader kan också konstateras gällande vilka professioner som lokalt verkar inom skolorna vilket innebär stora variationer mellan vilket specialpedagogiskt stöd som kan ges lärare i svensk grundskola. Även forskning inom det specialpedagogiska området kopplat till skolans nuvarande styrdokument visar på en komplexitet där likvärdigheten kan ifrågasättas.Denna studie synliggör framgångsfaktorer gällande skolans organisation samt framgångsfaktorer som kan gynna lärares arbete att skapa en tillgänglig lärmiljö. Studien bidrar med kunskap gällande sambanden mellan organisation, specialpedagogiskt stöd och en tillgänglig lärmiljö. En tillgänglig lärmiljö influeras av den specialpedagogiska organisationen som vidare leder mot att undervisningen utvecklas. Systematiskt utvecklingsarbete på organisationsnivå inom det specialpedagogiska området påverkar lärares undervisning och stärker även lärares förmåga att skapa en god lärande miljö. Då lärare ges möjlighet till kompetensutveckling inom det specialpedagogiska området kan det generera i att anpassningar och stödinsatser kan ske på gruppnivå. En ökad specialpedagogisk kompetens hos lärare är en framgångsfaktor. Ytterligare framgångsfaktorer som kan konstateras är en intern elevhälsa där samverkan sker på olika nivåer och mellan olika professioner. När det specialpedagogiska arbetet kan bli en naturlig del i undervisningen stärks undervisningen och elevhälsoarbetet kan därmed börja i klassrummet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Edin, Camilla, and Jenny Josefsson. "Läsa och skriva på lika villkor : Att anpassa skolans lärmiljöer för elever i läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-158110.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare anpassar skolans lärmiljöer för att kunna förbättra kunskapsinhämtningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är att ta reda på hur lärarna anpassar lärmiljöerna pedagogiskt, socialt och fysiskt, vilka av anpassningarna som utmärker sig som framgångsrika för elever i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka hinder som lärarna anser finns för att kunna genomföra dessa anpassningar i praktiken. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där individens omgivning är avgörande för att en utveckling ska kunna ske. Vi genomförde en enkätstudie, där 58 lärare i årskurserna 4-9 i 17 kommuner i Sverige svarade. Resultatet visade att våra informanter upplever både den pedagogiska och den sociala lärmiljön som mycket bra. De är dock mindre nöjda med den fysiska lärmiljön. Av de anpassningar som görs anser lärarna att det som är mest framgångsrikt för elever i läs- och skrivsvårigheter är möjligheten att använda sig av digitala hjälpmedel, att ge individuella instruktioner, tillhandahålla stödstrukturer samt att använda alternativa redovisningsformer. Extra viktigt anser våra informanter vara att få kollegial stöttning från speciallärare/specialpedagog, rektor och kollegor, tillsammans med goda relationer till eleverna och tid och resurser för att kunna planera och genomföra individuella anpassningar. Svårigheterna med att kunna göra så bra anpassningar som möjligt är, enligt våra informanter, tidsbrist och resursbrist för att kunna planera och genomföra en varierad och individuellt anpassad undervisning och samtidigt räcka till för alla elever. Slutsatsen av vår studie är att lärarna har kunskaper om och på många sätt anpassar skolans lärmiljöer för elever i läs- och skrivsvårigheter. Anpassningarna som görs är till största del av pedagogisk karaktär där lärarna t.ex. ger elever i läs- och skrivsvårigheter individuella instruktioner och använder sig av digitala verktyg. Dock upplever lärarna att det saknas både tid och resurser för att kunna genomföra anpassningarna på ett tillfredställande sätt. Många önskar också handledning och stöttning för att kunna göra detta ännu bättre. För att kunna få mer tid till att hjälpa eleverna vore det bra om det gick att skapa ett arbetssätt som gör att alla elever arbetar på individuell nivå inom samma arbetsområde. Enligt Tjernberg (2013) pekar den tidigare forskningen på att ju mer tid lärarna lägger på tydliga genomgångar i början av lektionen desto mer tid får de att hjälpa elever som är i behov av extra stöd för att utföra uppgiften.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Dusmukhametava, Aygul, and Fatemeh Sadat Seyedi. "Förskolan som barnens plats eller plats för barnen : Pedagogiska läromiljöer som skapas av barnen, pedagoger och fysisk miljö." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-321631.

Full text
Abstract:
Syfte med vår studie är att bidra med kunskap om den fysiska miljön som pedagogisk lärmiljö i förskolan. Våra frågeställningar fokuserar på pedagogernas och barnens erfarenheter av de fysiska miljöerna samt hur de miljöerna ser ut på olika förskolor. Vi använde kvalitativa intervjuer, gruppaktiviteter (gruppintervjuer) och observationer för att samla in data. Empirin analyserades utifrån våra teoretiska utgångspunkter, dvs. sociokulturellt perspektiv samt barnperspektiv och barns perspektiv.   Resultaten visar att barn, pedagoger och fysisk miljö är de tre aktörerna som samverkar i de pedagogiska läromiljöerna, vilket både skapar möjligheter och begränsningar. Hall, matrum, byggrum/bygghörna och ateljé/skapandehörna är bland de vanligt förekommande rummen/hörnor samt skapandematerial och konstruktion material är vanligt förekommande material på fem undersökta förskolor och detta var barnen också mest intresserade utav. Resultaten visar att arrangering av miljö påverkar barns lekar och aktiviteter när det gäller tydligt och otydligt avgränsade miljöer och utrymmen. Exempelvis var två av fem förskolor mindre uppstyrda och dessa hade också otydligare och större fria ytor, vilket syns på planritningar. Dessa två förskolor hade inte lika uppstyrda pedagogiska miljöer, vilket de tre andra förskolorna hade, som också hade mindre fria ytor. Med andra ord påverkar arrangeringen av miljö den pedagogiska verksamheten. När det kommer till delaktighet i miljöutformning var många barn positiva men alla barn upplevde inte att de är delaktiga i denna process. Framför allt ville de barnen som arbetade med projektarbete ha mer material som var relaterad till projektet, vilket vi tolkar som positivt i fråga om barns lärande. Barnen uttryckte också tydligt vad man inte fick göra i olika rum eller aktiviteter. När det kommer till tillgång till material upplevde många barn att det är svårt att nå till visst material på förskolan. Pedagogerna menade att de utformar miljön utifrån barns intressen och behov. Några pedagoger nämnde även trygghet, utveckling och projektarbete. Pedagoger anser att de gör barnen delaktiga i miljöutformning genom att observera barns intressen och några pedagoger brukar även ställa direkta frågor till barnen om hur barnen vill att miljön ska vara. När det gäller tillgång till material anser pedagogerna att det finns några hinder såsom barngrupp med blandade åldrar, brist på plats, ekonomi, slöseri.   De resultat som vi har kommit fram till gäller på fem förskolor. Resultatet ska inte ses som en generalisering som gäller för alla förskolor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Lundberg, Åsa. "Ja, tänk att få ge den där stiftpennan till en elev som inte skriver : Några lärares upplevelse av inkludering och tillgänglig pedagogisk miljö." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158897.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att beskriva F-3 lärares uppfattningar om inkludering och tillgänglig pedagogisk miljö. Studien syftar även till att beskriva lärares erfarenheter av framgångsfaktorer och hinder i att skapa en inkluderande och tillgänglig pedagogisk miljö. Den metod som används i studien är induktiv tematisk metod. Sex F-3 lärare har intervjuats, intervjuerna kan beskrivas som kvalitativa och halvstrukturerade.  I denna studie framkommer det att lärare har olika uppfattningar av inkludering och tillgänglig pedagogisk miljö. Lärare beskriver att en framgångsfaktor är olika typer av anpassningar och strategier på individnivå och gruppnivå. Framgångsfaktorerna gynnar inkludering och när det fungerar väl för eleven tyder det på att inkluderingen fungerade. Trots detta framkommer det att lärare upplever svårigheter, vilket kan ses som dilemman, med att skapa en tillgänglig pedagogisk miljö.  Slutsatsen i min studie är att lärare står inför utmaningar i att skapa en tillgänglig pedagogisk miljö. Trots framgångsfaktorer som de nämner så har de inte rätt förutsättningar för att skapa en inkluderande och tillgänglig pedagogisk miljö. Brist på resurser och tid ses bland annat av lärare som ett hinder. När lärare behöver hjälp av specialpedagog/speciallärare får de inte alltid det. Lärares kunskaper i att bemöta elevers olikheter kan tolkas som bristfällig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Edman, Daniela, and Belinda Strömstedt. "Förskolans lärmiljöer i relation till barns sociala utveckling : En intervjustudie ur förskollärares perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35120.

Full text
Abstract:
I förskolans läroplan framgår det att barn utvecklas och lär sig i det sociala samspelet där en god miljö ligger till grund för detta.Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om hur förskollärare tänker kring uppbyggnad och användning av lärmiljöer i relation till barns sociala utveckling. Metoden som användes i denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer där nio förskollärare deltog. Didaktik och sociomateriellt perspektiv är de teoretiska utgångspunkterna i denna studie.Resultatet visade att barns sociala utveckling sker tillsammans med material och den lärmiljö som är uppbyggd för barnen på förskolan. I en lärmiljö ingår den fysiska, den pedagogiska och den sociala miljön. Den sociala utvecklingen sker även i samspel med andra barn och vuxna samt genom förskollärarnas didaktiska strategier och förhållningssätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Johansson, Peter. "Arbetsplatsens lärmiljöer : En organisationspedagogisk studie av konstruerande av lärmiljö i vuxenutbildningsverksamhet." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-56377.

Full text
Abstract:
Today’s research on workplace learning stresses the importance of the environment in which learning takes place. On the basis of an empirical study of a Vocational Education and Training (VET) program this thesis aims to create knowledge about how a learning environment is constructed. Theoretically, the study is based within action theory and takes an organizational pedagogical point of departure. It is rooted both in constructivist theory, as well as draws on the theory of learning as culturally and socially situated. The study is designed as a single case study. Data was primarily collected during periods of field studies through the observation of teachers’ work inside and outside classroom settings; recurring in-depth interviews with six teachers and eight participants, and reflection group interviews with the teachers. The study reveals a difference between participants’ and teachers’ educational goals and ambitions. This is important to acknowledge due to the necessity for the teachers to handle the difference. It gives information on daily work in the VET-program and the important work tasks that emerge. The program is influenced by the ideological foundations developed by its principal organizer, which comes to play as a special way of reasoning, the Yes-thought. Much of the daily work consists of an adjustable way of working and an approach that supports it. However, two tension fields can be identified in which discretion in work tasks is created. The first concerns the approach to work tasks, and is a tension between dynamic and instrumental approaches. The second concerns the organizing of work tasks and is a tension between adjustable and regulating ways of working. Micro context is introduced as a concept, referring to the context of meaning which is created around work tasks. Depending on the micro context’s position in the two tension fields, different conditions of learning can be identified. The micro contexts can then be understood as the learning environments in the work place.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Åstrand, Elina, and Lönnquist Therese. "Förskolan som lärmiljö : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om lärmiljön inomhus." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103719.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares uppfattning om lärmiljön inomhus. Studien genomfördes som en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats. Förskollärare intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. En induktiv analysmetod har använts för att kunna kategorisera resultatet. Analysen stöds även av teoretiska begrepp utifrån den sociokulturella teorin med hjälp av en deduktiv analysmetod. Studien visar sex betydelsefulla faktorer i lärmiljön som stödjer barns lärande. Dessa faktorer är följande: Pedagogiskt förhållningssätt, förskollärares reflektioner, barns samspel, samspel i mindre grupper, pedagogiskt material och barnantalets betydelse. Studien visar också att förskollärarnas uppfattningar skiljer sig åt gällande vilka spår Covid- 19 pandemin satt i förskolans lärmiljö.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Ljunglöv, Robin. "Prestation, intresse, engagemang, uppskattning : Skillnader i upplevelse av en virtuell lärmiljö mellan matematiskt hög- och lågpresterande elever." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69260.

Full text
Abstract:
Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön. Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog. Upplevelsen av lärmiljön undersöktes genom att studera hur intressant eleverna tyckte att spelet var, huruvida eleverna tyckte att agenten gjorde att de brydde sig mer när de spelade, samt om de gillade den skrivna dialogen. Tidigare insamlad data från elever i årskurs 6-8 som använt den virtuella lärmiljön undersöktes med kvasiexperimentell metod och analyserades med ANOVA. Analysen påvisade en skillnad mellan låg- och högpresterande elever i hur mycket de tycker att en pedagogisk virtuell agent engagerar dem i en virtuell lärmiljö. Matematiskt högpresterande elever anser att agenten gör dem mer engagerade än vad matematiskt lågpresterande elever anser. Detta kan tyda på att lågpresterande elevers passivitet utöver traditionell klassrumspedagogik också påverkar elevernas upplevelse av digitala läromedel. I vidareutvecklingen av den virtuella lärmiljön och skapandet av andra virtuella lärmiljöer är det viktigt att se till att elever både lär sig och engageras av lärmiljön. Utvecklare bör också ta hänsyn till de skillnader som finns mellan låg- och högpresterande elevers upplevelse av lärmiljön. Detta kan exempelvis ske genom att den virtuella lärmiljön görs anpassningsbar för att passa elever oberoende av prestationsnivå. Detta är en viktig målsättning för att se förbättra lågpresterande elevers möjligheter i skolan, något som virtuella lärmiljöer och digitala läromedel i allmänhet kan utgöra ett kraftfullt medium för.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Jonsson, Johanna, and Maria Sandström. "Kvalitet i förskolan : En fallstudie ur olika perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33230.

Full text
Abstract:
Denna studie vill belysa olika perspektiv som finns av vad kvalitet är i förskolan. Kvalitet är något som hela tiden behandlas i förskolans verksamhet men kan ses som ett väldigt komplext och subjektivt begrepp. Tidigare forskning visar på att politik och ekonomi är något som påverkar förskolans kvalitet. Forskare visar också på att utbildning och kompetens i förskolan är av stor vikt. Skolverket menar att inne och utemiljö, personalens kompetens, personaltäthet, antalet barn och sammansättning i barngrupperna har betydelse.Detta är en fallstudie som gjorts i en mellanstor norrländsk kommun. Metoden som har använts i studien är kvalitativa enskilda intervjuer och en fokusgruppsintervju, där två förskolechefer, två förskollärare, en barnskötare, en kvalitetssamordnare och två föräldrar intervjuades. Under intervjuerna användes inspelning som verktyg.I resultatet skildras informanternas olika perspektiv på kvalitet i förskolan. Det går att dra paralleller mellan resultat och litteratur. Studiens resultat visar på att kvaliteten enligt informanterna håller en hög kvalitet och att det finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete inom den kommunala regin. Den röda tråden mellan verksamhet och styrning verkar dock behöva stärkas. Mycket av arbetet för att hålla en hög kvalitet ligger på pedagogerna i förskolan. Det är de som måste skapa en så bra verksamhet som möjligt efter de förutsättningar de får. Ett arbete som de ibland ger uttryck för att vara på gränsen till för mycket. Det skulle här gå att tolka som att det är strukturen och förutsättningarna som är subjekt i fråga om kvalitet och inte beror utav vad personer i sig tänker om kvalitet.

Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Svensson, Emma, and Annie Olsson. "Utformningen av lärmiljöer i fritidshemmet : En kvalitativ studie av den fysiska, pedagogiska och sociala miljöns betydelse för en inkluderande undervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96576.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur den pedagogiska, fysiska och sociala miljön påverkar undervisningen i fritidshemmet samt lärarnas upplevelser av de olika miljöerna. Vilka möjligheter och hinder upplever lärare i fritidshem för att anpassa miljön för alla elever? Studien bygger på semi-struktuerade intervjuer samt ett observationsschema där den fysiska och pedagogiska miljön studerades. Vi har intervjuat sex lärare i fritidshem på tre olika skolor. Resultatet visar att miljön har stor påverkan för hur undervisning kan bedrivas i fritidshemmet. Framförallt lyfts den fysiska miljöns betydelse för undervisningens roll i fritidshemmet. Resultatet visar att det ser väldigt olika ut på fritidshemmen och att det i sin tur påverkar kvalitén. I resultatet synliggörs vilka möjligheter och hinder lärarna upplever i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Sundström, Linda. "Tydliggörande pedagogik : En del av förskolans främjande lärmiljö." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180743.

Full text
Abstract:
Denna studie tog sin utgångspunkt i förskolans förstärkta pedagogiska- och hälsouppdrag där det fanns behov av att finna pedagogik, metoder och strategier i syfte att öka lärande och hälsa i ett inkluderande och främjande arbete. Tydliggörande pedagogik, som är en svensk fri översättning av interventionsprogrammet TEACCH, har blivit ett sätt att öka lärmiljöns tillgänglighet för barn inom autismspektrumet men kommit att utvecklats till en ändamålsenlig överförbarhet till alla barn. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes studien med syftet att undersöka några förskollärares erfarenheter av tydliggörande pedagogik för att främja en god lärmiljö för alla barn i förskola. Resultatet analyserades med avstamp i den socialkonstruktivistiska teorin med stöd av relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. Resultatet visade på att tydliggörande pedagogik i förskolan beskrivs som ett förhållningssätt med syfte att öka lärandet för alla barn. En sammanfattande slutsats innebar att tydliggörande pedagogik kan möjliggöra förutsättningar för lärande och hälsa såsom högre förståelse vad barnen ska göra, ökad möjlighet till kommunikation, socialt samspel och självständighet. Även skapa förutsättningar för ökat lugn, goda kompisrelationer och färre incidenter mellan barnen, ökad pedagognärvaro medan brist på samsyn, tid och kunskap kan bromsa möjligheterna till förutsättningar för lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Malmström, Andreas. "Elevers perspektiv på den fysiska lärmiljöns utforming för ökad inkludering : En fallstudie av tillgänglig lärmiljö på en högstadieskola." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19450.

Full text
Abstract:
The purpose of this study was to research what needs students feel that they have, linked to the physical learning environment in the classroom, and how this affects their conditions for learning. These needs can then hopefully give an indication of how the physical learning environment can be designed and adapted to increase its accessibility and thus reduce the need for exclusionary measures. The theories of the study concern thoughts about inclusion and theories about how the physical learning environment can be changed based on students' needs. The theoretical framework is based on a socio-cultural perspective, the ecological system theory and from the special educational perspective. Both a quantitative and a qualitative approach have been used in the form of questionnaires and semi-structured interviews with students in one high school. The interview questions were worked out on the basis of the results of the survey. A comparison of the results from the respective survey method has been made and analyzed on the basis of the theoretical framework. The pupils experienced a need to reduce both auditory and visual distractions. A high proportion of students felt that the order and study area in the classrooms were not so good. The furniture's adaptation to the students physical conditions deteriorated with the students’ ages. Posters and other information on the walls seemed distracting to some students, while the majority were not disturbed by it or even gave a positive effect. The availability of tactile aids facilitated the conditions for concentrating for certain students. The development of the school's learning environments can, on the basis of the study, be beneficial to all school students and not isolated to students in difficulty to increase the scope of inclusion with all its advantages. Hopefully, the study can provide indications of what needs in the physical learning environment that can be found in students.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Hakon, Anneli, and Waldefeldt Stina Bond. "Hur begreppet inkludering förstås och praktiseras av lärare i årskurs 1-6." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84073.

Full text
Abstract:
Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur lärare inom grundskolan, årskurs 1-6, arbetar för att skapa inkluderande lärmiljöer.  Undersökningar som gjorts av bland annat OECD, Pisa och Skolverket visar att svenska skolor har svårt att skapa inkluderande lärmiljöer. Forskning visar att orsakerna till svårigheterna med att skapa en inkluderande lärmiljö bland annat är bristfällig kunskap kring hur begreppet inkludering ska förstås och praktiseras. Kunskapen kring hur man skapar en inkluderande undervisning genom bland annat differentiering, för att kunna möta eleverna på deras nivå, saknas bland lärarna. Likaså visar forskning att en viktig förutsättning för att kunna skapa inkluderande lärmiljöer, är att specialpedagogerna i högre utsträckning engagerar sig i planeringen och genomförandet av lärarnas undervisning.  Kvalitativa intervjuer med undervisande lärare i årskurs 1-6 har gjorts för att samla in empiri till detta arbete. I resultatdiskussionen av empirin har de specialpedagogiska perspektiven använts som stöd kring hur begreppet inkludering förstås och praktiseras av lärarna för att skapa en inkluderande lärmiljö. De specialpedagogiska perspektiven tillsammans med frirumsteorin har också utgjort ett stöd i resultatdiskussionen kring vilka förutsättningar som lärarna beskriver är viktiga för att skapa en inkluderande lärmiljö.  Resultatet visar att begreppet inkludering av lärarna uppfattas som synonymt med att alla elever ska vara delaktiga och att hänsyn ska tas till elevers olikheter. I lärarnas arbete blir lärarnas uppfattningar om inkludering synligt genom att lärarna bland annat redan i planeringen av sin undervisning tar hänsyn till elevers olikheter genom att bland annat differentiera och variera sin undervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Henborg-Andersson, Christel, and Elisabeth Duvborn. "Alla barns och elevers rätt till en tillgänglig lärmiljö : En studie i specialpedagogens möjligheter till utveckling av lärmiljöer genom handledning." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22029.

Full text
Abstract:
Bakgrunden till denna studie är en vision om att kunna göra skillnad för alla barn i skolan när det handlar om en tillgänglig lärmiljö. Speciellt i de lägre skolåren sker övergångar varje år från förskola till förskoleklass och till sist in i årskurs ett. Vårt intresse riktas mot hur handledning kan utveckla samarbete och förhållningssätt inom och mellan de olika verksamheterna. Det ger också en inblick i specialpedagogens profession och vilka prioriteringar de intervjuade specialpedagoger gör i sitt arbete. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. För att skapa en inblick i studien intervjuades åtta specialpedagoger om hur de ser på lärmiljö ur olika infallsvinklar. Som teoretiskt stöd i analysen av empirin användes den sociokulturella teorin. Resultatet visar att specialpedagogen kan utveckla verksamheten genom handledning under förutsättning att specialpedagogen är inkluderad i arbetslaget. Den kan då vara ett stöd för lärarna genom att arbeta för goda relationer och ett bra samarbete när det gäller att möta barn/elever utifrån deras individuella förutsättningar och behov. Respondenterna i studien upplever att personal på skolan förväntar sig att specialpedagoger ska arbeta med enskilda elever och utredningar, eventuellt ha kontakter med vårdnadshavare och externa verksamheter. Ordet handledning är laddat och lärare har en bild av att någon utifrån ska tala om hur de ska agera i vissa situationer. Därför är det önskvärt att använda ett annat begrepp som till exempel professionella samtal. Studiens resultat bidrar med fördjupad kunskap om hur specialpedagogen kan arbeta med handledning i lärarlag och en insikt om hur specialpedagogen kan bemöta och utveckla en verksamhet utifrån ett barns perspektiv
The background to this study is a vision of being able to make a difference for all children in school when it comes to an accessible learning environment. Especially in the lower school years, transitions take place every year. Our interest is directed towards how supervision can develop cooperation and attitudes within and between the various activities. It also provides an insight into the special educator's profession and what priorities the interviewed special educators make in their work. As a method, a qualitative approach with semi-structured interviews was chosen. To create an insight into the study, eight special educators were interviewed about how they view the learning environment from different angles. Sociocultural theory was used as a theoretical support in the analysis of empirics. The results show that the special educator can develop the school activities through supervision, provided that the special educator is included in the work team. It can then be a support for the teachers by working for good relationships and a good collaboration when it comes to meeting children / students based on their individual conditions and needs. The respondents in the study feel that staff at the school expect special educators to work with individual students and investigations, possibly have contacts with guardians and external activities. The word supervision is loaded and teachers have a picture that someone from outside should talk about how they should act in certain situations. Therefore, it is desirable to use another term such as professional conversations. The results of the study contribute with in-depth knowledge of how the special educator can work with supervision in teaching teams and an insight into how the special educator can respond to and develop an activity from a child's perspective.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Peterssson, Annie, Sophia Hagblom, and Kerstin Hedvall. "Rektorers uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89952.

Full text
Abstract:
I den här studien undersöks några rektorers uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell (2018) vilken innefattar pedagogisk-, fysisk- och social miljö.   Vidare undersöks hur rektorer uppfattar arbetet med tillgänglig lärmiljö och hur det organiseras samt säkerställs på den skola hen är ansvarig för. Den här studien visar att rektorers uppfattning kring begreppet tillgänglig lärmiljö varierar, så även arbetet med uppföljning och säkerställande. Några av de uppfattningar som framkom var att samverkan mellan olika professioner ses som en del i det främjandet arbetet där specialpedagogen har en viktig roll i arbetet med att utforma, samt skapa förståelse av vad begreppet tillgänglig lärmiljö innebär och leder till. I den här studien har en kvalitativ metod använts, där resultatet presenteras i form av en tematisk innehållsanalys. I studiens resultat framkommer en osäkerhet kring begreppet tillgänglig lärmiljö vilket påverkar både organisation och säkerställande olika utifrån rådande skolkontext. Rektorerna framhåller pedagogernas roll i frågan kring tillgänglig lärmiljö och ett delegerat ansvar till pedagogerna ute på golvet. I den här studien framkommer även att tillgänglig lärmiljö påverkas av många olika faktorer, som till exempel ekonomi, politisk styrning och samhällspåverkan. Trots det anser samtliga rektorer sig ha stort inflytande gällande utformandet av tillgänglig lärmiljö. Det lyfts också en del kritiska aspekter kring vilken effekt tillgänglig lärmiljö ger elevernas utveckling och lärande. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att skapa en förståelse av rektorernas uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö, hur lärmiljöer organiseras och säkerställs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Grell, Gustavsson Åsa. "Specialpedagogers och speciallärares perspektiv på hur inkluderande lärmiljö kan förstås." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-76705.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Hård, Sofia, and Amanda Svensson. "Utomhuspedagogik : En litteraturstudie om en naturlig lärmiljö." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35526.

Full text
Abstract:
Syftet med denna litteraturstudie är att skapa en bild av vilken påverkan utomhuspedagogik har på undervisningen. Studier visar att lärare och pedagoger upplever utomhuspedagogik som främmande och obekvämt, och irrelevanta argument hör till vanligheten. Detta trots att forskning visar på att elever utvecklas positivt både socialt och kunskapsmässigt ute i naturen. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ litteraturstudie där forskning från främst Sverige har analyserats. Vi valde framförallt svensk forskning då vårt intresse varit den svenska skolan och dess läroplan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas efter varje enskild individs behov och erfarenheter. Utomhuspedagogik kan vara en sådan anpassning och resultatet vi fått fram pekar på att arbetssättet till störst del gynnar elevernas utveckling, både socialt och kunskapsmässigt. Både det sociokulturella- och det konstruktivistiska perspektivet av lärande talar för att utomhuspedagogik kan vara till stor fördel när det gäller kunskapsinhämtning för elever. Samhället blir allt mer mångkulturellt och detta syns även i klassrummet där det talas mer än bara ett språk. Vår studie prövar därför även hur utomhuspedagogik kan vara stöd vid integrering av nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska språket. Slutsatsen är att lärare måste bli medvetna om utomhuspedagogikens fördelar. Att använda sig av naturen som redskap gynnar såväl den enskilda eleven som hela gruppen. Studien avslutas med en diskussion där resultatet jämförs med de tidigare erfarenheter och kunskaper vi har. Resultatet vi erhållit har gjort att vi båda funnit ett intresse för utomhuspedagogik och vi hoppas kunna applicera detta på vår framtida roll som lärare i årskurs 4–6.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Cronholm, Emma. "Läshunden som ett pedagogiskt verktyg." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32289.

Full text
Abstract:
SammanfattningCronholm, Emma (2019). Läshunden som ett pedagogiskt verktyg. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudiens resultat förväntas bidra med elevers och pedagogers upplevelser av hur det är att arbeta med läshundar som pedagogiskt verktyg i språk-, läs- och skrivinlärningen. Studien ger även en inblick i hur lektioner kan struktureras upp samt hur undervisningen kan se ut när en elev arbetar tillsammans med ett läshundsteam. Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande undersökning är att belysa samt skapa ny kunskap om hur elever och pedagoger upplever språk-, läs och skrivinlärningen med en läshund som pedagogiskt verktyg. Vidare syftar studien till att visa på hur undervisning tillsammans med läshund kan bedrivas och på vilket sätt läshunden kan bidra till en alternativ lärmiljö. I Min intention i denna studie är att undersöka om och i så fall hur läshunden kan bidra som ett pedagogiskt verktyg till elever i skolan. Frågeställningar1.Hur kan undervisningen se ut under en lektion med läshund som pedagogiskt verktyg?2.Vilka möjligheter och hinder kan identifieras av elever och pedagoger i arbetet med läshund i undervisningen?3.Vad upplever elever och pedagoger att läshunden kan bidra med till skillnad från andra arbetssätt gällande läsutveckling?TeoriStudiens teoretiska förankring utgår från det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) samt de specialpedagogiska perspektiven; kommunikativt-relationsinriktat perspektiv, KoRP (Ahlberg, 2009) samt det kritiskt och kompensatoriska perspektivet (Nilholm, 2007). Analysmetoden som används i resultatanalysen är inspirerad av Granheim och Lundbergs (2004) kvalitativa analysmodell. MetodI studien har en fenomenologisk metodansats använts. Det empiriska materialet består av två semistrukturerade, kvalitativa elevintervjuer, två semistrukturerade kvalitativa intervjuer med pedagoger samt två lektionsobservationer. Intervjuerna har dokumenterats med ljudupptagning och observationerna med videoupptagning. ResultatVid resultatanalysen av studiens empiriska material har några underteman identifierats vilka även korrelerar väl med den tidigare forskning som jag presenterat i min studie. Observationer och intervjuer visar på hur arbetet tillsammans med läshunden inte direkt utvecklar elevers språk-, läs och skrivkunskaper men skapar en alternativ lärmiljö där man vågar både misslyckas och lyckas i en kravlös, icke-dömande miljö vilket i sin tur ger goda förutsättningar för lärande och utveckling. Specialpedagogiska implikationerI dagens skola och samhälle ställs höga krav på våra barn och ungdomar att behärska och erövra språkets olika former. Att många elever kämpar med språk-, läs- och skrivinlärning under sin skoltid är något som vi är väl medvetna om och ständigt försöker finna nya lösningar på genom att utveckla våra pedagogiska och specialpedagogiska metoder. Min studie bidrar med kunskap inom ett relativt nytt och outforskat område. Den visar på ett arbetssätt som skapar en alternativ lärmiljö där glädje, motivation, kommunikation och självkänsla är några av nyckelorden när det gäller att förstärka elevers språk-, läs- och skrivinlärning. NyckelordKommunikation, lärmiljö, läshund, motivation, självkänsla
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Festin, Kari. "Elevers lärmiljöer : inomhus och utomhus." Thesis, Mittuniversitetet, Lärarutbildning, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12298.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Myhrberg, Jessica, and Linde Jessika Brundin. "Språklig miljö i förskolan : En undersökning av lärmiljö, lärtillfällen och interaktioner på tre förskolor." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182189.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Grönblad, Marie, and Svante Johnson. "Disciplin i klassrummet : Sex lärares uppfattningar." Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Department of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11140.

Full text
Abstract:

Vi har valt att enligt en fenomenologisk ansats undersöka sex lärares uppfattningar om disciplin i klassrummet, samt även hur goda lärandemiljöer skapas och lärarens samt elevens roll i klassrummet.

 

Syftet med detta arbete är att ta reda på verktyg som olika lärare använder sig av för att skapa en bra lärandemiljö. Våra empiriska studier baserar sig på en kvalitativ metod. Vi har utfört sex observationer med elever i årskurs sju på två olika skolor som ligger i närheten av en tätort i södra Norrland. Före eller efter varje observation genomförde vi intervjuer med lärarna. Det var olika lärare till alla lektioner vilket gjorde att de också blev sex till antalet. Det kom att vara tre olika klasser vi observerade. En klass var integrerad bestående av elever från två olika klasser, medan de övriga var helklasser.

 

Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur lärandemiljön sett ut i de svenska skolorna under ca hundra år och hur lärarens roll förändrats under motsvarande period. 

 

Med utgångspunkt i de observationer och intervjuer vi utfört har vi valt att granska elevens roll och beteende i klassrummet samt lärarens roll och beteende i klassrummet. Utifrån intervjuerna har vi granskat uppfattningar om lärandemiljöer och skapandet av goda sådana samt även om disciplin medverkar till en god lärandemiljö.

Vi har funnit att det är stora variationer i lärares sätt att förhålla sig till disciplin, lärandemiljö och ledarskap. Variationerna kan bero på variabler som t.ex. att elevens behov inte är tillgodosedda i klassrummet, läraren har inte en bra relation till eleverna eller att läraren inte litar på sin egen kompetens (ämne, didaktik, ledarskap). Detta är något vi kopplar ihop med resultat och relevant litteratur i analysen och i diskussionsdelen.

 

Till slut behandlar och diskuterar vi de reflektioner vi kommit fram till under arbetets gång. Vi lägger dessutom fram några uppslag till framtida forskning.  

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Lundqvist, Marie. "Tillgänglig lärmiljö för språkligt sårbara elever : En kvalitativ intervjustudie med lärare i grundskolan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75057.

Full text
Abstract:
Arbetet innefattar en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare verksamma i grundskolan som syftar till att bidra med kunskap om hur en tillgänglig lärmiljö kan skapas för språkligt kommunikativt sårbara elever. Språklig sårbarhet uppstår när en lärmiljös språkliga krav är högre än en elevs språkliga förmåga vilket då leder till att obalans mellan krav och förmåga uppstår och påverkar möjligheten till inlärning. I uppsatsen avgränsas språklig sårbarhet till språkets pragmatiska del vilket innebär att den språkliga kommunikationen inte är lika utvecklad som hos elever med typisk språkutveckling. Det vill säga sårbarhet i att använda språket i ett socialt samspel, exempelvis i klassrumsundervisning och som uppstår när de språkliga kraven i lärmiljön är högre än elevens språkliga förmåga. I en tillgänglig lärmiljö är det balans mellan pedagogisk, social och fysisk miljö vilket innebär att elevens språkliga behov möts. Arbetets teoretiska ram är sociokulturellt perspektiv vilket används i analysarbetet av empirin. Resultatet visar att ett förebyggande och främjande arbete består av den enskilda pedagogens tydliga ledarskap, språkförstärkande och språkutvecklande arbetssätt tillsammans med samverkan med specialpedagog och studiehandledare. Andra framgångsfaktorer i lärmiljön är värdegrundsarbete och lokaler som är anpassade efter storlek på elevgrupp och innefattar grupprum. Hindrande faktorer som framträder är brist på tid och otillräckligt stöd från specialpedagog och studiehandledare som leder till stressade lärare och risk för lägre måluppfyllelse för elever.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Karlsson, Anna. "Nätbaserad utbildning : En studie om tillgänglig lärmiljö och inkludering." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68482.

Full text
Abstract:
I takt med att samhället utvecklas skapas nya möjligheter vad gäller utbildningsformer. Detta arbete syftar till att ur ett specialpedagogiskt perspektiv analysera och problematisera nätbaserad utbildning. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där fokus var på att identifiera faktorer kopplade till inkludering samt hur den digitala miljön kan förstås i förhållande till andra miljöer inom tillgänglig lärmiljö. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar inkludering både på organisations-, grupp- och individnivå samt att den digitala miljön kan förstås på flertalet olika sätt i förhållande till de andra miljöerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Nylen, Karin, and Åsa Jonsson. "Elever i språklig sårbarhet ur ett läs- och skrivutvecklngsperspektiv : - en intervjustudie med lärare." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-170335.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Bengtsson, Irene, and Caroline Lindqvist. "Inkluderande lärmiljö för elever i matematiksvårigheter : En intervjustudie av matematiklärares resonemang och uttryck." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89980.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka hur matematiklärare på lågstadiet resonerar kring och ger uttryck för inkluderande lärmiljö för elever i matematiksvårigheter. Fokus i studien ligger på att undersöka hur lärare resonerar kring matematiksvårigheter, vad inkluderande lärmiljö innebär för matematikläraren samt hur matematikläraren skapar inkluderande lärmiljöer.   Relationellt perspektiv och individperspektiv används som teoretisk analysram. Relationellt perspektiv innebär att svårigheten uppstår i mötet mellan elev och omgivning. Det innebär att arbetet blir att anpassa omgivningen för att förbättra elevens förutsättningar. Ett relationellt perspektiv innebär vidare att lösningarna är långsiktiga. Eleven beskrivs vara i en svårighet. Ett individperspektiv utgår från att eleven är bärare av en svårighet på grund av exempelvis en diagnos eller svåra hemförhållanden. Arbetet här innebär att påverka elevens situation genom till exempel medicinering eller särskild undervisningsgrupp. Lösningarna i detta perspektiv tar inte hänsyn till lärmiljön. Eleven beskrivs vara med en svårighet. I studien används dessa perspektiv för att tolka det lärarna uttrycker för att se om deras resonemang kan upplevas vara relationella eller ha ett individperspektiv.   Studien har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med matematiklärare på lågstadiet. Intervjutypen som användes var den semistrukturerade. Utifrån denna typ skapades en intervjuguide där frågor grupperades efter studiens frågeställningar. Intervjuerna föregicks av ett missivbrev som lämnades ut till rektorer vid fyra skolor. I dessa missivbrev framkom det hur studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna.    Studiens resultat visar att lärare kan uppfattas vara kategoriska i sina åtgärder. Lärarna kan uppfattas relationella i hur de uttrycker sig kring inkluderande lärmiljö. Lärarna tycks ha en vilja att vara relationella men att det inte alltid syns i deras utförande. Resultatet visar vidare att lärare har svårt att veta vad matematiksvårigheter är eller hur det identifieras. Däremot har de hade generellt god kunskap om lärmiljöer. Den gemensamma definitionen på inkluderande lärmiljö var för lärare att alla elever ska kunna delta. När lärare resonerar kring arbetet för att alla elever ska kunna delta skiljer sig svaren åt. I resultatet presenteras att lärare kan behöva fortbildning i metoder för att arbeta inkluderande och hur de kan reflektera över sin undervisning. Gemensamt för samtliga lärare visade sig vara att de reflekterade över den pedagogiska lärmiljön medan den sociala och den pedagogiska lärmiljön inte nämndes i lika stor utsträckning. Detta kan för speciallärare och specialpedagoger tyda på ett viktigt arbetsområde att arbeta med på skolor, att stötta lärare i att se till hela lärmiljön för att arbeta främjande och förebyggande kring matematiksvårigheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Birgersson, Sandra, and Borg Minnie Karlsson. "Arbetet för en tillgänglig lärmiljö : Pedagogers arbetssätt ur ett relationellt perspektiv på en Montessoriförskola samt en Utvecklingspedagogiskt inriktad förskola." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21089.

Full text
Abstract:
Sammanfattning De senaste åren har begreppet utbildning och undervisning fått ökat fokus i förskolan. Samtidigt har barngrupperna ökat i storlek och barn i behov av särskilt stöd ska erbjudas en plats i verksamheten. En tydlig beskrivning av hur ett sådant inkluderande arbete ska gå till finns inte och pedagoger upplever att de inte har den kunskap som behövs för att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Skolverket beskriver begreppet likvärdig utbildning som en utbildning som är tillgänglig för alla barn. Vårt syfte med den här studien är att utifrån ett relationellt perspektiv undersöka om pedagogerna på en Montessoriförskola respektive en Utvecklingspedagogiskt inriktad förskola arbetar lika eller olika för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Vi har en förhoppning om att det kan skapa nya perspektiv på hur ett arbete kring att skapa en tillgänglig lärmiljö skulle kunna gå till. Teori Urie Bronfenbrenner's ekologiska systemteori där individer och miljö påverkar varandra i en dynamisk, ömsesidig interaktion används som analysverktyg för studien. Metod Studien är en kvalitativ undersökning där fokusgrupp samt observationer använts som verktyg för insamling av dataunderlag. Resultat Resultatet visar att för att skapa en tillgänglig lärmiljö spelar grundläggande pedagogisk inriktning mindre roll om pedagogerna arbetar medvetet utifrån barns behov. Pedagogerna bör arbeta aktivt för en god sammanhållning i arbetslaget. Kommunikationen mellan pedagoger kring ett gemensamt förhållningsätt i arbetslaget är av vikt för att lärmiljön ska bli tillgänglig för alla barn. Pedagogens kompetens kring specialpedagogiska hjälpmedel underlättar för att möta barns behov och i större utsträckning kunna sträva efter att nå en tillgänglig lärmiljö.Resultatet tyder på att om ett relationellt arbetssätt upprättas i arbetslaget kan möjligtvis behovet av specialpedagoger ute i verksamheterna minska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Pedersen, Ragnhild Kvam, and Ellinor Bergkvist. "Den lärande miljön : Några svenska och norska lärares syn på lärmiljöer." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-94.

Full text
Abstract:

Syftet med examensarbetet är få ökad kunskap och förståelse för lärares uppfattning av en god lärmiljö. Vad anser lärarna vara en god lärandemiljö, hur kan en god lärmiljö skapas och vilken betydelse menar lärarna att lärmiljön har för undervisningen? En intervjuundersökning på två likvärdiga skolor i Norge och Sverige genomfördes och tre lärare på respektive skola deltog. Resultatet av undersökningen visar att lärarna har en relativt samstämmig syn på vad en god lärmiljö är och anser att lärmiljön är av största vikt för all undervisning. Respondenterna anser att trygghet, trivsel, acceptans och gemenskap är nyckelord för den goda lärmiljön. Vidare talar respondenterna också om variation i undervisningen som en viktig komponent för en god lärmiljö. Samtliga respondenter menar att lärmiljön är en av de viktigaste beståndsdelarna för all undervisning. Lärarnas bidrag till en god lärmiljö skiljer sig åt. De norska respondenterna tenderar bland annat att använda sig av läroplaner medan de svenska respondenterna framhåller läromedel som en del av en god lärmiljö. Vidare talar de norska respondenterna om att de själva står för den största svårigheten för att uppnå en god lärmiljö medan de svenska respondenterna mer framhåller avsaknaden av resurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Newman, Hedin Felicia, and Malin Benzein. "Specialpedagogik, ”en naturlig del i vår pedagogiska verksamhet” : En kvalitativ studie utifrån fritidslärares resonemang." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105252.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att bidra med kunskap inom det specialpedagogiska området på fritidshemmet genom att analysera vad fritidslärare anser att det krävs för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö för samtliga elever, även de elever i behov av särskilt stöd. Metoden som användes för att möjliggöra detta var kvalitativa semistrukturerade intervjuer, genomförda både fysiskt och digitalt. Informanterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval som sedan vidareutvecklades till ett snöbollsurval. Majoriteten av informanterna i studien hade adekvat utbildning för att arbeta på fritidshemmet, antingen som fritidspedagoger eller fritidslärare. Studiens teoretiska utgångspunkter utgår ifrån dilemmaperspektivet, samt det kompensatoriska- och kritiska perspektivet och användes vid analys av insamlade data. Resultatet pekar på dilemman av olika slag i relation till fritidshemmets inkluderingsarbete. Vidare visar resultatet att fritidshemmets befintliga pedagogik i stor utsträckning kan ses som specialpedagogik, enligt informanternas utsagor. Fritidsverksamhetens mer fria struktur, i kombination med fritidslärarnas förmåga att se olikheter som en tillgång och inte som ett hinder, är bidragande faktorer till en verksamhet präglad av inkludering. Resultatet visar också att kompetensen hos fritidslärarna i stor utsträckning införskaffas genom beprövad erfarenhet och inte i första hand genom fortbildning. Studiens resultat visar även att fritidslärarnas fokus på relationsarbete, både med eleverna och deras vårdnadshavare, men också till övriga aktörer på skolan som kollegor och rektorer, är en betydande faktor för inkluderingsarbetet. Vår förhoppning är att detta arbete också kan bidra med kunskap som leder till verksamhetsutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Lund, Susanne, and Linda Nilsson. "Förskolan - barns språkmiljö : Förskollärares beskrivningar av språkstimulerande arbete med barn i språksvårigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68672.

Full text
Abstract:
Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare arbetar med språkutveckling i förskolan för barn som är i språksvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och sju förskollärare från sex olika förskolor har intervjuats. En hermeneutisk metodansats har använts som stödjande tolkningsredskap vid insamlingen av det empiriska materialet och i arbetet med att tolka och förstå materialets delar och helheter. Det sociokulturella perspektivet har följt arbetets olika delar och utgjort ett teoretiskt ramverk vid analys av resultat. Resultatet visar att förskollärarna i den här studien är medvetna och förtrogna med ansvaret de har för varje barns språkutveckling, parallellt med andra individuella behov som finns i barngruppen. Förskollärarna beskriver tydliga kopplingar mellan barns behov av språklig stöttning och de vardagliga anpassningar som görs i den sociala respektive fysiska språkmiljön för att stimulera utveckling. En samsyn och ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget beskrivs som en framgångsfaktor för att stödja barn som är i språksvårigheter. Resultatet visar att det finns ett samband mellan tillgång till utbildade förskollärare på förskolan och en tillgänglig språkmiljö för barn som är i språksvårigheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Etelä, Anna, and Johanna Stedt. "Fysiska lärmiljöer : Den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för elevers lärande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388515.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Pettersson, Jonas. "Vilken betydelse har rast ur ett pedagogiskt perspektiv? : Pedagogers och elevers uppfattningar om rast." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34398.

Full text
Abstract:
Syftet med studien har varit att undersöka vilken betydelse rast har ur ett pedagogiskt perspektiv. Rast upptar en betydande del av elevernas skoltid men dess syfte är inte alltid klargjort. Tidigare forskning visar stora fördelar med rast, dels för att rasten är ett nödvändigt avbrott i en lektion och dels för att rasten i sig är ett lärtillfälle. Genom att använda fokusgrupper har jag tagit del av totalt 16 elevers och pedagogers uppfattningar om rasten. Resultatet visar att rasten är komplex, där vuxna både behöver vara närvarande och kunna ge eleverna distans. Skolgårdsmiljön framträder som viktig för att eleverna ska trivas och för att bidra till rörelse och aktiviteter. Sammantaget framstår rasten som grundläggande för elevens lärande.

Godkännande datum:2018-06-10

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Arvidsson, Jenny, and Mia Johansson. "Specialpedagogiskt stöd och insatser : -för barn med språkstörning i förskolans lärmiljö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68590.

Full text
Abstract:
Abstrakt Språkstörning är en diagnos som innebär att barnet har en språklig svårighet. Barnet har svårt att förstå vad som sägs, att producera och använda ord för att kunna kommunicera med andra. För att dessa barn ska få en optimal språkutveckling under sin förskoletid behöver de möta stöttande och medvetna pedagoger som utformar verksamheten utefter varje barns individuella behov. Barn med språkstörning har ofta kombinationer av andra diagnoser till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Syftet med vår studie har varit att bidra till fördjupad kunskap kring vilka insatser som görs för barn inom förskolan som befinner sig i en språkstörning eller på grund av sen språkutveckling riskerar att få diagnosen språkstörning. Studien syftar vidare till att undersöka hur specialpedagoger går tillväga för att stödja barn som befinner sig i en språkstörning i förskolan och vilka konsekvenser språkstörningen får för den enskilda individen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och genomfört sex intervjuer med specialpedagoger.   När vi sammanställt resultatet kom vi fram till att specialpedagogerna är medvetna om vad en språkstörning innebär. Specialpedagogerna kartlägger och handleder pedagogerna för att hitta de bästa strategierna för barnens fortsatta språkutveckling. Beroende på stora barngrupper och vilket bemötande barnet får och om pedagogerna är mottagliga för alternativa arbetssätt skapas möjligheter och hinder i verksamheten. Specialpedagogerna uttrycker att barnen behöver samspela med andra och ingå i en vanlig förskolegrupp för att utveckla sitt språk. Förskolans lärmiljö är barnens arena för lärande och inlärning med andra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Andersson, Jenny, and Jessica Bodén. "Pedagogers upplevelser och arbete kring tillgängliga lärmiljöer : Faktorer som bidrar, med tillgänglighetsmodellen som analysverktyg." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156511.

Full text
Abstract:
Grundtanken till att vi valt detta specifika ämnesområde, tillgängliga lärmiljöer, är att vi i vår kommande yrkesroll som specialpedagoger kommer arbeta med att förebygga hinder och problem för att eleverna ska känna trygghet i skolan. Dessa två delar är av stor betydelse i vårt uppdrag som specialpedagoger. Syftet med studien är att få en djupare förståelse samt kunskap om pedagogers upplevelser och arbete kring tillgängliga lärmiljöer. Studiens frågeställningar är: Vilken innebörd har begreppet tillgänglig lärmiljö för pedagogerna? Vad är, enligt pedagogerna, grundläggande för att skapa en tillgänglig lärmiljö? Hur arbetar pedagogerna för att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever? Som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 14 informanter från tre kommunala grundskolor. Informanterna som deltog i studien fördelas på 10 pedagoger och 4 specialpedagoger. Vid analys av resultatet används tillgänglighetsmodellen i SPMS:s värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – förskola, skola och fritidshem. Den teoretiska utgångspunkten har sin inriktning utifrån det relationella perspektivet. Med ett relationellt perspektiv ses elevens svårigheter utifrån att det är i konfrontation mellan skolans kultur och elevens förutsättningar och behov som problem uppstår. Specialpedagogik som område söker svar i elevens sociala-, pedagogiska- och fysiska lärmiljö vad som behöver tillrättaläggas eller förändras i undervisningen för att hjälpa eleven. Resultatet från våra intervjuer visar att informanterna har ett välförankrat synsätt som utgår från ett relationellt perspektiv om faktorer som gynnar en tillgänglig lärmiljö. Utifrån analysmodellens tre miljöer, social-, pedagogisk – och fysisk miljö och informanternas svar har det skapats en uppfattning om vilka grundläggande faktorer som är av betydelse för att tillgängliggöra lärmiljön. Faktorer som i mångt och mycket stämmer in på vad studiens litteratur säger.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Johansson, Stina, and Markus Herngren. "musikintegrerad undervisning : hur musikintegrerad undervisning påverkar lärmiljön i en år1." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2466.

Full text
Abstract:

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning.

Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska. Resultatet vi fick var att eleverna och klassrumsklimatet blev lugnare tack vare att vi integrerade musiken i undervisningen. Detta kan göras med till synes enkla medel som att ha på bakgrundsmusik i klassrummet samtidigt som eleverna läser eller skriver.

Vi  känner båda att vi har fått mera kunskap och erfarenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning med hjälp av skapande ämnen och framförallt med fokus på musik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Rööhs, Lina. "Kan närmiljö bli lärmiljö? : En studie om hur skolans närmiljö nyttjas i SO-undervisningen i årskurs 1–3 samt om skolans geografiska plats har någon betydelse för utomhusundervisningen." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84714.

Full text
Abstract:
Syftet med den här studien var att undersöka och jämföra hur lågstadielärare använder skolors närmiljö i undervisningen, med fokus på utomhusmiljöer. Intresset låg även i att se om skolans placering spelade någon roll för hur mycket närmiljön användes i undervisningen och då framför allt i de samhällsorienterade ämnena.  Studiens syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog fem lärare från fyra olika skolor. Skolorna valdes ut efter sitt geografiska läge för att kunna få en jämförelse. Undersökningen genomfördes i en medelstor stad i mellersta Sverige och alla deltagande skolor tillhörde samma kommun. Analysen av resultatet gjordes genom en innehållsanalys med hjälp av begreppen plats, innehåll, arbetssätt och syfte, som kan ses som fyra hörnstenar inom utomhuspedagogik. Resultatet visade att skolans läge har en viss betydelse för hur mycket lärarna nyttjar skolans närmiljö i undervisningen. Det framkom även att det fanns flertalet andra faktorer som påverkade hur mycket utomhuspedagogik som bedrevs. Bland annat visade det sig att lärarens intressen och engagemang många gånger är en avgörande faktor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Lindström, Susanna, and Malin Liljeqvist. "Tillgängliga lärmiljöer och tydliggörande pedagogik för ökad inkludering och delaktighet : - ur ett pedagog- och elevperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90010.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och elever i grundskolan upplever specialpedagogiskt stöd och stimulans, genom användandet av specialpedagogiskt material och gemensamma stödstrukturer, kan bidra till delaktighet, tillgängliga lärmiljöer och därmed inkludering. Vilka möjligheter och vinster liksom hinder och svårigheter upplevs? Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med pedagoger och elever, vilka deltagit i ett skolutvecklingsarbete, samt en kompletterande enkät till pedagoger. Respondenternas svar sammanställdes utifrån riktlinjer i kvalitativ metod och resultatet analyserades utifrån de teoretiska utgångspunkterna inkludering, samhälls-och strukturperspektiv och relationellt perspektiv. Respondenternas beskrivningar visar att specialpedagogiskt material (Stöd- och strukturlådor, SoS-lådor med taktilt och visuellt material) och tydliggörande pedagogik i form av gemensamma stödstrukturer (färgkoder och strukturer över vecka, dag och lektion) bidrar till en gemensamhetsorienterad inkludering. Genom att öka elevers delaktighet och göra lärmiljön mer tillgänglig, proaktivt likt UDL (Universal Design för Lärande), gynnas alla elever, i synnerhet de med NPF-problematik. Hinder som nämns är svårigheten att få samtliga pedagoger att anamma arbetssättet, liksom att pedagogerna initialt upplever det tidskrävande. Vinsterna beskrivs överväga och både pedagoger och elever är eniga om att de nu inte skulle vilja vara utan materialet och strukturerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Lagerstam, Åsa. "Att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer för elever i språklig sårbarhet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17829.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om hur lärmiljöer kan göras språkligt tillgängliga för elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Studien har samtal med fyra fokusgrupper som utgångspunkt. Varje fokusgrupp har fått diskutera kring en fiktiv klass där det finns någon form av språklig sårbarhet.  Studiens resultat visar på några centrala utvecklingsområden för att förbättra lärmiljöerna för elever i språklig sårbarhet. Resultaten pekar mot vikten av goda relationer mellan elever, lärare och föräldrar, och rikligt med lärarresurs på lektionerna. Det framkommer också önskemål om att speciallärarna och specialpedagogerna arbetar ute i klassrummen och på det sättet finns tillgängliga för alla elever och att eleverna ges tydliga instruktioner med bildstöd. Vikten av tidiga insatser för elever i behov av stöd poängteras. Vidare lyfts ett behov av en tydligare struktur gällande fortbildningar, liksom av ett tätare samarbete mellan olika professioner på skolan. Min förhoppning är att studiens resultat ska vara användbart i pedagogiskt arbete, när det gäller att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Moberg, Caroline. "Gemensamma utrymmen för samspel mellan elever : Vilka är förutsättningarna för en inkluderande informell lärmiljö?" Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156809.

Full text
Abstract:
Huvudsyftet med studien var att utforska hur personer som kommer i kontakt med både grundskola och grundsärskola uppfattar de gemensamma informella lärmiljöer som kan finnas på skolorna. Det forskades även i vilken utsträckning som samspel och inkludering sker. Slutligen undersöktes utrymmets egenskaper. Unikt för studien var att den utgick från informella lärmiljöer. Inte samspel och inkludering i mer traditionella formella lärmiljöer som exempelvis ett klassrum. Studien utgick från det sociokulturella perspektivet och dess syn på kunskap och lärande. Studien var kvalitativt orienterad med intervjuer som datainsamlingsmetod. För att komma fram till syftet intervjuades personer som kom i kontakt med både grundskola och grundsärskola. Informanterna hade olika befattningar och yrkesmässig bakgrund. De arbetade på olika skolor i olika kommuner. Den utgångspunkten gav ett djup och en bredd till studien. Bland informanterna fanns bland annat lärare, speciallärare samt specialpedagoger. Resultatet av studien visade att på de skolor där grundskola och grundsärskola delade lokaler fanns det gemensamma utrymmen där elever från de olika skolorna kunde mötas. Resultatet visade även att informanterna generellt hade en positiv inställning till de gemensamma utrymmena och att de tydligt kunde se hur de bidrog till spontant samspel mellan eleverna. Resultatet visade även vikten av vuxnas närvaro och att olika hjälpmedel användes för ett ökat samspel. En återkommande uppfattning var att inkludering inte får ske på någon enskilds elevs bekostnad utan att det måste ske på ett tryggt sätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Arnstad, Jörgen, and Per Gustafsson. "Byggelevers syn på olika lärmiljöer." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7581.

Full text
Abstract:

Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag. I diskussionsavsnitten ges förslag till vad vidare forskning i frågan skulle kunna handla om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Isaksson, Sofi. "Hälsa och lärande en pedagogisk utmaning! En studie av gymnasielärares arbete med elevernas hälsa." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34086.

Full text
Abstract:
Mitt syfte med studien var: Att undersöka hur gymnasielärare uppfattar och arbetar med elevhälsa för att skapa goda lärmiljöer. Vidare är jag intresserad av att undersöka hur detta arbete kan utvecklas. Begreppet hälsa kan vara både psykisk och fysisk hälsa. Jag har i studien koncentrerat mig på den psykiska hälsan.Metoden jag använde var kvalitativ intervju samt litteratur inom ämnet för att kunna bearbeta materialet och härleda det till olika teorier. I min undersökning kom jag fram till att lärarna arbetade med elevens hälsa i undervisningen men också i utvecklingssam-talen samt i organiserade eller oorganiserade möten med eleven. Lärarna saknade verk-tyg för att kunna motivera och planeringen samt nivå och innehåll i undervisningen an-passades efter gruppen. Därför eftersattes individuella lösningar för eleverna vilket lä-rarna upplevde berodde på tidsbrist. Det hälsofrämjande arbetet var inte förankrat hos ledningen vilket påverkade lärarna som ofta inte visste vad de skulle göra eller varför i arbetet med elevhälsa. Det framkom önskemål i undersökningen om mer fortbildning och diskussioner gällande verktyg i mötet med elever som behövde stöd men också mer kunskap i att tolka elevernas signaler. Andra önskemål som framkom var bättre organi-sation av skolans arbete med elevernas hälsa, färre arbetsuppgifter och mindre grupper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Trovik, Lisa. "Kompetensutveckling för lärare i kommunal grundskola : En kvalitativ studie om lärmiljö, strategier och effekter gällande kompetensutveckling." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-364572.

Full text
Abstract:
Läraryrket diskuteras på bred front i dagens svenska samhälle. Att skapa attraktivitet och goda förutsättningar för läraryrket är en viktig framtidsfråga då behoven av behöriga lärare kommer att öka under den kommande 15-årsperioden. En rad olika parametrar påverkar läraryrkets förutsättningar. En av dem avser kompetensutveckling för lärare vilket fokuseras i denna uppsats. Studien syftar till att beskriva och skapa kunskap om vilken kompetensutveckling som genomförs för lärare i tre kommunala grundskolor, vilka strategier som ligger bakom den kompetensutveckling som genomförs, hur lärmiljön ser ut där kompetensutvecklingen genomförs samt vad den kompetensutveckling som genomförs leder till för såväl individ som organisation. Intervjuer med tre rektorer och fyra lärare genomfördes och en tematisk analys med ett deduktivt angreppssätt nyttjades för att bearbeta intervjumaterialet. För att analysera materialet användes en teoretisk referensram i form av en analysmodell som behandlar faktorerna lärmiljö, strategier för kompetensutveckling och effekter av kompetensutveckling. Resultat ifrån studien visade på att det gällande lärmiljön fanns såväl främjande som begränsande faktorer som påverkade lärares deltagande i kompetensutveckling. Indikationer fanns om att det primärt var arbetsplatsens inre faktorer såsom individernas egen drivkraft, en stödjande ledning och den vardagliga arbetsorganisationen som påverkade vilken kompetensutveckling som lärarna deltog i. En negativ inre påverkansfaktor som framkom var det hårda tryck och stressade arbetssituation som informanterna gav uttryck för.  Bristande tid bekräftades även av att informanterna som deltog i längre eller mer omfattande kompetensutvecklingsinsatser till stor del gjorde detta på sin fritid. Den strategi som nyttjades för kontinuerlig kompetensutveckling för hela lärargruppen var informellt lärande som var nära sammankopplat med skolornas organisationsstruktur. Detta till skillnad från det mer formella lärandet som primärt var initierat av enskilda individer. Olika former av behovsanalys gällande kompetensutveckling framkom i studien, dock med en större betoning på strategier som relaterade till behov ”här och nu” och i mindre omfattning strategier som baserades på mer långsiktiga verksamhetsinriktade behovsanalyser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Stroka, Maria. "Landskapet som lärmiljö : -en studie om hur pedagoger nyttjar Kalmars närområde för fältstudier i geografiämnet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62586.

Full text
Abstract:
I Skolverkets läroplan (2011) för ämnet geografi nämns det att fältstudier och exkursioner ska integreras i geografiundervisning på gymnasiet och i grundskolans senare år årskurs 7-9. Geografi är ett skolämne som är relativt nytt i sin nuvarande form och har under en period varit uppdelad inom naturkunskaps- och samhällskunskapsämnena i skolan. Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt fältstudier och exkursioner används inom geografiämnet av lärare i gymnasiet och i årskurs 7-9 i grundskolan i Kalmar kommun. Studien är kvalitiativ där semistruktuerade intervjuer av geografilärare och litteraturstudier har varit till hjälp för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Egenkonstruerade fallstudier användes för att ge en fördjupning till studien, där torg och järnvägsstationen i Kalmar valdes ut, för att undersöka om det är platser i närområdet som lärare eventuellt kan använda i sin geografiundervisning med fokus på fältstudier och exkursioner. I studiens resultat framkommer det att alla lärare i undersökningen är positiva till att använda sig av fältstudier i deras undervisning, men att det krävs planering i god tid, samt att man för en god dialog med kollegor för att kunna vara flexibel i om det finns ett behov av att flytta lektioner. De uppger alla en positiv bild av närområdet i Kalmar som plats för utförande av fältstudier och exkursioner, och fältstudier är något de använder sig av i olika utsträckning inom sin geografiundervisning. Två lärare nämner att de låter eleverna studera bostadsområden i närområdet och hur Kalmars framtida stadsutveckling planeras. En lärare nämner närheten till kusten där eleverna får studera erosion och vittringsfenomen. Alla talar positivt om närheten till Öland och att det är en bra plats för fältstudier och exkursioner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography