Dissertations / Theses on the topic 'Pedagogisk psykologi'

Skönlitteraturens psykologi är ett fält som behandlar effekterna av att läsa skönlitteratur på det mänskliga psyket. Inom detta fält har en, främst nordamerikansk, forskning fokuserat på korrelationen mellan ett läsande av skönlitteratur och en ökad empati. I föreliggande text har vi försökt sammanställa denna forskning och med hjälp av en grupp yrkesverksamma pedagoger på en högstadieskola i Malmö diskuterat, dels hur undervisningen med skönlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket stöd det finns för ett empatiarbete med hjälp av fiktion, både från skolans ledning och i styr- och måldokumenten. Vi har också haft en särskild fokus på hur väl ett arbete med empati lämpar sig för ämnet religionskunskap, som är vårt huvudämne.Resultaten av intervjuerna och vår egen diskussion pekar på att korrelationen mellan ett ökat skönlitterärt läsande och en ökad kapacitet för empati är trolig. Vi har också funnit ett stöd i både styr- och måldokumenten och i kursplanen för religionskunskap för användandet av en sådan, empatistärkande undervisning. En viktig fråga, som denna text inte har lyckats besvara är hur ofta en ökad kapacitet för empati faktiskt leder till ett mer altruistiskt beteende.Vi konstaterar att en lyhördhet bland den pedagogiska forskningen inför detta ämnes utveckling är önskvärd och att en utvecklad forskning på ämnet, bedriven av pedagoger hade kunnat ge intressanta resultat.

Undersökningens syfte var att undersöka lågstadielärares arbetet med elevers självtillit. Frågeställningarna utgår från vilka förhållningssätt lärare uppfattar som betydelsefulla, vilka arbetssätt som de anser vara en del av arbetet och hur läraren beskriver att de stärker elevens självtillit. Kvalitativa intervjuer genomförs med sex lärare som arbetar på lågstadiet. Tidigare forskning visar att elevens lärande påverkas av självtillit. Läraren har stor möjlighet att påverka genom förhållningssätt och arbetssätt. Trovärdighet, positivitet och prestation bör vara fokus i arbetet med elevers självtillit. Undersökningen utgår från Banduras socialkognitiva teori där fokus ligger på individers tilltro till sin förmåga att hantera situationer och reglera tankar och handlande utifrån kunskaper och erfarenheter. Med tematisk analys identifieras tre teman utifrån lärarnas uppfattningar om vad som stödjer elevernas självtillit; stödjande förhållningssätt, att se till individen och lärarroller. Stödjande förhållningssätt beskrivs utifrån lärares tillit till sin egen förmåga, relationsbygge, höga förväntningar och att ha en positiv inställning. Att se till individen ansåg lärarna vara en del i arbetet som innebar att bryta elevens negativa tankar, gå tillbaka och titta på tidigare uppgifter eleven lyckats med, låta eleverna använda hjälpmedel, anpassa och variera sin undervisning. Olika roller som läraren kan använda i syfte att stärka elevers självtillit visas i resultatet som lyssnare, förtydligaren, berömmaren, återkopplaren och ihållaren.   I diskussionen visades att lärarna arbetat utifrån förhållningssätt, arbetssätt och lärarroller som Bandura och tidigare forskning sägs stärka elevers självtillit.  Resonemang förs om att se till individen där ett antagande görs att lärande sker i grupp och självtillit stärks i enskilda uppgifter, ett troligt nyckelbegrepp är varierad undervisning. Tydlighet, trovärdighet, prestation, positivitet och balansgång är begrepp som återkommer i tidigare forskning och resultatet och resoneras kring i diskussionen. Det går inte utesluta att andra informanter kanske uttryckt sig kring andra begrepp då det handlar om lärares erfarenheter och uppfattningar.

The aim of the study was to describe and analyse leaming processes in a group of preschool students. My questions was; what do preschool students think about preschool teachers' attitude regarding meals? Do their attitudes and descriptions change during the time of education and if so, which are the contributory causes to this change? The investigation has a qualitative approach where ten students were interviewed on two different occasions with two years in between. The starting point for the interviews were nine cri tical incidents. In the analysis I found several different attitudes, which were brought together to six general attitudes witch I narned; "the Regulator", "the Considerator", "the Planner", "the Cooperator", "the Adaptor" and "the Persuader". The Considerator, the Planner, the Cooperator and the Adaptor all want to, in their own way, tum the meals into positive and joyful moments for all participants. These attitudes describe an active preschool teacher who plans and organises the meals based on the childs needs and abilities. The Regulator's and the Persuader's attitudes were based upon the will to reform the childs behaviour, which was seen upon as negative or less acceptable. The result shows that the attitudes somewhat differ between the two years, for exarnple does the Persuader deminishes while the Planner grows in nurnber. My analysis shows that there are several contributory causes to the students' change of attitude. These are; work experience, theoretical experience, literature studies, broadened understanding, possibilities to discussion, as well as the collaboration between theory and practice. When discussing the result, theories about competence and knowledge, especially the competence and knowledge of the preschool teacher, are considered. The learning process and effects from education, again especially focused on the education of preschool teachers, are also discussed. One conclusion is thai:" the learning process can either be facilitated or aggravated by the organisation of the education. Alternation between theoretical and practical elements <luring the whole educational period is positive for the learning process, as well as creating several opportunities for reflection, and to create working methods which stimulate the visualisation of the students' own learning process.

Licentiatavhandling

The present study shows how students, eleven years old, solve problems in mathematics when they work together in groups. The main question raised is about the difficulties students experience in finding the relationship between mathematics and everyday discourse and vice versa. Two empirical studies about students' problemsolving in mathematics divided into three different articles are presented in this study. One is about how students discuss, while they are trying to solve what the area of the triangle is. The other study is about how different solutions in problemsolving have various meanings. The main finding ofthis work concems communication. Depending on the social contexts, different kinds oflanguages are developed in. When children are in their everyday contexts, they use one kind oflanguage, that is they use everyday concepts. In school, children have to leam the language ofmathematics. Leaming mathematics is about getting students to use the language of mathematics to mediate events and phenomens in the world around. One can describe learning as assimilating communicative and technical tools. Which are used as mediating tools in social practices. Another main finding of this study is to show how a teacher can get students attentive to how to change between different types of discourse and how to use special conc~pts for a special context. The most important aspect is that a teacher has pedagogical conversations with students on how to move between different communicative contexts. Often, students have difficulties in understanding in which communicative context they are involved.

The overall aim of the Educational Process Reflection (EPR) studies has been to develop a better understanding concerning interaction between adults and children and the conditions for children’s peer play and interaction within the pre-school arena. The ultimate goal of the present study is to explore how practitioners through the use of EPR may develop the dimension of social interaction between practitioners and children and between children, in order to consciously create a more healthy and inclusive experience for all children and especially for children at risk. The study is based on a hermeneutic and a socio cultural perspective and a combination of activity theory and object relation theory. The methodology draws on activity theory and Yrjö Engeström’s (1987) development work research and specifically a more elaborated version of learning activity termed Educational Process Reflection, which is a model for professional development created in the previous EPR-studies presented in Bygdeson-Larsson (2005a; b; 2006). It builds on practitioners´ observations of peer play interactions and practitioners retold experiences of interaction with the children. The model consists of an oscillation between EPR-sessions and pre-school practice. The results of the study are presented in a narrative way and show how changes in pre-school grow out of collaborative reflection combined with new theoretical perspectives. The practitioners´ competence or professionalism concerning the interactive dimension was improved and individual children at risk got new and better conditions for being included in positive peer play and interaction experiences. The pre-school turned out to become a resilient environment for children in peer play and interactive difficulties. The main results illuminate and give an understanding of how practitioners´ ways of working with children in peer play problems or special needs turned out to become more resilient and how children got better possibilities to be included in positive ways. It also enhances the understanding of how the processes in peer play situations changed for the better for other children and how the whole climate in the pre-school also seemed to change and become more inclusive. Overall the results of this study bring about an enhanced understanding of the complexity of the pre-school seen as an activity system and the need for new tools concerning interactive processes. This study implicates that pre-school practitioners own investigation and reflection of interactive processes in pre-school is essential, and may well be used before applying a categorising or diagnostic approach concerning children in special needs. This study has implications for professional development, researcher-practitioner co-operation and consultative activities concerning pre-schools and children. The present study implies that all these activities have an advantage of taking the dynamics of the pre-school as an activity system into account before focusing on practitioners or children as individuals.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att bidra med kunskap om elevers uppfattningar om vilka faktorer i undervisningen som främjar deras välbefinnande. Genom att låta elever beskriva den undervisning som de anser främjar deras välbefinnande finns en förhoppning om att bidra med värdefull kunskap som kan tillföra förståelse för hur undervisningen skulle kunna utvecklas för att främja elevers välbefinnande. ● Vilka faktorer i undervisningen upplever elever främjar deras välbefinnande? Teori Studiens teoretiska ansats har sin utgångspunkt i det psykologiska perspektivet med betoning på det kognitiva. Teorierna beskriver den syn på eleven, lärande och välbefinnande som används i studien. Metod Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av tio niondeklassare från en kommuns fyra högstadieskolor. Intervjuerna genomfördes dels digitalt och dels i fysiska träffar. Intervjuguiden bestod av tre frågor och följdfrågor av sonderande karaktär. Resultat Studiens resultat visar att de faktorer i undervisningen som eleverna upplever främjar deras välbefinnande är: tillgänglighet, variation, valmöjlighet, att få vara aktiv och självständig, positiva sammanhang, kreativa arbetssätt, utmanande uppgifter, tillfälle till återhämtning, tillitsfulla, vägledande och uppmuntrande relationer och att få känna sig kompetent. När undervisningen innehåller dessa faktorer känner de starkt engagemang och välbefinnande. Ett genomgående tema urskiljde sig: variation och engagemang genom delaktighet och inflytande. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen ska tillsammans med elevhälsan främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Här har specialpedagogen en viktig funktion när det gäller att definiera och skapa en gemensam kunskap om och förståelse för vad ett hälsofrämjande perspektiv och förhållningssätt är. Ett viktigt förändrings- och utvecklingsarbete för specialpedagogen är att tillsammans med lärarna organisera för en hälsofrämjande undervisning där eleverna ges stor möjlighet till delaktighet och inflytande. Undervisningens utformning och elever som blir lyssnade på är en nyckel i arbetet med att främja elevers välbefinnande.

Denna studies syfte är att försöka skapa en bild av hur dagens fritidslärares yrkesidentitet ser ut och konstrueras utifrån teorin identitet som kollektiv ambition och social konstruktion samt därutöver utifrån tidigare forskning och genomförda kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer med sex stycken fritidslärare på olika skolor i Stockholm. Det är den kvalitativa metoden som ligger till grund för insamlandet av data i denna studie. Det finns en viss flexibilitet rörande både intervjufrågorna men också genomförandet av intervjuerna vid kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2002). Forskare i en kvalitativ studie har som främsta syftet att finna svar på de utformade frågorna man har förberett och analyserar därefter och kategoriserar dessa utifrån funna teman eller mönster, vilket jag har gjort. Många av de intervjuade fritidslärarna uttryckte att styrdokumenten är otydliga och majoriteten av de intervjuade fritidslärarna beskrev att det finns en stor variation av arbetsuppgifter under en arbetsdag. Alltifrån att hjälpa till i klassrummet under morgonen, till att ansvara för olika fritidsaktiviteter på eftermiddagen och servera mellanmål. Fem av sex stycken av de intervjuade ansåg att fritidshemmet kompletterar skolan i störst utsträckning och på bäst sätt den sociala fostran vad gäller elevernas utveckling. Bemötandet från omgivningen (kollegor och föräldrar), menade de intervjuade fritidslärarna, är i allmänhet positivt. Fritidslärares yrkesuppdrag är komplext bland annat på grund av otydlighet i styrdokumenten, begränsad handlingsfrihet och ett ständigt pendlande mellan olika verksamheter. Yrkets identitet konstrueras till stora delar av omgivningen, vilket innebär att fritidslärares identitet ses som en social konstruktion.

In this essay I have examined how teenager and leaders handle conflicts on a recreation centre in Nacka, outside of Stockholm in Sweden.

I have made qualitative interviews with two leaders and ten teeangers. Also I have read researchlitterature about conflicts and how to handle them. Then I have made observations watching how leaders and teeangers communicate and behave.

The purpose of the examination is to describe differences with constructive and destructive handle with conflicts. I have also shown how conflicts can give possibilites for the involved people to get to understand themselves, the other parts and the whole complex social behavior better.

But that demands that the involved people choose a constructive solution where both parts cooperate, understand eachother and can see how themselves have contributed in developing the conflict.

I have worked as an employee at the recreation centre two evenings a week in sex months. During that time I have observed conflicts and different strategies among teeangers and leaders.

My conclusions are that conflicts give opportunities for people to grow as human-beeings and get a mentally richer life. Thererfore it is extremely important that teachers and other leaders have good knowledge in these subjects.

Intensjonen med denne studia var å undersøke fleirkulturelt arbeid gjennom tilsette i PP-tenesta sine opplevingar og vurderingar av sin fleirkulturelle praksis. PP-tenesta er ei teneste heimla i opplæringslovas § 5-6 som skal hjelpe skulen med kompetanse– og organisasjonsutvikling for å leggje opplæringa betre til rette for elevar med særskilde behov, samt utarbeide sakkunnig vurdering for å vurdere retten til spesialundervisning, jf. § 5-1 (Opplæringslova, 1998). Problemstillinga ”Korleis opplever og vurderer tilsette i PP-tenesta sin fleirkulturelle praksis?” blei søkt svart på gjennom fokus på refleksjonar kring det fleirkulturelle samfunnet, menneskesyn, språk og kommunikasjon og tidlegare kritikk mot intelligenstesting av minoritetselevar. Forskarens forankring i det spesialpedagogiske feltet ligg og til grunn og blir synleggjort i avhandlinga. Datainnsamlinga skjedde ved bruk av ein kvalitativ intervjumetode. To tilsette i PP-tenesta deltok på eit semistrukturert djupneintervju som ved hjelp av ein intervjuguide tok føre seg deira subjektive opplevingar av arbeid med minoritetsbarn og deira foreldra. Dataanalysen avdekte fem kategoriar som var sentrale i forskingsdeltakarane sine opplevingar og vurderingar av sin fleirkulturelle praksis. Kategori 1 – Fleirkulturelt samfunn – ser på deltakarane sine assosiasjonar rundt det fleirkulturelle samfunnet, kategori 2 – systemarbeid og tverrfagleg arbeid – tar føre seg deltakarane sine tankar om samarbeid med skulen og minoritetsspråklege foreldre. Vidare viser kategori 3 – Språk og kommunikasjon – deltakarane sine opplevingar av sitt eige språk i møte med minoritetsbarn og deira foreldra, samt refleksjonar kring kommunikasjon i ein fleirkulturell relasjon. I kategori 4 – Kartlegging – gjer eg greie for deltakarane sine opplevingar kring intelligenstesting og kartlegging av minoritetsbarn, samt deira refleksjonar og vurderingar rundt Pihls (2002, 2010) kritikk mot denne praksisen. Sist presenterer kategori 5 – Kompetanse og kompetanseutvikling – deltakarane sine vurderingar av sin eigen fleirkulturelle kompetanse og dei avgrensingane og høvaein fleirkulturell kompetanse betyr for fleirkulturell praksis i PP-tenesta. Funna gjort i analysen, som blir presentert gjennom dei fem kategoriane, blei drøfta opp mot relevant teori fokusert rundt kategorianes vektlegging av sentrale aspekt ved ein fleirkulturell praksis i PP-tenesta.

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet är mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd från läraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lärande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats är att ta reda på vilket av områdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes på 16 olika förskoleavdelningar fördelat på 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang. Genom att studera klassrumskvaliteten och lära oss mer om den kan vi kanske också förbättra den.

 

The purpose of this study is to discuss various approaches to group work and the importance of different approaches in relation to group work in schools. The study also looks at the results of the children working in different groups and constellations.

This study is based on what previous research, literature and the tree teachers say about the subject group work and group divisions. Issues: Is there any kind of group work that always works? Does the structure of the tasks have any effect on the outcome? Is there any good reason to choose the teamwork approach that? The method I chose is a qualitative study with a phenomenological approach to the analysis. Three teachers were interviewed; result is presented in themes and concludes with a brief summary. In the theory part is the writer and researcher Kjell Granström frequently referenced when he is an actual person in Sweden in the subject. Furthermore, educators Vygotsky and Gardner’s theories of how children learn and how teachers at school can work with these theories are also important for the study. The study findings demonstrate the importance of teacher's choice of work and an awareness of how different group classifications can affect students' work. This is consistent with previous research Granström and also Forslund Frykedal reached.

Nytt liv, nytt land och nytt språk. En kvalitativ fallstudie av fem elevers anledningar att läsa svenska som andraspråk på Vuxenutbildningen. Detta examensarbete för ämneslärarexamen undersöker primärt fem andraspråkselevers anledningar att läsa sva på Vuxenutbildningen. De sekundära frågeställningarna undersöker vad som motiverar eleverna att läsa sva, hur elevernas motivation ser ut samt vilka attityder eleverna har till det svenska språket och målspråkstalarna. Undersökningen underbyggs med teorier av: Gardner, Deci och Ford. Eftersom motivation är en av de viktigaste faktorerna för elever att lära sig ett andraspråk behöver lärarna finna vägar att motivera sina elever. Därför menar Dörnyeri att det är väsentligt att läraren kan identifiera varför eleverna läser en kurs och samtidigt vara medveten om vad som motiverar andraspråkseleverna för att språkutvecklingen ska bli så gynnsam som möjligt (citerad i Özgur & Griffiths, 2012:1111). Studien visar att de primära syftena för eleverna att studera sva är: integration, arbete, fortsatta studier, och kommunikation med egna barn och samhällsmedborgare på det svenska språket. Elevernas motivationer och attityder ser olika ut och endast en elev påstår att hans motivation är beroende av läraren. Att empiriskt granska elevernas inre processer visar sig vara problematiskt, eftersom de inte låter sig definieras så enkelt.

I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan på barn vilket blev vår utgångspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad två pedagoger och en psykolog berättar om krigets inverkan på traumatiserade barn från krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan påverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har även valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar på hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua två lärare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn från krig. Vi började med att läsa mycket litteratur om krigets påföljder och dess effekter för barnen. Sedan bestämde vi oss för att intervjua två pedagoger och en psykolog för att få en bild av verkligheten. Litteraturen stämde överens med praktiken men vi upptäckte en ny viktig aspekt som människor tidigare kan ha förbisett. Den nya viktiga aspekten visade sig vara pedagogers personliga behov i arbetet med traumatiserade barn. Pedagogerna går in i en nära personlig relation till barnen. Psykologen lägger tonvikt på det psykiska medan pedagogerna visar sina erfarenheter som bygger på ett pedagogiskt synsätt.

Med en snabb förändring i dagens arbetsliv ställs det högre krav på organisationer att värna om de unika kompetenser, kunskaper och erfarenheter som finns hos dess medarbetare. För att kunna göra detta måste organisationer skapa förståelse för hur kunskap delas och således bygga en brygga som går från det individuella lärandet till det kollektiva. En byggsten som visat sig vara av stor vikt för att öka det kollektiva lärandet är känslan av psykologisk trygghet och vi har i den här studien valt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till denna trygghet och i sin tur ett kollektivt lärande. Studien är skriven på uppdrag av Vasakronan där en kvalitativ metod har använts och där empirin har samlats in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på en komplexitet då en mängd faktorer är av betydelse för upplevelsen av psykologisk trygghet och då det individuella har en övervägande roll för lärandet. Trots att det inte finns ett färdigt recept visar resultatet på en bas av viktiga teman bestående av relationik, ledarskap och lärtillfällen vilka kan bidra till en större förståelse för hur vi ökar antalet kollektiva lärtillfällen. Åtgärder som bland annat framkommer som förbättringsförslag i studien är att våga experimentera med arbetssätt även om detta medför en högre risk för att fela. Övergripande studerad forskning för arbetet påvisar att möjligheten att begå misstag är en av de viktigaste komponenterna för att lära inom en organisation eftersom det i en accepterande kultur kan bidra till reflektion och utvinning av kunskap.

This study illustrates how drama methods and career counselling might interact. The aim is to investigate whether drama methods can enhance career counselling methods. Drama is here defined as an umbrella term that includes all forms of action methods used in psychology and education. A literature survey was carried out in parallel with qualitative research interviews. Three professional drama leaders were interviewed separately. This was followed by a group interview with five upper secondary school students, who had all taken a course in drama with a focus on personal development. The findings show that there are common and consistent goals and values between drama and career counselling. Both methods aim to raise the students’ awareness of themselves and their surrounding world. Also, both are in a field between psychology and education, which must be acknowledged and addressed. It further emerged that drama could contribute positively to the development of career counselling methods. Participating in a drama group could provide greater self-knowledge and give a broader vision of possibilities in the future. Interpretation of the results indicates that some drama techniques are particularly suited for use in career counselling. These include: values clarification practices, mirroring and role reversal, all techniques which involve the participants’ personal experiences. But even role playing which does not involve personal experience is probably appropriate, as long as the participants feel engaged in the topic and then given ample space for reflection. The techniques mentioned above are used (more or less) in drama methods like psychodrama, playback theater, role play, sociodrama, rainbow of desire and values clarification exercises. Some possible models for the interaction between drama and career counselling were discussed in the interviews: Career counselors could take an active part in an ongoing drama course (with a focus on personal development) by going into and be involved in certain stages of the interaction with the drama leader.  Career counselors could receive training in drama methodology (psychodrama training or similar) and then run their own courses. Career counselors could receive training in drama methodology (short courses) and bring elements of drama into counseling groups and classroom instruction, or into individual counselling sessions. People educated in drama could learn more about career counselling and bring questions around career into the drama groups. The results of the study may be useful for career counsellors who are interested in method development. Although this study has a particular focus on upper secondary school it does not exclude other school forms and organizations where career counselling is conducted. Since professionals, other than career counselors, may also have an interest in developing methods of career issues, the result could be useful for them as well, especially for professionals in the field of drama.
Detta är en studie som belyser metoderna drama och vägledning samt hur de eventuellt skulle kunna samverka. Syftet är att undersöka om drama skulle kunna bidra till en metodutveckling av vägledning. Drama definieras här som ett paraplybegrepp innefattande alla metoder där handling och gestaltning används, både från psykologins och pedagogikens områden. En litteraturstudie genomfördes parallellt med en intervjustudie. Tre professionella inom drama intervjuades enskilt. Sedan genomfördes en gruppintervju med fem gymnasieelever. De hade alla gått en kurs i drama med inriktning mot personlig utveckling. I resultatet framkom att det finns överensstämmande mål och värdegrund mellan drama och vägledning. Båda metoderna strävar mot att höja individens medvetenhet om sig själv och omvärlden. De befinner sig bägge i ett fält mellan psykologi och pedagogik och måste förhålla sig till detta. Vidare framkom att drama skulle kunna bidra positivt till en metodutveckling av vägledning. Deltagande i en dramagrupp kan ge ökad självkännedom och en bredare syn på framtida möjligheter. Tolkningen av resultatet indikerar att vissa dramatekniker är särskilt lämpade att använda i vägledningssyfte. I första hand värderingsövningar, speglingar och rollbyten med delar av sig själv, tekniker som alla involverar personligt material. Men även rollspel som inte är personliga är troligtvis lämpliga, så länge deltagarna är engagerade i temat och får utrymme att reflektera efteråt. Dessa tekniker ingår (mer eller mindre) i dramametoder som psykodrama, playbackteater, rollspel, sociodrama, värderingsövningar och rainbow of desire. Några möjliga modeller för samverkan mellan drama och vägledning diskuterades i intervjuerna:  -Vägledare skulle kunna ta en aktiv del i en pågående dramakurs (med inriktning mot personlig utveckling) genom att gå in och vara delaktiga i vissa moment i samverkan med dramaledaren.   -Vägledare skulle kunna fortbilda sig i dramametodik (psykodramautbildning eller liknande) och hålla egna kurser.  -Vägledare skulle kunna fortbilda sig i dramametodik (kortare kurser) och ha inslag av drama i vägledningsgrupper och klassrumsundervisning, kanske också göra enklare rollbyten i enskilda samtal. -Dramautbildade skulle kunna lära sig mer om vägledning och ta in vägledningsfrågor i dramagrupperna. Resultatet av studien kan vara till nytta för vägledare som är intresserade av metodutveckling. Även om denna studie har ett visst fokus på gymnasieskolan utesluter detta inte andra skolformer och organisationer där vägledning bedrivs. Eftersom även andra yrkesgrupper än vägledare kan ha intresse av metodutveckling av vägledningsfrågor kan resultatet vara till nytta även för dessa, särskilt yrkesverksamma inom dramaområdet.

SAMMANFATTNING

Växjö universitet

Institutionen för pedagogik

Pedagogik med inriktning mot ungdoms-

och missbrukarvård, C- uppsats 10p

Titel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.

Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.

Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.

Handledare: Ylva Benderix.

Datum: Mars 2007.

Antal sidor: 30

Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning.

SAMMANFATTNING:

Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken. Insatserna som utfördes varierade från fall till fall, med olika utfall, anmälan eller inte. Lärarna efterlyser mer utbildning kring området i lärarutbildning och fortbildning. Avsaknaden av utbildning om barn som far illa för lärare, gör att vi anser att framtida forskning är högst relevant för att minimera risken att dessa barn inte uppmärksammas av skolans personal.

SAMMANFATTNING

Växjö universitet

Institutionen för pedagogik

Pedagogik med inriktning mot ungdoms-

och missbrukarvård, C- uppsats 10p

Titel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.

Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers

point of view.

Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.

Handledare: Ylva Benderix.

Datum: Mars 2007.

Antal sidor: 30

Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi,

anknytning.

SAMMANFATTNING:

Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken. Insatserna som utfördes varierade från fall till fall, med olika utfall, anmälan eller inte. Lärarna efterlyser mer utbildning kring området i lärarutbildning och fortbildning. Avsaknaden av utbildning om barn som far illa för lärare, gör att vi anser att framtida forskning är högst relevant för att minimera risken att dessa barn inte uppmärksammas av skolans personal.

Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden.

Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 – 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling. Då benämndes metoden och den fick ett eget utbildningsinstitut, Kordainstitutet.

I min studie har jag jämfört Dan Lipschütz livsberättelse med ”en berättelse om den dynamiska pedagogiken” och sökt efter parallella företeelser, vilket innebär att jag funnit upplevelser och erfarenheter från hans liv som medverkat till att forma den dynamiska pedagogiken.

Uppsatsens metoder är livsberättelsen, den kvalitativa forskningsintervjun samt litteraturstudier. Jag utgår från ett kvalitativt forskningsperspektiv med en hermeneutisk tolkningsansats. Arbetet innehåller såväl tolkande som deskriptiva delar.

Studien visar att formandet av den dynamiska pedagogiken har skett i en tid som var mottaglig för de idéer som metoden representerar. Såväl idéer, teorier som viktiga personer med specialkunskaper i den dynamiska pedagogikens olika delar har varit avgörande för metodens formande och uppkomst, där Dan Lipschütz med sin speciella kompetens varit den sammanhållande faktorn.

Denna studie ger en bild av elevernas motivation i samband med distansundervisning inom vuxenutbildningen. Studien visar även olika metoder och strategier som läraren kan använda sig av för att motivera eleverna att vilja lära sig. Syftet med studien är att lyfta fram distansundervisningens betydelse ur vuxna elevers perspektiv och erfarenheter samt att undersöka om den rådande distansundervisningen påverkas av elevers motivation och engagemang. Enligt olika motivationsteorier visar denna studie att för att öka elevernas yttre motivation ska läraren bemöta dem med respekt och vara lyhörd. För att stärka elevernas självkänsla ska läraren hjälpa eleverna att sätta upp realistiska mål som de kan uppnå samt ta vara på elevernas starka sidor. Elevernas psykiska hälsa spelar också stor roll. I detta syfte har jag genomfört en digital enkätstudie i Google Forms med 35 elever. Resultaten visade att motivation och engagemang är jätteviktiga inom distansundervisningen. Studien ger en bra inblick i hur lärare kan motivera och engagera eleverna i att lära sig effektivt. Undervisningen blir attraktivare när den innefattar prestation och erkännande samt när det ges utrymme för eget tänkande, självinsikt och självkänsla. Studien belyser också det faktum att lärarens anpassningar är viktiga för att göra undervisningen mer motiverande.

För att få en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnå medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Tyvärr resulterar många av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat särskiljande, istället för ökad förståelse. Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sätt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrågor. Utifrån frågeställningen ”Hur kan man använda designprocessen för att skapa nya högtider och därigenom synliggöra och utmana de sätt på vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans årskurs tre?” har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioårsåldern. I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i två skolklasser, använt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa något nytt, gemensamt skulle samhörighetskänslor uppstå istället för att kulturella skillnader skulle uppmärksammas och på så sätt öka segregeringen. Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fältanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teorier och metoder hämtade från socialkonstruktionismen och Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visar delar av den interdiskursiva blandning som är barnens verklighet. Det visar även att identitetsskapande sker relationellt, i jämförelse med någonting annat. Det är således svårt att skapa samhörighet utan att det sker på bekostnad av att någon annan exkluderas. Undersökningen kommer att gestaltas i en utställning i lokalen Vita havet på Konstfack 2011-01-10 till 2011-01-15. I gestaltningen kommer betraktaren få ta del av elevernas arbete och tankar kring de nya högtiderna. Den plats min undersökning ägt rum på kommer också att gestaltas och visas upp.
BI / Konst

Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.

Läroplanen säger att: ”Självkänsla grundläggs i hemmet, men skolan har en viktig roll därvidlag” (Lpo 94). Därutav är syftet med rapporten relevant i sammanhanget, vilket innefattar att undersöka lärares medvetenhet, synsätt och arbetssätt med självkänsla i deras pedagogiska arbete.

Rapportens undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med 10 lärare på tre olika skolor. Studien visar att lärare arbetar med barns självkänsla i skolan, men på olika sätt. Samtliga lärare anser att självkänsla är något som är väsentligt inom skolans värld. Det framkommer även att lärare har olika sätt att se på begreppet självkänsla. Många av lärarna kopplar ihop självkänslan med trygghet och elevens förmåga till att våga göra olika saker inför klassen. Några av lärarna drog paralleller mellan självkänsla och motivation medan en annan lärare anser att självkänsla är detsamma som att känna sig harmonisk som människa. Genom undersökningen framgick det även att det i en liten utsträckning samtalades uttryckligen kring självkänsla under olika former av sammanträden. Många av lärarna ansåg dock att det samtalades om självkänsla mellan lärare, men inte uttryckligen, utan i form av att de fanns problem med vissa elever.

Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön. Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog. Upplevelsen av lärmiljön undersöktes genom att studera hur intressant eleverna tyckte att spelet var, huruvida eleverna tyckte att agenten gjorde att de brydde sig mer när de spelade, samt om de gillade den skrivna dialogen. Tidigare insamlad data från elever i årskurs 6-8 som använt den virtuella lärmiljön undersöktes med kvasiexperimentell metod och analyserades med ANOVA. Analysen påvisade en skillnad mellan låg- och högpresterande elever i hur mycket de tycker att en pedagogisk virtuell agent engagerar dem i en virtuell lärmiljö. Matematiskt högpresterande elever anser att agenten gör dem mer engagerade än vad matematiskt lågpresterande elever anser. Detta kan tyda på att lågpresterande elevers passivitet utöver traditionell klassrumspedagogik också påverkar elevernas upplevelse av digitala läromedel. I vidareutvecklingen av den virtuella lärmiljön och skapandet av andra virtuella lärmiljöer är det viktigt att se till att elever både lär sig och engageras av lärmiljön. Utvecklare bör också ta hänsyn till de skillnader som finns mellan låg- och högpresterande elevers upplevelse av lärmiljön. Detta kan exempelvis ske genom att den virtuella lärmiljön görs anpassningsbar för att passa elever oberoende av prestationsnivå. Detta är en viktig målsättning för att se förbättra lågpresterande elevers möjligheter i skolan, något som virtuella lärmiljöer och digitala läromedel i allmänhet kan utgöra ett kraftfullt medium för.

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte har varit att kartlägga gymnasieelevers motivationstyp, allsidiga rörelsekompetens samt grad av fysisk aktivitet i fem klasser på en skola i centrala Stockholm. Frågeställningarna var följande: Finns det skillnader i grad av fysisk aktivitet hos gymnasieeleverna med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Finns det skillnader i typ av motivationen till idrott och hälsa hos elever med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Hur ser gymnasieelevernas allsidiga rörelsekompetens ut?

 

Metod

Metoderna som använts i studien är observation samt en kvantitativ enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Urvalet innehöll fem gymnasieklasser i år två bestående av 138 elever på en kommunal skola i centrala Stockholm. Det externa bortfallet var 54 procent och det interna bortfallet 0 procent. Elevernas allsidiga rörelsekompetens mäts med NyTidstestets version för skolår nio, genom att elevernas utförande av olika rörelsemoment observeras och bedöms av testets funktionärer. Elevernas motivation och grad av fysiska aktivitet mäts med en enkät. De 35 procent lägsta resultaten har jämförts med de 35 procent högsta på NyTidstestet för att undersöka de eventuella skillnaderna hos grupperna. Resultaten har bearbetats statistiskt i SPSS med korstabeller. Den teoretiska utgångspunkt som använts i studien är Robert J Vallerands modell Hierarchical Model of Intrinsic and Extrensic Motivation. Modellen redogör för de olika typerna av motivation, vilka konsekvenser olika typer av motivation får för individen, vilka faktorer som påverkar motivationen samt på vilka nivåer motivationen existerar.

 

Resultat

Studien visar att eleverna med högst resultat på NyTidstestet var i större utsträckning måttligt fysiskt aktiva mer än tre timmar i veckan. Studien visar inga signifikanta skillnader i motivationstyp hos eleverna. Enligt NyTidstestet har majoriteten av eleverna en motorik som klassificeras som tillfredställande enligt bedömningskriterierna för NyTidstestet.

 

Slutsats

Studien visar ett signifikant samband mellan graden av måttlig fysisk aktivitet och hög respektive låg allsidig rörelsekompetens hos eleverna.

  

De flesta elever i studien var inre motiverade till idrott och hälsa i första hand och väldigt få var amotiverade i första hand oavsett låg eller hög allsidig rörelsekompetens. De olika typerna av yttre motivation visar att elever med hög allsidig rörelsekompetens i större utsträckning motiveras av identifierad reglering än de med låg samt i lägre utsträckning av introjicerad reglering och yttre reglering. Skillnaderna var inte signifikanta.

 

Elevernas motorikprofil visar att de som grupp presterar bättre än eleverna i skolår nio i en referensstudie vilket följer den trend som referensstudien fann att elever presterar bättre på NyTidstestet efter hand som de blir äldre, men det höga bortfallet innebär att resultaten istället skulle kunna vara lägre.

The modern battlefield has shown that experiences that personnel encounter are crucial for the organisation and units to learn from. This is done with a bottom-up culture where the organisation learns from the unit’s experiences linked to enemy behaviour and the use of own working methods. By adapting to these experience units can be allowed to facilitate tactical adaptation on the battlefield. A method to gather these experiences are debriefings. They are used in different forms, where psychological debriefings are advocate in organisations that operate in stressful environments.  The purpose of this study is to explore the Swedish army’s methods of debriefing and with support of theories based on psychological debriefing and group development explain the potential of a debriefing. The study uses a qualitative case studies, by using focus groups to gather empirical data to explore the actual outcome of the methods used on smaller units in the Swedish army.  This study contributes with a deeper understanding of how debriefing methods are used and can be used to reach efficiency with the implementation of working methods and emotional aspects within the individual. With this efficiency and support from the organisation, the units can be able to reach synergy within the group and therefore gain the ability for tactical adaptation on a modern battlefield.

 

Tediousness, fear and boredom are all part of everyday’s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student’s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education. However, the concept of motivation is far from easy to understand. Understanding what a student is motivated by is no less complex, and in relation to everyday’s teaching the situation is hard to grasp. A theory in this area is useful as a model of how to analyze a student’s motivation. After using focus groups the result was categorized into five categories. Strain, interest, the teacher, social and the future. By analyzing the results and the five categories a theory was formulated in which students were grouped by two criteria’s: motivation and prerequisites. Prerequisites are internal factors for motivation, motivation meaning external factors. Group 1 consists of students with less than average prerequisites and low motivation. Students in group 2 have good prerequisites but low motivation. Group 3 has bad prerequisites but are motivated. Thus group 4 students are motivated and have good prerequisites. To create motivation in education, a teacher could use this theory to better understand how a student is motivated. Thus creating a better understanding for how to motivate that student.

 

Leda, rädsla och långtråkighet utgör stora delar av elevens vardag. Hur kan en lärare verka för att byta dessa känslor mot mer lust att lära? Motivationen och viljan att komma till skolan varje dag måste finnas. Genom att jämföra elevers erfarenhet av motivation är syftet med denna uppsats att skapa en modell om motivationsfaktorer för undervisningen. Begreppet motivation är så komplext att det är svårt att finna dess kärna. Vad är en elev motiverad till? Motivation i undervisningen är inte mindre komplext. En modell inom detta område kan alltså användas för att analysera en elevs motivation. Genom fokusgrupper kategoriserades resultatet i fem kategorier, press, intresse, läraren, socialt och framtiden. Ur en analys av resultatet och dessa fem kategorier formulerades en modell där eleverna grupperas i fyra grupper efter två skalor: motivation och förutsättningar. Förutsättningar är interna faktorer till motivation och motivation innebär externa faktorer. I grupp 1 befinner sig elever med dåliga förutsättningar och låg motivation. Grupp 2 är elever med bra förutsättningar och låg motivation. De i grupp 3 har dåliga förutsättningar men bra motivation. Grupp 4 har både bra förutsättningar och är motiverade. För att skapa motivation i undervisningen kan en lärare använda sig av modellen för att förstå hur en elev ska motiveras. Därmed kan en lärare bättre förstå hur en elev ska motiveras.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur lärares genusföreställningar ser ut, samt hur deras jämställdhetsarbete yttrar sig utifrån dessa. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där totalt sex lärare, alltifrån förskollärare till ämneslärare, deltog. Genom en kvalitativ innehållsanalys kunde fyra teman identifieras: 1) Definition av genus, 2) Genusnormer, 3) Orsaker till genusnormer och 4) Metoder för att förändra genusnormer. Resultatet visade att genus och jämställdhet associerades med varandra, då båda begreppen syftar på att behandla alla som jämlika individer. Trots detta indikerade resultatet att det fortfarande råder olika förväntningar på och finns olika normer för killar och tjejer, samt att de bemöts olika. För att förändra detta krävs bland annat att som lärare tänka normkritiskt och få elever och kollegor att också göra det. Kognitiva scheman togs upp i diskussionsavsnittet som en eventuell förklaring till varför traditionella genusnormer lever kvar. En slutsats som drogs var att en medvetenhet om genus och jämställdhet är nödvändig för förändring.

Research suggests a correlation between high levels of stress and burnout, and low levels of self- efficacy, in school and habilitation professionals. These findings are also prominent in practitioners in Applied Behavior Analysis (ABA) such as teachers, psychologists and Board-Certified Behavior Analysts (BCBAs). This current study aimed to examine the levels in self-reported stress, burnout, and self-efficacy reported in the Ohio State Teacher Efficacy Scale (OSTES), in a Swedish-speaking sample consisting of sixty-seven participants based in school settings, and twenty-five participants based in habilitation settings. All participants were divided into two subgroups: one group who have stated participation in formal post-graduate ABA-training (n = 31), and a group without formal ABA training (n = 61). The hypotheses formulated from previous research were: 1) Teacher Efficacy levels are higher in professionals with ABA-training; 2) Stress-levels are lower in professionals with ABA- training; 3) Burnout levels are lower in professionals with ABA-training; 4) Stress-levels are lower in professionals working in habilitation settings; 5) Burnout levels are lower in professionals working in habilitation settings. Analyzes showed that stress correlated highly positive with burnout, and that teacher efficacy had a negative correlation with stress and burnout. Furthermore, no differences in stress and burnout levels were found between participants from school and habilitation, but the levels in Self-reported Stress and Self-reported Burnout were lower in the ABA group, which therefore confirmed the predictions. Reported OSTES-levels were higher in the ABA-group, but at non- significant levels (except in the sub-item “Efficacy for instructional strategies” where significant levels were found). The conclusion was that educators high in teacher efficacy may be less likely to suffer from stress and burnout, than low-efficacy educators. To address the growing problem of stress-related diseases among Swedish school and habilitation staff, the current teacher efficacy-levels in these occupations must be further highlighted.
Forskning tyder på en korrelation mellan höga nivåer av stress och utbrändhet, och låga nivåer av self- efficacy hos personal i skola och habilitering. Dessa forskningsresultat är också framträdande gällande utövare av tillämpad beteendeanalys (TBA), såsom lärare, psykologer och certifierade beteendeanalytiker (BCBA). Den aktuella studien syftade till att undersöka nivåerna i självrapporterad stress, utbrändhet och self-efficacy baserat på Teacher efficacy-skalan Ohio State Teacher Efficacy Scale (OSTES), gällande ett urval av svensktalande deltagare bestående av sextiosju personer som arbetar inom skolan och tjugofem personer som arbetar inom habiliteringen. Samtliga deltagare delades in i två undergrupper: en grupp som tidigare genomfört en formell TBA-utbildning (n = 31) och en grupp utan formell TBA-utbildning (n = 61). Hypoteserna utifrån tidigare forskning var: 1) Teacher efficacy-nivåerna är högre hos yrkesverksamma med TBA-utbildning; 2) Stressnivåerna är lägre hos professionella med TBA-utbildning; 3) Utbrändhetsnivåerna är lägre hos professionella med TBA-utbildning; 4) Stressnivåerna är lägre hos yrkesverksamma som arbetar inom habiliteringsyrken; 5) Utbrändhetsnivåerna är lägre hos professionella som arbetar inom habiliteringsyrken. Analyserna visade att stress korrelerade mycket positivt med utbrändhet och att Teacher efficacy-nivåerna hade en negativ korrelation med stress och utbrändhet. Vidare hittades inga skillnader i stress- och utbrändhetsnivåerna mellan deltagare från skola och habilitering, men nivåerna i självrapporterad stress och självrapporterad utbrändhet var lägre i TBA-gruppen, vilket därför bekräftade denna förutsägelse. Nivåerna erhållna i OSTES-skalan var högre i TBA-gruppen, men på icke-signifikanta nivåer (förutom i underkategorin “Efficacy for instructional strategies” där signifikanta nivåer hittades). Slutsatsen var att lärare med hög Teacher efficacy kan vara mindre benägna att drabbas av stress och utbrändhet än lärare med låg Teacher efficacy. För att ta itu med det växande problemet med stressrelaterade sjukdomar bland svensk skol- och habiliteringspersonal måste de aktuella nivåerna av Teacher efficacy i dessa yrken belysas ytterligare.

This paper aims to examine which form of examination that influence the students stress-level the most and if there’s a significant difference between genders. In relation to recent studies, hypotheses were formed that the oral exam should have the highest scores of stress, that students with better score on coping should have lower stress and that girls would score higher than boys. The study was conducted through a self-created survey that measured the students stress-levels in three different forms of examination, oral exam, written home-assignment and written classroom exams. The study was made at a school in southern Sweden with 95 respondents. The results showed that the oral examination caused highest scores in stress and that girls had significantly higher scores than boys. This study can be an enlightenment and guidance for teachers in their planning for examinations to ease the students raising stress-levels.
Denna uppsats syftar till att undersöka vilken typ av examination som framkallar mest stress hos gymnasieelever samt om det finns någon signifikant skillnad mellan könen. I relation till tidigare studier formades hypoteser att muntlig examination genererade högst poäng på stress, att elever med högre poäng på stresshantering har lägre nivåer av stress, samt att tjejer påvisar högre stressvärden än killar. Studien genomfördes med hjälp av ett egenskapat enkätformulär som mätte elevernas stressnivåer i tre olika examinationsformer, muntlig examination, skriftlig hemuppgift samt salsprov. Studien genomfördes på en skola i södra Sverige och antalet respondenter var 95. Resultatet visade att muntlig examination genererade högst poäng av stress samt att tjejer hade markant högre resultat än killar. Studien ämnar till att ge lärare en insyn i elevernas situation och upplevelse av olika examinationer så att de har möjlighet att anpassa sin undervisning efter det.

A medical procedure is a threatening and stressful experience for many children. The consequent increased feelings of anxiety in hospitalized children can negatively affect their healing process, their psychological health, and their behavioural, cognitive, emotional and academic development. To limit these negative results, knowledge about interventions that could contribute to a decrease in anxiety in hospitalized children is needed. The aim of this review was to examine interventions aiming at reducing anxiety in hospitalized children that undergo a medical procedure. A systematic literature was conducted in three databases that has resulted in 10 articles that met the inclusion criteria. The 10 selected articles included a total of 11 interventions for this review. The results showed that the intervention technique Distraction was effective in reducing anxiety for most hospitalized children. The intervention technique Information provision showed both significance and non-significance and the intervention techniques Medication and Modelling showed a non-significant change in anxiety. Besides, an active distraction form and a longer duration of the intervention might contribute to the effectiveness in reducing the hospitalized child’s anxiety level. Future research needs to focus on the anxiety level of both children and their parents, in addition to the upcoming intervention use of multimedia applications. Furthermore, the characteristics of the hospitalized child and the collaboration with the child and parents should be taken into account before applying interventions aiming at reducing anxiety in hospitalized children.

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats – motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att föräldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. Föräldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gällande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta. Föräldrarna upplever även att detta beror på barnets personlighet, och inte att det skulle ha med idrottandet att göra. Alla barn i studien har äldre syskon som idrottar, samma eller liknande den idrott som de yngre syskonen utövar, vilket föräldrarna upplever som positivt då barnen uppfattas ha fått mycket gratis – kamrater, kompetens inom idrotten, självförtroende och godare kroppsuppfattning.

Sammanfattning: Forskning visar att den fysiska miljöns utformning på förskolan påverkar barnet på olika sätt. Byggandet av förskolor har emellertid inte alltid sett som så viktigt, då synen på barnet i samhället inte alltid ansetts så hög. Successivt har det dock börjat ske en förändring och arkitekter har börjat rita förskolehus åt barn. För att få en bild av hur den förskolemiljö som barn dagligen vistas i kan tänkas komma att utformas så undersöks i denna uppsats hur arkitekter resonerar om den fysiska miljön och dess påverkan på barnet. Genom att undersöka resonemanget så är förhoppningen att en större kunskap kommer att skapas om vad som påverkar utformningen av dagens och morgondagens förskolor, vilket i sin tur kan ge en föreställning om hur det kommer att påverka barnet Syfte: Syftet med denna studie är undersöka arkitekters resonemang om hur förskolans fysiska miljö påverkar barnet känslomässigt och psykologiskt Metod: Kvalitativ metod, webbaserad enkät, via SUNET Survey med öppna frågor till aktiva arkitekter, som arbetar med förskolor, i Sverige Resultat: I studien deltog nio arkitekter. Arkitekterna som deltog i undersökningen anser att den fysiska förskolemiljön på olika sätt påverkar barnet känslomässigt och psykologiskt, beroende på hur den fysiska miljön är utformad. I resultatet beskrivs bland annat att flertalet av arkitekterna anser att miljöns utformning ska vara varierad och tillgänglig för att barnet ska ha valmöjligheter och känna sig inkluderad. Uppfattningen är att genom rummets utformning, fönsters placering och färg i miljön, kan barnets känsla av trygghet och välbefinnande påverkas liksom barnets möjlighet att kunna dra sig undan, möta andra barn och orientera sig i miljön. Flera av arkitekterna anser att barn ska få vistas i en välbyggd och estetisk förskolemiljö, som får barnet att känna sig viktig och betydelsefull.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers face children who they perceive as children with behavioral problems and how they act in the daily work to prevent and counter violations. The study aims to observe how preschool teachers deal with children who they experience as having behavioral problems in the form of aggression. The study also intends to compare two preschool classes in two municipalities where some residential areas are socio-economically vulnerable. For the collection of empirical data, the study was conducted as a qualitative study consisting of interviews with teachers and observations of children and teachers. The two selected schools were deliberately chosen based on geographical areas with known socio-economic vulnerability. The results predict that the preschool teachers encountered situations where difficulties arise, and which can be considered crucial for the children's biological, cognitive, and emotional development. The difficulties highlighted in this study are analyzed with theoretical concepts such as the punctual and relational perspective, the intercultural perspective and theories of socio-economic impact, conflict management, power and norms, aggression, and more. These theories count as significant developmental aspects in children's critical periods. The results show that the teachers in theory share a common view of the prosocial development work with children who are regarded by the preschool teachers as "children with behavioral problems". Despite this, we found significant contradictions that create a distance between what preschool teachers say they do and what they do in practice. The results of this study also show that preschool teachers use methods and strategies, in which children who are perceived as having behavioral problems get reprimanded, are threatened with punishment, and are made invisible.
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare bemöter barn som de upplever som barn med beteendeproblem och hur de agerar i det dagliga arbetet för att förebygga och motverka kränkningar och beteendeproblem i form av aggression. Studien ämnar även att jämföra två förskoleklasser i två kommuner där en del bostadsområden är socioekonomiskt utsatta. För insamlingen av empiriska data genomfördes studien som en kvalitativ studie bestående av intervjuer med förskollärare samt observationer av barn och förskollärare. De två utvalda skolorna valdes medvetet utifrån geografiska aspekter med känd socioekonomisk sårbarhet. Resultaten förutspår att lärarna stött på situationer där svårigheter uppstår och som kan anses vara avgörande för barnens biologiska, kognitiva och emotionella utveckling. De svårigheterna som lyfts fram i denna studie analyseras med teoretiska begrepp som det punktliga och relationella perspektivet, det interkulturella perspektivet samt teorier om socioekonomisk påverkan, konflikthantering, makt och normer, aggression med fler. Dessa teorier räknas som viktiga utvecklingsaspekter i barns kritiska perioder. Resultaten visar att förskollärarna i teorin delar en gemensam syn på det prosociala utvecklingsarbetet med barn som av förskollärare betraktas som "barn med beteendeproblem". Trots detta fann vi betydande motsättningar som skapar ett avstånd mellan vad förskollärare säger att de gör och vad de faktiskt gör i praktiken. Studiens resultat visar även på medvetna och omedvetna metoder och strategier som förskollärare använder sig av i bemötandet av barn som upplevs ha beteendeproblem. Barnen blir tillsagda, hotade med bestraffning och osynliggjorda respektive bemötta med positiv uppmuntran.

Aim and research questions: The study examined how text comprehension of middle school students in Sweden changed depending on the modalities of reading and speech synthesis. Impact on the outcome based on factors such as decoding ability, working memory, gender and multilingualism were examined. A new text comprehension test was evaluated. Method: Questionnaires and measuring instruments including the text comprehension test were used in an in-group design. Results: In the given sample (N=94), reading generated best results on the text comprehension test in comparison to speech synthesis. The effects were strongest in the group with weaker decoding ability. No significant correlations were found when working memory or gender was taken into account. The results of the study showed that monolingual participants got better results on the text comprehension test after speech synthesis than multilingual participants. Conclusion: The study found significant differences between modalities, where reading generated better results on the text comprehension test than speech synthesis. Multilingual children scored significantly lower with speech synthesis than monolinguals. Further studies are required.
Syfte och frågeställningar: Studien undersökte hur textförståelsen hos mellanstadieelever i Sverige förändrades beroende på modaliteterna läsning respektive talsyntes. Påverkan på utfallet utifrån faktorer som avkodningsförmåga, arbetsminne, könstillhörighet och flerspråkighet undersöktes. Ett nytt textförståelsetest utvärderades. Metod: Frågeformulär och mätinstrument inklusive textförståelsetestet användes i en inomgruppsdesign. Resultat: I givet urval (N=94) gav läsning bäst resultat på textförståelsetest i jämförelse med talsyntes. Effekterna var starkast i gruppen med svag avkodningsförmåga. Inga signifikanta korrelationer hittades när hänsyn togs till arbetsminne eller könstillhörighet. Studiens resultat visade att enspråkiga deltagare fick bättre resultat på textförståelsetestet efter talsyntes än flerspråkiga deltagare. Slutsats: Studien fann signifikanta skillnader mellan modaliteterna, där läsning gav bättre resultat på textförståelsetest än talsyntes. Flerspråkiga barn fick signifikant sämre resultat med talsyntes än enspråkiga. Vidare studier krävs.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare framställer relationen mellan skola och hem i sin skriftliga kommunikation i form av veckobrev riktade till vårdnadshavare. En diskursanalytisk ansats har använts där kritisk diskursanalys och diskursiv psykologi har kombinerats. Dokumentmetoder har använts och totalt 51 veckobrev från 11 olika lärare som arbetar på olika skolor i landet har samlats in. Ett kombinerat målstyrt-, snöbolls- och mättnadsurval har använts. Analysen genomfördes genom att först göra en tematisk läsning av 51 veckobreven följt av en detaljerad textanalys på 21 veckobrev. Tidigare forskning och litteratur har använts för att sätta studiens resultat i den större sociala praktikens sammanhang. Resultatet presenteras i två huvudteman: närmande praktiker som syftar till att framställa hem och skola som en enhet samt fjärmande praktiker som syftat till att framställa hem och skola som separata enheter. Slutsatser som har dragits är att den ökade yttre styrningen och kontrollen av skolan har lett till att lärare bygger upp känslan av att vårdnadshavare bjuds in till ett delaktigt ”vi” som syftar till att samarbeta för att utveckla en bättre verksamhet. Detta sker samtidigt som lärare gör subtila markeringar som visar på att läraren fortfarande är en professionell och vårdnadshavaren en lekman i detta samarbete. Detta tolkas vara en strategi som lärare använder för att anpassa sig till det regelverk som finns och för att skydda sig mot eventuellt klander genom att visa på ansvarstagande. Lärare närmar sig även hemmets sfär genom att framställa sig själva som en slags ställföreträdande släktingar för att framställa hem och skola som en enhet. Samtidigt sker en motstridig positionering där lärare försöker att framställa hem och skola som separata enheter där ansvar kan fördelas mellan dessa. Detta tolkas vara ett sätt att vakta på den hotade professionaliteten genom att förhandla om vad som ska ingå i den samtidigt som det finns en önskan om att bevara den familjära relationen till hemmet.

Interest in comics as Swedish school material has risen in the last few years and the publication of comics for children and adolescents has also increased. Meanwhile, although research around new literacies has taken an interest in combinations of image and text, there is still little research on comics as a literacy material, especially as part of school practices. With comics’ rise in popularity, and their quality as examples of new literacies, this points to the relevance of exploring how meaning making with comics is done in schools. The purpose of this study is to contribute knowledge on how locally situated literacy practices are done, practices in which pupils and teachers make meaning with comics. The study combines literacy, comics and discursive psychology to investigate aspects of literacy not as individual, inner workings, but as part of participants’ social constructions, in line with New Literacy Studies. With this perspective, it is possible to investigate literary concepts such as narrative, and participants’ construction of story elements, through the way in which these aspects are utilized by participants to construct social action – what participants do with their utterances. To study this, video recordings have been made in one primary and one secondary school, in two different Swedish cities. The results of the study show constructions of a comics literacy, where participants engage with both visual and textual aspects of the material and negotiate focalization of narrative perspective and construction of narrative structure as well as narrative devices such as speech and thought bubbles. Furthermore, meaning making of comics literacy also includes the construction of discourses around comics as a specific type of story telling, either for material or literary reasons. The thesis discusses how participants construct classroom literature, and provides insight into how interaction around comics enables participants to construct and negotiate discourses around what comics literacy is and what it enables, as well as how to talk about, create, and read comics.
Intresset för serier som svenskt skolmaterial har stigit de senaste åren och publiceringen av serier för barn och ungdomar har också ökat. Även om forskning om new literacies har intresserat sig för kombinationer av bild och text så finns det fortfarande lite forskning på serier som literacymaterial, speciellt som en del av skolpraktik. Med det stigande intresset för serier och deras kvaliteter som exempel på new literacies, så pekar detta mot att det finns en relevans i att utforska hur meningsskapande med serier görs i skolan. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lokalt situerad literacypraktik görs där elever och lärare skapar mening med serier. Studien kombinerar forskning om literacy, serier och diskursiv psykologi för att, i linje med New Literacy Studies, undersöka aspekter av literacy som en del av deltagarnas sociala konstruktioner – inte som ett individuellt, mentalt fenomen. Med detta perspektiv är det möjligt att undersöka litterära koncept som narrativ och deltagares konstruktion av berättelseinslag, genom det sätt på vilka dessa aspekter används av deltagare för att interagera – vad deltagare gör när de säger något. För att studera detta har videoobservationer använts i en lågstadieskola och en högstadieskola i två olika svenska städer. Resultaten från studien demonstrerar konstruktioner av serie-literacy där deltagarna engagerar sig i både text och bild i materialet, diskuterar berättandeperspektiv och konstruktioner av narrativ struktur, såväl som berättarverktyg, t.ex. prat- och tankebubblor. Därutöver inkluderar serie-literacy också deltagarnas skapande av seriediskurser där serier görs till en specifik typ av berättande, antingen på materiell eller litterär basis. Avhandlingen diskuterar hur deltagare konstruerar klassrumslitteratur, och studien erbjuder en insikt i hur interaktion runt serier möjliggör för deltagare att konstruera och förhandla diskurser om vad serieliteracy är och vad det erbjuder för möjligheter, såväl som hur deltagare kan prata om, skapa och läsa serier.

Att kunna uttrycka sig skriftligt är en förutsättning för delaktighet i samhället och att kunna utbilda sig inför yrkeslivet. Forskning visar att kompensatoriska hjälpmedel i form av assisterande teknik för individer med läs- och skrivsvårigheter är särskilt viktigt i inlärningssammanhang. Denna studie undersökte likheter och skillnader i elevers textkvalitet och textlängd vid skrivande med tangentbord jämfört med användning av assisterande teknik i form av tal-till-text-program. I studien deltog 41 svenska mellanstadieelever. Resultaten visade att användning av taligenkänningsprogram, varigenom elever får producera text genom att tala istället för att skriva med tangentbord, genererar både längre texter och texter av högre kvalitet. Tal-till-text-program sparade också tid jämfört med skrivande med tangentbord. Utifrån dessa resultat så kan taligenkänningsteknik medföra pedagogiska fördelar. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och metodologiska begränsningar. Mer forskning behövs bland annat i syfte att förstå hur långsiktig användning av assisterande teknik kan påverka elevers skrivförmåga.
Being able to express yourself in writing is a prerequisite for academic success and participation in society. Research shows that compensatory aids in the form of assistive technologies for individuals with reading and writing difficulties are particularly important in learning contexts. This study examined similarities and differences in students’ text quality and text length when typing with keyboard compared to when using a particular type of assistive technology in the form of a speech-to-text program. The study comprised of 41 Swedish middle school pupils. The results showed that using speech recognition software, whereby students are allowed to produce text by speaking instead of typing, generates both longer texts and higher-quality texts. Speech-to-text programs were also significantly more time efficient. Based on these results, speech recognition technology can bring educational benefits. The results are discussed based on previous research and methodological limitations. More research is needed, among other things, in order to understand how long-term use of assistant technology can affect students’ writing ability.

Bakgrund. Innan dess att svensk psykiatri genomgick övergripande förändringar genomsyrades mentalhälsovården av olika psykologiska teorier vilka sedermera kom till att utgöra väsentliga beståndsdelar inom den “vårdkulturella revolutionens” fundament. Detta utmynnade därefter i svensk socialpsykiatris tillblivelse varigenom dessa försöksverksamheters väl fungerande praxis och kunskaper till synes har glömts bort genom åren. Metod. När, varför och hur har det gått från att vårdgivare/klient-relationen tidigare har betraktats vara “god” till att i dessa dagar te sig “avhumaniserad”? Hur var denna relation förr, hur är den i dag och hur kan den förslagsvis göras bättre framöver? För att kunna besvara detta tas en närmare blick, genom manifest kvalitativ innehållsanalys med konventionell (induktiv) ansats, på svensk hälso- och sjukvård emellan åren 1960–1980 såväl som en om än konkretiserad djupdykning ned i 1970-talets “nya psykiatri” och socialpsykiatriska försöksverksamheter. Resultat. Vägarna till utformandet av en vårdvärnande relation emellan vårdgivare och klient återfinns inom vårdgivarens bemötande och tillvägagångsätt gentemot klienten. Vad som fordras är en tillitsfull atmosfär och att bådadera parterna upprätthåller kontinuerlig kontakt (Gustafsson, 2010) vari tid bistår med goda förutsättningar i utformningen av funktionella tillika utvecklande allianser (Topor & Denhov, 2012). För att brukarinflytande skall fungera under förebyggande arbete, i led om att i största möjliga mån ta uti klienters problematik, krävs ett krispsykoterapeutiskt förhållningssätt och vetskap om psykisk kris genom vilka genuin närvaro uppnås (Cullberg, 1974). Forskning visar även tydligt att vad som behövs vid vårdbemötande är genuin närvaro, medmänsklig förståelse och rak kommunikation: att inte bara se människan, utan även att förstå vad just denna kris innebär för just denna individ såväl som att klientens beteende sett till sin helhet och vad som inte uttrycks säger så mycket mer än vad ord kan någonsin beskriva. Slutsats. Empirin antyder att aktuell forskning anmärker vad som fungerar bra och mindre bra, om inte alls, i relation till vårdbemötande är för all del bra. Men vad om nordisk socialpsykiatris pionjärer såsom Berggren, Cullberg och Haugsgjerd? Aktuell forskning refererar inte till någondera och deras arv tycks vara bortglömt. Så vad om all den kunskap och insikt som förvärvades och införlivades vid tidigare försöksverksamheter såsom Cullbergs kristeori och krispsykoterapi? Aktuell forskning refererar heller inte till någotdera och alltsammans tycks ha gått i stöpet. Vad som däremot framgår är att deras visioner tillämpades med mycket goda resultat vid bland annat Nackaprojektet tillika att sagda teori och psykoterapi tycks ha runnit ut i sanden efter verksamhetens nedläggning. Psykologin och psykiatrin, till syvende och sist, rör sig i ett gränsland emellan vetenskap och humaniora däri de, i samvaro med etisk kodex om att all behandling skall vila på “vetenskap och beprövad erfarenhet”, samexisterar i led om att med fumliga försök fånga livets komplexiteter. Men vart någonstans bör gränsdragningen gå emellan “vetenskaplig professionalitet” och “personlig inlevelse” när man möter någon med psykisk ohälsa, en medmänniska i psykisk kris?
Background. Prior to the undertaking of radical changes in Swedish psychiatry, various psychological theories permeated mental healthcare that would subsequently become essential components at the very heart of the “care-cultural revolution.” This subsequently resulted in the creation of Swedish social psychiatry through which trial establishments’ well-functioning praxis and knowledge have, so it seems, been forgotten over the years. Method. How, when and why has it gone from the fact that the caregiver/client-relationship has previously been considered as “good” to in these days feel as though it has become “dehumanized”? How was this relationship in the past, how is it as of today, and how can it be made better for the future? In order to answer this, a closer look, through manifest qualitative content analysis with conventional (inductive) approach, is taken on Swedish health care throughout the 1960s–1980s as well as an elaborate deep dive down into the “new psychiatry” of the 1970s and social psychiatric trial establishments. Result. The paths to the formation of a care-ensuring relationship between caregiver and client are found within caregivers’ attitude and approach towards their clients. What is required is a trusting atmosphere and that both parties maintain continuous contact (Gustafsson, 2010) wherein time provides good conditions in the formation of functional and developing alliances (Topor & Denhov, 2012). In order for user influence to function during preventive work, in line with addressing clients’ problems as much as possible, a crisis psychotherapeutic approach and knowledge of mental crisis is required through which genuine presence is achi-eved (Cullberg, 1974). Research also clearly shows that what is needed during care meetings is genuine presence, compassionate understanding, and straightforward communication: not only to see the person, but also to understand what this particular crisis means for this particular individual as well as that his or her behavior in itself and what is not being expressed says so much more than words can ever describe. Conclusion. Empirical data suggests that current research remarks on what works well and less well, if not at all, in relation to care treatment is certainly good. But what about the pioneers of Nordic social psychiatry like Berggren, Cullberg, and Haugsgjerd? Current research refers to neither and their legacies seem to have been forgotten. So, what about all the know-ledge and insight that was acquired and incorporated in previous experimental activities such as Cullberg's crisis theory and crisis psychotherapy? Current research refers, likewise, to neither and everything seems to have gone down the drain. What is clear, however, is that their visions were applied with very good results in, amongst other things, the Nacka Project as well as that said theory and psychotherapy seem to have faded away following the trial establishment’s closure. Psychology and psychiatry, ultimately, move in a borderland between science and the humanities wherein they, in conjunction with the code of ethics that all treatment is to be based on “science and proven experience,” coexist in line with fumble attempts to capture life’s complexities. But where exactly should the line be drawn between “scientific professionalism” and “personal insight” when meeting someone with mental ill-health, a fellow human being in a mental crisis?

BACKGROUND In recent years, there has been an increase in the number of children with a refugee background in the Netherlands. All of these children who are under 18 years of age must go to school, but they face many barriers towards inclusion. Appropriately educating this diverse group of children presents schools with challenges. Supportive programs are needed to overcome these barriers and challenges. AIM The aim of this paper was to explore what supports are put in place to foster refugee students’ inclusion in school. METHOD A systematic literature review was conducted to synthesize research on school-based programs and practices. RESULTS A broad range of supports were identified. Most studies addressed access barriers to learning by offering emotional and educational support, while fewer studies focused on opportunity barriers such as negative attitudes and lack of parental involvement. CONCLUSION It was concluded that schools can play an important role in supporting the inclusion of refugee children and their families because of their accessibility, but that more high quality research is necessary in order to assess the effectiveness of supports that minimize barriers towards learning and promote their inclusion in school.

Skadligt bruk är ett brett begrepp som omfattar många olika former av bruk, till exempel av alkohol, droger eller spel om pengar vilket kan påverka arbetsprestationen negativt hos en arbetstagare. På uppdrag av Folkhälsomyndigheten ville man värdera verkningsgraden av genomförda utbildningsinsatser kopplat till problematiskt spelande. Syftet med den här studien är att kvalitativt utvärdera upplevelser av genomförda utbildningsinsatser som organisationen Alna genomfört kring skadligt bruk med fokus på spelproblem. Tematisk analys användes och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med tio HR-medarbetare, vars fem organisationer ingick i utbildningsprojektet Spel och spelförebyggande insatser för arbetslivet. Resultatet visar att Alnas metoder och verktyg upplevs som effektiva och värdefulla av undersökningsdeltagarna. Vissa hinder för effektiv implementering av uppdaterade policys och riktlinjer identifierades och dessa kunde bestå av tidsbrist, underbemanning eller eftersatt prioritering av spelfrågan. Vidare framgår det att Alnas utbildningsinsatser främjat utformandet av policys och riktlinjer kring skadligt bruk med fokus på spel och spelproblem i organisationerna.
The complex concept regarding harmful use of different nature, could be related to the use of alcohol, drugs or gambling. Such activities could affect the efficiency and productivity of an employee in a workplace environment in a negative way. At the request of the Public Health Agency of Sweden, a group of scientist was given the task to evaluate a project regarding education concerning problematic gambling. The purpose of the current study is to evaluate a project regarding education concerning gambling and gambling prevention, and was carried out by the organization Alna. Thematic analysis was used and collection of data was done with semi structured interviews, with ten HR-employees whose five organisations was included in the project Gambling and gambling preventive efforts directed towards the labour market. The results show that the methods and tools used by Alna is perceived as efficient and valuable by the participants. Some obstacles which works against efficient implementation of updated policies and guidelines were identified and these could consist of time constraints, under staffing or subordinated priority of the gambling issue per se. Furthermore it seems that the education project regarding gambling prevention performed by Alna has contributed to the development of policies and guidelines regarding harmful use of different kinds with focus on the gambling issue.
Utvärdering av projektet Spelförebyggande Insatser för Arbetslivet – Praktisk Tillämpning och utvärdering.