Contents
Academic literature on the topic 'Pedagogiskt ledarskap i förskolan'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Pedagogiskt ledarskap i förskolan.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Pedagogiskt ledarskap i förskolan"
1
Björk-Willén, Polly, Maria Simonsson, and Niklas Pramling. "Språkundervisning i förskolan: Teoretiska principer och empiriska exempel." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 39–57. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2896.
Full textAbstract:
I artikeln teoretiseras ett undervisningsbegrepp relevant för förskolans verksamhet. Teoretiskt grundas detta begreppsliggörande i såväl ett evolutionärt som i ett pedagogiskt-psykologiskt perspektiv. Några centrala teoretiker vi bygger på är Barnett, Rommetveit, Tomasello och Vygotskij. Vi lokaliserar grunden till undervisning i människors tendens att göra sådant de själva sett/insett synligt också för andra. Institutioner såsom förskolan och skolan förstås här som sätt för samhället att främja bevarandet av ackumulerande erfarenheter hos den växande generationen, något som gör undervisning centralt. Vi ger empiriska exempel på hur språkundervisning kan gestalta sig i dagens förskola; aktiviteter som vi analyserar utifrån de teoretiska begrepp vi introducerar. Några av de begrepp vi skriver fram för att teoretisera undervisning mer allmänt och språkundervisning mer specifikt i förskolan är responsivitet, kommunikativa praktiker, spänningsfältet mellan intersubjektivitet och alteritet, polyfoni och barns skilda erfarenheter, samt lek och lekfullhet. Vikten av att teoretisera undervisning i förskolan utifrån empirisk forskning betonas.
2
Hermansson, Kristina, and Anna Nordenstam. "Normkritisk barnlitteratur på svenska förskolor. En intervjustudie." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 4 (March 21, 2021): 85–98. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i4.3996.
Full textAbstract:
På svenska förskolor används i dag barnlitteratur utgiven av så kallat normkritiska förlag både som en del av litteraturarbetet och värdegrundsarbetet. Syftet med denna artikel är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritisk litteratur i förskolan. På förskolor i tre olika delar av Sverige har sju pedagoger intervjuats om sina erfarenheter av och tankar kring att läsa och arbeta med normkritiska böcker, liksom om deras betydelse och funktion i relation till barnlitteratur generellt i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre avdelningar: 1) Vad och varför? Litteratursyn och litteratururval 2) Hur? Pedagogiskt handlednings-material 3) För vem? Strategier för att hantera stereotyper. Resultatet visar att förskollärarna betonar mångfald och igenkänning. De lyfter fram olika sätt som de hanterar stereotyper på, som att ändra eller ta bort ord under högläsning. Det pedagogiska handledningsmaterialet uppfattas som en värdefull resurs. Teoretiskt utgår artikeln från Rita Felskis resonemang om litteraturläsning och bruk av litteratur, framförallt de aspekter som rör igenkänning och kunskap.
Nyckelord: barnlitteratur, normkritik, förskola, förskollärare, intervjustudie
3
Alnervik, Karin, Charlotte Öhman, Eva Lidén, and Monica Nilsson. "Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 17, no. 1 (June 15, 2018). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.2342.
Full textAbstract:
Sammandrag: Syftet med artikeln är att bidra till kunskapandet om pedagogisk dokumentation med specifikt fokus på dokumentationens betydelse ur ett demokratiperspektiv. Trots många studier kring pedagogiskdokumentation finns det få studier som explicit utgår ifrån barn och vårdnadshavares perspektiv. I artikelnanalyseras barns och vårdnadshavares samtal utifrån minnesbilder, vilka framträder i fokusgruppssamtal, från förskoletiden i relation till pedagogiskt dokumentationsarbete. Resultatet visar att den pedagogiskadokumentationspraktiken bidrog till skapandet av en praktikgemenskap på förskolan vilket i sin tur möjliggjorde en demokratisk undervisning.
Nyckelord: demokrati, pedagogisk dokumentation, praktikgemenskap, social kontroll
4
Petersen, Ann-Louise. "Matematik behöver också en berättelse - ett pedagogiskt ledarskap med fokus på elevens motivation [VISIONS 2011: Teaching]." Acta Didactica Norge 6, no. 1 (July 2, 2012). http://dx.doi.org/10.5617/adno.1080.
Full textAbstract:
Svenska elever visar över tid i internationella jämförelser försämrade resultat i matematik (TIMSS, 2008; PISA, 2009; PISA, 2003). Detta har lett till att ledarskapet i lärarens pedagogiska utövning fått en ökad uppmärksamhet (Granström, 2007; Skolverket, 2009; Skolverket, 2010). Dessutom har regeringen gjort en särskild satsning i det så kallade matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare med start hösten år 2012 (U2012/2103/GV). Forskning har visat ett positivt samband mellan elevens självuppfattning eller självbild och elevens skolprestationer i ämnet matematik (Linnanmäki, 2002; Tapia & Moldavan, 2007). Däremot är det inte lika lätt att hitta forskning som handlar om hur ett ledarskap i matematikundervisning på klassrumsnivå utövas som bidrar till att stärka elevens självbild. Frågeställningen i artikeln handlar om hur berättelsen som redskap i matematikundervisningen kan bidra till att stärka elevens självbild och därmed förändra elevens negativa attityder till ämnet. En studie, mattitydprojektet, har genomförts tillsammans med fyra matematiklärare som undervisar sex klasser i årskurs 1 på gymnasiet. Under ett läsår samarbetar forskare och lärare utifrån ett aktionsforskningsperspektiv. Som komplement till lärarens genomgångar och elevers räkneövningar ger läraren under matematiklektionen utrymme för berättelser i klassen utifrån en modell som presenteras i artikeln. Resultatet av projektet visar att lärarna i sitt pedagogiska ledarskap blivit mer medvetna om sammanhangets betydelse för att motivera eleverna att arbeta med matematik. De upplevde eleverna mer positiva på matematiklektionen. En attitydundersökning visar att eleverna generellt sett upplever matematikämnet som mer intressant efter projektet i jämförelse med innan. Antalet icke godkända betyg har minskat betydligt i jämförelse med motsvarande elevgrupp under tidigare läsår.
Dissertations / Theses on the topic "Pedagogiskt ledarskap i förskolan"
1
Torstensson, Emmy. "Pedagogiskt ledarskap under förstoringsglaset : En kvalitativ undersökning om det pedagogiska ledarskapet i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21157.
Full textAbstract:
Sammanfattning Detta arbete handlar om att undersöka ledarrollerna hos förskollärarna i förskolan och för att se om ledarrollerna förändras när situationen förändras. Det handlar om att undersöka vilka egenskaper en pedagogisk ledare bör ha och om förhållningssättet gentemot barnen förändras när rollerna byts ut. Syftet med undersökningen är att undersöka vad ledarskap innebär för förskollärarna och om det finns skillnader eller likheter mellan deras ledarroller i planerade och mindre planerade situationer i förskolans verksamhet samt även undersöka om förskollärarnas förhållningssätt påverkas om de byter ledarroller. Forskningsmetoden som används är en kvalitativ undersökning där observation och intervju användes som komplettering. Totalt medverkade fyra förskollärare i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att en pedagogisk ledare bör enligt förskollärarna vara lyhörd, lugn, sprida trygghet omkring sig samt att se till varje barn och dess utveckling. Vidare visar resultatet att förskollärarna byter sina ledarroller beroende på vilka situationer de är i. De har en roll i samlingssituationen och en annan roll i tambursituationen även om de själva inte tyckte att det ändrades. Även om rollerna ändrades så gör inte förhållningssättet det och pedagogerna anser att de alltid behandlar barnen rättvist och omsorgsfullt.
2
Evehag, Petra, and Hannah Kyrck. "Mitt ledarskap : En kombinerad studie om ledarskap i förskolan – ur pedagogers perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39685.
Full textAbstract:
Denna undersökning syftar till att få djupare insikt i vilken uppfattning om pedagogiskt ledarskap som finns hos verksamma inom förskolan, detta för att fokus på ledarskapet inom skolan ökar och ingen tydlig definition av begreppet finns. Detta görs genom en webb-baserad enkät som riktar sig åt alla som arbetar i förskolans verksamhet. Resultatet visar på vissa gemensamma uppfattningar som kollegialt lärande, fokus på barns delaktighet och inflytande samt egenskaper som ödmjukhet och lyhördhet. Slutsatsen vi drar är att det finns en röd tråd i de verksammas uppfattning men att mer forskning behövs om ledarskapet inom förskolan, både på en teoretisk som praktisk nivå.
3
Kilander, Mikaela. "Ledarskap i förskolan : Pedagogens ledarroll i förhållande till barngruppen." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-158680.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på ledarskap i förhållande till barngruppen. Hur de definierar ledarskap i förskolan och hur de upplever och hanterar sin ledarroll. Detta har skett genom en intervjustudie och i förhållande till fenomenologisk teori. Ett av de mest centrala resultaten som framkom utgjordes av vikten av att barnen känner sig trygga i förskolan. Det framkom att det är viktigt att pedagogen är lyhörd och utvecklar en trygg och tillitsfull relation till barnen samt finns där för att hjälpa dem. Även betydelsen av att pedagogerna känner trygghet i sin ledarroll togs upp, vilken visat sig utvecklas med åren och påverkas av samarbetet i arbetslaget. Denna trygghet visade sig vara en förutsättning för att barnen ska känna sig trygga. Två andra viktiga aspekter av ledarskapet var dels att ge barnen inflytande och dels att de samtidigt behöver gränser och struktur. Min slutsats är att trygghet inom arbetslaget, hos de enskilda pedagogerna och genom detta även hos barnen, är det centrala för att ledarskapet och verksamheten ska fungera på ett bra sätt.
4
Moilanen, Carolina, and Martina Rydhög. "Samlingen i förskolan : om ledarskap och barns inflytande." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12328.
Full textAbstract:
Samlingen är en integrerad del av den svenska förskolan och den cirkulära samlingen härstammar ur Fröbelpedagogiken. Vår studie handlar om pedagogers syn på samlingen samt hur de införlivar demokratin i samlingen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi sett olika tillvägagångssätt i samlingen som pedagogerna använt sig av.Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi där vi använt oss av intervjuer för insamlandet av data. Intervjuerna har genomförts med tio ordinarie pedagoger på fyra avdelningar i en kommun i södra Sverige.Genom individuella intervjuer vill vi belysa pedagogers syn på den cirkulära samlingen som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver organisation och sitt ledarskap för att främja barnens delaktighet och in flytande.Pedagogerna i intervjuerna är överens om att barn ska ha inflytande i samlingen samt att barns intresse och behov ska styra samlingens form. Det råder även en konsensus om att samling inte passar alla barn. Då måste pedagoger bemöta de barn som inte vill eller klarar av en samling där hela gruppen är närvarande. På flera avdelningar väljer pedagogerna att dela upp barngruppen i mindre grupper för att kunna ge alla barn tal-utrymme.
5
Hammarberg, Theresa. "Ledarskapet i förskolan : Förskolechefer med ansvar för flera förskolor." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-149712.
Full textAbstract:
Då samhället har förändrats och även påverkat förskolans värld kan det idag vara så att en förskolechef ansvarar för flera förskolor. Det kan betyda att förskolechefen får svårt att hinna med att besöka förskolorna och pedagogerna som är verksamma där. Syftet är att studera ledarskapet på några av förskolorna. Min frågeställning handlar om hur förskolechefen beskriver ledarskapet och hur pedagogerna beskriver ledarskapet i förskolan där förskolechefen inte sitter placerad. Vad har de anställda och deras chef för uppfattningar om ledarskapet i förskolan? Studien har gjorts utifrån en kvalitativ metod med tio intervjuer med förskolechefer, ledningsgrupp med arbetslagsledare, utvecklare och pedagoger på fältet. Metodansatsen görs med fältforskning med intervjuer och deltagande observationer och fältanteckningar. Ett resultat som visar att förskolecheferna fortfarande är belastade med administration och har som mål att bli mer pedagogiska ledare på fältet. En pedagogisk utvecklare behöver bli flera för att hinna möta upp pedagogerna på fältet. Arbetslagsledarna har antingen valt bort uppdraget och de som är kvar har fått mer administration och fler förskolor att besöka. Analysen synliggör ett förändringsarbete som förskolecheferna står inför och med ett transformativt och samproducerat ledarskap leder förskolecheferna organisationen framåt. Diskussionen synliggör en brist på förutsättningar, frågor som inte ställs leder heller inte till effektiva förändringar och långa avstånd skapar fortfarande ett fysiskt distanserat ledarskap. Praktiken ska fortgå och utvecklingen ska drivas framåt vilket görs med ett meningsskapande och en vision om delaktighet för alla verksamma inom förskolan.
6
Gabriel, Maria, and Haneen Allos. "Ledarens roll i förskolan : En studie om förskollärares syn på ledarskap." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32100.
Full textAbstract:
Detta är en studie där elva förskollärare på fyra olika förskolor beskriver hur deser på sin ledarroll i förskolan. Studiens syfte har varit att belysa förskollärarnas syn på ledarskap och hur de gör för att skapa bra relationer till sin omgivning samt hur de utvecklar sitt ledarskap. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att samla in material. Resultatet visade att förskollärarna belyste att kunskap om ledarskap är viktigt för att vara en bra ledare och att ledaren kan anpassa sin ledarroll utifrån olika situationer. Av informanternas utsagor framgår att en fungerande relation med kollegor och barn är beroende av ledarens förmåga att vara tydlig, öppen och ha ett lämpligt förhållningssätt. Resultatet visade även att förskollärarna utvecklar sitt ledarskap genom fortbildningar, självkritik och reflektion. Slutsatsen av denna studie visar att ledarens egenskaper och förhållningssätt bidrar till bättre kvalitet i förskolan samt till att samarbetet med både barn och kollegor stärks.
7
Rodriguez, Antonio. "Ledarskap i förskolan : En diskursanalys av tävlingsbidrag i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-268827.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien har varit att belysa och analysera de diskursiva konstruktionerna av begreppet pedagogiskt ledarskap i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse i kategorin förskola. De frågor som jag har svarat på är vilka diskurser kring pedagogiskt ledarskap kan identifieras i förskolechefers deklarationer i bidragen och hur begreppet pedagogiskt ledarskap konstrueras i dessa bidrag. Metoden jag har använt för att genomföra studien har varit diskursanalys. Studieobjekt har varit de fyra sista tävlingsbidragen som har vunnit kvalitetsutmärkelsepriset. I dessa bidrag har jag fokuserat på de frågorna som förskolecheferna har svarat på i rubriken chef- och ledarskap. I min diskursanalys har jag använt mig av diskursteorin som analysverktyg. Utifrån de redskap som diskursteorin innehåller har jag utvecklat de analytiska begreppen som konstrueras och konstruerar de diskurser som formar begreppet pedagogiskt ledarskap. Studiens resultat har visat att det går att urskilja två dominerande diskurser i relation till pedagogiskt ledarskap, New Public Management och Reggio Emilias approach. Dessa två diskurser formar i sin tur sättet hur ledarskapet framställs i bidragen. Studiens slutsats visar att det pågår en kamp mellan de dominerande diskurserna. I den kampen är New public management den diskursen som på ett kontingent sätt har en hegemoni i de analyserade bidragen.
8
Karlsson, Åsa, and Monica Vikström. "Samlingens pedagogiska syfte : En fråga om kompetenta pedagoger, pedagogisk dokumentation, läroplan för förskolan 2010 och ledarskapets betydelse." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-14876.
Full textAbstract:
Avsikten med undersökningen är att klarlägga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill även efterforska vad som styr innehåll, lärande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi använt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollärare och förskolechefer. Undersökningen har utförts på kommunala och privata förskolor i två större kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollärarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lärande främst utifrån sång, rörelse och matematik, vilket går att härröra till Läroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). När det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi däremot inte att alla delar som kartläggning, planering, utvärdering och uppföljning för att synliggöra barns lärande och för att utveckla verksamheten förekommer.
9
Jansson, Anette. "Ledarskap i förskolan : En kvalitativ undersökning av förskollärares uppfattningar av begreppet ledarskap i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34445.
Full textAbstract:
This is a study where five preschool teachers with different work experience are interviewed around the concept of leadership in preschool. The purpose of the study has been to visualize variations in the perceptions of leadership and the leadership role based on a phenomenographic approach. In order to gather data for the study, qualitative interviews have been used. The result of the study shows that there is a variation in the perceptions of leadership and that the same individual can have several different perceptions about the concept, depending on past experience and or external factors. These factors may be colleagues' professional experience and or guidance documents. The compilation of the material shows the importance of common rules and approaches in the work team, which in turn leads to the erosion of the limit of leadership. The conclusion of this study is that a major role of responsibility is not perceived automatically and interpreted as a clearer leadership role.
10
Fridén, Malin. "Återvinning i förskolan : pedagogers syn och arbetssätt." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26368.
Full textAbstract:
I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till olika konsekvenser för natur och djur. Hållbar utveckling är ett begrepp som nämns i och med detta. Återvinningen är en del i arbetet med att nå hållbar utveckling, där syftet med återvinningen är att använda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så ska pedagogerna utveckla barns förståelse för de olika kretsloppen och hur människor, samhälle och natur påverkar varandra. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolorna arbetar med återvinning, samt synliggöra pedagogernas syn på det. Involveras barnen i arbetet? Vilka möjligheter finns det med arbetet med återvinning? Ser pedagogerna några hinder? Hur viktigt anser de att återvinning i förskolan är för miljön? Metoden för studien är en kartläggande undersökning med enkät samt kvalitativ intervju som komplement. Den baseras på en mindre kommun i Södermanlands län där 5 centrala och 2 landsbygd förskolor ingick i studien. Resultatet visar en enighet i svaren kring återvinning bland personalen. Dock med vissa skillnader.
Books on the topic "Pedagogiskt ledarskap i förskolan"
1
Utbildningsdepartementet, Sweden. Tydligare ledarskap i skolan och förskolan: Förslag till en ny rektorsutbildning. Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet, 2007.
Find full text