To see the other types of publications on this topic, follow the link: Pedagogiskt ledarskap i förskolan.
Dissertations / Theses on the topic 'Pedagogiskt ledarskap i förskolan'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Pedagogiskt ledarskap i förskolan.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Torstensson, Emmy. "Pedagogiskt ledarskap under förstoringsglaset : En kvalitativ undersökning om det pedagogiska ledarskapet i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21157.
Full textAbstract:
Sammanfattning Detta arbete handlar om att undersöka ledarrollerna hos förskollärarna i förskolan och för att se om ledarrollerna förändras när situationen förändras. Det handlar om att undersöka vilka egenskaper en pedagogisk ledare bör ha och om förhållningssättet gentemot barnen förändras när rollerna byts ut. Syftet med undersökningen är att undersöka vad ledarskap innebär för förskollärarna och om det finns skillnader eller likheter mellan deras ledarroller i planerade och mindre planerade situationer i förskolans verksamhet samt även undersöka om förskollärarnas förhållningssätt påverkas om de byter ledarroller. Forskningsmetoden som används är en kvalitativ undersökning där observation och intervju användes som komplettering. Totalt medverkade fyra förskollärare i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att en pedagogisk ledare bör enligt förskollärarna vara lyhörd, lugn, sprida trygghet omkring sig samt att se till varje barn och dess utveckling. Vidare visar resultatet att förskollärarna byter sina ledarroller beroende på vilka situationer de är i. De har en roll i samlingssituationen och en annan roll i tambursituationen även om de själva inte tyckte att det ändrades. Även om rollerna ändrades så gör inte förhållningssättet det och pedagogerna anser att de alltid behandlar barnen rättvist och omsorgsfullt.
2
Evehag, Petra, and Hannah Kyrck. "Mitt ledarskap : En kombinerad studie om ledarskap i förskolan – ur pedagogers perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39685.
Full textAbstract:
Denna undersökning syftar till att få djupare insikt i vilken uppfattning om pedagogiskt ledarskap som finns hos verksamma inom förskolan, detta för att fokus på ledarskapet inom skolan ökar och ingen tydlig definition av begreppet finns. Detta görs genom en webb-baserad enkät som riktar sig åt alla som arbetar i förskolans verksamhet. Resultatet visar på vissa gemensamma uppfattningar som kollegialt lärande, fokus på barns delaktighet och inflytande samt egenskaper som ödmjukhet och lyhördhet. Slutsatsen vi drar är att det finns en röd tråd i de verksammas uppfattning men att mer forskning behövs om ledarskapet inom förskolan, både på en teoretisk som praktisk nivå.
3
Kilander, Mikaela. "Ledarskap i förskolan : Pedagogens ledarroll i förhållande till barngruppen." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-158680.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på ledarskap i förhållande till barngruppen. Hur de definierar ledarskap i förskolan och hur de upplever och hanterar sin ledarroll. Detta har skett genom en intervjustudie och i förhållande till fenomenologisk teori. Ett av de mest centrala resultaten som framkom utgjordes av vikten av att barnen känner sig trygga i förskolan. Det framkom att det är viktigt att pedagogen är lyhörd och utvecklar en trygg och tillitsfull relation till barnen samt finns där för att hjälpa dem. Även betydelsen av att pedagogerna känner trygghet i sin ledarroll togs upp, vilken visat sig utvecklas med åren och påverkas av samarbetet i arbetslaget. Denna trygghet visade sig vara en förutsättning för att barnen ska känna sig trygga. Två andra viktiga aspekter av ledarskapet var dels att ge barnen inflytande och dels att de samtidigt behöver gränser och struktur. Min slutsats är att trygghet inom arbetslaget, hos de enskilda pedagogerna och genom detta även hos barnen, är det centrala för att ledarskapet och verksamheten ska fungera på ett bra sätt.
4
Moilanen, Carolina, and Martina Rydhög. "Samlingen i förskolan : om ledarskap och barns inflytande." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12328.
Full textAbstract:
Samlingen är en integrerad del av den svenska förskolan och den cirkulära samlingen härstammar ur Fröbelpedagogiken. Vår studie handlar om pedagogers syn på samlingen samt hur de införlivar demokratin i samlingen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi sett olika tillvägagångssätt i samlingen som pedagogerna använt sig av.Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi där vi använt oss av intervjuer för insamlandet av data. Intervjuerna har genomförts med tio ordinarie pedagoger på fyra avdelningar i en kommun i södra Sverige.Genom individuella intervjuer vill vi belysa pedagogers syn på den cirkulära samlingen som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver organisation och sitt ledarskap för att främja barnens delaktighet och in flytande.Pedagogerna i intervjuerna är överens om att barn ska ha inflytande i samlingen samt att barns intresse och behov ska styra samlingens form. Det råder även en konsensus om att samling inte passar alla barn. Då måste pedagoger bemöta de barn som inte vill eller klarar av en samling där hela gruppen är närvarande. På flera avdelningar väljer pedagogerna att dela upp barngruppen i mindre grupper för att kunna ge alla barn tal-utrymme.
5
Hammarberg, Theresa. "Ledarskapet i förskolan : Förskolechefer med ansvar för flera förskolor." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-149712.
Full textAbstract:
Då samhället har förändrats och även påverkat förskolans värld kan det idag vara så att en förskolechef ansvarar för flera förskolor. Det kan betyda att förskolechefen får svårt att hinna med att besöka förskolorna och pedagogerna som är verksamma där. Syftet är att studera ledarskapet på några av förskolorna. Min frågeställning handlar om hur förskolechefen beskriver ledarskapet och hur pedagogerna beskriver ledarskapet i förskolan där förskolechefen inte sitter placerad. Vad har de anställda och deras chef för uppfattningar om ledarskapet i förskolan? Studien har gjorts utifrån en kvalitativ metod med tio intervjuer med förskolechefer, ledningsgrupp med arbetslagsledare, utvecklare och pedagoger på fältet. Metodansatsen görs med fältforskning med intervjuer och deltagande observationer och fältanteckningar. Ett resultat som visar att förskolecheferna fortfarande är belastade med administration och har som mål att bli mer pedagogiska ledare på fältet. En pedagogisk utvecklare behöver bli flera för att hinna möta upp pedagogerna på fältet. Arbetslagsledarna har antingen valt bort uppdraget och de som är kvar har fått mer administration och fler förskolor att besöka. Analysen synliggör ett förändringsarbete som förskolecheferna står inför och med ett transformativt och samproducerat ledarskap leder förskolecheferna organisationen framåt. Diskussionen synliggör en brist på förutsättningar, frågor som inte ställs leder heller inte till effektiva förändringar och långa avstånd skapar fortfarande ett fysiskt distanserat ledarskap. Praktiken ska fortgå och utvecklingen ska drivas framåt vilket görs med ett meningsskapande och en vision om delaktighet för alla verksamma inom förskolan.
6
Gabriel, Maria, and Haneen Allos. "Ledarens roll i förskolan : En studie om förskollärares syn på ledarskap." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32100.
Full textAbstract:
Detta är en studie där elva förskollärare på fyra olika förskolor beskriver hur deser på sin ledarroll i förskolan. Studiens syfte har varit att belysa förskollärarnas syn på ledarskap och hur de gör för att skapa bra relationer till sin omgivning samt hur de utvecklar sitt ledarskap. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att samla in material. Resultatet visade att förskollärarna belyste att kunskap om ledarskap är viktigt för att vara en bra ledare och att ledaren kan anpassa sin ledarroll utifrån olika situationer. Av informanternas utsagor framgår att en fungerande relation med kollegor och barn är beroende av ledarens förmåga att vara tydlig, öppen och ha ett lämpligt förhållningssätt. Resultatet visade även att förskollärarna utvecklar sitt ledarskap genom fortbildningar, självkritik och reflektion. Slutsatsen av denna studie visar att ledarens egenskaper och förhållningssätt bidrar till bättre kvalitet i förskolan samt till att samarbetet med både barn och kollegor stärks.
7
Rodriguez, Antonio. "Ledarskap i förskolan : En diskursanalys av tävlingsbidrag i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-268827.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien har varit att belysa och analysera de diskursiva konstruktionerna av begreppet pedagogiskt ledarskap i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse i kategorin förskola. De frågor som jag har svarat på är vilka diskurser kring pedagogiskt ledarskap kan identifieras i förskolechefers deklarationer i bidragen och hur begreppet pedagogiskt ledarskap konstrueras i dessa bidrag. Metoden jag har använt för att genomföra studien har varit diskursanalys. Studieobjekt har varit de fyra sista tävlingsbidragen som har vunnit kvalitetsutmärkelsepriset. I dessa bidrag har jag fokuserat på de frågorna som förskolecheferna har svarat på i rubriken chef- och ledarskap. I min diskursanalys har jag använt mig av diskursteorin som analysverktyg. Utifrån de redskap som diskursteorin innehåller har jag utvecklat de analytiska begreppen som konstrueras och konstruerar de diskurser som formar begreppet pedagogiskt ledarskap. Studiens resultat har visat att det går att urskilja två dominerande diskurser i relation till pedagogiskt ledarskap, New Public Management och Reggio Emilias approach. Dessa två diskurser formar i sin tur sättet hur ledarskapet framställs i bidragen. Studiens slutsats visar att det pågår en kamp mellan de dominerande diskurserna. I den kampen är New public management den diskursen som på ett kontingent sätt har en hegemoni i de analyserade bidragen.
8
Karlsson, Åsa, and Monica Vikström. "Samlingens pedagogiska syfte : En fråga om kompetenta pedagoger, pedagogisk dokumentation, läroplan för förskolan 2010 och ledarskapets betydelse." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-14876.
Full textAbstract:
Avsikten med undersökningen är att klarlägga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill även efterforska vad som styr innehåll, lärande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi använt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollärare och förskolechefer. Undersökningen har utförts på kommunala och privata förskolor i två större kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollärarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lärande främst utifrån sång, rörelse och matematik, vilket går att härröra till Läroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). När det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi däremot inte att alla delar som kartläggning, planering, utvärdering och uppföljning för att synliggöra barns lärande och för att utveckla verksamheten förekommer.
9
Jansson, Anette. "Ledarskap i förskolan : En kvalitativ undersökning av förskollärares uppfattningar av begreppet ledarskap i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34445.
Full textAbstract:
This is a study where five preschool teachers with different work experience are interviewed around the concept of leadership in preschool. The purpose of the study has been to visualize variations in the perceptions of leadership and the leadership role based on a phenomenographic approach. In order to gather data for the study, qualitative interviews have been used. The result of the study shows that there is a variation in the perceptions of leadership and that the same individual can have several different perceptions about the concept, depending on past experience and or external factors. These factors may be colleagues' professional experience and or guidance documents. The compilation of the material shows the importance of common rules and approaches in the work team, which in turn leads to the erosion of the limit of leadership. The conclusion of this study is that a major role of responsibility is not perceived automatically and interpreted as a clearer leadership role.
10
Fridén, Malin. "Återvinning i förskolan : pedagogers syn och arbetssätt." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26368.
Full textAbstract:
I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till olika konsekvenser för natur och djur. Hållbar utveckling är ett begrepp som nämns i och med detta. Återvinningen är en del i arbetet med att nå hållbar utveckling, där syftet med återvinningen är att använda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så ska pedagogerna utveckla barns förståelse för de olika kretsloppen och hur människor, samhälle och natur påverkar varandra. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolorna arbetar med återvinning, samt synliggöra pedagogernas syn på det. Involveras barnen i arbetet? Vilka möjligheter finns det med arbetet med återvinning? Ser pedagogerna några hinder? Hur viktigt anser de att återvinning i förskolan är för miljön? Metoden för studien är en kartläggande undersökning med enkät samt kvalitativ intervju som komplement. Den baseras på en mindre kommun i Södermanlands län där 5 centrala och 2 landsbygd förskolor ingick i studien. Resultatet visar en enighet i svaren kring återvinning bland personalen. Dock med vissa skillnader.
11
Öhman, Charlotte. "Pedagogiskt ledarskap i förskola : - en intervjustudie av fem förskolechefer." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27766.
Full textAbstract:
Den här studien syftar till att tillföra ny kunskap om pedagogiskt ledarskap i förskola. Den behandlar hur förskolechefer uttrycker sig om kontextens betydelse för ett pedagogiskt ledarskap, hur interaktion kan leda till ett förändrat kunnande och olika verktygs betydelse för att nå ett sådant kunnande. Studien har genomförts med individuella kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att möten, relationer, tillåtande atmosfär, olikheters värde, vikten av att vara påläst, organisationens betydelse och att leda som förebild är grundläggande faktorer för pedagogiskt ledarskap i de olika kontexterna. Studiens resultat indikerar att interaktion kan leda till förändrat kunnande. Studien påvisar också att artefakter såsom: samtal, olika nätverksformer, kompetensutveckling, lekdagar, majoritetsbeslut, pedagogisk dokumentation, loggböcker, Årsplan, Läroplan för förskolan, vetenskaplig litteratur och forskning, internet, Skolverkets hemsida och IT teknik är viktiga för att ett pedagogiskt ledarskap som är förenligt med förskolans styrdokument och lagar ska kunna utövas. Det skulle vara relevant att utifrån den här studiens resultat fortsätta forska omkring vilka uppfattningar förskollärare har om förskolechefers betydelse för det pedagogiska ledarskapet och det skulle även kunna vara av intresse att vidare undersöka på vilket sätt distribuerat ledarskap påverkar den pedagogiska verksamheten.
12
Erbayraktar, Chamsine Ipek. "Säkerställs kvalitetsarbetet i förskolan? : En vetenskaplig essä om kvalitetsarbete i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41018.
Full textAbstract:
The scientific essay begins with a figuration that will make the needs and guidance visible for the educator. This essay aims to investigate the educators work considering the quality process and where the systematic work take place, In relation to the guidance given by the preschool teacher and the principal of the preschool. I will describe and portray which kind of methods that I will use, and then explain what method means. The method is the scientific essay and is linked to Hermeneutics as a research approach. I will examine through the reflection of different types of perspective, partly my own, Zoias perspective and finally the principle. Further on will I continue with a discussion of different aspects such as the curriculum, criticism of norms, pedagogical leadership, quality-assurance and intercultural pedagogy. Finally, I will then Later on write about the previous research that have been done in this area. I will interlock these types of research with my analysis, so that I eventually can decide the final reflection in the last part called afterword.Denna vetenskapliga essä inleds med en gestaltning som synliggör en pedagogs behov av vägledning och stöttning. Syftet med uppsatsen är att reflektera kring min gestaltning, för att undersöka hur det pedagogiska arbetet i praktiken synliggörs i kvalitetsarbetet. Jag beskriver vilken metod som jag kommer att använda mig utav, och förklarar vad metoden innebär. Metoden är vetenskaplig essä, sammankopplad med hermeneutiken som forskningsansats. Jag undersöker genom att reflektera över dilemmat från tre olika perspektiv som representeras av personer i mitt dilemma. Dessa perspektiv diskuteras vidare i förhållande till olika aspekter från läroplanen, normkritiskt arbete, pedagogiskt ledarskap, kvalitetssäkring och interkulturell pedagogik. Senare skriver jag i delen tidigare forskning om den forskning som gjorts inom området och kopplar denna till min undersökning.
13
Gustafsson, Anncharlotte. "Pedagogiskt ansvarig : en kvalitativ studie om förskollärares tankar kring sitt pedagogiska ansvar." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14532.
Full textAbstract:
In the previous curriculum for the preschool Lpfö 98, the educational responsibility was documented belonging to all the team members. On the 1st of July 2011 a new curriculum was introduced to the preschool, Lpfö 98/10, where it is documented that the educational responsibility now belongs to the preschool teachers. According to curriculum experts at the Swedish school board this educational responsibility is not new, just a clarification of the preschool teacher’s educational responsibility. This study is a qualitative study and the purpose was to interview the preschool teachers about their thoughts concerning their educational responsibility. The purpose was also to examine if their educational responsibility has affected their role in the team at the preschool and if they believe that this has any significance for their profession. My result of the study shows that the educational responsibility of the preschool teachers now has been clarified and that they should take a leading role in the team towards the goals that are set for the preschool. This leading role that the preschool teachers now must take has been compared to a leadership which in my study has been exercised in many different perspectives. In my study it has also emerged that the clarification of the educational responsibility gives hope to the preschool teachers of a higher status for the preschool teacher profession.
14
Samadragja, Nettie, and Malin Frödin. "Ledarskapets betydelse för arbetet med pedagogisk dokumentation : En diskurspsykologisk studie av rektorers resonemang om pedagogisk dokumentation i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45155.
Full textAbstract:
Pedagoger möter utmaningar i arbetet med dokumentation och det är rektorn som bedriver förskolan och ansvarar för att höja utbildningens kvalitet. Studiens syfte är därmed att ta reda på vilka diskurser som kommer till uttryck i rektorers resonemang om dokumentationsarbetet på förskolan samt belysa de uttalanden som rektorerna ger uttryck för om stödet till pedagogers arbete med pedagogisk dokumentation. De resultat som presenteras i föreliggande studie har för avsikt att bidra till utvecklingen av arbetet med pedagogisk dokumentation på förskolan där rektorers pedagogiska ledarskap är medel för utbildningens kvalitetsutveckling. Studiens vetenskapsteoretiska grund är socialkonstruktionismen med en metodologisk utgångspunkt i diskurspsykologin, där rektorers tal analyserats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av ostrukturerade intervjuer, där vi i samtal med rektorerna fick ta del av deras version av verkligheten. Studien visar att ett närvarande ledarskap prioriteras av rektorerna i stödet till pedagogernas arbete med pedagogisk dokumentation. Rektorerna ger uttryck för att olika former av stöd erbjuds, utifrån rektorernas förutsättningar, men övertygar om att det är pedagogernas inställning som är avgörande för hur dokumentationsarbetet utvecklas eller försvåras. Resultatet visar att rektorerna uttrycker en avsaknad av en likvärdighet i arbetet med pedagogisk dokumentation för att kunna ge rätt stöd till pedagogerna.
15
Apel, Lisa. "Om mellanledarskap i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194687.
Full textAbstract:
Den svenska förskolan har under de senaste decennierna genomgått förändringar som har inneburit konsekvenser för ledare inom verksamheten. I skollagen (SFS 2010:800) framgår det hur förskolechefen ska samordna och organisera det pedagogiska arbetet. Idag är normen att rektorer i förskolan har ansvar för flertalet förskolor och ur ett distribuerat perspektiv på ledarskap går det att finna olika roller för ledarskap. I den här studien fokuserar jag på en mellanledande roll som innebär att pedagoger har uppdrag att leda sina kollegor samtidigt som de arbetar som lärare i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att bidra till förståelse kring hur den mellanledande rollen konstrueras i förskolan. Utgångspunkten har varit ett perspektiv på ledarskap som skapas i social process, där ledarskap ses som en produkt av mellanmänskliga faktorer. För analys av data har Weicks (1995) teori om meningsskapande använts. Studiens utformning har en kvalitativ ansats och för insamling av empiri har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med mellanledare inom kommunal förskola i en stor stad i Sverige. Studiens resultat visar att mellanledaren befinner sig i en skärningspunkt mellan att vara ledare och lärare i verksamheten. Det framgår att det finns situationer där mellanledare beskriver att de utför fler arbetsuppgifter än vad som egentligen är menat att ingå i den formella rollen samt att gränsen för rollens uppdrag kan vara svår att förhålla sig till. Studiens resultat lyfter slutligen mellanledarens position som en viktig del i verksamheten då mellanledaren har en unik position mellan kollegor och rektor. Studien kompletterar även tidigare forskning inom fältet genom att dels synliggöra att positionen som mellanledare i den svenska förskolan finns. Och även genom att bekräfta att det är en nyckelroll för ledning då rollen utgår från praktiken i förskolan.
16
Johansson, Maria, and Mona Johansson. "Det finns ju ingen universallösning : En studie om förskolläraresledarskap i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24060.
Full textAbstract:
Vårt intresse för förskollärares ledarskap i förskolan grundar sig i att vi upplevt att ledarskap inte är ett prioriterat utvecklingsområde och att vi mött många olika varianter av ledare efter att ha arbetat i många år inom förskolan Att detta område är angeläget att studera bekräftas också av de få studier som fokuserar just på förskollärares ledarskap i arbetet med barnen . Således har vi valt att skriva om ledarskap i detta examensarbete i vår utbildning till förskollärare för pedagogiskt verksamma. Men vad omfattar ledarskap egentligen i förskollärares profession hur går tankarna vilka olika ledarskapsstrategier framträder ur förskollärarnas beskrivningar och hur har de fungerat i barngruppen är våra funderingar. Syftet är att undersöka vilka olika ledarskapsstrategier som framträder ur förskollärares beskrivningar av sitt arbete med barnen. Till syftet hör också att undersöka förskollärares erfarenheter av hur olika strategier av ledarskap har fungerat i barngruppen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som metod där datainsamlingen har utförts på två olika enheter med sju förskollärare i Hallands län. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. I resultatet framgår förskollärarnas beskrivning av ett väl fungerande ledarskap i termer av till exempel flexibilitet och vikten av tydlighet Exempel på frågan om ett ledarskap som fungerar mindre väl var inte lika utförlig besvarad och beskrevs i termer av att vara otydlig och icke flexibel. Utifrån studiens resultat framgår det att de fyra ledarstilarna demokratiska-, auktoritära-, låt gå- och situationsbaserade ledarstilarna fortfarande är aktuella. Vi kunde urskilja att den demokratiska och situationsbaserade ledarstilen fungerade varje gång, den auktoritära fungerade delvis och det kunde utläsas av resultatet att det hade sin grund i hur pedagogen använde den. Däremot fungerade inte ledarstilen låt gå överhuvudtaget .
17
Östergård, Angelina. "Ledarskap i förskolan : En observationsstudie om vilka ledarskapsstilar som förekommer i samlingar på en förskola." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-337165.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att få en insikt för vad ledarskap kan innebära i praktiken under samlingar på en förskola, där fokus för studien är på förskollärarens agerande i barngruppen. Forskningsfrågorna för den här studien är; Vilka ledarskapsstilar går att urskilja under observationerna i samlingarna? Går det att använda en observationsmodell gjord för att undersöka lärare i skolan, för att skilja ut olika ledarskapsstilar under samlingar i förskolan? Studien har grund i ett sociokulturellt perspektiv och metoden för studien är en egen observationsmodell som är baserad på Theo Wubbels (2011) definitioner av ledarskap och undersökande observationsmodell. Modellen har använts för att observera tre förskollärares ledarskap i samlingar, två gånger var. Resultatet från observationerna visade att förskollärarna använde olika ledarskapsstilar beroende på situation, vilket kan bero på att ett situationsanpassat ledarskap behövs för att bedriva en samling för att tillgodose positiva effekter på barns utveckling i sociala och emotionella färdigheter. I diskussionen framkommer det att flera faktorer kan påverka förskollärarnas ledarskap och att alla ledarskapsstilar går att observeras med hjälp av observationsmodellen men interpersonellt ledarskap kräver mer analys för att synliggöras.
18
Lindström, Cecilia. "Vad är undervisning? : Om erövringen av undervisningsbegreppet i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67847.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att belysa undervisningsbegreppet i förskolans kontext och undersöka i vilken utsträckning det är diskuterat och begripliggjort i förskolan. I denna studie undersöks även förskollärarnas inställning till att begreppet nu skrivs in i förskolans läroplan samt vilka aspekter de anser som betydelsefulla för kvaliteten i förskolans undervisning. Min teoretiska utgångspunkt grundar sig i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med en förståelsebaserad orientering. Jag tar också avstamp i ett pedagogiskt perspektiv på kvalitet. Studiens empiriska grund har utgjorts av en enkätundersökning med 1616 förskollärare i 91 olika kommuner. Resultatet visar att det finns samband mellan förskolechefens ledarskap och i vilken utsträckning förskollärare upplever att undervisningsbegreppet har diskuterats och begripliggjorts i deras verksamhet. Det finns dock ingenting i denna studie som tyder på att utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet eller organisatoriska förutsättningar skulle påverka förskollärares inställning till att undervisningsbegreppet nu skrivs in i förskolans läroplan. Relationer, samspel och kommunikation lyfts fram som betydelsefulla aspekter för kvaliteten i förskolans undervisning, vilket stämmer väl överens med tidigare forskning. Slutsatsen är att förskollärarna själva behöver vara delaktiga i erövringen undervisningsbegreppet i förskolan och att förskolechefen har en viktig roll i att skapa förutsättningar för detta. Undervisning och kvalitet kan utifrån denna studie förstås som intersubjektiva begrepp som skapas i mötet mellan förskollärare, barn och läroplansmål.This study aims to highlight the concept of teaching and illustrate to what extent it is discussed and understood in preschool and the importance of the preschool director's leadership in this. The aim is also to clarify how preschool teachers' attitude towards the word teaching is affected by factors such as educational background, work experience and organizational conditions. With this paper, I would also like to show what different aspects preschool teachers emphasize as important for the quality of preschool teaching. My theoretical foundation is based on social constructivism with understanding-based perspectives. The study is also based on an educational perspective on quality. The empirical foundation is based on surveys with 1616 preschool teachers in 91 different municipalities. The result shows that there is a correlation between to what extent the concept of teaching is discussed and understood in preschool and the preschool director’s leadership. There is nothing in this study, however, that suggests that educational background, work experience or organizational conditions would affect preschool teachers' attitude towards the concept of teaching. Relationships, interaction and communication are emphasized as important aspects of quality in preschool teaching. These aspects are also highlighted in previous research. The conclusion is that preschool teachers themselves need to be involved in the conquest of the concept of teaching in preschool, and that the preschool director have an important role in creating good conditions for this. Based on this study teaching and quality can be understood as intersubjective words that are created in the meeting between preschool teachers, children and curriculum aims.
19
Hultman, Therése. "”Så länge politiker och journalister säger ”dagis” kan inte vår status höjas” : En intervjustudie med rektorer i förskolan om professionens förändrade yrkestitel." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54911.
Full textAbstract:
Syftet med aktuell studie är att undersöka vad den ändrade titeln från förskolechef tillrektor kan innebäraför yrkesuppdraget. I studien undersökshur yrkesuppdragethar definierats i läroplaner och styrdokument genom åren för att få en fördjupad förståelse för hur yrkesuppdragethar skrivits fram.Utgångspunkthar tagitsi den teoretiska ansatsen avFoucaults perspektiv på makt.I denkvalitativastudien harsju rektorer i förskolanintervjuats. Intervjuerna visar att förutsättningarna för uppdraget ser väldigt olika ut, med olika stora enheter och olika ledningsorganisation, vilket främst påverkar rektorernas möjlighet att verka som pedagogiska ledare. I studien lyftshur chefskapet i förskolan har beskrivits historiskt i styrdokument. Rektorerna i dennastudie menar att fortbildning för rektorer i förskolan i form av rektorsprogrammet blir en viktig del för att höja kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Men främst lyfter de att deras ändrade yrkestitel kan innebära ökad status för förskolan i allmänhetens ögon och att de själva kan mötasmer respektfullti och med denna titel. Effekterna av professionensförändrade yrkestiteltror de kan ta tid då det behöver implementeras på alla håll. Först och främst måste alla huvudmän använda sig av rätt benämning och sedan måste även samhället, med politiker och journalister i spetsen, använda rätt vokabulär när detkommer till förskolans kontext.
20
Sunnerberg, Ewa-Brith. "Förskolechefens ledarskap : i skärningspunkten mellan diskurser - en styrning på distans." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-307232.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att utifrån ett maktperspektiv undersöka hur juridisk, ideologisk och ekonomisk styrning tillsammans med uppföljning och utvärdering påverkar och påverkas av förskolechefens pedagogiska ledarskap i förskolan. Fokus har varit kvalitetsbegreppet, systematiskt kvalitetsarbete och dess eventuella påverkan på förskolans praktik och förskolechefens möjligheter att genomföra sitt pedagogiska ledarskap. De metoder som använts är dokument och litteraturstudier, intervju med några få öppna frågor samt en ytlig form av diskursanalys av enkätsvar från en tidigare av annan forskare genomförd studie. Som analysverktyg har även olika begrepp ur Michel Foucaults maktanalytik använts. Studieobjektet i studien har varit pedagogiskt ledarskap i och styrning av förskolans kvalitetsutvecklande praktik, som del i ett större sammanhang. Kunskapsobjektet var de diskurser om makt (olika former av styrning) och ledarskap och eventuella konflikter mellan dessa perspektiv som finns i förskolechefens praktik. Studiens resultat visade att styrsystemets fyra delsystem alla existerar som parallella dominerande diskurser i Förskolechefens operativa praktik, vilket påverkar dennes möjlighet att fatta beslut och genomföra handlingar. Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att metodvalet för systematiskt kvalitetsarbete har inverkan på Förskolechefens pedagogiska ledarskap och även indirekt på förskolans praktik.
21
Thomsson, Wejnefalk Elinore. "Den kvalitativa diskursen? : En essä om makt, New Public Management och frågan om kvalitet i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43948.
Full textAbstract:
The aim of this text is to critically analyse which discursive power dynamics have been o fimportance in the evolution of the modern preschool. What are the underlying motives that led to the systematisation that has become so prevalent in our profession, and what changes has this led to in the preschool organization over time? From the 1990’s there has been a shift in the discourse concerning general welfare in Sweden, of which preschools are a part. With the introduction of New Public Management concepts such as quality, systematisation and competitiveness have become a part of the vocabulary in preschools. The introduction of these concepts has been instrumental in the creation of growt hand higher quality through a market-based approach and through systematic quality assurance. I wish to show through this text that this has largely been counterproductive. This shift in the discourse has not only created a new conceptual starting point but it also led to a differentiation in the roles associated with preschools as a workplace where the preschool teachers are given more and more responsibilities while the childcare workers are being made more invisible both in legislature and the curriculum. There has been an elevation in status for preschool teachers, however at the expense of both the organization and the childcare workerprofession. With the introduction of market orientation in Swedish education we are today expected to act according to a competitive approach where we are vying with others to attract custodians to our preschool. This has in turn led to a general view of custodians as customers. However, with the usage of the word customer there is an expectation of adaptability in orderto maintain our competitiveness in relation to the wishes of the customer. In this text I thereby discuss if this is an applicable terminology in the context of preschools and whether we are able to maintain the purpose of our profession when confronted with custodians as customers. This essay also discusses the importance of resisting and reclaiming the discourse occurring in preschools. We are constantly being influenced in our approach of ourselves through the societal view of our profession and I wish to show how we through trust, a sense of community and peer learning could create a scientific foundation for our continued work. We should create our own legitimacy and professional identity. It is through this communal identity and approach that we can resist and reclaim the preschool discourse.
22
Al, Barati Fauzia, Anette Ekström, and Sisko Räisänen. "Det särskilda ansvaret : en studie om förskollärares tolkning av sin roll i den reviderade läroplanen för förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20798.
Full textAbstract:
BAKGRUND:Den nya skollagen ligger till grund för att införa förskolan helt i skolväsendet som en egen skolform. I den reviderade läroplanen har en ny rubrik skrivits in där förskollärarna har fått ”ett särskilt ansvar”, i den pedagogiska verksamheten. Den reviderade läroplanen börjar gälla första juli 2011. I litteraturen i bakgrunden tar vi upp bakåtliggande orsaker till den reviderade läroplanen samt förskolans pedagogik, kvalité och pedagogisk ledarskap.SYFTE:Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares tolkningar av det särskilda ansvaret i den reviderade läroplanen samt att ta reda på hur vanligt förekommande dessa tolkningar är till en större grupp förskollärare.METOD:Den första delen i studien är kvalitativ och bygger på intervjuer från 10 förskollärare från olika stadsdelar. Den andra delen i studien är kvantitativ med påstående satser från den första delen av studien och vänder sig till en större grupp förskollärare spridda över flera stadsdelar. Verktyget för den kvantitativ delen i studien är webbenkäter och antalet förskollärare som deltog är 55 förskollärare av 102.RESULTAT:Resultatet visar sig att förskollärarens tolkningar av det särskilda ansvaret är mycket innehållsrikt. Förskollärarna beskriver sin roll utifrån många olika perspektiv vad det nya kravet kan komma att innebära för förskolläraren. Det kommer att innebära stora skillnader från förskola till förskola, från arbetslag till arbetslag och från förskollärare till förskollärare, hur det nya kravet kommer att gestaltas i den pedagogiska verksamheten. I studien trots skillnaderna har övervägande andelen av förskollärarna svarat att förändringarna kräver utökad planeringstid både, individuellt och i arbetslaget.Program: Lärarutbildningen
23
Kronbrink, Moa, and Toni Azar. "”Man vill ha en ledning som visar vägen och stöttar” : En jämförelse mellan skolledares och pedagogers uppfattningar i förhållande till de nationella riktlinjerna kring pedagogiskt ledarskap." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139401.
Full textAbstract:
Pedagogiskt ledarskap är ett mångfaldigt begrepp där många olika definitioner förekommer och tillämpas. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar inom skolmiljöer uppfattar begreppet i förhållande till nationella riktlinjer. De nationella riktlinjerna räknas i studien som Skolinspektionens definition av pedagogiskt ledarskap. Frågeställningen som används avser att synliggöra hur begreppet uppfattas av ledare och pedagoger inom förskolan och skolans värld i förhållande till de nationella riktlinjer som finns kring begreppet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med 15 pedagoger och ledare genomfördes och där sedan en tematisk analys tillämpades för att förstå datamaterialet. Resultatet visar två olika definitioner av begreppet, en definition utifrån ledare med fyra teman och en annan utifrån pedagoger med fyra teman. I dessa definitioner kunde två avvikande teman hittas, pedagogerna sökte en vägledande ledare och ledarna ansåg att balansen i relationen mellan pedagog och ledare var betydelsefull för ett pedagogiskt ledarskap. Analysen är uppdelad mellan ledares och pedagogers uppfattning av pedagogiskt ledarskap, detta för att undersöka skillnader i uppfattningarna beroende på vilken roll i skolverksamheten de innefattade. De två olika definitionerna jämförs i diskussionen med den definition som Skolinspektionen använder sig av vid kvalitetsgranskningar och tillsyner för skolverksamheter i Sverige.
24
Dahlström, Annika. "Kommunalt stöd för utomhuspedagogik i förskola och skola?" Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-441.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att få en ökad förståelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssättet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som användes i undersökningen var enkätundersökning i form av ett frågeformulär som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsområden. Vidare utfördes två inspelade intervjuer med en skolchef och en trädgårdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv inställning till arbetssättet och att flera skolgårdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick själva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa på upprustningar av deras utemiljöer. Skolledarna stöttade och uppmuntrade personalen genom individuell kompetensutveckling inom utomhuspedagogik. Det studien kom fram till var att det kommunala stödet för utomhuspedagogik var övergripande positivt. Utifrån skolchef och skolledarnas synvinkel uppmuntrades personalen att själva komma med förslag och idéer som ska leda till utveckling av utomhuspedagogik Författarens tolkning var att skolgårdarnas utveckling berörs med större fokus än förskolegårdens utveckling därför att förfarandet i att få ekonomiskt stöd hade olika utgångslägen.
25
Eurén, Janna. "Digitalisering i förskolan : Betydelsen av IKT för barns lärande och utveckling." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156468.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om förskollärares och förskolechefers tankar och erfarenheter gällande arbetet med digitalisering i förskolan och hur digitala verktyg kan underlätta för barn i behov av särskilt stöd. För att få svar på syftet och forskningsfrågorna användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sju förskollärare på tre olika förskolor och två förskolechefer intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades efteråt ordagrant. Studien utgick från det sociokulturella och det specialpedagogiska relationella perspektivet på lärande med en hermeneutisk ansats och i resultatet framkom att förskollärarna är övervägande positiva till digitaliseringen. Däremot kände de sig osäkra på metoder och arbetssätt och ingen av förskollärarna hade särskilt stor erfarenhet av digitala verktyg i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visade även att förskolecheferna lägger mycket av ansvaret på förskollärarna att utveckla arbetet med digitaliseringen samtidigt som förskollärarna själva efterfrågade mer kompetensutveckling och stöd av sina chefer gällande digitaliseringen. Utifrån resultatet blev slutsatsen att arbetet med digitalisering i förskolorna behöver bättre struktur och planering för att barnens lärande och utveckling på bästa sätt ska gynnas. Både förskollärarna och förskolecheferna behöver mer kunskap gällande aktuell forskning kring till exempel hur apparna skall väljas ut, men även vad gäller betydelsen av samspelet mellan barnen och de vuxna som en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Personalen behöver få tid till kompetensutveckling och planering och chefernas ledarskap behöver bli mer aktivt och närvarande om förskollärarna ska känna sig trygga i arbetet med digitaliseringen.The purpose of this study was to gain more knowledge about the preschool teachers' and preschool managers' thoughts and experiences regarding the work with digitalisation in preschool and how digital tools can facilitate children in need of special support. In order to get an answer to the purpose and research questions, qualitative method was used with semi-structured interviews. Seven preschool teachers at three different preschools and two preschool managers were interviewed. The interviews were recorded and transcribed verbatim afterwards. The study was based on the socio-cultural and the special educational relational perspective on learning with a hermeneutic approach, and in the result it emerged that preschool teachers are predominantly positive for digitalisation. However, they felt unsure of methods and working methods and none of the preschool teachers had much experience of digital tools in the work with children in need of special support. The results also showed that the preschool managers put much of the responsibility on preschool teachers to develop the work with digitalisation while at the same time the preschool teachers themselves demanded more skills development and support from their managers regarding digitalisation. Based on the result, the conclusion was that the work with digitalisation in preschools needs better structure and planning in order to best promote children's learning and development. Both the preschool teachers and the preschool managers need more knowledge regarding current research on, for example, how the apps should be selected, but also with regard to the importance of the interaction between the children and the adults as a prerequisite for learning to take place. The staff needs to have time for competence development and planning and the managers' leadership needs to be more active and present if preschool teachers should feel secure in the work with digitalisation.
26
Musa, Albaiaa Manal. "Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan med fokus på ledning : En kvalitativ intervjustudie med förskolechefer kring implementeringstrategier och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-361663.
Full textAbstract:
Sammanfattning Förskolechefen som nyckelperson har stort ansvar för kvalitetsarbetet som beskrivits och förtydligats i den nya läroplanen. Förskolechefens roll innefattar ett ansvar att leda ett systematiskt kvalitetsarbete och utveckla hållbara system för det arbetet. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse av hur systematiskt kvalitetsarbete genomförs i praktiken i förskolan. Studien undersöker hur förskolledning implementerar ett systematiskt kvalitetsarbete i praktiken och vilka olika implementeringsstrategier som används. Metod för datainsamling som valts är intervjuer. Studien bygger på intervjuer med fem förskolechefer. Resultatet identifierar att kommunikation med andra förskolechefer, och deras nätverk är viktigt för implementeringen av systematiskt kvalitetsarbete. Studien visar att diskussionen kring systematiskt kvalitetsarbete påverkar och utvecklar förbättringsarbeten och säkrar dessa processer. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för vilka faktorer som påverkar arbetet med systematiskt kvalitetsarbete i praktiken med fokus på förskolechefer. Detta kan förhoppningsvis väcka intresse för vidare forskning på området. Nyckelord: Systematiskt Kvalitetsarbete, Implementering av Kvalitetsarbete, Skolutveckling, Ledarskap och Förskola.Abstract: The preschool manager as key person has great responsibility as described and clarified in the new curriculum. The preschool leader's role includes the responsibility to lead a systematic quality work and develop sustainable systems for that work. The purpose of this study is to provide a deeper understanding of how systematic quality work appears in practice in preschool. Thus, this study investigates factors affecting the implementation of systematical quality work and how the different management strategies of the pre-school management relate to each other. The method used for data collection is interviews and the study is based on interviews with five preschool leaders. The results identify that communication with other preschool leaders, and their network is important for the implementation of systematical quality work. The study shows that discussions about systematical quality work affects and develops improvement work and ensures their processes. The study contributes to a deeper understanding as well as more knowledge of factors that affect the work of systematic quality work in practice with focus on management and preschool leaders. This can hopefully attract interest in further research in the field. Key words: Systematic Quality Assessment, Implementation of Quality Work, School Development, Leadership and Preschool.
27
Målsäter, Linnea, and Helena Pettersson. "Institutionella roller och APT-möten som sociala konstruktioner : En studie om institutionella roller, distansledarskap samt innehåll och struktur på APT-möten inom förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323397.
Full textAbstract:
Möten är idag en viktig arena för organisationer att ta beslut, lösa problem och sprida information. I vår studie har vi valt att fördjupa oss i hur dessa möten går till inom förskolan när man samlar all personal i ett APT-möte. Studiens övergripande syfte är att skapa mer kunskap om hur ledarskapet skapas och markeras under APT-möten inom förskolan. Syftet är även att se hur APT-möten går till samt hur de institutionella rollerna skapas och upprätthålls. Vi har även valt att studera hur distansledarskapet som finns i denna verksamhet synliggörs. Studien bygger på tre APT-möten som är inspelade med videokamera och som sedan analyserades med samtalsanalys som teoretiskt perspektiv. Resultatet visade att APT-mötet till stor del följde de faser som finns i ett institutionellt samtal, att olika roller markeras genom hur turtagning går till, hur man förhåller sig till agendan samt på vilket sätt man ledaren tolkar och sammanfattar det som deltagarna säger. Distansledarskapet gick att identifiera i avsaknad av kunskap om problem i den operativa verksamheten och att det fanns ett önskemål av medarbetarna att chefen skulle komma ut i den operativa verksamheten.Organisational meetings are an important occasion to make decisions, solve problems and to share information with each other. In this study, the focus has been on how these meetings are created by its participants within preschool. The purpose of this study is to gain deeper knowledge in how leadership is created and identified during these meetings. The purpose of this study is also to see how the institutional roles within this organisation is created and recreated and also to see how the distance leadership that is in this specific organisation can get identified. The study include a video observation of three meetings at three different preschools. These three meetings gave us a result that were analysed through CA (Conversational analysis). The result shows that these meetings follows the institutional phases that are included in institutional meetings, that institutional roles are created in interaction and especially through the way in which the leader takes responsibility to the meeting agenda and in the way the leader creates meaning of what the participants says. A distance leadership was identified through the leaders lack of knowledge in problems related to day-to-day work and also through a wish from the co-workers to have the leader more present in their everyday work.
28
Wellsmo, Annika. "Det är barn överallt, precis överallt! : En essä om frånvarande pedagoger och kunskapens betydelse i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34605.
Full textAbstract:
Min vetenskapliga essä tar sin utgångspunkt i två självupplevda berättelser tagna ur mitt yrkesliv inom förskolan. Dilemmat handlar om frånvarande pedagoger och deras oförmåga att hantera den stora barngruppen i krävande situationer. Jag upplever att barnen kommer i kläm på grund av pedagogernas handlande och min känsla av att inte kunna tillgodose barnens behov skaver inom mig. Jag upplever att egna tolkningar av förskolans styrdokument och okunskapen hos pedagoger gör att barnen blir lidande och att pedagoger kan upplevas som frånvarande. Syftet med min essä är att undersöka kunskapens relevans för att handla professionellt i krävande situationer. Jag ställer mig frågande till kunskapens betydelse för att kunna hantera den stora barngruppen under svåra förhållanden, och hur påverkar pedagogernas etiska förhållningssätt handlandet? Vidare funderar jag över hur förskolläraren kan använda sitt ledarskap för att hindra osämja i arbetslaget när vissa pedagoger inte levererar. Jag har använt essä som metod för min undersökning vilket har gett mig möjlighet att reflektera över mina praktiska erfarenheter samt möjligheten att tolka problemet ur andras perspektiv. Med hjälp av teorier som berör praktisk kunskap, makt, ledarskap, och etik har jag vridit och vänt på mitt dilemma för att skapa mig nya perspektiv på problemet. Mina diskussioner med litteraturen har påvisat vissa svårigheter som kan uppstå mellan förskollärare och barnskötare på grund av skillnader i utbildning, kompetens och uppdrag. I reflektionen över mitt dilemma kommer jag också fram till att det är viktigt att ett arbetslag består av kompetenta pedagoger med praktisk erfarenhet. Jag kommer även fram till att det kan vara en fördel att det finna minst en utbildad förskollärare per avdelning för att med sin teoretiska kunskap kunna möta barnens behov i verksamheten utifrån de ålägganden som kommer från ledningen och skolverket.My scientific essay takes its starting point in two self-perceived tales taken directly from my professional career in preschool. The dilemma is about absent teachers and their inability to handle large groups of children in demanding situations. I experience that the children are being affected negatively due to the actions of the educators, and my feelings of being unable to meet the children´s needs, torments me. I find that individual interpretations of the preschool's governing documents and the educator´s lack of knowledge, makes the children suffer, and educators are easily being perceived as absent. The purpose of my essay is to investigate the relevance of knowledge in dealing professionally with demanding situations within the preschool. I question the importance of knowledge in dealing with a big group of children in difficult circumstances, and how does the ethical approach of educators affect their action. Furthermore, I question whether it is possible for the preschool teacher to use her leadership skills to prevent conflict in the working environment when some educators are being unable to deliver. I have adopted the method of essay writing in my research. This has given me the opportunity to reflect on my practical experience as well as the possibility to interpret the problem from other’s perspective. With the help of theories relating to practical knowledge, power, leadership, and ethics, I have viewed my dilemma from different angles in order to bring new perspectives on the problem. By engaging in discussions with the literature it has been revealed that difficulties may arise between preschool teachers and general educators due to differences in education, skills and the overall assignment. By reflecting over my dilemma, I also come to the conclusion that the working team needs competent teachers with practical experience. I also conclude that there should be at least one educated preschool teacher in order to meet the needs of the children in the department, based on the instructions from the management and the school.
29
Carretero, Gustafsson Paula Andrea, and Elina Pettersson. "Det komplexa ledarskapet : En enkätstudie av förskollärares syn på ledarskap gentemot barngrupp och kollegor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-428407.
Full textAbstract:
Ledarskap inom förskolans verksamhet är ett komplext ämne. Det finns forskning om ledarskap med barngrupp, något som vittnar om att man är överens om att förskollärare ska leda barnen. Hur ledarskapet ska se ut är däremot mer diffust. Det finns mindre forskning om ledarskap i arbetslag, något som vittnar om att man inte är överens om att förskollärare ska leda arbetslagskollegor och hur detta eventuella ledarskap ska genomföras. Syftet med den här studien var att undersöka och försöka förstå om förskollärare anser att de är ledare i arbetslaget. Vi ville också undersöka och försöka förstå om det råder samsyn över vad som är bra ledarskap i barngrupp och med kollegor i arbetslaget. För att undersöka det här genomförde vi en enkätstudie med 78 förskollärare. I analysen av vår insamlade data utgick vi från den situationsanpassade ledarskapsteorin vars innebörd är att ledarskapet måste vara flexibelt och se olika ut i skilda situationer. Studiens resultat visade att det inte råder samsyn bland förskollärarna över vad som är bra ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Många av förskollärarna ansåg att ledarskapet handlar om att leda unika individer. Att det inte råder samsyn beror också på att de sällan pratar om det och att samtalen försvåras på grund av de olika utbildningsbakgrunder, ibland ingen utbildning alls, som finns inom ett arbetslag. Förskollärarnas förtydligade ansvar blev ibland sekundärt till vikten av att ha en demokratisk arbetsplats. Förskollärarna i vår studie upplevde ledarskap gentemot barnen som enklare och tydligare, vilket sannolikt beror på att det är det de har utbildning för. De egenskaper som förskollärarna i studien tillskrev ett bra ledarskap såg mycket lika ut när det gäller ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Vad vi slutligen har dragit för slutsats utifrån studiens resultat är att ledarskapet inom förskolans verksamhet är komplext.
30
Pripp, Julia, and Kristin Moser. "Pedagogiskt ledarskap i skolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33862.
Full text
31
Heuser, Helena, and Cecilia Löfman. "Pedagogiskt ledarskap för fritidshemmet : vilken innebörd och mening några rektorer ger begreppet pedagogiskt ledarskap." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-25632.
Full textAbstract:
In 2014 came new guidelines for after-school centers. These guidelines clarifies that it is the principal who is pedagogically responsible for the after-school centers. Due to that fact we became interested in investigating how principals describe their educational leadership for after-school centers. With qualitative interviews as a method we have investigated how four principals describe their educational leadership for the after-school center based on the new guidelines and how they talk about their employees and the after-school centers. Our results are based on the empirical material we received from these interviews. By analyzing this empirical material, based on the theory of situational leadership, we received answers to our research questions.
32
Bohlin, Janni, and Frida Lindh. "Pedagogiskt drama i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31776.
Full textAbstract:
I den här studien bearbetas området pedagogiskt drama i förskolan. Vårt syfte är att belysa vad förskollärare anser att pedagogiskt drama innebär samt att diskutera hur förskollärare förhåller sig till pedagogiskt drama i förskolan. Vi vill även undersöka om pedagogiskt drama används medvetet eller omedvetet i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen är genomförd med 22 insamlade enkäter och två intervjuer. I intervjuerna deltog två dramapedagoger. I analysen av vårt material har vi använt oss av flera teorier inom pedagogiskt drama. Vi utgår bland annat ifrån författarna Erberth och Rasmussons (1991) beskrivning om att pedagogiskt drama utgår från tre steg. Vi har också Sternudds (2000) fyra perspektiv inom pedagogiskt drama som en utgångspunkt. Resultatet av vår undersökning visar bland annat att majoriteten av pedagogerna är medvetna om den del av pedagogiskt drama som innefattar dramatiskt gestaltning och rollspel. Däremot visar vår studie att flertalet pedagoger inte är lika medvetna om att pedagogiskt drama även innefattar olika grundövningar och lekar samt dramalek. Vår empiri visar dock att det är denna del av pedagogiskt drama som främst förekommer i förskolans verksamhet.
33
Olsson, Sofie. "Pedagogiskt drama i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35720.
Full textAbstract:
Det här examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning på empati och trygghet. Syftet med den här studien är att ta reda på vad pedagoger samt dramapedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt på vilket sätt pedagogiskt drama kan användas i förskolans vardag.Jag har utgått från följande två frågeställningar: På vilka sätt, anser pedagoger och dramapedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? På vilka sätt kan pedagoger använda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frågor har jag valt att använda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var både pedagog och dramapedagog. En av pedagogerna var även verksamhetsansvarig på en teaterförskola. I min undersökning har jag även utgått från litteratur som behandlar pedagogiskt drama och estetik i lärandet. De teoretiska utgångspunkterna har varit empati och trygghet samt barns kompetenser. Resultatet visar att alla pedagoger, utan speciella verktyg eller hjälpmedel, kan använda sig av pedagogiskt drama i det vardagliga arbetet i förskolan. Slutsatsen i arbetet är genom att använda pedagogiskt drama kan barn få ökad självkänsla och självkännedom, samt bli mer medvetna om kroppens och sinnenas möjligheter.
34
Mölleryd, Ewa. "Pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer : Rektorers och lärares beskrivningar av pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer i skolan." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-135291.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att belysa begreppet pedagogiskt ledarskap utifrån rektorers och lärares beskrivningar samt att bidra med kunskap om vilka stödstrukturer som används i utövandet av pedagogiskt ledarskap. I studien har lärandeteorier utifrån Vygotskijs (1999) teori om den proximala utvecklingszonen (ZPD) och Bruners begrepp Scaffolding (stödstrukturer) sammanförts med beskrivningar av hur pedagogiskt ledarskap utövas. Intervjuer genomfördes med rektorer och lärare på tre olika skolor om pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt med hjälp av diskursanalys har resultaten analyserats. Resultaten visade att rektorer och lärare beskriver pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer olika. Rektorer delegerar det som i studien definieras som direkt pedagogiskt ledarskap till olika personalkategorier som förstelärare, specialpedagoger, biträdande rektorer och arbetslagsledare medan det som i studien definieras som indirekt pedagogiskt ledarskap i högre utsträckning utövas av rektorerna. De intervjuade lärarna efterfrågar rektorer som kombinerar ett direkt och indirekt pedagogiskt ledarskap. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat visar att stödstrukturer är ett fruktbart begrepp som kan användas för att beskriva hur rektor kan organisera verksamheten tillsammans med lärare samt vilket stöd rektorer och lärare får i denna.
35
Widerberg, Elsa. "Lärares egen syn på pedagogiskt ledarskap." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33020.
Full textAbstract:
Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning. Vissa av lärarna menar att eleverna inte är intresserade av att delta i bland annat planering medan andra menar att det helt enkelt inte är praktiskt möjligt att genomföra.
36
Hjälm, Madelen, and Sofia Andvret. "Pedagogiskt ledarskap : Pedagogernas ledarskap i arbetet med barns delaktighet och inflytande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45236.
Full textAbstract:
Vi undersöker hur verksam pedagogisk personal ser på den pedagogiska ledarrollen och knyter sitt förhållningssätt och roll i verksamheten till denna. Studien undersöker hur det goda pedagogiska ledarskapet kan påverka barns delaktighet och inflytande genom intervjuer med verksam pedagogisk personal. Vilken kunskap och vilka erfarenheter har respondenterna som vi har intervjuat av pedagogiska ledarskapet? Hur kan det goda pedagogiska ledarskapet och barns delaktighet och inflytande garantera god kvalitet? Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod för att undersöka den verksamma personalens pedagogiska ledarskap i arbetet med barns delaktighet och inflytande. Resultatet visar att det finns flera olika utmaningar i arbetet med detta. Vi upptäckte i vår studie att dessa utmaningar är en del av den verksamma pedagogiska personalens vardag i förskolan. Slutsatsen vi drar är att det behövs tydlig kommunikation och gemensam reflektion i ett arbetslag för att kunna skapa förståelse och kunskap i det pedagogiska ledarskapet och i arbetet med barns delaktighet och inflytande.
37
Lappalainen, Eeva. "Ledarskap i förskolan : Förskollärares uppfattningar om sitt ledarskap och deras relationsarbete." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-160671.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen var att undersöka fyra förskollärares uppfattningar om ledarskap i förskolan i deras interaktion med barnen samt hur de skildrar relationers betydelse, genom att använda intervju som metod. Genom observation har jag undersökt en förskollärares interaktion med barnen i syfte att se hur förskolläraren arbetar. I resultatet framkommer det att ledarskap för förskollärare innebär att vara lyhörd, att barn har olika viljor och att lyssna till barnet och ser barnet samt att förskolläraren är tydlig med det som förväntas av barnen och av förskolläraren. Resultatet visade vikten av att skapa goda relationer, att förskolläraren kan använda sig utav humor och det ansågs att humor är en del av en lärares ledarskap. Under relationsarbetet var det viktigt att förskolläraren bekräftar varje barn och visar intresse för barnet. Det gällde inte enbart att ha relation med barnen utan också gentemot kollegor och föräldrar.Interaktionen mellan förskollärarna och barnen skedde främst med kroppsspråk, tonläge och gester från förskollärarna och genom kroppsspråk och röst från barnen.
38
CEDERGREN, LISETTE, and SOFIA JONELL. "Ledarskap i förskolan : En studie om blivande förskolelärares syn på ledarskap." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25943.
Full text
39
Ståhlkrantz, Katarina. "Pedagogiskt ledarskap - konturer av ett svårfångat begrepp." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13508.
Full textAbstract:
Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat. I syfte att identifiera dominerande forskningstraditioner och trender inom området ”pedagogiskt ledarskap” har jag studerat framför allt svenska texter, men också internationella, om skolledning. Litteraturen har avgränsats till tidsperioden 1990-2011 samt svenska och anglosaxiska texter. Resultatet, som presenteras i en forskningsöversikt, visar att pedagogisk ledning kan utövas på flera nivåer och i olika organisationer. Det pedagogiska ledarskapet i skolan tecknar konturerna av den framgångsrike rektorn och rektorn som inte lever upp till förväntningarna. Orsakerna till varför rektor inte lever upp till förväntningarna om det pedagogiska ledarskapet kan ses utifrån fyra perspektiv; rektor har inte kunskaper och kompetens, rektor får tolka själv, rektor har inte kontroll samt rektor befinner sig i korstryck. Inom det beskrivna perspektivet att rektor får tolka själv ges exempel från de dimensioner av pedagogiskt ledarskap, som finns beskrivna i den genomgångna litteraturen.
40
Helgesson, Ann-Sophie, and Lena Hansson. "Pedagogiskt ledarskap : med fokus på mjuka färdigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44720.
Full textAbstract:
ABSTRAKT Linnéuniversitetet, Växjö Institutionen för pedagogik Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter, Examensarbete 15hp Titel Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter Författare Lena Hansson och Ann-Sophie Helgesson Handledare Stefan Sellbjer Datum Juni 2015 Antal sidor 30 Nyckelord: Mjuka och hårda färdigheter, social kompetens, framgångsfaktor, påverkan, erfarenhet, pedagogiskt ledarskap Syftet med studien är att undersöka sex stycken ledares förståelse av mjuka färdigheter i det pedagogiska ledarskapet. Studien är baserad på en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor och standardisering, analysformen är dataanalys med deduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt. Frågeställningar är: Hur beskriver ledare de mjuka färdigheterna i sitt pedagogiska ledarskap? Upplever ledarna att deras mjuka färdigheter har varit framgångsfaktorer i deras ledarskap? Resultatet presenteras utifrån sex valda teman (kommunikation, bemötande, social kompetens, integritet, flexibilitet, personlig erfarenhet) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier. Resultatet är att det har betydelse vilka mjuka färdigheter man har som ledare, som är avgörande för hur man ska lyckas med sitt pedagogiska ledarskap. Det visar att det kan spela roll vilka personliga egenskaper man besitter som ledare, till exempel att vara tydlig, lyhörd, närvarande, engagerad och intresserad och att man kan möta medarbetare där de befinner sig i sin utveckling. Resultatet har analyserats utifrån Robles och Marcels (2012) två perspektiv av färdigheter, hårda och mjuka färdigheter. Mjuka färdigheter är karaktärsdrag, attityder och beteende. Hårda färdigheter är tekniska och teoretiska kunskaper och arbetslivserfarenhet.
41
Nilsson, Annika. "Interkulturellt ledarskap i förskolan : En kvalitativ studie av pedagogernas egna upplevelser och kunskap om interkulturellt ledarskap i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-29498.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att studera interkulturellt ledarskap i förskolan och att få en djupare förståelse för pedagogernas upplevelser och kunskap om interkulturalitet och ledarskap. I studien deltog sex barnskötare och sex förskollärare från två förskolor med olika kontexter. Studien har utgått från en fenomenologisk ansats, kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuform. Att sätta prefixet ”inter” framför kulturellt ledarskap ger utrymme för tolkningar hos de flesta pedagoger och att det blandas samman med förskolans värdegrundsuppdrag. Pedagogernas upplevelse och beskrivning av det interkulturella ledarskapet i förskolan handlar om organisatoriska och kontextuella frågor/utmaningar som segregation, normer, regler, könsroller, tid och samverkan med föräldrar. Studiens resultat visar skillnader av pedagogernas erfarenhet och kompetens i att möta barn i ett mångkulturellt samhälle. Pedagogernas kompetens har erhållits via reguljär utbildning till barnskötare/förskollärare och via kurser/föreläsningar hos arbetsgivaren. Resultatet visar att ledarskapet i förskollärarrollen innebär ett tydligare ansvar för förskolans pedagogiska innehåll och verksamhetsutveckling. I slutsatsen framkom att studiens pedagoger som grupp inte erhållit förberedelse och kunskap i sin utbildning för att möta barn i ett mångkulturellt samhälle.The purpose of the study was to investigate intercultural leadership in the preschool and to gain a deeper understanding of the preschool teachers’ experiences and knowledge regarding interculturality and leadership. Six child minders and six preschool teachers from two contextually diverse preschools participated in the study. The study is fenomenological to its attempt, with a qualitative method and the interviews have been conducted using a semi-structured interview technique. To add the prefix ”inter” in front of cultural leadership gives most pedagogues the space to on their own interpret the conception, but, in most cases it is clear that the intercultural often blends with the everyday work regarding values and norms. The pedagogues’ experiences and descriptions concerning the intercultural leadership in the preschool is about organizational and contextual questions/difficulties like segregation, norms, rules, gender roles, time and co-operation with parents. The result of the study indicates differences regarding the pedagogues experiences in meeting children in a multicultural society. Their competence has been achieved via their regular teacher’s education and courses/lectures given, or, organized by their employer. The result shows that leadership regarding the role as a preschool teacher is implying a more distinct responsibility concerning the preschool’s pedagogical content and the development of the activity than the role of the child minder. As shown in the conclusion the pedagogues who have been participating in this study haven’t been given the preparation or tools in their own education in order to meet children in a multicultural society.
42
Henriksson, Marika. "Förskollärares syn på ledarskap." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-56867.
Full textAbstract:
43
Eriksson, Sandra, and Lisa Wejrot. "Utveckling genom pedagogiskt drama i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1076.
Full textAbstract:
I denna studie bearbetas området pedagogiskt drama i förskolan. I dagens samhälle kryper datoranvändningen allt längre ner i åldrarna. Barn idag använder sig allt mer av digitala medier och olika appar som inbjuder till socialt samspel. Vi är nyfikna på hur den här utvecklingen påverkar barns sociala utveckling. Att barn bearbetar det de upplever och tar in i dagens allt mer digitaliserade samhälle kan visa sig på olika sätt men att arbeta med pedagogiskt drama i förskolan kan vara ett sätt för barn att få hjälp till bearbetning. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur pedagogers erfarenheter kring arbetet med pedagogiskt drama i förskolan ser ut. Hur resonerar pedagogerna kring att pedagogiskt drama bidrar till barns individuella och sociala utveckling. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer. Vi har genomfört 9 intervjuer med personal inom förskolan och i förskoleklass, såsom barnskötare, förskollärare och lärare. Under intervjuerna har vi använt oss av öppna frågor för att ta reda på respondenternas erfarenhet i ämnet Resultatet visar att pedagogiskt drama används i förskolans verksamhet, ibland mer och ibland mindre och ibland utan att pedagogerna reflekterar över att det är just pedagogiskt drama de utövar. Där det används ofta är det vanligen på grund av att en eller flera pedagoger tycker att det är roligt och har ett intresse för drama. Pedagogerna tycker att det är ett aktuellt ämne som på många sätt bidrar till barns och barngruppens utveckling.
44
Dahlberg, Rebecka. "Film som pedagogiskt verktyg i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-268984.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka pedagogers tankar om hur, när och varför pedagoger använder/inte använder sig av film i förskolan tillsammans med barn. Fokus ligger även på vad de gör och hur barnet är delaktigt. Den metod jag använt mig av är en enkätundersök- ning bestående av öppna frågor. De insamlade svaren ifrån pedagogerna har blivit katego- riserade efter de mest återkommande fraserna eller orden. Studien visar att alla pedagoger- na använder sig av film men på olika sätt, den mest förekommande användningen sker inom olika projektarbeten där hemsidor agerar som hjälpmedel. Barnens delaktighet är ett område som problematiseras då det till en viss del saknas.
45
Sungkawati, Bengtsson Agustina. "Bokläsning som pedagogiskt verktyg i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28857.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att utreda vilken betydelse böcker och bokläsning har för det pedagogiska arbetet i förskolan ur pedagogernas perspektiv. Innehållet fokuseras på vad pedagogerna berättar om hur de använder barnböcker i förskolan, vad pedagogerna säger om sin roll i användandet av barnlitteratur i förskolan, vad pedagoger anser om vilka faktorer som påverkar barnens intresse för böcker, varför pedagoger tycker att barns läsande av böcker är viktigt. Studien baseras på en kvalitativ undersökning som utförs genom direkta intervjuer sex pedagoger i två förskolor. Texten har skrivits ur ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår att samtliga pedagoger i studien anser att böcker är viktiga för barnens utveckling och böcker används på olika sätt i förskolan. Pedagogers roll gällande bokläsning är att planera, inspirera och stödja barnen i mötet med böcker. Pedagogerna anser att deras roll, miljön, och läsförståelse påverkar barns intresse för böcker. Därför det är viktigt att skapa en kultur där läsning möjliggörs för barn.
46
Hassel, Hanna, and Stolt Josefin Lindkvist. "Surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34208.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur surfplattan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Vi har tre frågeställningar till denna studie och den övergripande frågan är vilka användningsområden surfplattan har i förskolans verksamhet. Därefter har vi ställt frågorna på vilket sätt pedagogerna förhåller sig gentemot surfplattan och på vilket sätt surfplattan används ur ett pedagogiskt perspektiv. Vi har valt att göra intervjuer med totalt åtta förskollärare och med våra frågeställningar i åtanke har vi kunnat analysera den empiri vi samlat in. Vi har valt denna metod för att lättare få inblick i pedagogernas synsätt på IKT (informations- och kommunikationsteknik), hur surfplattan används och vilka möjligheter det finns. Vi har skrivit detta arbete utifrån ett sociokulturellt perspektiv och använt oss utav de underbegrepp som tillhör detta synsätt. Arbetet har utgångspunkt i IKT och hur detta integreras i praktiken, den form av IKT vi valt att fokusera på är surfplattan i verksamheten. I vår analys visar det sig att pedagogerna är positiva till surfplattan i verksamheten men att användningen och satsningen i de olika kommunerna skiljer sig åt. Vilket man också ser i användandet utav surfplattan i de olika verksamheterna. I vår slutdiskussion diskuterar vi vilka arbetssätt och möjligheter det finns med surfplattor i verksamheten. Vi diskuterar även tillgängligheten och innebörden med att få rätt utbildning för pedagoger.
47
Olsson, Emelie. "Surfplatta, ett pedagogiskt verktyg i förskolan?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30667.
Full textAbstract:
Den här studien handlar om hur surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap. Materialet diskuteras också utifrån den potentiella utvecklingszonen. Analysen visar att pedagogerna ställer sig positiva till surfplattor i förskolan men det skiljer sig i hur användningen ser ut på förskolorna. Den visar också att om verktyget används tillsammans med innehåll och didaktik kan man nå surfplattans fulla potential.
48
Jennie, Rogestam, and Maja Muskovic. "Barnlitteratur som pedagogiskt verktyg i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Nämnden för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68277.
Full textAbstract:
Att läsa för barnen är något som sker dagligen i förskolans värld. Vi vill med denna studie undersöka förskollärarnas tankar om hur barnlitteratur används som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att ta reda på det har vi använt oss av semistrukturerade inter-vjuer som metod och intervjuat sex stycken förskollärare på två olika förskolor. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs tankar i fo-kus om att barn lär genom samspel med andra. Studiens analys visar att förskollärarna anser att barns utveckling av språket är en viktig anledning för att läsa för barnen på förskolan. Det framkommer också i studien att förskollärarna använder sig av många olika metoder och strategier för att bearbeta litteraturen på förskolan. Vi vill genom vår undersökning synliggöra användandet av barnlitteratur på förskolan. Genom att upp-muntra och inspirera de som arbetar med barn om hur viktigt det är att läsa för barnen och även belysa olika sätt att arbeta med literattur på. Vår förhoppning är att fler förs-kollärare ska våga och vilja använda sig mer av litteraturen i förskolans dagliga verk-samhet i framtiden.
49
Alexandersson, Elin. "Demokratiskt ledarskap i förskolan : En kvalitativ studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39109.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var även att genom forsningsfrågorna få syn på vad ett demokratiskt ledarskap är för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen påverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvägagångssätt i att inhämta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lästes igenom och lämpligt material som gav svar på mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfällena som gav mig svar på mitt syfte valdes även de ut till resultatdelen och analysen. I studiens analys låg Vygotskijs sociokulturella teori och Maria Westling Allodis inflytandemodell till grund. I resultatet framkom det att barnen i de observerade aktiviteterna gavs gott om talutrymme, blev lyssnade på och gjordes till aktiva deltagare. Här stod samtal och samspel i fokus. I fokusgruppsamtalet diskuterades där att det är viktigt att utgå från barns intressen vid planering av aktiviteter och att barn ska ses som medbestämmande individer. Slutsatsen av denna studie är att det demokratiska ledarskapet kännetecknas av ett gott samspel mellan vuxna- barn genom att barns tankar, idéer och intressen ska uppmuntras och utmanas, samt utgöra en del av förskolans verksamhet.
50
Sundblom, Sebastian. "Ledarskap i idrottssalen : Åländska idrottslärares syn på ledarskap." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6616.
Full textAbstract:
Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessen
Syftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap.
Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning.
Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka.