Dissertations / Theses on the topic 'Pedagogs'

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform. Den är baserad på mina egna erfarenheter och mina erfarenheters möte med olika teoretiska perspektiv och teorier. Att skriva uppsatsen i formen av en erfarenhetsbaserad vetenskaplig essä har hjälpt mig att låta mina erfarenheter möta teoretiska perspektiv och därigenom se mina egenupplevda händelser ur nya perspektiv. I uppsatsens reflekterande del använder jag mig av flera olika teoretiska perspektiv för att kunna få perspektiv på mitt dilemma och nå min frågeställning. Jag inleder uppsatsens reflekterande del med en historisk beskrivning av mannen i den svenska förskolan. Jag beskriver även pedofildebattens ursprung. Med hjälp av olika forskares tankar kring genus, intersektionalitet, maskulinitet och könsmaktsordning reflekterar jag över mitt och de personers handlande som beskrivs i min inledande berättelse.
My essay is about the experiences I have as a male teacher in preschool and how they have influenced me as a male teacher in preschool and my self-experienced events that have influenced me in my professional capacity. The common denominator in my perceived events I describe is that I encounter ideas about the male teacher as a mediator of values that are either seen as good, or as a threat. My dilemma is that I as a male teacher may relate me to generalizations about men as potential pedophiles but also generalizations about men as the norm creation and authoritative actor in a female-dominated environment. The essay's main aim has been to identify the problems and highlight different perspectives of male teachers in preschools. My essay spans a period from the late 1990s to today.The essay is written in a scientific essay form. It is based on my own experience and my experience entities meeting with different theoretical perspectives and theories. Writing the essay in the form of an evidence-based scientific essay has helped me to let my experiences meet theoretical perspective and thereby make my own perceived events from a new perspective. In the essay reflective part, I use several different theoretical perspectives in order to gain perspective on my dilemma and reach my issue. I begin the essay reflective part with a historical description of the man in the Swedish preschool. I also describe pedophile debate origin. Using different researcher’s ideas about gender, intersectionality, masculinity and gender power structure, I reflect on my actions and the persons described in my initial story.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske. Bristande kunskap är något som flera av pedagogerna tar upp som en anledning till att målen inte kan uppnås. Resultatetav studien visar att pedagogerna måste bli mer medvetna om sitt eget arbete kring genus, det är deras medvetenhet kring genus som kan förändra de invanda könsroller och normer som de, om de inte reflekterar över sitt arbete överför till barnen. Det måste råda en gemensam vilja i en personalstyrka för att uppnå målen i läroplanen vilket flertalet av pedagogerna tyvärr inte anser att de i dagsläget gör.

The purpose of my study was to explore how preschool educators in Kenya look at children's influence on teaching. Researchers have argued that the formal educational system in Kenya today is a remnant of its days as a colony when people were expected to blindly follow rules without questioning them. I have used qualitative interviews as a method in order get the most concrete understanding of educators’ views on the influence from children. The educators I interviewed were based at a school I visited in Kenya. There were three preschool teachers and one first grade teacher working at the school so the number of educators available for interviews was limited. From my interviews, I wanted to learn if educators use the UN convention on the rights of the child and the curriculum in their teaching. My results of the study showed that educators think that they give children influence in the teaching when the children are involved in the teacher led lessons and activities. Not all of the educators used the UN convention on the rights of the child in their teaching and the views on children’s influence varied among the educators. Some of the educators thought that children should obey them without questioning, while other educators stated that they do give children influence in the teaching process. The curriculum provides the educators with a lot of room to make their own interpretations of children’s influence. The educators' views on the curriculum are to use it as a guide book and follow its instructions in order for the children to reach satisfactory targets. The conclusion of my studies is that there is a need of clearer guidelines in the curriculum concerning children’s influence on teaching.
Syftet med min studie var att undersöka hur förskolepedagoger i Kenya ser på barnens inflytande i undervisningen. Forskare har menat att dagens formella undervisningssystem i Kenya är en kvarleva från kolonialtiden då individer förväntades att följa regler utan att ifrågasätta. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som metod för att få en så konkret uppfattning om pedagogers syn på inflytande. Pedagogerna jag intervjuade var på en skola där jag vistades under en tid i Kenya. Det fanns tre förskolepedagoger på skolan och en lärare i årskurs ett så mitt urval av pedagoger till intervjuerna var inte så stort. I mina intervjuer ville jag veta om de använder sig av FN:s barnkonvention och läroplanen i sin undervisning. Mina resultat av studien visade att pedagogerna anser att de ger barnen inflytande i undervisning genom att barnen är delaktiga i de lärarledda lektioner och aktiviteter som pedagogen håller i. Alla pedagoger använde sig dock inte av FN:s barnkonvention och synen på barns inflytande varierade bland pedagogerna. Vissa pedagoger tyckte att barn skulle lyda utan att ifrågasätta och andra att de ger barn inflytande i undervisningen. Läroplanen ger i dagsläget stort utrymme för pedagogerna att ha sina egna tolkningar kring barns inflytande. Pedagogernas syn på läroplanen är att använda den som en handbok och att följa det som står i den för att barnen ska uppfylla målen för godkänt. Slutsatserna av min studie är att det finns ett behov av att ha tydligare riktlinjer i läroplanen om barns inflytande i undervisningen.

Skolornas användande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal årtionden. Tidigare använde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagsläget använder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvis

datorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades på kompetensen för både elever och pedagogers kunnande gällande datakunskap. En teknisk utrustning som kan användas som ett pedagogiskt verktyg är den interaktiva tavlan(IAT) som är en beröringskänslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nätverk. En interaktiv tavla kan även fungera som en vanlig skrivtavla, en sk. Whiteboard, men i princip utgör den via den

projicerade bilden en förlängning av datorns bildskärm samtidigt som möjlighet finns att via tavlan styra vad som visas. Vid litteraturgenomgång har framkommit att Storbritanniens satsning på IT i skolan har fått stort genomslag via införandet av den IAT:n i näst intill varje klassrum. Det som framkommit i både studiens litteraturgenomgång och resultatdel är bland annat vikten av utbildning gällande IAT:ns teknik och funktioner. Syftet med detta

examensarbete är att studera en pedagogs användande, för- och nackdelar med IAT:n som ett pedagogiskt verktyg. De frågeställningar som ställts i studien är: Hur använder en pedagog den interaktiva tavlan? och Vilka eventuella för- och nackdelar finns?

I studien som utförts har data samlats in och där källorna som använts för datainsamlingen har varit (a) videoupptagning,

(b) ostrukturerad intervju och (c) analyser av datakällor.

Videoupptagningarna genomfördes i klassrummets befintliga miljö vid sju olika lektionstillfällen och där ämnena varierade. Den ostrukturerade intervjun som var baserad på temafrågor utfördes med pedagogen och pågick i cirka 50 minuter. (A) Analys av videoupptagningar och intervju utfördes av författarna som studerade de data som framkommit av källorna och vid ett senare tillfälle utfördes även en (B) analys av videoupptagningarna. Denna utfördes av pedagogen som fick möjlighet att reflektera och kommentera över sitt eget agerande. Vid datainsamlingen har utgångspunkterna för temafrågorna varit de frågeställningar som legat till grund för studiens syfte.

En intressant aspekt som framkommit i studien är vilken inverkan IAT:n fått på undervisningseffektiviteten, vilket kan få både positiv och negativ effekt. En negativ effekt kan vara om hastigheten på undervisningen går för fort fram för att eleverna skall hinna

befästa sina kunskaper. En positiv effekt som framkommer är att pedagogen kan vinna tid när denne planerar och förbereder sin undervisning. Ett annat viktig påpekande som framkommit i denna studie är att pedagogen bör planera och lägga upp undervisningen så att eleverna känner sig delaktiga och engagerade i den nya tekniken. De skall känna att IAT:n även är deras verktyg och inte bara pedagogens. Engagemang från eleverna kan åstadkommas på många olika sätt. Det gäller för pedagogerna att hitta en bra väg som passar alla olika individer och detta kan åstadkommas genom att hitta elevernas olika intressen och utifrån dessa planera undervisningen. I studien har uppmärksammats att det som behövs för att kunna använda tekniken till fullo är utbildning och ett intresse från pedagogen.

Syftet för denna studie är att uppmärksamma betydelsen av pedagogers syn och erfarenheter om hur det verbala språket kan få betydelse för barns delaktighet i förskolan. Studiens resultat visar att barn med hjälp av det verbala språket kan lättare samspela med andra barn i lek. Barnen kan med hjälp av språket förklara och kommunicera så att de andra barnen inte missförstår. Det har visat sig att barnen använder sig av andra kommunikationssätt för att kommunicera och samspela med andra barn, exempelvis kroppsspråket. Pedagogens roll är att hjälpa barnen som en mellanhand, hjälpa barnen att tolka vad kompisarna säger men också tolka vad det barnet som inte använder sig av det verbala språket vill förmedla till sin omgivning. Den verbala språkutvecklingen ger barnen större möjlighet för delaktighet i lek. I läroplanen för förskolan definieras det att det är förskollärarens ansvar att ge barnen möjlighet till att utvecklas inom språk för att kunna kommunicera med omvärlden.
The purpose of this study is to draw attention to the importance of educators' views and experiences of how the verbal language may be important for children's participation in interaction. The result of the study shows that children who uses the verbal language easier can interact with other children in play. The children will be able to communicate and explain things to the one other with the language as a help so that there would be less misunderstandings. In the study it has been found that the children use other ways to communicate to interact with other children, such as body language. The educators roll is to help the children as an intermediary, to help the children to interpret what the child who does not use the verbal language wants to convey to the surrounding. The development of the verbal language gives the children greater opportunities for participation in play. In the preschool curriculum it is defined that the responsibility of the preschool teacher is to enable children to develop on language so that they can communicate with the world.

Denna vetenskapliga essä har sin utgångspunkt i en gestaltning som speglar mina svårigheter i att språkligt stödja ett andraspråkigt barn. Gestaltningen beskriver olika händelser inom en förskoleverksamhet där jag försöker kommunicera med barnet. Jag använder mig av olika resurser för att kommunikationen ska underlättas och för att göra verksamhetens innehåll förståelig för barnet. De varierande kommunikativa strategierna når inte hela vägen fram. I essän reflekterar och undersöker jag vad detta beror på. De centrala frågeställningarna handlar om hur kommunikationen kan förbättras efter ett andraspråkigt barns behov. Hur kan kommunikationen förbättras mellan pedagog och barn, inom förskolemiljön och inom leken? Ett centralt tema inom essän handlar om hur jag ska stödja barnet i svenska och barnets egna modersmål. Essän undersöker också hur och varför icke-verbala kan användas som stöd till ett andraspråkigt barn. Inom denna vetenskapliga essä får reflektionen ta stor plats. Genom att jag får reflektera över mitt yrkeshandlande i dialog med litteratur och vetenskapliga artiklar kan jag förstå dilemmat från olika perspektiv. Därmed kan jag även reflektera över möjliga lösningar till en bättre kommunikation för det andraspråkiga barnet.
This scientific essay is based on various describes events that reflects my difficulties communicating with a bilingual child. I use various resources in order to make the communication easier. The different communicative strategies does not work optimally. In this essay I explore what may have gone wrong with the communication. The essay´s central issues are about how to make communication better according to the needs of a second language child. How can communication be improved between the educator and the child? How can it be improved within the preschool environment? How can it be improved when the children are playing? A central theme of the essay is about how I should support the child in the mother tongue and the majority language. The essay examines why non–verbal resources can be used for second language children. In the essay, the reflection is given a lot of space. I reflect in dialogue with literature and scientific articles in order to understand the dilemma from different perspectives. In this way, I can reflect on possible solutions for better communication for the second language child.

A pesquisa tem por objetivo ressignificar o papel do pedagogo na escola atual e caracteriza-se fundamentalmente por uma investigação teórica, complementada com dados empíricos coletados junto a professores do ensino básico na rede pública do Estado de São Paulo. Trata da questão epistemológica da Pedagogia, diferenciando e relacionando-a com as Ciências da Educação, de modo a identificá-la como campo de conhecimento sobre e na educação, esta entendida como fenômeno da prática social. Desenvolve um estudo histórico de como ocorre a universalização do Ensino Fundamental no país, assim como da atuação dos pedagogos nas escolas brasileiras. Analisa os desafios e as demandas da escola pública na atualidade e dos serviços pedagógicos reivindicados pelos professores. Apresenta quatro áreas de atuação do pedagogo escolar articuladas ao projeto político pedagógico das escolas: a coordenação do trabalho pedagógico, a direção escolar, a coordenação dos programas de desenvolvimento profissional dos educadores e a articulação da escola com a comunidade local. O trabalho defende que os profissionais que ocupam os cargos diretivos nas escolas tenham formação específica no campo pedagógico, o que efetivamente os habilitariam como pedagogos escolares. A literatura da área consultada apoiou-se principalmente em Dias de Carvalho, Estrela, Franco, Pimenta, Kuenzer, Libâneo, Paro, Sacristán, Saviani, Schmied- Kowarzik, Silva Jr. e Veiga.
This research aims to re assess the pedagogue\'s role at the contemporary school. Its main characteristic is a theoretical investigation, which was complemented by empirical data gathered through schoolteachers at São Paulo State public schools. It deals with Pedagogy epistemological question and both differentiates and relates it to the education sciences in order to identify pedagogy as the field of knowledge of and about education whose meaning here is a social practice. It develops a historical study to show how first grade school became universally available in this country and how pedagogues have worked at Brazilian schools. It analyses the challenges and needs at the public contemporary school and what kind of services the teachers demand. It presents four working areas for the school pedagogue: to coordinate the pedagogical work, to coordinate the teachers\' training programs, to provide a link with the local community and to manage the school. It argues that those professionals who are in the managing/coordinating jobs at the schools ought to have studied Pedagogy, what would effectively prepare them to be school pedagogues. The study deals primarily with the work developed by Dias de Carvalho, Estrela, Franco, Pimenta, Kuenzer, Libâneo, Paro, Sacristán, Saviani, Schmied- Kowarzik, Silva Jr. and Veiga.

Syftet med detta självständiga arbete var att kartlägga litteraturmiljön utifrån frågeställningar rörande fyra barns och en pedagogs tankar, sett ur ett normkritiskt och genusperspektiv. Med detta arbete vill vi kartlägga hur det kan se ut i praktiken och vilka tankegångar som kan röra sig ute på en svensk förskola hos både barn och vuxna. Genom att själva observera litteraturmiljön på en utvald avdelning, föra en samtalsintervjuundersökning med fyra barn, två pojkar och två flickor, samt att göra en intervjuundersökning med en pedagog fick vi fram ett resultat som påvisade hur detta kan se ut ur både ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. Vår studie visade att det kan finnas genus- och även normkritiska skillnader mellan de olika könen i förskolan – på den utvalda avdelningen tar pojkar större plats än vad flickor gör och de ser olika på böckernas tillgänglighet. Flickorna menade på att man var tvungen att fråga en pedagog om tillstånd för att låna en bok, medan pojkarna menade på att barnen själva kunde välja att ta vilken bok de ville ha. I resultatet framkom det även att det på avdelningen finns en omedveten skillnad hos de tillfrågades, det vill säga både i barnens och den vuxnes svar gällande synen på böckers tillgänglighet i sin litteraturmiljö. Pedagogen menade på att det enligt hen fanns normer kring litteraturmiljön då pedagogen haft samtal med barnen gällande förhållningssättet kring böckerna, men medgav samtidigt att det inte var någonting hen egentligen reflekterat över.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
Considering previous research and experience in a graduate in Pedagogy, it was found that the emphasis of the work of pedagogues are at work as a teacher, as described in the public policies, especially Resolution 1 / 2006, which presents teaching as the basis for the Pedagogy Course. Based on this context, I tried to with this research, to understand how pedagogues graduated between 2005 and 2010, in the Pedagogy Course, currently working in schools, understand and describe their work, realizing or not this direction their work to teaching. The theoretical and methodological reference for the development of research presents a dialectical perspective. As a procedure, performed a study, with pedagogues through questionnaires about what they understood and described his work, based on categories: Work, Pedagogy, Pedagogy Course and Pedagogues and, subsequently, held a dialogue group for discussion and problematization of the analysis with the research subjects. The analysis was based on Content Analysis. We conduct also a historical return about Pedagogy course in Brazil, documentary research of the Pedagogic Projects of the Pedagogy Course for 2004 and 2007 and National Curriculum Guidelines for the Pedagogy Course, believing the historicity contributes to a better understanding about the work of pedagogues. Still, in the theoretical reference, there were discussions about work and about the pedagogy as a science of education. This research showed that the Pedagogy still needs to be problematized in order to achieve sustain itself as science of education. Moreover, it is essential that the work of pedagogues be deepened in different contexts in an attempt to demystify the idea that the pedagogue only works in the classroom.
Considerando pesquisas anteriores e experiência na graduação em Pedagogia, constatou-se que a ênfase do trabalho dos/das pedagogos(as) está no trabalho como professor(a), conforme descrevem as políticas públicas, especialmente a Resolução 1/2006, que apresenta a docência como base para o curso de Pedagogia. Com base neste contexto, buscou-se, com esta pesquisa, compreender como pedagogas graduadas, entre 2005 e 2010, no curso de Pedagogia, que trabalham atualmente em escolas, entendem e descrevem o seu trabalho, percebendo ou não este direcionamento de seu trabalho para a docência. O aporte teórico-metodológico para o desenvolvimento da pesquisa apresenta uma perspectiva dialética. Como procedimento, realizou-se um estudo com pedagogas através de questionários sobre o que elas entendiam e descreviam por seu trabalho, tendo como base as categorias: Trabalho, Pedagogia, Curso de Pedagogia e Pedagogos(as) e, posteriormente, realizou-se um grupo de interlocução para discussão e problematização das análises com os sujeitos da pesquisa. A análise dos dados embasou-se na Análise de Conteúdo. Realizou-se, ainda, uma retomada histórica do curso de Pedagogia no Brasil, pesquisa documental dos Projetos Pedagógicos do curso de Pedagogia de 2004 e 2007 e das Diretrizes Curriculares Nacionais para o Curso de Pedagogia, acreditando que a historicidade contribui para uma maior compreensão sobre o trabalho dos/das pedagogos(as). Ainda, no referencial teórico, realizaram-se discussões sobre trabalho e sobre a Pedagogia como ciência da educação. Com esta pesquisa evidenciou-se que a Pedagogia ainda precisa ser problematizada a fim de conseguir sustentar-se como ciência da educação. Além disso, é mister que o trabalho dos/das pedagogos(as) seja aprofundado em diferentes contextos na tentativa de desmistificar a ideia de que o/a pedagogo(a) só trabalha na sala de aula.

1.- L'enquadrament d'aquest treball de recerca s'ha fet en i des de la praxis. EI que interessa és descobrir i proposar instruments pedagògics d'ajuda, assequibles i contextualitzats, especialment en el terreny de la comunicació i la interacció Educador-Educand.
La metodologia que s'ha fet servir és de caire qualitatiu, etnogràfic, en un enfocament basat en la investigació-acció. La visió de la persona és volgudament holística; els sentiments, els significats, I' orientació personal, I' autodirecció. esdevenen elements centrals.
La hipòtesi de treball, en la qual es fonamenta la recerca, podria formular-se així: 'En la pràctica, els Educadors, d'una forma més o menys reflexiva, perceben i interpreten el procés d'aprendre dels Educands; hi intervenen, el mediatitzen; n'avaluen la direcció i l'encert".
A partir d'aquest supòsit, l'investigador veu convenient donar resposta a tres qüestions centrals: A) Com comprenem i interpretem els Educadors el procés d'aprendre dels Educands?; B) Quin tipus d'intervenció resultarà adient per promoure i/o facilitar l'aprendre?; C) Amb quins instruments i estratègies comptem per ajudar pedagògicament?
2.- Per llegir l'aprendre, l'investigador fa ús d'un model mental, indispensable per ordenar les dades de l'experiència. Convé, per tant, explicitar-lo, fer-ne ciència, coneixement compartit. En aquesta direcció de treball se li plantegen dos tipus d'interrogants: A) Quins són els elements comuns a qualsevol experiència d'aprenentatge?; Quina mena d'activitat o experiència personal desenvolupen tots els Educands; i B) Com es manifesta aquesta experiència? Amb quins indicadors? Quina mena de "text" llegeix l'Educador per orientar la seva intervenció d'ajuda?
3.- L'aprenentatge. en aquest treball, és considerat per l'investigador com la resultant de tres processos personals: el posicionament, l'estratègia i l'avaluació. Quan l'Educador vol compartir amb l'Educand el seu procés idiosincràtic d'aprendre, procura reconstruir amb ell aquestes tres accions bàsiques:
A) Com es posiciona: què tem o desitja, què creu, què espera, quines expectatives viu, com es motiva?
B) Quines són les seves pautes d'actuació: com treballa, com memoritza, com recupera la informació que té a la memòria, què fa davant d'un problema... ?
C) Què busca; què és important per a ella; què pretén... ?
4.- Davant la complexitat dels missatges emesos per l'Educand l'investigador opta per llegir tres tipus de "textos": els productes i els resultats; les conductes; i els missatges parlats. Entre tots tres, pensa, podrà trobar elements i indicadors adequats per fonamentar, sempre hipotèticament, la seva actuació pedagògica.
5.- Procura sobretot detectar i fer existir els èxits, aquells productes i/o resultats que l'Educand troba valuosos, per tal d'ajudar-lo a prendre consciència dels seu repertori personal d'estratègies i capacitats. En aquest àmbit es proposen tres actituds o enfocaments del treball d'ajuda:
A) El primer fa referència a la presa de consciència de l'estratègia personal, que s'amaga darrera el producte valorat.
B) El segon apunta cap al respecte per l'estratègia que cadascú executa i, per tant, li és familiar. L'Educand la necessita. Es la seva. Es troba en la seva experiència, encara que no necessàriament existeixi en la seva construcció conscient.
C) El tercer ,el duu a valorar l'estratègia d'acord amb les finalitats de l'Educand. La seva adequació es legitima pel que es proposa. Partim del supòsit que tota conducta es troba dirigida per un propòsit a vegades difícil de copsar i no sempre recomanable per a l'Educand.
6.- La conducta percebuda de l'Educand és entesa com un missatge, un conjunt d'indicadors de la seva activitat contextualitzada, interna i externa; missatge que, en relació amb altres, com els productes i les verbalitzacions, manifesta fragments dels seus significats, projectes, estratègies, valors.
Es fa un èmfasi especial en les conductes "internes", els gestos mentals, l'acció interior, tramesa per mitja de microcomportaments sovint no conscient, i certificada per mitjà de la verbalització del viscut.
7.- Parlar amb l'Educand suposa dues menes d'accions: escoltar i emetre. Escoltem per comprendre; emetem per perfilar la comprensió i també per ajudar. En l'emissió, el missatge pedagògic té dues funcions: a) rellançar i orientar el pensament i l'autoexploració de l'Educand; i b) influir per tal que desenvolupi amb èxit el seu projecte d'aprendre.
Interessa d'una manera especial ajudar a integrar en la consciència de l'Educand aquests elements de la seva experiència que poden facilitar-li l'adquisició del coneixement. I entenem que, en aquesta empresa, la paraula i la interacció verbal poden tenir-hi un joc important. Per aquesta raó s'ha considerat necessari oferir un model d'anàlisi de la interacció i els missatges verbals.
8.- "Les persones aprenen sempre, amb recursos, processos i sistemes de valoració idiosincràtics, per fa qual cosa la seva orientació en el context esdevé un referent central en el disseny de l'ajuda pedagògica i en la seva avaluació". Aquesta és la hipòtesi de sortida per dissenyar la intervenció pedagògica. Tothom aprèn, inevitablement; la qüestió és quina cosa està aprenent i de quina manera els seus resultats d'ara són mediatitzats per l'experiència passada i, alhora, condicionen el seu aprendre futur.
L'aprenent es posiciona, anticipa el procés d' aprendre, valora la seva. capacitat per desenvolupar-lo amb èxit, es motiva en una determinada direcció, d'acord amb la seva experiència, els seus aprenentatges anteriors.
Executa estratègies, mostra un tipus d'intel·ligència, una forma personal de processar la informació.
Pretén quelcom. És un sistema obert en relació amb el medi: hi ha uns valors que dirigeixen la seva presa de decisions. Utilitza uns criteris propis, una gamma personal d'opcions conscients. Avalua el que fa, el resultat que obté i la seva capacitat personal.
9.- L'ajuda pedagògica que I' autor proposa s'encamina sobretot a facilitar en l'Educand la descoberta dels seus propis recursos. Es tracta de portar-lo cap a la consideració atenta de la seva pròpia experiència, per amplificar-la i fer-la existir com a recurs conscient .
Ha dibuixat i experimentat tres conjunts d'intervenció cadascun enfocat vers un àmbit de l'experiència d'aprendre, el qual col·loca com a prioritari, sense oblidar qualsevol dels altres que pugui ser rellevant, per comprendre o ajudar.
A) Intervenció sobre el posicionament.
En aquest àmbit enfoca l'estil de motivació que executa l'Educand, mira de corregir-lo, si cal, a partir de l'anàlisi i la comprensió de les seves formes de motivar-se quan ell viu l'èxit. Treballa proposant objectius paradoxals de fracàs gairebé impossible, buscant l'assoliment de petits èxits, potser aparentment insignificants, però estratègics; prescriu l'automatisme, per modificar-lo si l'Educand ho desitja; comprova el procés d'anticipació de I' experiència que l'aprenent es construeix per orientar-se; l'ajuda a contextualitzar anticipació i a fer ús dels seus Ilenguatges interns més eficaços i còmodes;...
B) Intervenció sobre les estratègies i processos.
En un segon enfocament, no necessàriament posterior al descrit, considera les estratègies de I'Educand, també a partir dels seus encerts i èxits. Mira de portar-lo cap a fa descripció i presa de consciència de les seves maneres de fer mes còmodes i segures, les que lliguen amb les seves preferències cerebrals.
Quan viu dificultats, el convida a explorar les excepcions, els moments en els quals les seves realitzacions són satisfactòries. Pretén sobretot modificar les seves creences limitants, posant-lo en conflicte amb els fets de l'experiència. A vegades, caldrà facilitar l'adquisició d'estratègies i procediments nous que l'Educand considera plausibles. Es tracta específicament de fer existir opcions noves d'actuació per tal d'assolir allò que vol i/o necessita.
C) Intervenció sobre el sistema de valors de l'Educand.
L'Educand viu uns valors, els quals expliquen el seu món intern les conductes que realitza i els resultats que obté. Aquest àmbit és col·locat, en el model, al centre del procés d'aprendre. Hom actua amb propòsits determinats, no necessariament conscients. L'obertura de la persona a l'experiència d'aprendre es dirigeix segons criteris i valors irrenunciables.
10.- L 'Educador procura compartir els objectius de l'Educand i els seus projectes per assolir-los; vol tanmateix que se'n faci coneixedor i director responsable. Per a això li convé preguntar-se per quina mena d'experiència està desenvolupant i quin sentit ecològic te per a ell.
L'Educador, el seu model del món, la seva persona, està compromès en el procés d'ajuda. No és només un tècnic que aplica recursos objectius. El seu model de comunicació, el seu pensament, les seves expectatives i anticipacions, tenen un pes considerable en el tipus d'intervenció pedagògica que durà a terme i, d'escreix, en el tipus d' aprenentatge que facilita.
En la intervenció, l'Educador parteix d'una avaluació intencionadament positiva, centrada en els recursos i les solucions, en la metacognició i l'autoregulació dels processos, a partir de premisses que pressuposen l'èxit personal.
In this thesis, the author tries to build and assess a conceptual pattern in order to interpret the learning process and to orientate the design and execution of pedagogical help strategies. Attention is called upon the following kind of questions: How do people learn?; What kind of actions and processes are developed in our learning projects?; How does context influence us?; What kind of messages from others make progress and acquisition easier?; In which situations do we need help and/or orientation?; What kind of help?; By what kind of means..?
The pattern is based on the conception of the learning process as a personal experience where meanings, emotions, values and interests are interlaced ; and action mostly directed by the learner and anchored in his/her own mental reconstruction of the environment and of himself/herself in the environment. The author identifies three types of indicators or "texts" by means of which the kind of personal management that people make in their own learning process are often manifested in an analogical or metaphorical way: products and results: the different behaviours or chains of actions, internal or external; and the verbalisation by means of which they communicate and communicate each other their experience.
Each of these indicator groups asks the educator an specific kind of reading and punctuation. That is why the author offers a discussion about their semantics and their syntax so that the educator can "read them" and establish strategic and set in a context intervention hypothesis.
The qualitative analysis of the types of indicators obliges the educator to regard learning as a consequence of an idiosyncratic experience which carries a lot of personal meanings, an action focused on the environment from the person point of view. To understand the results and behaviours of an experience, we need to question personal elements such as the learner's beliefs, values, his/her experience stored in his/her memory, his/her mental habits, .
In an attempt to arrange the complexity of the learning experience and to be able to understand it, the author pays attention to the consideration of three types of action categories:
A.- In any proposal or personal learning initiative, learners adopt an attitude, anticipate to the action. The value of the projected experience, their capacity for success; they motivate themselves with idiosyncratic languages... This first stage is not always conscious and planned. It becomes a determining factor in the learning management. What the pupil learns can be even the opposite of what it is being taught.
B.- The learner makes a personal strategy in order to face the project, his/her way of answering, habitual, often independent and not always conscious; that is to say, when memorising, solving a problem, writing a text, creating an image, understanding a theory, etc. ... the learner develops a chain of actions, the suitability of which determines the kind of result he/she will have.
C.- The learner assesses his/her own results according to his/her own personal values network, and he/she draws out personal and inner conclusions which will influence, from his/her memory, future attitudes. He/she observes and perceives selectively, which is important not to forget, so that he/she tends to emphasise the experience data that certify his/her presuppositions more than those that can be questioned.
These three groups of actions are not necessarily developed in a consecutive way. In the attitude, assessment is prospective; the personal strategy can be unnoticed in the eyes of the learner, as if it did not exist; the kind of assessment will also condition the attitude; ... They are interdependent actions. An alteration in one of them will facilitate changes in the whole process. All together points out a definition of a pattern, a way of looking at the learning process and make a comprehension of it more or less adequate and efficient, not a "reality".
The author regards the educator as an assistance professional, a collaborator on the learning and developing processes of the learner. In this collaboration work, the educator carries out different tasks: He/She reads and evaluates the experience data and makes out his/her orientated hypothesis; he/she designs the kind of educational intervention and he/she carries it out; he/she also assesses its success and efficiency.
In order to orientate the educational task, the author looks for support and suggestions in the confluence of two knowledge ambits: on one hand he collects scientific concepts and theories from witch he makes out his starting hypothesis; on the other band, be contrasts his theoretical pattern with his own experience, his data, observations and hypothesis.
This thesis owes a lot to the Humanist Psychology contributions, mixed bag of a lot of ideas and projects in the fields of Philosophy, Psychology, Communication, Organisation.; in the second place, it owes a lot to the conception of living as personal creation, as what Viktor FRANKL thinks about values, meanings, ... as in the modem theory of communication, mental maps, right brain languages ... ; in the third place, it also owes to an outstanding emphasis towards the comprehension process of the other person, as an active individual building ideas and values, guidelines and representations, in the line of Carl ROGERS and, although from another point of view, of Paul WATZLAWIC, Gregory BATESON, ... and not forgetting the contribution of experts such as Salvador MINUCHIN, Mara SELVINl, Virginia SATIR and others from the view of family advisers.
In the design of the helping strategy, any resort or intervention framework adapted to the context and the project of the learner is used: conceptual resorts based on the Systemic thoughts, the Transactional Analysis, the orientation focused on the person. the GestaIt, the Cognitive approach, the Neurolinguistics Programme (PNL), the Mental Management.
In conclusion, each educator is unique. The author thinks we will look in vain for a pedagogy valid for all, technologically applicable. We would waste time wondering "what should be like" or "what has to do" the educator. He thinks it is better to understand "what he/she does" and "how can he/she do it even better" from his/her personal orientation and his/her theoretical pattern.
That is why be believes it is useful to have patterns working in the routine. And this routine is specific, set in context, linked to the phenomena complexity. He is interested in this concretion, although it means an important limitation in the capacity to make ideas general.
Besides, routine is articulated according to spontaneous patterns, integrated in the educator "being". A pattern that is "carried out" and "comes out" in each one of the actions the educator carries out. Real and experienced contexts give us enough time for a quiet reasoning, and a conscious and a thought-out answer.

La finalidad de esta tesis es conocer la inserción socio-profesional y las competencias de gestión de la carrera de los pedagogos para el contexto catalán. A través del análisis de la inserción en la última década de estos profesionales se dispone de una visión más precisa de la realidad actual y su evolución, con una doble perspectiva: ofrecer elementos de reflexión para mejorar la titulación y para potenciar la orientación, la tutoría y la puesta en marcha de programas de gestión personal de la carrera. El estudio se realiza en dos momentos diferenciados de recogida y análisis de la información: a) la primera fase pretende, mediante un estudio descriptivo y por encuesta describir el proceso de inserción de los pedagogos y así, conocer sus trayectorias profesionales, mediante la base de datos facilitada por ('Agencia de la Qualitat Universitaria de Catalunya (AQU) donde se recoge la información obtenida a través de encuestas telefónicas; y b) la segunda fase permite indagar en el desarrollo profesional del graduado en Pedagogía y en sus ámbitos laborales, contribuyendo a elementos de reflexión sobre la empleabilidad desde la perspectiva de la gestión personal de la carrera, a partir de entrevistas semiestructuradas.
The purpose of this thesis is to know the socio-professional integration and skills of career management of pedagogues in the Catalan context. Through the analysis of the insertion in the last decade of these professionals it is available a more accurate view of the current situation and its evolution, with a double perspective: to offer elements for reflection for improving the degree and to strengthen guidance, mentoring and the implementation of programs of personal career management. The study was carried out in two different moments of collection and analysis of information: a) The first phase aims, through a descriptive study and a survey, to describe the process of integration of pedagogues and thus meet their career paths, through the database provided by the Catalan University Quality Assurance Agency (AQU) where information obtained through telephone surveys is collected; b) the second phase allows to investigate in professional development of graduate in pedagogy and in their fields of work, contributing to elements of reflection on employability from the perspective of personal career management, through semi-structured interviews.

The present study describes the result of a report experience carried trough in the pediatric ward at the University Hospital of the Federal University of Sergipe, from August 2008 to August 2009. It aims at inside describe the value of the pedagogist s work developed within the scope of Hospital Pedagogy by employing ludotherapy as a pedagogical educational strategy for children and adolescents in hospital. Demonstrating that education and learning are feasible within the hospital and may well contribute toward patient s well being, who may have development compromised, since deprived from characteristic childhood social interactions. The recapture of hospital function along history enable a view upon its present role within society, where the dominance of technical rationality prioritizes the disease to the detriment of the patient, therefore neglecting the integral aspect of human being. The theoretical perspective by Vygotsky and Wallon have justified our knowledge concerning childhood development, since their propositions reassert the need for social interaction and learning regarding the hospitalized child, seeing that even though going through an episode of illness, growth continues and therefore, plans of action that allow for coping with negative effects deriving from hospitalization, become indispensable. In conclusion, the pedagogist s intervention is essential within this environment and the use of ludotherapy as a pedagogical strategy for developing activities, have contributed to excel for the integral attendance to the hospitalized child. Moreover, this work calls on preparatory educational courses in order to provide professionals who shall be able to act withim the hospital environment.
O estudo que apresentamos, é o relato de uma experiência realizada na ala pediátrica do Hospital Universitário da Universidade Federal de Sergipe, no período de agosto de 2008 à agosto de 2009, e tem por objetivo descrever a importância do trabalho desenvolvido pelo pedagogo dentro da Pedagogia Hospitalar, utilizando a ludoterapia como estratégia pedagógico-educacional, para crianças e adolescentes internados. Mostrando que a educação e a aprendizagem também são possíveis dentro do hospital e podem contribuir para o bem-estar deste paciente que esta privado das interações sociais próprias da infância, e que pode ter seu desenvolvimento comprometido. A retomada da função do hospital ao longo da história nos possibilitou vislumbrar seu papel na sociedade de hoje, onde em nome de uma racionalidade técnica busca priorizar a doença e não o doente, negligenciando o aspecto integral da pessoa humana. Sob as perspectivas teóricas de Vygotsky e Wallon, buscamos fundamentar nosso entendimento acerca do desenvolvimento infantil, uma vez que a partir de seus postulados, reafirmamos a necessidade das interações sociais e da aprendizagem junto à criança hospitalizada. Visto que mesmo em situação de adoecimento a mesma continua se desenvolvendo e se torna imprescindível, ações que permitam a ela elaborar os efeitos negativos decorrentes da hospitalização. Chegou-se a conclusão que a intervenção do pedagogo é essencial nesse ambiente, que o uso da ludoterapia como estratégia pedagógica no desenvolvimento das atividades contribuiu de forma relevante para o atendimento integral à criança hospitalizada. E que existe uma necessidade dos cursos de formação de educadores prepararem profissionais para atuarem em ambiente hospitalar.

Studien handlar om verksamma pedagogers syn på högläsning. Med högläsning avser vi när pedagogen läser högt ur en text, en bok eller ett läromedel. Bakgrunden till studien var att få reda på hur pedagogerna använder sig av högläsning i undervisningen då vi genom egna erfarenheter, från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under vår lärarutbildning, upplever den som tidsfördriv. Vi anser att man som pedagog ska kunna motivera alla val man gör gällande all undervisningstid. Vårt intresse för högläsning väcktes under en kurs som vi deltog i som behandlade hur barn lär sig läsa och skriva och en annan kurs som behandlade barn- och ungdomslitteratur.

 

Syftet med studien var att ta reda på pedagogernas intentioner med att använda högläsning i sin undervisning och vad de grundar sina val på. Det har använts en kvalitativ metod i studien där fem pedagoger verksamma i grundskolan till och med årskurs sex har intervjuats.

 

Det framkom i resultatet att respondenterna anser att högläsningen fyller en viktig funktion av flera olika orsaker. Dessa var exempelvis att eleverna förvärvar nya kunskaper, deras ordkunskap utvecklas och att det ger eleverna en gemensam upplevelse. Pedagogerna nämnde att högläsningen ska bidra till att eleverna själva skapar sig inre bilder, använder sin fantasi och kreativitet. Vår slutsats av studien innebär att pedagogerna har ett bakomliggande syfte med sin användning av högläsning i undervisningen. Pedagogernas syften är bland annat att bidra till eleverna genom högläsningen skapar ett intresse för olika sorters litteratur. Eleverna ska även känna lust och glädje över att ta del av det skrivna ordet.

 

Det framkom även i resultatet att pedagogerna gör medvetna val av litteratur och att de inte enbart använder skönlitteratur i högläsningssammanhang utan även andra texter och läromedel. Vidare så grundade pedagogerna sina val på rekommendationer givna av bibliotekarien, kollegor samt egna erfarenheter.

 

The study is about active pedagogues’ view of reading aloud. With reading aloud we intend the pedagogue reading aloud from a text, a book or other teaching aids. The background to the study was to find out how the pedagogues use reading aloud in the education since by our practice during our teacher training we experience it as a pastime. We consider that as a pedagogue you must be able to justify all the choices you make concerning all the educationtime. Our interest for reading aloud arouse during a course about how children learn to read and write that we participated in and also during another course that handle literature for youth and children.

 

The purpose of this study was to investigate the intentions of the pedagogues using reading aloud in their education and what they base their choice on. A qualitative method has been used in the study since five pedagogues, working in compulsory-school for children aged seven to thirteen years old, have been interviewed.

 

The results showed that the participants in the study consider reading aloud serve as a useful purpose for many reasons. These were for example that the pupils acquire new knowledge, their knowledge of words improves and it gives them a common experience. The pedagogues’ stated that reading aloud develops the pupils’ ability to form internal pictures, use their fantasy and creativity. Our conclusion from the study implies that the pedagogues have an underlying aim with their use of reading aloud in the education. The pedagogues’ purpose with using reading aloud is for example to contribute to make the pupils create interest for many kinds of literature. The pupils shall feel inclination and joy over taking part of the written word.

 

The results also showed that the pedagogues’ in this study make choices of literature that are enlightened and that they not only adopt literary but also adopt other text and textbooks and teaching aids when they read aloud. Furthermore the pedagogues based their choices on recommendations of librarians, colleagues and their own experiences.

Vår tanke med att skriva en essä är att reflektera över oss själva i vår roll som fritidslärare. Vi har varsin egenupplevd berättelse där vi båda forskar i bägges berättelser parallellt i essän. Syftet är att undersöka hur sättet vi pratar om elever påverkar sättet vi pratar med elever och om detta då även påverkar hur vi pratar om och med kollegor. Vi har en föreställning om att en negativ samtalskultur om elever skapar en negativ bild av elever, vilket i sin tur skapar negativa elever som leder till en negativ verksamhet. Undersökningens temaområden är språk, ansvar och reflektionen som verktyg. Vi lyfter upp hur språket skapar och formar bilder, uppfattningar och innebörder som påverkar hur vi ser på det vi benämnt. Vi tar upp metaforens betydelse, fördomens positiva sida och hur kulturen kring positivt och negativt kan påverka våra handlingar. Ansvaret vi fritidslärare ständigt har, ser vi som en viktig del i den värld vi är med och skapar. Många av våra val kräver vårt ansvarstagande. Vi kan inte skylla på någon annan. Vi alla har ansvaret. Hur vi gör påverkar, oavsett hur vi gör. Hela essän tar upp och problematiserar våra tankar genom reflektionen som verktyg. Reflektion anser vi ger oss bredare syn, insikter och förståelse av hur vi tillsammans kommer vidare i vår utveckling som fritidslärare.
Our intention with this essay is to reflect on our role as leisure-time pedagogues. Our research has its starting points in two separate but similar stories from our workplaces. The purpose of this research is to investigate how the manner in which we talk about pupils effects the manner in which we talk with pupils. We believe a negative culture of talking about pupils creates a negative picture of pupils. This creates negatively minded pupils which leads to a negative work environment. The theme of this essay contains concepts such as speech, responsibility and reflection as a tool. We show how speech manufactures images, views and meanings of things which effects how we perceive them. We write about the use and abuse of metaphor, the negative side but also the neglected positive side of prejudice as well as the negative aspects of a positive conversation-culture and the positive aspects of a negative conversation-culture. We see the constant responsibility we as leisure-time pedagogues have as a crucial part in the world we are a part of and at the same time create. We can not blame anyone else for our actions. We are all accountable. What we do effects, always. The essay has an undertone of the urge and need for reflection. We feel reflection gives a wider view and greater understanding of how we can progress in our development as leisure-time pedagogues.

Orientador: Maria Marcia Sigrist Malavazi
Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Educação
Made available in DSpace on 2018-08-10T22:16:37Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Almeida_LuanaCosta_M.pdf: 1347628 bytes, checksum: 70a8ce0fecf15c1358a9634ec7501ee7 (MD5) Previous issue date: 2008
Resumo: O trabalho analisa o pedagogo formado no curso de Pedagogia da Faculdade de Educação da UNICAMP, com intuito de identificar as marcas de formação produzidas nele a partir da formação inicial, pressupondo que este seja um importante momento na trajetória de formação desse profissional. Contextualizado na reforma curricular de 1998, a partir de referências teóricas de pesquisadores da área de formação de professores, sobretudo, os estudos que impulsionaram os grandes debates acadêmicos no campo educacional, ocorridos principalmente através da ANFOPE, o recorte da problemática centra-se na análise do profissional formado. Este estudo procura adentrar analiticamente o curso de Pedagogia da UNICAMP a fim de identificar as marcas de formação que esta instituição produz em seu egresso. Para tanto utilizou-se da metodologia qualitativa de pesquisa e optou pela entrevista semi-estruturada com egressos do curso (ingressantes em 1998, 1999, 2000 e 2001) e professores, além de análise documental, como instrumentos de coleta de dados. O trabalho analisa as marcas de formação produzidas recuperando as concepções apresentadas para a formação na atualidade
Abstract: This paper analyzes the pedagogue graduated in the Pedagogy Course at the Education College of UNICAMP University, for the purpose of identifying the graduation signs produced upon the student from the initial studies, supposing that time is an important moment in the professional¿s formation. Contextualized in the 1998¿s curriculum reform from researchers¿ theoretical references of the Teacher Training field, especially, the studies that stimulate the great academic debates in the educational field, which took place mainly through ANFOPE (National Association for the Formation of Professional in Education), it focuses a set of problems regarding the analysis of the graduated professional. This study aims to penetrate analytically in the Pedagogy Course at UNICAMP. Therefore, it has used the qualitative research methodology and chosen the semi-structured interview with egress students (joining in 1998, 1999, 2000, and 2001) and professors, besides documental analysis, as a tool of data collection. This paper analyses the graduation signs produced reminding the conceptions shown for the graduation nowadays
Mestrado
Ensino, Avaliação e Formação de Professores
Mestre em Educação

Conselho Nacional de Desenvolvimento CientÃfico e TecnolÃgico
FundaÃÃo de Amparo à Pesquisa do Estado do CearÃ
Este ensaio tem como principal objetivo compreender o trabalho pedagÃgico e sua especificidade a partir das aÃÃes desenvolvidas por profissionais de Pedagogia em espaÃos nÃo escolares. Para tanto, realizou-se uma pesquisa de natureza qualitativa do tipo estudo de caso mÃltiplo na organizaÃÃo nÃo governamental ComunicaÃÃo e Cultura â CC e no Instituto do Desenvolvimento do Trabalho â IDT, em Fortaleza. Foram utilizados como instrumentos de coleta da pesquisa, a observaÃÃo direta das prÃticas de duas pedagogas, as entrevistas aberta e semi-estruturada e a anÃlise de documentos. TambÃm fizeram parte deste estudo outros profissionais, como a secretÃria executiva do CC e o coordenador do ambiente de QualificaÃÃo Profissional e Empreendedorismo do IDT. Com base nos dados, percebe-se que o trabalho pedagÃgico busca melhorar os resultados da aprendizagem de jovens e adultos e elevar a qualidade de sua formaÃÃo no que diz respeito ao amadurecimento e desenvolvimento como pessoas. Constata-se tambÃm que as condiÃÃes sociais, polÃticas e econÃmicas repercutem no trabalho realizado no CC e no IDT, estabelecendo limites Ãs possibilidades objetivas de humanizaÃÃo e à autonomia profissional das pedagogas. As caracterÃsticas divergentes das instituiÃÃes quanto aos seus modelos organizacionais e estruturais tambÃm influenciam nos modos de fazer suas prioridades. Identifica-se, ainda, que a especificidade de seus trabalhos pedagÃgicos se define desde trÃs eixos: relaÃÃo pedagÃgica, articulaÃÃo teoria e prÃtica e caracterÃsticas pessoais. Considera-se, portanto, que o ato de caracterizar o trabalho pedagÃgico no intuito de revelar sua especificidade aponta para uma elaboraÃÃo que se assemelha a um arco originado na formaÃÃo profissional e nas concepÃÃes de homem, mundo, sociedade e educaÃÃo das pedagogas e segue pelo cotidiano de seu trabalho, mediado pela articulaÃÃo teoria e prÃtica, produzindo nova prÃxis.
The purpose of this work is to understand the pedagogical work and its peculiarities by analyzing the actions developed by pedagogs out of school. In order to do that, a qualitative research was conducted in the model of a multiple case study in the non-governmental organization ComunicaÃÃo e Cultura â CC and in the Instituto de Desenvolvimento do Trabalho â IDT, both located in Fortaleza. The direct observation of the two pedagogsâ work, the open and semi-structured interviews, and the document analyses were the source of the collected data. Other professionals like the executive secretary of CC and the Coordinator of the Professional Qualification and Enterprising Department of IDT were also investigated. Based on the data, we could see that the pedagogical work tries to improve the learning outcome of the youth and adults, as well as provide them with higher quality in education in what is concerned with maturity and development as humans. The research shows that social, political and economical conditions reflect on the work carried at CC and IDT setting up limits to the objective possibilities of humanization and the professional autonomy of the pedagogs. The opposing characteristics of the institutions concerning their organizational and structural sets also influence the way priorities are set up. It is identified that the peculiarities of the pedagogical work hold up three aspects: the pedagogical relationship, the articulation between theory and practice, and the personal characteristics. Therefore, characterizing the pedagogical work aiming to delineate its peculiarities implies planning that involves a relation that goes from the professional formation and the human, world, society and educational concepts, to the working routines guided by the articulation between theory and practice resulting in a new praxis.

I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebär att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvärderas och utvecklas för att främja barnens lärandeutveckling. Syftet med vår studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet. För att få svar på frågorna använde vi oss av 23 enkäter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga avdelningar svarade. För att få en klarare/djupare bild om hur förskollärare förhåller sig till dokumentation så intervjuades två förskollärare. Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men på olika sätt. Samtliga förskolor är eniga om att de dokumenterar för barnen, sig själva, föräldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och båda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det. Resultatet visar också att tiden som de är tilldelade inte räcker till för alla vilket de ser som en negativ aspekt för att de inte hinner utföra pedagogisk dokumentation i den utsträckning som de vill.

I många förskolor används idag pedagogisk dokumentation som ett sätt att utvärdera förskolans kvalitetsarbete som står i den reviderade läroplanen (Skolverket, 2010). Mitt syfte med examensarbetet är att se hur begreppet pedagogisk dokumentation tolkas av olika pedagoger. Jag valde tre frågeställningar som skulle ge svar på mitt syfte. Hur tolkas dokumentationsarbetet, finns det några nackdelar samt hur tyder pedagogerna barnens uppfattning. Den kvalitativa forskningsmetoden användes i studien och resultaten kommer från de svar jag fick ifrån intervjuer som genomfördes med pedagogerna. Resultatet visar att pedagogerna ställer sig positiva till dokumentationsarbetet trots de nackdelar som finns och syftet är att synliggöra barnens lärande och utveckling. Resultatet visar också att pedagogerna inte fört en diskussion med barnen om hur de upplever dokumentationsarbetet utan de kan endast svara med ett antagande om deras uppfattningar.

Made available in DSpace on 2016-04-28T20:56:43Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Maria Carolina de Sousa Ferron.pdf: 539577 bytes, checksum: d0a30ee16777431cd71b7c515064b5a3 (MD5) Previous issue date: 2014-04-04
The issues of professional identity and vocational training area frequently discussed subject nowadays (DUBAR, 2005, 2009; TARDIF, 2012). In the field of Education, is no different (PLACCO; SOUZA, 2005; MARCELO, 2009). In regards to that, the interest in knowing who the teacher, the professor of pedagogy is appeared and who still chooses teaching apart from all the depreciation faced by the professionals from this area. This study aimed to identify how this teacher identity construction occurs, ie, how he became the professional he is today. In this sense, it has become pertinent to check why one chooses this profession, what motivates one to stay on it and why that even with such devaluation. For this, besides the literature about professional identity, teacher education and the history of pedagogy courses in Brazil, semistructured interviews were conducted with three teachers. The data was analyzed and organized into five categories that relate to the goals of there search. Much of the actions of these professionals today as teachers are implied in their personal stories, the way they have perceived school and how they have learned since childhood. The anguish, the learning, the knowledge that should have built their modes of being and acting and transform them on a daily basis into the professional they are today. The commitment to education does not make them give up their profession, even with such devaluation. We further note that, in order to become qualified as a teacher trainer of teachers, it is important to highlight the continuing education, always seeking new knowledge, and giving special importance to theoretical knowledge. Teacher development will never seize to exist, and it is seen as a lifelong learning. Most importantly, the formation is built by means of a work of critical reflection on practice. To constitute the professionals they are today, it is important to emphasize the importance that other teachers had in the lives as respondents, and this happens because the OTHER makes a difference, interfering with the constitution of their identities. Believing in education, liking what you do and realizing its importance in the constitution of the other, are important aspects to become a teacher trainer
As questões da identidade e da formação profissional têm sido bastante abordadas atualmente (DUBAR, 2005, 2009; TARDIF, 2012). No campo da Educação, não é diferente (PLACCO; SOUZA, 2005; MARCELO, 2009). Surgiu, assim, o interesse por conhecer quem é o pedagogo, o professor do curso de Pedagogia, que mesmo com toda desvalorização que enfrenta na profissão, ainda assim, escolhe a docência. Nesta pesquisa, objetivou-se identificar como ocorre a constituição identitária desse professor, ou seja, como ele se constituiu no profissional que é hoje. Nesse sentido, tornou-se pertinente verificar o porquê escolheu essa profissão, o que o motiva a permanecer nela mesmo com tanta desvalorização. Para tanto, além da revisão bibliográfica acerca da identidade profissional, formação de professores e a história do curso de pedagogia no Brasil, foram realizadas entrevistas semi-estruturadas com três professoras. Os dados obtidos foram analisados e organizados em cinco categorias que respondem aos objetivos da pesquisa. Muito das ações dessas profissionais hoje como professoras está imbricado em sua trajetória pessoal, em como percebiam a escola e o aprender desde a infância. As angústias, as aprendizagens, os saberes que devem ter, constroem seus modos de ser e agir e as transformam a cada dia nas profissionais de hoje. O compromisso com a educação não as fazem desistir da profissão, mesmo com tanta desvalorização. Observamos ainda que, para se constituir como professora formadora de professores é importante valorizar a formação contínua, sempre buscar novos saberes, dando especial importância ao conhecimento teórico. O desenvolvimento dos professores é contínuo e é compreendido como uma aprendizagem ao longo da vida. É importante destacar que a formação se constrói por meio de um trabalho de reflexão crítica sobre as práticas. Para se constituírem nas profissionais que são hoje, ressalta-se a importância que outros professores tiveram na vida das entrevistadas, isto é, a relação com o outro interfere de maneira significativa em nossa constituição identitária. Os resultados deste estudo mostram que acreditar na educação, gostar do que faz e perceber sua importância na constituição do outro são aspectos importantes para se tornar um professor formador

A presente dissertação promove uma reflexão acerca das possibilidades que o profissional da Pedagogia tem de reproduzir o discurso do capital e da exploração do trabalho ou de ir além, na busca pela humanização dos processos de trabalho e no desenvolvimento de pessoas. A pesquisa, de caráter qualitativo, revela o papel dos pedagogos dentro das empresas, no contexto nomeado por muitos autores como Educação Corporativa. O procedimento metodológico se deu em duas etapas: levantamento bibliográfico de teses acadêmicas e artigos científicos sobre os campos do trabalho e educação, e da educação corporativa; e aplicação de entrevistas semiestruturadas em pedagogas de três empresas com sede em Porto Alegre, Rio Grande do Sul – também foram aplicadas entrevistas em suas chefias imediatas, compondo uma rede de informações vinculada ao ambiente de trabalho destas profissionais. A análise dos dados produzidos baseou-se nos sentidos da escolarização dentro do capitalismo, de Alceu Ferraro; nas elaborações de Karl Marx sobre a relação entre capital e trabalho; em Mészáros – também vinculado à base marxista; e em Pierre Bordieu, especialmente em suas considerações sobre habitus, considerando o ethos dos pedagogos dentro das empresas, além de autores do campo da aprendizagem de adultos, como Peter Jarvis. A pesquisa revela que há um caminho a percorrer na construção de referenciais teóricos no campo da Educação sobre a atuação dos pedagogos nas empresas, pois, em sua maioria, o referencial teórico disponível advém da Administração, envolvendo gestão de Recursos Humanos em uma ótica liberal. Assim, foi possível concluir que existe espaço para a atuação de pedagogos no contexto da Educação Corporativa, e que os mesmos trazem consigo uma trajetória de formação na área das Ciências Humanas, a qual constitui as suas práticas diárias. Mesmo assim, os pedagogos estão em um campo do capital que tem suas características consolidadas nas práticas de mercado, o que torna mais desafiador o papel deste profissional: humanizar o que é tradicionalmente desumano.
The present dissertation promotes a reflection about the possibilities that the professional of pedagogy have in to reproduce the capital's speech and labor exploitation or to go beyond, searching the humanization of work processes and development of people. The qualitative research reveals the role of the educator within companies, in the context named by many authors as corporate education. The methodological procedure took place in two stages: bibliographical survey of academic theses and scientific articles on the labor and education field, and corporate education; and application of semi-structured interviews in pedagogues of three companies based in Porto Alegre, Rio Grande do Sul - interviews were also applied to their immediate supervisors, creating a network of information linked this professional work environment. It was also applied interviews in the immediate supervisors of educators and pedagogues composing an information network linked to this professional work environment. The data analysis produced was based on the meanings of schooling within capitalism, of Alceu Ferraro; in the elaborations of Karl Marx about relationship between capital and labor; in Mészáros - also linked to the Marxist basis; and Pierre Bourdieu, especially in its consideration of habitus, considering the ethos of the pedagogues within companies, as well as authors of the adult learning field, as Peter Jarvis. The research reveals that there is a way to go in building theoretical frameworks in the field of Education on the role of teachers in companies because, in most cases, the theoretical framework available comes from the Administration, involving human resources management in a liberal perspective. Thus, it was concluded that there is room for the pedagogues in the context of Corporate Education, and that they bring with them a training in the field of Humanities, which is their daily practices. Still, educators are in a capital field that has consolidated its characteristics in market practices, which makes it more challenging the role of this professional: humanize what is traditionally inhuman.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar kring besök vid en teater samt hur de utövar drama på förskolan. Är det betydelsefullt för barn att få uppleva teater och drama? Detta är en kvalitativ studie där vi har utgått ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Det insamlade materialet från två semistrukturerade intervjuer och ett fokusgruppssamtal har tolkats och vi har bildat oss nya förståelser i ämnet. Resultatet visar att det är viktigt med kultur för barn och då studien fokuserar på teater framgår det att även teater är en betydelsefull del av den kultur som förskolan får möjlighet att ta del av. Resultatet visar även att för att göra ett bra pedagogiskt förarbete med barn behöver de som arbetar med teater skicka ut information om teaterföreställningen innan förskolegruppens besök. Pedagoger arbetar bäst med efterarbetet när de kopplar teaterföreställningens handling till barnens egna erfarenheter, däremot är det svårt att alltid koppla teaterföreställningen till förskolans pågående tema. Genom att använda drama som uttrycksform i förskolan får barnen chans att uttrycka sina känslor och sin fantasi vilket kan bidra till stärkt självförtroende. Att använda drama som en arbetsform kan dessutom underlätta för pedagogernas arbete på förskolan, genom att de tillsammans med barnen kan bearbeta händelser som sker i verksamheten.

Studien syftar till att undersöka hur ett urval pedagoger använder och ser på högläsning i förskolan. Metoden är en kvalitativ intervjustudie. Åtta pedagoger har intervjuats kring hur och när de arbetar med högläsning samt vad de har för syfte med högläsning, om det är för omsorg eller lärande, liksom hur de ser på sitt eget förhållningssätt i högläsningssituationen. Vårt resultat visar att högläsning utfördes i tre olika konstellationer: högläsning i samband med lunch, spontan högläsning och högläsning i planerade aktiviteter. Samtliga pedagoger finner högläsningen viktig och det är ett återkommande inslag i verksamheterna. De belyser sitt eget förhållningssätt till läsning som en viktig faktor i högläsningen. Resultatet visar att pedagogerna ser på omsorg och lärande som ibland förenade i samma högläsningssituation och i andra inte.

Syftet med forskningsarbetet är att undersöka pedagogernas syn på konflikthantering samt hur barns konflikter förebyggs i förskoleverksamheten. För att uppnå ett trovärdigt resultat har kvalitativa samtalsintervjuer i samband med barnobservationer använts som metod för undersökningen. Genom datainsamlingen kan det konstateras att konflikter tillhör förskolans vardag och kan vara både stora och små. Konflikter kan uppstå av många olika anledningar och något som pedagoger är överens om är att konflikter uppstår främst i samband med missförstånd mellan barnen. De menar att missförstånd har en central plats i barns konflikter och barn kan missförstå varandra både verbalt och icke verbalt beroende på situationen. Pedagoger har ett stort ansvar vid arbete med barns konflikter och konflikthantering, det kan vara konstruktivt eller destruktivt beroende på hur det hanteras. Det kan även handla om öppna och dolda konflikter. En slutsats som kan dras är att Vygotskij´s sociokulturella teori genomsyrar i pedagogernas arbete med att hantera och förebygga barns konflikter. I teorin ligger kommunikationen centralt och det har en stor betydelse vid detta studieområde, utan kommunikation kan konflikter inte hanteras. Det kräver att pedagoger stöttar och vägleder barns lärande utifrån den proximala utvecklingszonen. Genom pedagogens närvaro, delaktighet och vägledande arbetssätt kan barns lärande vidareutvecklas. Det är en god förutsättning för pedagoger att ha barns utvecklingszon som utgångspunkt vid lärande av konflikthantering. Konflikter och konflikthantering ses som ett lärandetillfälle för både barn och pedagog. Barn som lär sig att behärska sig, blir både tålmodiga, lyhörda och även mer empatiska. De värnar om varandra ännu mer och lär sig att vara en bra kompis. Så småningom ökar de sina sociala färdigheter och använder prosociala handlingar gentemot varandra. Även pedagoger tar lärdom för vidare arbete med konfliktsituationer. De reflekterar och ifrågasätter sitt handlande och bearbetar sina brister för att göra bättre ifrån sig. Det är ett bra sätt att utvecklas inom sin pedagogiska roll.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger anser att de samtalar med barn i vardagen, vilket besvaras med forskningsfrågorna: Vilka variationer av yttranden framträder när pedagogerna diskuterar kring hur de samtalar med barn i vardagen? Hur beskriver pedagogerna vilka villkor som finns för att vardagssamtal ska kunna möjliggöra utveckling av barns samtalsfärdigheter? Studien utgår från socialkonstrutionisktisk teoribildning samt diskurspsykologi som metodologisk utgångpunkt. För insamling av material användes ett fokusgruppssamtal med fem medverkande pedagoger. De variationer som tydligast synliggjordes i resultatet är tidens betydelse och roll spelar roll. Resultatet visar att genom pedagogernas yttranden kring tidens betydelse är det rimligt att dra slutsatsen att tiden konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser. Genom pedagogernas yttranden kring roll spelar roll är det rimligt att dra slutsatsen att pedagogerna intar roller som konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser.

Denna studie har gjorts i syfte att undersöka förskolepedagogers föreställningar av barns rättigheter och se hur de själva upplever att de arbetar med och synliggör dessa i förskolan. Studien är en fallstudie gjord på en förskola i Sverige där sju kvalitativa intervjuer utförts individuellt med sju förskolepedagoger. Intervjufrågorna har varit utformade på ett sätt för att ta reda på pedagogernas bild av barns rättigheter men också undersöka hur de själva upplever att de arbetar för att synliggöra barns rättigheter i förskolan. I studien har jag utgått ifrån en barndomssociologisk teori med ett fokus utifrån ett barnperspektiv, som barnkonventionen dels går att tolkas utifrån. Resultatet visar att barns rättigheter är ett ämne som sällan talas om eller sätts i begrepp på denna förskola, något som behövs göras för att rättigheter ska bli något självklart enligt forskning. Varken sinsemellan pedagoger eller mellan pedagoger och barn. Trots detta visar förskolepedagogerna på exempel där det går att se att de på olika sätt arbetar nära ett värdepedagogiskt arbetssätt som i sin tur är en del av barnkonventionen. De uppvisar också exempel på hur de arbetar med barns integritet och förståelse för andras rättigheter, men ofta sker detta på deras eget sätt och det sker inte mycket samarbete menar man. Nästintill alla uttrycker att barns rättigheter är ett viktigt ämne som man ska arbeta med i förskolan, men samtidigt så verkar det som att ämnet inte är fullt lika aktuellt. Stora barngrupper menar man är ett av hindren som gör att de oftast prioriterar det som gynnar stora gruppens bästa som också resulterat i att pedagogerna styr upp många av aktiviteterna för barnen. Detta lämnar i sin tur mindre utrymme att arbeta så nära barns rättigheter som många av förskolepedagogerna egentligen önskar att de gjorde. Trots att barnperspektivet och arbetet med barns rättigheter brister på förskolan är förskolepedagogerna samtidigt medvetna om detta. De uttrycker en önskan om att arbetet med barns rättigheter och barnkonventionen behöver bättras och synliggöras mer. Dessa behöver sättas i större begrepp än vad de på förskolan gör idag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre pedagoger definierar begreppet matematiksvårigheter och vilka strategier de anser sig använda för att underlätta för dessa elever. Inom studiens ram intervjuades två lärare i årskurs 4-5 och en specialpedagog via semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp och skapar förvirring menar samtliga pedagoger, men de anser att eleven ofta har brister i den grundläggande räkneläran. Elever kan vara i och med matematiksvårigheter. Är eleven i svårigheter är det miljö och omgivning som påverkar, och är eleven med svårigheter är det elevens bakgrund och känslor som styr. Orsakerna till varför matematiksvårigheter uppstår beskriver respondenterna som varierande. De menar att det kan bero på omgivningen, lathet eller neurologiska anledningar och det kan därför vara svårt att anpassa undervisningen när man inte till hundra procent vet vad som orsakar svårigheterna. Matematikundervisningen sker i allmänhet genom enskild beräkning i matematikboken, med undantag för när de använder sig av det uppskattade hjälpmedlet iPad. Slutsatsen är att fler resurser, både i form av tid och kompetensutveckling, behövs för att kunna hjälpa och upptäcka elever med eller i matematiksvårigheter.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas inställning till användningen av IKT som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet, både i lärande syfte gällande barnen men även synliggöra förskollärarnas uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som kan uppstå. För att ta reda på detta användes en enkät som kvantitativ analysmetod med hjälp av sajten Survey Monkey. Enkätfrågorna skapades utifrån frågeställningarna och bestod av 22 stycken frågor, enkäten skickades ut i tre olika Facebookgrupper och sammanlagt valde 93 personer att delta. Resultatet delades upp i kategorierna: IKT en del av samhället och framtiden, barns lärande är oändligt, resurser utgör hinder och stora möjligheter med IKT. Det framkom att IKT användandet ses som en nödvändighet och en viktig del att kunna för barnen både nu och i framtiden. Lärandet är också en viktig aspekt där matematik, digitala verktyg, samspel och språk är ämnen som respondenterna såg i användandet av IKT. Hinder som uppstår i IKT användandet är brist på tid, dålig ekonomi och brist på kunskap och utveckling. Möjligheter som uppstår med IKT användningen är oändliga eftersom det finns förutsättningar till att skapa aktiviteter som innefattar läroplansmålen som förskolan ska arbeta för. Denna studie tydliggör pedagogers synsätt på IKT med fokus på barns lärande och det ges en inblick om och hur de använder IKT i förskolans verksamhet.

Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07

Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.

Medarbetarens arbetstillfredsställelse är ett centralt ämne och har fått alltmer uppmärksamhet av både arbetsgivare och forskare. På dagens arbetsplatser utförs undersökningar i form av enkäter eller liknande för att ta reda på de anställdas upplevelser av ledarskapet, arbetsuppgifter, arbetsmiljön och tillgängligheten av kompetensutveckling. Man kan se att jobb med begränsade möjligheter för individen att påverka sin egen arbetssituation och arbeten med höga krav innebär en särskild hälsorisk och påverkan på tillfredsställelsen av arbetet. Individen tillbringar stor del av den vakna tiden i arbetslivet, trots det så finns det inte många forskningsstudier som har undersökt specifikt hur ledarskapet och dess beteenden kan påverka medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Forskningen idag visar att det finns ett samband mellan ledarskapets beteende och medarbetarnas upplevelser av arbetstillfredställelsen.Syftet med studien var att undersöka sex stycken medarbetarens upplevelse av arbetstillfredsställelsen inom en utvald skolverksamhet i relation till det aktuella ledarskapet. För att få förståelse för i vilket avseende ledarskapet kan påverka eller kontrollera individens upplevda arbetstillfredsställelse.Olika faktorer påverkar arbetstillfredställelsen och ledarskap kan tänkas vara en faktor. Eftersom arbetstillfredsställelse på individnivå bestäms av både individuella och organisatoriska förhållanden, behövs mer kunskap om i vilket avseende ledarskap i sig har betydelse för individens upplevelser. Utifrån syftet gjordes en kvalitativ fallstudie med konstruktionistiskt ansats. Urvalet baseras på att intervjua personer som är relevanta för min problemformulering, i detta fall utvalda lärare på utvalda skola. Datainsamlingsmetoden i studien var semistrukturerade intervjuer. Analysen av materialet gjordes med hjälp av en tematisk analys och resulterade i 4 teman Att få förutsättningar, Tydlighet och Struktur, Relationer och Engagemang. Studiens fyra teman kan vi se som begrepp som kvalitativt bygger upp medarbetarens upplevelse utav relationen mellan det aktuella ledarskap och upplevd arbetstillfredsställelse.

Betygsdatum 2020-06-05

Syftet med detta arbete var undersöka hur några förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation med barnen. Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod. Sex stycken förskollärare har intervjuats om deras arbete med pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen. Resultatet av intervjuerna är att förskollärare har goda kunskaper i hur pedagogisk dokumentation kan användas som ett verktyg för verksamheten. Det är dock problematiskt att få barnen delaktiga. Förskollärarna använder bilder som underlag vid reflektion med barnen med varierande resultat. Barnen dokumenterar sällan på egen hand. Barnen sägs bli delaktiga genom att välja bilder till dokumentationerna. Förskollärarna upplever brist på tid och språkliga svårigheter som hinder för att arbeta med pedagogisk dokumentation med barnen. Vår slutsats är att det tycks saknas kunskap kring hur förskollärarna kan göra barn delaktiga i sitt dokumentationsarbete.

Uppdraget för förskolan utifrån läroplanen (Skolverket, 2016) är att systematiskt arbeta med utvärdering och uppföljning av barns lärprocesser. Med anledning av att pedagogisk dokumentation inte är tydligt förklarat i läroplanen ville vi undersöka om det fanns olika sätt att tolka begreppet. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av åtta förskollärare och har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på två olika tolkningar av begreppet pedagogisk dokumentation, att det kan ses som antingen ett arbetssätt som genomsyrar vardagen eller som ett verktyg för att utvärdera och utveckla verksamheten. Resultatet visar även vilka förutsättningar som krävs för förskollärare att skapa en gemensam förståelse. Slutsatsen är att tid och kompetensutveckling är två viktiga förutsättningar för att skapa ett gemensamt arbetssätt kring pedagogisk dokumentation.

Magistro darbo tikslas - analizuoti mokytojų ir socialinių pedagogų požiūrį į socialinio pedagogo funkcijas ir atlikti šių požiūrių lyginamąją analizę. Tyrime dalyvavo 198 respondentai: 59 socialiniai pedagogai ir 139 mokytojai. Tyrimas buvo atliktas Telšių apskrityje. Anketinės apklausos metodu (anketa sudaryta Andriuškevičienės (2005)) tirta mokytojų ir socialinių pedagogų požiūris į socialinio pedagogo funkcijas. Tyrimo hipotezė: tikėtina, jog mokytojai socialinio pedagogo funkcijas vertina mažiau palankiai nei patys socialiniai pedagogai. Atlikus tyrimą nustatyta, jog mokytojai socialinio pedagogo funkcijas vertina teigiamai, tačiau 40,83 proc. socialinio pedagogo funkcijų vertinamos kaip nelabai svarbios ar nesvarbios. Pastebėta, jog socialiniai pedagogai savo atliekamas funkcijas vertina teigiamai, tačiau nemažą dalį sudaro neutralus ir neigiamas vertinimai. Išanalizavus duomenis pagal pasirinktą kintamąjį – darbas ugdymo klasėse – nustatyta, jog mokytojai teigiamai vertina socialinio pedagogo funkciją – individualų darbą su mokiniu, o bendradarbiavimą su institucijomis bei darbą su pedagogais, mokyklos administracija vertina nepalankiai. Nustatyta, jog nepriklausomai nuo darbo stažo, tiek mokytojai, tiek socialiniai pedagogai neigiamai vertina darbo su pedagogais, mokyklos administracija bei bendradarbiavimo su institucijomis funkcijas. Taip pat atskleista, jog mokytojai darbo su pedagogais ir mokyklos administracija funkciją laiko svarbesne (10 proc. daugiau), nei... [toliau žr. visą tekstą]
Aim – to analyze the approach to the functions of teachers and social pedagogues and to carry out the comparative analysis. The study included 198 respondents: 59 social pedagogues and 139 teachers. The study was carried out in Telsiai district. The approach of teachers and social pedagogues to the functions of social pedagogue was investigated by questionnaires (questionnaires made by Andriuskeviciene (2005)). Hypothesis: it is likely that teachers are less favourable of the social pedagogues functions than social pedagogues themselves. The study found that teachers assess the functions of social pedagogue positively, however, 40,83 percent of social pedagogue‘s functions were assessed as not very essential or insignificant. It was noted that social pedagogues assess their own functions positively, but there was a fair part of neutral and negative evaluations. After the analysis of selected variable – work in training classes – it was found that teachers are positive with the function of social pedagogue – individual work with a student, and the collaboration with institutions and work with teachers, school administration evaluate adversely. It was found that, regardless of seniority, teachers and social pedagogues assess working functions with teachers, school administration and co-operation with institutions. It also revealed that teachers work with teachers and school administration is more important (10 percent more) that the co-operation with the authorities... [to full text]

Made available in DSpace on 2016-04-04T18:32:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ana Elisa Spaolonzi Queiroz Assis.pdf: 692789 bytes, checksum: dee7f7577f177f5b28feb6cb97e782e9 (MD5) Previous issue date: 2007-02-12
The present paper, insert in the line of research University, teaching and professor s formation , aims in recognizing the role of educational background of educators in Brazil, what kind of professional it graduates and what is his identity, considering the low articulated formative segments of educational management and the ones in charge of the first and second cycles of Elementary school. There are, also, corelations through a legislative-historical recall and data study obtained through inquiries over well-known theoreticians. The gotten results collaborate with the construction of a singular education professional identity profile, a professional with knowledge that involves management, organization, and school functioning, as well as formative actions developed in classroom, which could have been counter-posted with the education professional profile presented by the CNE Conselho Nacional de Educa??o (National Education Council), through course s drivers, issued by the year of 2006.
O presente texto, inserido na linha de pesquisa Universidade, doc?ncia e forma??o de professores , tem como objetivo principal reconhecer o papel do curso de Pedagogia no Brasil, que profissional forma e qual a sua identidade, considerando os segmentos formativos pouco articulados de profissionais da gest?o educacional e professores das s?ries iniciais do ensino fundamental e educa??o infantil. Realizando co-rela??es atrav?s de resgate hist?rico-legislativo e estudo de dados obtidos atrav?s de aplica??o de question?rio em te?ricos conhecidos na ?rea. Os resultados obtidos colaboram com a constru??o de um perfil identit?rio pr?prio do pedagogo, profissional com rol de saberes que envolvem conhecimentos de gest?o, organiza??o e funcionamento escolar, assim como de a??es formativas desenvolvidas em sala de aula, os quais puderam ser contrapostos com o perfil de profissional apresentado pelo CNE Conselho Nacional de Educa??o, atrav?s das diretrizes do curso, publicadas no in?cio de 2006.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om att använda drama som ett verktyg i förskolan. Tidigare forskning visar att det fanns en osäkerhet i användandet av drama då det sågs som något ”flum” och därmed inte tillräckligt användbart i undervisningen. Enkät är det metodvalet som denna studie baseras på vid undersökandet av syfte och frågeställningar som är: i vilken utsträckning använder förskollärare drama i verksamheten, i vilket syfte används drama enligt förskollärarna och hur tillämpas drama i förskolan enligt förskollärarna. Resultaten har sedan diskuterats i relation till Sternudds dramapedagogiska perspektiv för att urskilja förskollärarnas synsätt och praktiserande av drama. Slutsatsen av studien är att begreppet drama kan ses ur ett brett perspektiv enligt förskollärarna. Resultatet av vår studie kan bidra till en bredare förståelse för hur man kan använda sig av drama i förskolans verksamhet samt hur förskollärarna väljer att tillämpa drama för att nå olika syften.

Betyg i Ladok 210606.

Denna studie handlar om hur pedagoger utformar och anpassar undervisning för elever med särskild begåvning. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i strategier (Liljedahl, 2017) som framställts för att tillgodose dessa elevers behov. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med särskild begåvade elever utifrån studiens forskningsfrågor vilket är, 1) Hur anpassar pedagoger undervisningen för elever med särskild begåvning? 2) Vad anser pedagogerna att de får för stöd och tillgång till läromedel för att kunna anpassa undervisningen för särskilt begåvade elever? 3) Vad anser pedagogerna att det finns för utmaningar med att anpassa undervisningen för elever med särskild begåvning? Utifrån undersökningen får läsaren inblick i vad begreppet särskild begåvning innebär, hur pedagoger anpassar undervisningen och vilka utmaningar som uppstår kring detta. Undersökningen visar också på hur pedagoger och specialpedagoger uppfattar samarbetet mellan varandra. Resultatet visar att kunskap kring särskild begåvning är bristfällig och att pedagogerna använder sig av olika strategier inom acceleration, berikning och coachning, för att anpassa undervisningen och möta dessa elevers behov. En slutsats är att det framkommer ett behov hos pedagogerna av ökad kunskap och tillgång till användbara strategier för att möta dessa elever.

A partir da noção de que o conceito de pedagogia é histórico e mutável, produzido e reproduzido nas contingências de cada tempo-espaço, nesta tese problematizo as novas formas e ênfases que a pedagogia vem adquirindo. O objetivo central é investigar as transformações no conceito de pedagogia, especificando suas articulações com as transformações culturais, vendo e procurando mostrar, por outro lado, o quanto essas tem sido elementos importantes nas flexões, formas e ênfases da pedagogia, fazendo com que seja pluralizada em sua denominação e em seus espaços de atuação. Devido a isso, a tese trabalha sobre a tensão da pedagogia às pedagogias, procurando mostrar, a partir dos Estudos Culturais pós-estruturalistas e da fecunda discussão sobre as pedagogias culturais, que há múltiplas pedagogias em funcionamento na sociedade contemporânea. Pedagogias tão díspares quanto forem as intencionalidades que as movimentem. Há a preocupação em circundar o conceito de pedagogia principalmente a partir das produtivas transformações no estado da cultura e nas relações com os saberes que tem sido perceptíveis a partir de meados da metade do século XX – abordando um espectro temporal que engloba discussões do que tem sido chamado de pós-moderno. O suporte teórico foi buscado em autores e autoras que problematizam questões referentes à condição pós-moderna, à pedagogia, às pedagogias culturais e à produção de sujeitos, especialmente, como Arendt, Bauman, Foucault, Lyotard, Ramos do Ó, Larrosa, Wortmann, Silva, Costa, dentre outros. O corpus de análise consiste em um conjunto de documentos, tais como excertos de livros da literatura pedagógica, de livros tipo best seller, uma matéria em revista e uma dissertação que analisa uma pedagogia cultural. Os achados da pesquisa mostram que é sobre a vida das pessoas como um todo que a pedagogia procura atuar. Para isso, tem se tornado uma necessidade e uma exigência que a pedagogia se prolifere, tornando possível que haja pedagogias em funcionamento na sociedade, atravessando os espaços e artefatos direcionados à condução das pessoas. De uma vontade de legislar tem havido um progressivo deslocamento para englobar, principalmente, as formas de interpretar, com as pedagogias, uma pluralidade que não cessa de se transmutar. Outro achado se deu em relação ao fato de ter identificado, a partir do conjunto de transformações que circundam a pedagogia, o funcionamento de uma vontade de pedagogia que torna possível as pedagogias – sobretudo frente as dificuldades de educar em um mundo cambiante. Em meio às condições analisadas, as pedagogias parecem atuar sobre as condições do presente para forjar, justamente, os sujeitos do presente. Um outro achado refere-se ao fato de que no cerne da pedagogia e das pedagogias está a pretensão de dar forma aos sujeitos ao atuar sobre eles, proporcionando um deslocamento, no contemporâneo, de uma pedagogia que operava com um mestre dando forma a um “outro” para, muito mais, um processo em que cada um passou a atuar sobre si mesmo, elaborando e reelaborando a si através de técnicas e práticas aprendidas com as pedagogias.
From the notion that the meaning of pedagogy is historical and changeable, produced and reproduced under contingencies of every piece of time-space, in this thesis I problematise new forms and emphases that pedagogy has owned. The main aim is to investigate changes in pedagogy meaning, showing its articulations with cultural changes, on the other hand, seeing and trying to show to what degree these have been important elements for changes, forms and emphases, so that its name and sites of action are pluralised. Therefore, from poststructuralist Cultural Studies and the fertile discussion about cultural pedagogies, this thesis works with the tension between pedagogy and pedagogies, seeking to show there are multiple pedagogies working in contemporary society: pedagogies that are as different as intentions moving them. I seek to come around the pedagogy meaning, particularly from useful changes in the culture state and relationships with pieces of knowledge noted found in the mid-20th century ― addressing a temporal space encompassing discussions about what has been called as the postmodern. The theoretical notion is based on male and female writers problematising issues about the postmodern condition, pedagogy, cultural pedagogies, and subject production, especially Arendt, Bauman, Foucault, Lyotard, Ramos do Ó, Larrosa, Wortmann, Silva, and Costa. The analysis corpus consists of a set of documents, such as pedagogical literature excerpts, best-selling books, an issue in a magazine and a dissertation analysing a cultural pedagogy. Research findings showed that the pedagogy seeks to act upon the people as a whole. For this, it is necessary and urgent pedagogy to spread out so that there are several pedagogies operating in society, cutting across spaces and artefacts meant to guide people. From a will to legislate, there has been a progressive change to encompass chiefly the ways of interpreting the plurality that does not stop transmuting. From the set of changes surrounding the pedagogy, another finding is about the fact of having identified the working of a pedagogical will enabling pedagogies, especially in the face of difficulties to educate in an interchangeable world. Under these conditions, pedagogies seem to act upon present conditions to forge exactly present subjects. Still another finding refers to the fact that in the core of pedagogy and pedagogies is the intention to shape subjects when acting upon them, providing displacement of a piece of pedagogy that was working with one teacher and forming „another one‟, towards a process in which everyone starts to act upon oneself, constructing and reconstructing oneself by techniques and practices pedagogies teach.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av sju pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhållande de har till detta verktyg. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur väljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur använder sig pedagogerna av reflektion och återkoppling? Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrämjande pedagogik. Resultatet påvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna främst är att synliggöra barnens lärande. Hur pedagogerna strukturerar dokumentationsarbetet skiljer sig åt, men det handlar till stor del om att ta vara på småstunder. Vid genomförandet av de pedagogiska dokumentationerna har pedagogerna en likartad bild av hur de skulle vilja gå tillväga, men hur de verkligen verkställs skiljer sig åt på de olika arbetsplatserna. Flera pedagoger upplever att det är svårt att välja ut vad som skall dokumenteras. Deras urvalskriterium gäller främst att utveckling eller lärande skall ha kommit till stånd. Reflektionsarbetet på förskolorna sker såväl pedagoger emellan som mellan barn och pedagog. Det används främst i syfte att utmana barnen i deras lärande och mindre i syfte att utveckla pedagogernas kompetens. Alla pedagoger utom en har reflektionstid under arbetstid, men i varierande utsträckning. Det framkommer att tid till reflektion är en förutsättning för att kunna utveckla den pedagogiska dokumentationen.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger. Begreppen lek, barnperspektiv/barns perspektiv tas upp i forskningsöversikt och teoretiska förankring. Hur lek och lärande har sett ut förr och nu tas även upp, samt hur olika teoretiker ser på den vuxnes roll i leken. Det har inte alltid varit lika självklart för pedagoger att delta i barns lek som det är just nu. I resultatet lyfts barns tankar om pedagogers deltagande i leken samt pedagogers tankar om sitt eget deltagande i leken. Pedagogerna visar på en stor osäkerhet när det gäller hur de ska förhålla sig till leken. Barnen uttrycker att de vill att pedagoger ska leka men de visar det motsatta.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns lek och hur pedagoger arbetar för att förebygga utanförskap i lek.  Ett sociokulturellt perspektiv har valts som teoretisk ansats. Studien utgår från åtta semistrukturerade intervjuer som analyseras och bearbetas kvalitativt. Resultatet visar att pedagoger anser att lek är av stor vikt för barns utveckling och lärande. Utanförskap i lek framkommer som resultat av flera olika faktorer; barns bristande förmåga att förstå leksignaler, olika hemspråk, kulturella skillnader, hudfärg eller att barn har funktionsnedsättning. Slutsatsen av studien är att pedagoger är väl medvetna om vikten av lek för barns utveckling och lärande samt hur viktig pedagogens förhållningssätt är för att motverka utanförskap bland barn i förskolan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att, genom intervjuer, ta del av pedagogers uppfattningar och erfarenheter kring digitala verktyg i förskolan med inriktning mot språkutveckling. Sex intervjuer har gjorts, både med enskilda förskollärare och barnskötare samt i par från förskolor i olika kommuner, för att få ta del av deras uppfattningar och erfarenheter kring det aktuella ämnet. Materialet som samlades in under intervjuerna sorterades utifrån liknande mönster och teman. Ordet pedagoger är ett samlingsord när det gäller både förskollärare och barnskötare, vilket kommer vara ett återkommande ord i studien. Likaså ordet paddan är en av flera benämningar av en iPad som kommer återkomma genom studien, då pedagogerna använde sig av det ordet i intervjuerna och är en benämning som är bekant för många inom förskolans verksamhet. Resultatet visar på att det finns en variation av digitala verktyg i förskolan med olika användningsområden kring språkutveckling. Det visar också på hur dessa verktyg används i verksamheten och pedagogernas kunskap kring verktygen. Det kan vara ett sätt att förlänga den befintliga undervisningen genom att använda exempelvis paddan som ett komplement. Den är ett enkelt verktyg att ha med sig överallt. Det är viktigt att pedagogerna är delaktiga i vad barnen gör med verktyget. Dels för att vara närvarande men också kunna lära ut tillsammans med ett eller fler barn så att det blir en stund av lärande och utveckling.  I och med att utvecklingen går framåt i både förskolan och samhället när det kommer till digitala verktyg, behöver det finnas mer utbildning för pedagoger att ta del av för att ge den bästa lämpliga undervisningen till barnen när det kommer till digitala verktyg. Kunskapen behövs för att veta vilka program/appar som är bra för att utveckla språket hos barnen och kunna skapa nyfikenhet för barnen som vill lära sig mer.

Studien belyser hur pedagoger upprätthåller och/eller motverkar traditionella könsmönster vid påklädnadssituationer i förskolan. Syftet med studien var att undersöka pedagogers arbete med att motverka traditionella könsmönster vid påklädnadssituationer i förskolan. Studien har utgått från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt fem icke-deltagande observationer. Vi har utgått från Hirdmans genusteori. Studiens resultat visade att traditionella könsmönster upprätthålls på olika sätt av pedagoger i förskolan. Resultatet visade även att en medvetenhet hos pedagogerna fanns och att en strävan efter att motverka traditionella könsmönster även fanns. Vår slutsats är att det finns en medvetenhet hos pedagoger men att traditionella könsmönster lever kvar och präglar förskolans utbildning.

Made available in DSpace on 2016-04-27T16:32:45Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Juliana Henrique Goncalves.pdf: 1699218 bytes, checksum: 3e84314c4d4c461ad45bb55261de2ccb (MD5) Previous issue date: 2013-02-26
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior
This research focused on the University courses of pedagogy. Its principal aim was to identify the concept of pedagogy expressed in pre selected articles published between 1999 and 2011. The specific goals are: to map and analyze the articles published in academic journals; to identify the aims of each article; to identify the prospects and criticisms about the course of pedagogy and analyze comparatively convergent and divergent ideas. The method was state of art research. The on-line database of Scielo and CAPES were used to select the 20 articles that were analyzed in this text. The following descriptors were used on this on-line research: pedagogy, course of pedagogy and pedagogue. The research had as reference the guiding legislation of the courses and the theorists: Debesse, Mialaret, Saviani, Libâneo, Cruz, Gentili and Gimeno Sacristán. A difference was noted between the articles written before the publication of the national curriculum guidelines and the produced after it. The conclusion is that the concept of pedagogy is still an open issue full of debates and controversies, especially concerning how the course should be structured
Esta pesquisa focalizou o curso de pedagogia. Seu objetivo central foi identificar a concepção de pedagogia expressa em artigos selecionados sobre o curso produzidos no período entre 1999 e 2011. Teve-se por objetivos específicos: mapear e analisar os artigos publicados em revistas acadêmicas sobre o curso de pedagogia entre 1999 e 2011; averiguar o que está sendo discutido nos artigos acadêmicos; analisar os objetivos de cada artigo; identificar as perspectivas e críticas em relação ao curso de pedagogia e analisar comparativamente ideias convergentes e divergentes. Utilizou-se uma metodologia de pesquisa documental de estado da questão. Para a realização dessa pesquisa foram pesquisados os artigos nos portais da CAPES Periódicos e do Scielo, sob os descritores: pedagogia e curso de pedagogia e pedagogo; o que resultou em uma amostra de 20 artigos. Teve-se como referenciais a legislação norteadora do curso e os teóricos: Debesse, Mialaret, Saviani, Libâneo, Cruz, Gentili e Gimeno Sacristán. Como resultados da pesquisa constatou-se uma diferença entre os artigos escritos antes da publicação das diretrizes curriculares nacionais para o curso consubstanciadas na Resolução CNE 01/ 20006 e nos produzidos posteriormente. Concluiu-se que a concepção de pedagogia ainda é um tema em aberto que traz debates e polêmicas, principalmente no tocante à forma como o curso deve estar estruturado

Sammanfattning: Studien undersöker flerspråkiga interaktioner i förskolans dagliga verksamhet, samt vilka möjligheter det finns att inkludera flera språk i förskolan.  Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor har jag fått inblick i flerspråkiga interaktioner. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv har jag analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner, samt hur man kan utveckla arbetet för att inkludera flera språk i förskolan. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv attityd till flerspråkiga interaktioner. En del pedagoger skapar möjligheter och uppmuntrar barnen att använda sig av sina språk i förskolan.   Pedagoger använder sig också av de språk som de behärskar i interaktion med barnen för att visa att det är normalt att prata olika språk.  Vidare visar resultaten att pedagoger använder olika strategier för att inkludera flera språk i förskolan, som t.ex.  samarbete med vårdnadshavare, ta hjälp av QR-koder, låna böcker på olika språk och så vidare. En positiv attityd kring flerspråkighet lyfts också upp som viktigt. Resultatet visar även att pedagogerna har stor betydelse för användandet av flera språk i förskolan. En del pedagoger uppmuntrar inte flerspråkiga interaktioner, utan att de fokuserar på att barnen ska lära sig svenska.