Academic literature on the topic 'Pekplattor'

This study explores young children's use of digital tablets in Swedish preschool environments, with special interest in how the use of digital tablets may affect children's agency. A multimodal, design theoretical approach was used, combined with sociology of childhood, to highlight the dynamics between children's agency and the affordances provided by the digital tablets. Two video ethnographic substudies were conducted within two separate preschool settings, including preschools where children use digital tablets to communicate in a minority language. In order to take into account as many modes of communication as possible, video recordings of children's use of the digital tablets was set side-by-side with screen recordings of the digital tablets. Major findings include how children's agency in digital tablet activities is intertwined with the different affordances, as emerging in the children's interaction with one another and the digital tablet. It was found that when affordances were built on visual, auditive and corporeal modes of communication, children's agency was enabled. Such affordances are in this study argued to be more, for the children, apt modes of communication for children to exert agency. Furthermore, it is argued that when children are given the possibility to communicate in their minority language, using for example Skype, this is a form of children's agency. The didactical implications and the societal potentials for children's use of digital tablets in preschools are discussed in relation to the creative skills individuals may need in an unknown future.

Eftersom en majoritet av befolkningen har viss erfarenhet av att använda modern teknologi är det oftast deras nivå som man utgår ifrån vid utveckling av applikationer. Det finns dock fortfarande personer som aldrig använder modern informationsteknologi då de saknar både kunskap och tillgång. Många av dessa personer är äldre vuxna som inte fått en naturlig introduktion via skola eller arbetsliv. Denna studie undersöker vilka hinder dessa personer möter då de använder teknik som för medelsvensken är vardaglig. Genom intervjuer och användartester belyser vi de problem som utgör hinder för gruppens användande av informationsteknologi. Detta gör vi med hjälp av en surfplatta. Användartesterna omfattar generella handlingar som utförs i en applikation. Fem äldre vuxna deltog i studien. Resultaten visar att ett flertal återkommande problem påverkar användarupplevelsen negativt. Svårigheterna visades vara så påtagliga att ingen av testdeltagarna kunde ta del av applikationen med tillfredställelse.
Since a majority of the population has some kind of experience using modern technology, they are the target population when new applications are developed. There are still people who never use the modern information technology as they lack both the knowledge on how to use it and the access to it. Many of these people are older adults who have not had a natural introduction through school or the workplace. This study examines the obstacles they face when they use technology that is casual for the average Swedish user. Through interviews and usability testing, we highlight the problems which hinder this group's usage of information technology with the help of a tablet. The user tests cover general actions performed in an application. Five elderly persons participated in the study. The results shows a number of recurring problems affecting the user experience negatively. Difficulties were shown to be so evident that none of the test participants could use the application with satisfaction.

SammanfattningDagens barn växer upp i ett samhälle där tekniker som pekskärmar, pekplattor ochmobiltelefoner finns överallt och har blivit en del av vår vardag. Detta medför en ökadanvändning av appar utformade för dessa enheter och det finns således en intressantaspekt ur ett utvecklingsperspektiv samt hur man bör gå till väga för att på bästa sättskapa appar ämnade för barn. Syftet med denna studie är att undersöka generelladesignprinciper som applikationsutvecklare använder vid utveckling av appar för barnsom slutanvändare och därtill undersöka hur dessa appar tilltalar och underlättarbarns handhavande och interaktion. Detta har lett oss fram till vår frågeställning: Hurförhåller sig utvecklare till generella designprinciper vid skapandet av appar ämnade förbarn? Utifrån denna frågeställning undersökte vi relevant forskning inom området föratt kunna ta fram ett antal generella designprinciper vid apputveckling samt ta reda påvad som är viktigt att ha i åtanke när man skapar appar för barn. För att få svar påfrågeställningen genomförde vi en kvalitativ intervjustudie med professionellaapputvecklare som utvecklar barnappar för att få deras syn på generelladesignprinciper. Slutsatserna av vår studie pekar på att de utvecklare vi har intervjuatförhåller sig positivt till de valda generella designprinciperna, men det är inte så att deföljer dem som någon slags mall eller manual för hur man designar appar för barn.Dessutom har vi utifrån de genomförda intervjuerna med utvecklarna fått upp ögonenför nya aspekter gällande utveckling av appar för barn.
Today's children grow up in a society where technologies such as touch screens,touchpads and cell phones are everywhere and have become part of our everyday life.This results in an increased use of Apps designed for these units and there is thus aninteresting aspect from a development perspective, and how to go about the best way tocreate apps intended for children. The purpose of this study is to investigate thegeneral design principles that application developers can use when developing apps forthe child as an end user and in addition examine how these apps appeal to andfacilitate the child's operation and interaction. This has led us to our question: How dothe developers relate to general design principles when creating apps meant for children?With this question in mind we examined relevant research in order to get a set ofgeneral design principles regarding app development and find the most importantaspects what when creating apps for kids. To answer this question, we conducted aqualitative interview study with professional app developers to seek their views ongeneral design principles. The findings of our study suggest that the developers weinterviewed are favorable to the selected general design principles, but it's not that theyfollow them as a template or guide for how to design for children. Moreover, theinterviews has brought new light regarding other aspects when developing apps forchildren.

Skolans digitalisering är en effekt av teknikens framgång i samhället. Det finns numera utskrivet i läroplanen att skolan ska bidra till att eleverna ges möjlighet att utveckla de färdigheter som krävs för att kunna använda sig av tidsenliga verktyg och därmed öka sin digitala kompetens. Syftet med det här arbetet är att belysa användningen av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år. Två klassrum har observerats under tre tillfällen vardera och intervjuer med två pedagoger har utförts. Dessa klassrum och pedagoger har valts ut strategiskt. Undersökningen resulterade i att digitala verktyg främst används i svenskundervisningen för att skriva, men även för att komplettera den övriga undervisningen. Genom att arbeta med digitala verktyg i undervisningen upplever lärarna att det är lättare att individualisera och för att eleverna ska få känna känslan av att lyckas.

Denna studie syftar till att synliggöra relationen mellan pedagoger, barn och den digitala pekplattan i förskolans verksamhet. Detta för att en kunskapslucka har visat sig i forskning och tidigare erfarenheter, där förskolans verksamhet präglas av ett humanistiskt synsätt och betoningen ligger på att använda sig av tekniken istället för tillsammans med tekniken. Där pedagoger står framför en utmanande uppgift att utforma aktiviteter med pekplattan i verksamheten. Studien förhåller sig till ett posthumanistiskt perspektiv med inriktning på aktör-nätverksteorin, intra-aktion och agens, dessa använts som ett analysverktyg för att analysera fram ett resultat av den valda empirin. Ett posthumanistiskt perspektiv bidrar till att hierarkin mellan vad som är människa och icke-människa har jämnats ut och ses som likvärdiga. Genom att tillämpa detta perspektivet i studien vill jag bidra med att synliggöra den mänskliga och icke-mänskliga aktörens delaktighet och påverkan, så att pedagoger får en djupare förståelse för hur de kan angripa arbetet i tillsammans med pekplattan. Studiens insamlade empiriska material skedde via videoobservationer på två förskolor i två olika kommuner. Studiens resultat visar att nätverket aktörerna ingick i aktiviteterna kan enbart upprätthållas om alla aktörer, således pedagogen, barnet och pekplattan förstår varandra. Att pedagogens, barnets och pekplattans deltagande har lika grundläggande faktorer för att påverka, förändra eller utveckla ett samutvecklat nätverket.

Tekniken är en stor del av alla barns vardag i samhället, detta ger oss därför ett ansvar att ge barnen möjlighet att utforska och experimentera med IT-verktyget pekplattan för att kunna stimulera barns språkutveckling i deras tidiga år. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) står det skrivet att förskolan ska främja barns utveckling inom enkel teknik i vardagen (a.a). IT-utvecklingen är i ständig rörelse framåt, hela tiden upptäcks nya fantastiska användningsområden kring de IT-verktyg vi använder oss av idag. Tekniken är här för att stanna! Hur kan vi delge vår kunskap till barnen inom användningsområdet pekplattan när det gäller barns språkutveckling? Syftet med studien är att undersöka hur pekplattan används i förskolans verksamhet för att främja barns språkutveckling. I studien belyser författarna hur pedagogerna använder sig av pekplattan som ett verktyg när det gäller att främja barns språkliga utveckling. Denna studie är kvalitativ då författarna har gjort egna analyser och tolkningar utifrån observationer, samt att författarna belyser pedagogernas syn och tankar hur de använder pekplattan genom intervjuer. Elva pedagoger på tre olika avdelningar har intervjuats och sex observationer har genomförts. Resultatet visar på hur pedagoger använder sig av pekplattan för att främja barns språkliga utveckling. De frågeställningar som är aktuella i studien besvaras genom respondenternas intervjusvar samt de genomförda observationerna. Diskussionen innefattar författarnas egna tankar om pedagogernas förhållningssätt till IT-verktyget pekplattan. Den framtagna teorin i studien diskuteras och knyter an till studiens syfte samt frågeställningar.
Technology is a big part of every child living in the community, this gives us a responsibility to give children the opportunity to explore and experiment with IT tool touchpad in order to stimulate children's language development in their early years. In the kindergarten curriculum (Lpfö 98 /2010) , it is written that preschool should promote children's development in the simple technology of everyday life (a.a.). IT development is constantly moving forward, constantly discovered new amazing applications on the computer tools we use today. The technology is here to stay! How can we communicate our knowledge to the children within the area of ​​use the touchpad when it comes to children's language development? The purpose of this study is to investigate how the touchpad used in the preschool activities to promote children's language development. The study highlights the authors how educators use the touchpad as a tool for promoting language development of children from a didactic perspective. This study is qualitative as the authors have done their own analyzes and interpretations based on observations, and that the authors highlight educators' views and ideas how to use the touchpad interviews. Eleven teachers at three different departments were interviewed and six observations have been carried out. The result shows how teachers use the touchpad to promote children's language development. The issues that are important in the study answered by respondents' interview responses and the observations don. The discussion includes the authors ' thoughts on teachers' attitudes to IT tool touchpad. The developed theory in the study are discussed and linked to the purpose of the study and issues.

The information technique is developing at a fast pace and almost all new technique is being welcomed with opened arms. The newest on the market is the tablet device, it´s a device used for surfing the web, sending email, watching movies and playing games. It is now also being used in some schools for educational purposes. My research goal has been to find out how the teachers feel about using the tablet device for educational purposes. I have conducted interviews to find the answers to my questions. The main research questions asked were: How do different pedagogues feel about using the tablet device for educational purposes? How do teachers use the tablet device for teaching? What possibilities and obstacles do the teachers face when using the tablet device? My conclusions are that the tablet device in many ways can be seen as a toy, because it is a fun device appreciated by the students. But that does not exclude the fact that it can still be used as a teaching tool, because it can still be educational. Some of the methods were that it is easier to individualize the lessons and let the students work at their own pace and after their special needs. The tablet device creates plenty of situations for the students to interact and learn things from each other. The teachers expressed that they easily can create situations when learning is fun and meaningful for the students, which showed that the students got more engaged during class. The obstacles the teachers found, were that there was limited time to plan how to use the tablet device and also limited financial budget to buy all the programs needed. Currently the device is being used along with other type of equipment. In some schools the students got to use it for most lessons, but in some schools it was only being used once or twice a week. For example the tool was used with the Swedish language to help the students learn how to read and write and also to practice counting, subtraction and multiplication in math.

I denna studie har pekplattan som pedagogiskt läromedel i förskolan undersökts. Det övergripande syftet var att ta reda på hur verktyget nyttjades och vilka möjligheter till utveckling och lärande barnet kunde utveckla. Tanken var även att få en bild av vilken kompetens och kunskaper som krävdes av pedagogerna för brukandet av iPad. Frågeställningarna som studien utgått ifrån är hur pekplattan kan bidra till lärande i olika aktiviteter på förskolan? I vilka syften pekplattan används på förskolan? Vilken kunskap som pedagogerna ansåg sig behöva för användandet av verktyget? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer samt observationer på tre olika förskolor i en medelstor kommun belägen i norra Sverige. Kriteriet för urvalet var att förskolorna skulle ha olika erfarenheter att arbeta med pekplattan. Resultatet av studien visade dels på hur många olika användningsområden som pekplattan kan fungera på i förskolan; dokumentationsverktyg, verktyg för schemaläggning, hjälpmedel/komplement till ”vanliga” aktiviteter; dels på olika användning beroende på förskola. Resultaten visade också att kompetensutveckling för pedagoger är viktig inom området. Följande slutsatser kan dras av denna studie: Pekplattan kan öka barnens kommunikations- och samarbetsförmåga, utbildning av pedagogerna visar på positiva fördelar för användning av pekplattan tillsammans med barnen och verktyget gynnar föräldrarnas delaktighet i sitt barns utveckling. Pekplattan har också en tendens att dra till sig stor uppmärksamhet hos barnen, vilket kan resultera att fokus ligger mest på verktyget och påverkar således den ”vanliga” verksamheten.

Bakgrund Det svenska samhället har genomgått en radikal förändring de senaste femton åren på grund av informationsteknologins framväxt och utveckling. Tidigare forskning visar att det är pedagogens kunskap och inlärningssyn som påverkar hur Informations-och Kommunikationsteknik kan tas till vara på och hur dess kapacitet används. Forskning visar också att när aktiviteterna vid pekplatta kommer in utan syfte missar barnen möjligheten till meningskapande och allt det som tekniken har att erbjuda. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger själva och barnen i verksamheten använder pekplattor samt varför. De forskningsfrågor jag vill ha svar på är: Hur och varför använder pedagoger pekplattor i verksamheten? Hur och varför använder barnen pekplattor i verksamheten? Metod Denna studie grundar sig i en kvalitativ metod med en kvantitativ ansats. Jag har använt mig av en enkätstudie med både fasta svarsalternativ och öppna frågor. Resultat Resultatet visar att pekplattan används av pedagoger i interaktion med barnen. Pekplattan används som ett komplement, ett verktyg som bidrag till barnens lärande. Samtliga pedagoger i undersökningen använder pekplattan i sin yrkesroll som informationsverktyg och dokumentationsverktyg i arbetet med barnen och föräldrarna.

This thesis is concerned with the introduction of digital tablets toschoolchildren. The aim is to contribute to knowledge about howtablets can be introduced and used as a mediating tool in schoolworkby drawing focusing on the schoolchildren’s perspective andunderstanding of this medium. The research questions addressed inthis study were as follows: 1) What characterizes the schoolchildren’suse of the tablet as a tool? 2) How do the schoolchildren perceive theintroduction and use of the tablet as a tool in school? and 3) Whatlimits and conditions are emerging as important for schoolchildrenwhen they encounter tablets in school. This thesis draws on researchwithin on socio-cultural perspectives on education, with a particularfocus on the concept of empowerment as a key element in promotingschoolchildren’s health and wellbeing. In line with SCOT, The socialconstruction of technology, based on technology and focusing on itsmeeting with the social context, technology is deemed not to bepredetermined, but rather, negotiable. The material comes from a casestudy involving 17 schoolchildren in grade six. The study lasted for anacademic year from the beginning of the fall semester when they weregiven their tablet and continued through to the end of the school year.The data collected includes observations, a special task called “tellanother class", written questions and individual interviews with all 17schoolchildren at the end of the school year. The material wasanalyzed by using meaning analysis which resulted in three themes.The first theme, yet another tool in school, explores how the tabletsschoolchildren and the teacher sought opportunities to use the tabletin their classes and school work. The second theme, given roles andunclear expectations, is about how students perceived the tablet inrelation to themselves and their expectations about what the tabletcame to mean for the students. The third theme, the overridingtechnology, highlights the schoolchildren’s belief that the tablet neededto be supplemented with more peripheral activities if it were to provevaluable, and their focus on the technology in its own right. Thediscussion highlights the importance of seeing the students as apossible resource and involving them and empowering them byproffering them a say in the process. The schoolchildren saw the tabletmore as a technical artifact than as a tool for learning. The tablets weremainly used to write notes and search for information on the Internet.My conclusion is that investment in tablets in schools is more complexthan access to technology: to be effective, the entire organization mustsupport the process and schoolchildren need to be involved and havethe opportunity to influence how they are used if they are to beempowered by the process. The tablet as a technical unit needs tobenegotiated in the school organization in order to create a commonunderstanding of what it is and how it should be used.
Godkänd; 2015; 20150420 (mogr); Nedanstående person kommer att hålla licentiatseminarium för avläggande av filosofie licentiatexamen. Namn: Monica Grape Ämne: Pedagogik / Education Uppsats: Ny i klassen Om införande och användning av pekplatta i skolan ur ett elevperspektiv Examinator: Docent Åsa Gardelli Avdelning Medier ljudteknik och upplevelseproduktion och teater Institutionen för konst, kommunikation och lärande Diskutant: Docent Ola Lindberg Mittuniversitetet Sundsvall Tid: Måndag den 15 juni 2015 kl 13.00 Plats: D770, Luleå tekniska universitet