To see the other types of publications on this topic, follow the link: Pekplattor.
Dissertations / Theses on the topic 'Pekplattor'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 21 dissertations / theses for your research on the topic 'Pekplattor.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Petersen, Petra. "Appar och agency : Barns interaktion med pekplattor i förskolan." Licentiate thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-265324.
Full textAbstract:
This study explores young children's use of digital tablets in Swedish preschool environments, with special interest in how the use of digital tablets may affect children's agency. A multimodal, design theoretical approach was used, combined with sociology of childhood, to highlight the dynamics between children's agency and the affordances provided by the digital tablets. Two video ethnographic substudies were conducted within two separate preschool settings, including preschools where children use digital tablets to communicate in a minority language. In order to take into account as many modes of communication as possible, video recordings of children's use of the digital tablets was set side-by-side with screen recordings of the digital tablets. Major findings include how children's agency in digital tablet activities is intertwined with the different affordances, as emerging in the children's interaction with one another and the digital tablet. It was found that when affordances were built on visual, auditive and corporeal modes of communication, children's agency was enabled. Such affordances are in this study argued to be more, for the children, apt modes of communication for children to exert agency. Furthermore, it is argued that when children are given the possibility to communicate in their minority language, using for example Skype, this is a form of children's agency. The didactical implications and the societal potentials for children's use of digital tablets in preschools are discussed in relation to the creative skills individuals may need in an unknown future.
2
Jeppsson, Dan, and Eva Candia. "En surfplatta har jag, den använder jag som hyllvärmare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20506.
Full textAbstract:
Eftersom en majoritet av befolkningen har viss erfarenhet av att använda modern teknologi är det oftast deras nivå som man utgår ifrån vid utveckling av applikationer. Det finns dock fortfarande personer som aldrig använder modern informationsteknologi då de saknar både kunskap och tillgång. Många av dessa personer är äldre vuxna som inte fått en naturlig introduktion via skola eller arbetsliv. Denna studie undersöker vilka hinder dessa personer möter då de använder teknik som för medelsvensken är vardaglig. Genom intervjuer och användartester belyser vi de problem som utgör hinder för gruppens användande av informationsteknologi. Detta gör vi med hjälp av en surfplatta. Användartesterna omfattar generella handlingar som utförs i en applikation. Fem äldre vuxna deltog i studien. Resultaten visar att ett flertal återkommande problem påverkar användarupplevelsen negativt. Svårigheterna visades vara så påtagliga att ingen av testdeltagarna kunde ta del av applikationen med tillfredställelse.Since a majority of the population has some kind of experience using modern technology, they are the target population when new applications are developed. There are still people who never use the modern information technology as they lack both the knowledge on how to use it and the access to it. Many of these people are older adults who have not had a natural introduction through school or the workplace. This study examines the obstacles they face when they use technology that is casual for the average Swedish user. Through interviews and usability testing, we highlight the problems which hinder this group's usage of information technology with the help of a tablet. The user tests cover general actions performed in an application. Five elderly persons participated in the study. The results shows a number of recurring problems affecting the user experience negatively. Difficulties were shown to be so evident that none of the test participants could use the application with satisfaction.
3
Karlsson, Morgan, and Ola Johansson. "Apputveckling för barn." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20901.
Full textAbstract:
SammanfattningDagens barn växer upp i ett samhälle där tekniker som pekskärmar, pekplattor ochmobiltelefoner finns överallt och har blivit en del av vår vardag. Detta medför en ökadanvändning av appar utformade för dessa enheter och det finns således en intressantaspekt ur ett utvecklingsperspektiv samt hur man bör gå till väga för att på bästa sättskapa appar ämnade för barn. Syftet med denna studie är att undersöka generelladesignprinciper som applikationsutvecklare använder vid utveckling av appar för barnsom slutanvändare och därtill undersöka hur dessa appar tilltalar och underlättarbarns handhavande och interaktion. Detta har lett oss fram till vår frågeställning: Hurförhåller sig utvecklare till generella designprinciper vid skapandet av appar ämnade förbarn? Utifrån denna frågeställning undersökte vi relevant forskning inom området föratt kunna ta fram ett antal generella designprinciper vid apputveckling samt ta reda påvad som är viktigt att ha i åtanke när man skapar appar för barn. För att få svar påfrågeställningen genomförde vi en kvalitativ intervjustudie med professionellaapputvecklare som utvecklar barnappar för att få deras syn på generelladesignprinciper. Slutsatserna av vår studie pekar på att de utvecklare vi har intervjuatförhåller sig positivt till de valda generella designprinciperna, men det är inte så att deföljer dem som någon slags mall eller manual för hur man designar appar för barn.Dessutom har vi utifrån de genomförda intervjuerna med utvecklarna fått upp ögonenför nya aspekter gällande utveckling av appar för barn.Today's children grow up in a society where technologies such as touch screens,touchpads and cell phones are everywhere and have become part of our everyday life.This results in an increased use of Apps designed for these units and there is thus aninteresting aspect from a development perspective, and how to go about the best way tocreate apps intended for children. The purpose of this study is to investigate thegeneral design principles that application developers can use when developing apps forthe child as an end user and in addition examine how these apps appeal to andfacilitate the child's operation and interaction. This has led us to our question: How dothe developers relate to general design principles when creating apps meant for children?With this question in mind we examined relevant research in order to get a set ofgeneral design principles regarding app development and find the most importantaspects what when creating apps for kids. To answer this question, we conducted aqualitative interview study with professional app developers to seek their views ongeneral design principles. The findings of our study suggest that the developers weinterviewed are favorable to the selected general design principles, but it's not that theyfollow them as a template or guide for how to design for children. Moreover, theinterviews has brought new light regarding other aspects when developing apps forchildren.
4
Brännborn, Cecilia, and Linda Dahlgren. "En förändrad praktik? : om digitalaverktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15300.
Full textAbstract:
Skolans digitalisering är en effekt av teknikens framgång i samhället. Det finns numera utskrivet i läroplanen att skolan ska bidra till att eleverna ges möjlighet att utveckla de färdigheter som krävs för att kunna använda sig av tidsenliga verktyg och därmed öka sin digitala kompetens. Syftet med det här arbetet är att belysa användningen av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år. Två klassrum har observerats under tre tillfällen vardera och intervjuer med två pedagoger har utförts. Dessa klassrum och pedagoger har valts ut strategiskt. Undersökningen resulterade i att digitala verktyg främst används i svenskundervisningen för att skriva, men även för att komplettera den övriga undervisningen. Genom att arbeta med digitala verktyg i undervisningen upplever lärarna att det är lättare att individualisera och för att eleverna ska få känna känslan av att lyckas.
5
Schudy, Victoria. "Att arbeta tillsammans med pekplattan : En kvalitativ studie om relationen mellan barn, pedagoger och en pekplatta." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37204.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att synliggöra relationen mellan pedagoger, barn och den digitala pekplattan i förskolans verksamhet. Detta för att en kunskapslucka har visat sig i forskning och tidigare erfarenheter, där förskolans verksamhet präglas av ett humanistiskt synsätt och betoningen ligger på att använda sig av tekniken istället för tillsammans med tekniken. Där pedagoger står framför en utmanande uppgift att utforma aktiviteter med pekplattan i verksamheten. Studien förhåller sig till ett posthumanistiskt perspektiv med inriktning på aktör-nätverksteorin, intra-aktion och agens, dessa använts som ett analysverktyg för att analysera fram ett resultat av den valda empirin. Ett posthumanistiskt perspektiv bidrar till att hierarkin mellan vad som är människa och icke-människa har jämnats ut och ses som likvärdiga. Genom att tillämpa detta perspektivet i studien vill jag bidra med att synliggöra den mänskliga och icke-mänskliga aktörens delaktighet och påverkan, så att pedagoger får en djupare förståelse för hur de kan angripa arbetet i tillsammans med pekplattan. Studiens insamlade empiriska material skedde via videoobservationer på två förskolor i två olika kommuner. Studiens resultat visar att nätverket aktörerna ingick i aktiviteterna kan enbart upprätthållas om alla aktörer, således pedagogen, barnet och pekplattan förstår varandra. Att pedagogens, barnets och pekplattans deltagande har lika grundläggande faktorer för att påverka, förändra eller utveckla ett samutvecklat nätverket.
6
Widsing, Veronica, and Åsa Grundell. "Pedagogers användning av verktyget pekplattan i förskolan : Pekplattan som stöd för barns språkutveckling." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8917.
Full textAbstract:
Tekniken är en stor del av alla barns vardag i samhället, detta ger oss därför ett ansvar att ge barnen möjlighet att utforska och experimentera med IT-verktyget pekplattan för att kunna stimulera barns språkutveckling i deras tidiga år. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) står det skrivet att förskolan ska främja barns utveckling inom enkel teknik i vardagen (a.a). IT-utvecklingen är i ständig rörelse framåt, hela tiden upptäcks nya fantastiska användningsområden kring de IT-verktyg vi använder oss av idag. Tekniken är här för att stanna! Hur kan vi delge vår kunskap till barnen inom användningsområdet pekplattan när det gäller barns språkutveckling? Syftet med studien är att undersöka hur pekplattan används i förskolans verksamhet för att främja barns språkutveckling. I studien belyser författarna hur pedagogerna använder sig av pekplattan som ett verktyg när det gäller att främja barns språkliga utveckling. Denna studie är kvalitativ då författarna har gjort egna analyser och tolkningar utifrån observationer, samt att författarna belyser pedagogernas syn och tankar hur de använder pekplattan genom intervjuer. Elva pedagoger på tre olika avdelningar har intervjuats och sex observationer har genomförts. Resultatet visar på hur pedagoger använder sig av pekplattan för att främja barns språkliga utveckling. De frågeställningar som är aktuella i studien besvaras genom respondenternas intervjusvar samt de genomförda observationerna. Diskussionen innefattar författarnas egna tankar om pedagogernas förhållningssätt till IT-verktyget pekplattan. Den framtagna teorin i studien diskuteras och knyter an till studiens syfte samt frågeställningar.Technology is a big part of every child living in the community, this gives us a responsibility to give children the opportunity to explore and experiment with IT tool touchpad in order to stimulate children's language development in their early years. In the kindergarten curriculum (Lpfö 98 /2010) , it is written that preschool should promote children's development in the simple technology of everyday life (a.a.). IT development is constantly moving forward, constantly discovered new amazing applications on the computer tools we use today. The technology is here to stay! How can we communicate our knowledge to the children within the area of use the touchpad when it comes to children's language development? The purpose of this study is to investigate how the touchpad used in the preschool activities to promote children's language development. The study highlights the authors how educators use the touchpad as a tool for promoting language development of children from a didactic perspective. This study is qualitative as the authors have done their own analyzes and interpretations based on observations, and that the authors highlight educators' views and ideas how to use the touchpad interviews. Eleven teachers at three different departments were interviewed and six observations have been carried out. The result shows how teachers use the touchpad to promote children's language development. The issues that are important in the study answered by respondents' interview responses and the observations don. The discussion includes the authors ' thoughts on teachers' attitudes to IT tool touchpad. The developed theory in the study are discussed and linked to the purpose of the study and issues.
7
Dean, Carina. "Pekplattan leksak eller didaktiskt verktyg?" Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14596.
Full textAbstract:
The information technique is developing at a fast pace and almost all new technique is being welcomed with opened arms. The newest on the market is the tablet device, it´s a device used for surfing the web, sending email, watching movies and playing games. It is now also being used in some schools for educational purposes. My research goal has been to find out how the teachers feel about using the tablet device for educational purposes. I have conducted interviews to find the answers to my questions. The main research questions asked were: How do different pedagogues feel about using the tablet device for educational purposes? How do teachers use the tablet device for teaching? What possibilities and obstacles do the teachers face when using the tablet device? My conclusions are that the tablet device in many ways can be seen as a toy, because it is a fun device appreciated by the students. But that does not exclude the fact that it can still be used as a teaching tool, because it can still be educational. Some of the methods were that it is easier to individualize the lessons and let the students work at their own pace and after their special needs. The tablet device creates plenty of situations for the students to interact and learn things from each other. The teachers expressed that they easily can create situations when learning is fun and meaningful for the students, which showed that the students got more engaged during class. The obstacles the teachers found, were that there was limited time to plan how to use the tablet device and also limited financial budget to buy all the programs needed. Currently the device is being used along with other type of equipment. In some schools the students got to use it for most lessons, but in some schools it was only being used once or twice a week. For example the tool was used with the Swedish language to help the students learn how to read and write and also to practice counting, subtraction and multiplication in math.
8
Alm, Elin. ""Hemliga dörren" : En studie om pekplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90031.
Full textAbstract:
I denna studie har pekplattan som pedagogiskt läromedel i förskolan undersökts. Det övergripande syftet var att ta reda på hur verktyget nyttjades och vilka möjligheter till utveckling och lärande barnet kunde utveckla. Tanken var även att få en bild av vilken kompetens och kunskaper som krävdes av pedagogerna för brukandet av iPad. Frågeställningarna som studien utgått ifrån är hur pekplattan kan bidra till lärande i olika aktiviteter på förskolan? I vilka syften pekplattan används på förskolan? Vilken kunskap som pedagogerna ansåg sig behöva för användandet av verktyget? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer samt observationer på tre olika förskolor i en medelstor kommun belägen i norra Sverige. Kriteriet för urvalet var att förskolorna skulle ha olika erfarenheter att arbeta med pekplattan. Resultatet av studien visade dels på hur många olika användningsområden som pekplattan kan fungera på i förskolan; dokumentationsverktyg, verktyg för schemaläggning, hjälpmedel/komplement till ”vanliga” aktiviteter; dels på olika användning beroende på förskola. Resultaten visade också att kompetensutveckling för pedagoger är viktig inom området. Följande slutsatser kan dras av denna studie: Pekplattan kan öka barnens kommunikations- och samarbetsförmåga, utbildning av pedagogerna visar på positiva fördelar för användning av pekplattan tillsammans med barnen och verktyget gynnar föräldrarnas delaktighet i sitt barns utveckling. Pekplattan har också en tendens att dra till sig stor uppmärksamhet hos barnen, vilket kan resultera att fokus ligger mest på verktyget och påverkar således den ”vanliga” verksamheten.
9
Espinoza, Marianne. "Peka och drag : en studie om användning av pekplatta i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1009.
Full textAbstract:
Bakgrund Det svenska samhället har genomgått en radikal förändring de senaste femton åren på grund av informationsteknologins framväxt och utveckling. Tidigare forskning visar att det är pedagogens kunskap och inlärningssyn som påverkar hur Informations-och Kommunikationsteknik kan tas till vara på och hur dess kapacitet används. Forskning visar också att när aktiviteterna vid pekplatta kommer in utan syfte missar barnen möjligheten till meningskapande och allt det som tekniken har att erbjuda. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger själva och barnen i verksamheten använder pekplattor samt varför. De forskningsfrågor jag vill ha svar på är: Hur och varför använder pedagoger pekplattor i verksamheten? Hur och varför använder barnen pekplattor i verksamheten? Metod Denna studie grundar sig i en kvalitativ metod med en kvantitativ ansats. Jag har använt mig av en enkätstudie med både fasta svarsalternativ och öppna frågor. Resultat Resultatet visar att pekplattan används av pedagoger i interaktion med barnen. Pekplattan används som ett komplement, ett verktyg som bidrag till barnens lärande. Samtliga pedagoger i undersökningen använder pekplattan i sin yrkesroll som informationsverktyg och dokumentationsverktyg i arbetet med barnen och föräldrarna.
10
Grape, Monica. "Ny i klassen : Om införande och användning av pekplattan i skolan ur ett elevperspektiv." Licentiate thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-17362.
Full textAbstract:
This thesis is concerned with the introduction of digital tablets toschoolchildren. The aim is to contribute to knowledge about howtablets can be introduced and used as a mediating tool in schoolworkby drawing focusing on the schoolchildren’s perspective andunderstanding of this medium. The research questions addressed inthis study were as follows: 1) What characterizes the schoolchildren’suse of the tablet as a tool? 2) How do the schoolchildren perceive theintroduction and use of the tablet as a tool in school? and 3) Whatlimits and conditions are emerging as important for schoolchildrenwhen they encounter tablets in school. This thesis draws on researchwithin on socio-cultural perspectives on education, with a particularfocus on the concept of empowerment as a key element in promotingschoolchildren’s health and wellbeing. In line with SCOT, The socialconstruction of technology, based on technology and focusing on itsmeeting with the social context, technology is deemed not to bepredetermined, but rather, negotiable. The material comes from a casestudy involving 17 schoolchildren in grade six. The study lasted for anacademic year from the beginning of the fall semester when they weregiven their tablet and continued through to the end of the school year.The data collected includes observations, a special task called “tellanother class", written questions and individual interviews with all 17schoolchildren at the end of the school year. The material wasanalyzed by using meaning analysis which resulted in three themes.The first theme, yet another tool in school, explores how the tabletsschoolchildren and the teacher sought opportunities to use the tabletin their classes and school work. The second theme, given roles andunclear expectations, is about how students perceived the tablet inrelation to themselves and their expectations about what the tabletcame to mean for the students. The third theme, the overridingtechnology, highlights the schoolchildren’s belief that the tablet neededto be supplemented with more peripheral activities if it were to provevaluable, and their focus on the technology in its own right. Thediscussion highlights the importance of seeing the students as apossible resource and involving them and empowering them byproffering them a say in the process. The schoolchildren saw the tabletmore as a technical artifact than as a tool for learning. The tablets weremainly used to write notes and search for information on the Internet.My conclusion is that investment in tablets in schools is more complexthan access to technology: to be effective, the entire organization mustsupport the process and schoolchildren need to be involved and havethe opportunity to influence how they are used if they are to beempowered by the process. The tablet as a technical unit needs tobenegotiated in the school organization in order to create a commonunderstanding of what it is and how it should be used.Godkänd; 2015; 20150420 (mogr); Nedanstående person kommer att hålla licentiatseminarium för avläggande av filosofie licentiatexamen. Namn: Monica Grape Ämne: Pedagogik / Education Uppsats: Ny i klassen Om införande och användning av pekplatta i skolan ur ett elevperspektiv Examinator: Docent Åsa Gardelli Avdelning Medier ljudteknik och upplevelseproduktion och teater Institutionen för konst, kommunikation och lärande Diskutant: Docent Ola Lindberg Mittuniversitetet Sundsvall Tid: Måndag den 15 juni 2015 kl 13.00 Plats: D770, Luleå tekniska universitet
11
Skarin, Lisa, and Anneli Hammarbrink. "”Aj, jag blir osynlig, hjälp!” En studie om barns samspel vid den digitala pekplattan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33226.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien har varit att studera barns samspel vid användandet av en digital pekplatta. Det råder delade meningar om användandet av IKT i förskolans kontext och vi har intresserat oss speciellt för hur barnen interagerar med pekplattan och varandra. Barnens samspel har analyserats utifrån följande begrepp: aktörskap, positionering, tillträdesstrategier, semiotiska resurser och kamratkultur. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och samlat in empiri genom videoobservationer vid en förskola med barn i åldern fem till sex år. Vår analys visar att barnen vill dela med sig av sin upplevelse vid pekplattan och aktivt söker varandras samvaro både med blickar och ord. Barnen tar för sig och är handlingskraftiga problemlösare i interaktionen med den digitala pekplattan och dess appar.
12
Yowakim, Josefin, and Jennifer Hitching. "Från tanke till handling En studie om pedagogers förhållningsätt och barns samspel runt pekplattan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33733.
Full textAbstract:
Nya tekniska redskap finns överallt i samhället idag, och i alla åldrar. På förskolan använder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjälpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare på sistone är pekplattan.Syftet med denna studie är att undersöka tanken bakom användning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken används i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger på samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska användningen av pekplattan i barngruppen, gjordes två olika observationer på samma avdelning. Då det ännu inte finns så mycket forskning om pekplattor i förskolan, har vi istället utgått från litteratur kring datorn i förskolan. Resultatet visade att pedagogerna hade olika tankar, synsätt och förhållningssätt till varför pekplattan ska finnas på förskolan. Det pedagogerna var enade om var att de behövde utbildning och vägledning kring hur man ska använda sig av pekplattan som ett pedagogiskt redskap. Resultatet från observationerna visade olika samspel och inlärningsmetoder som barnen använde sig av.New technological tools are everywhere in society today, and of all ages. The preschool uses children and educators more of technical aids in the activity. A form of digital technology that has become more common lately is the touchpad. The purpose of this study is to examine the idea behind using the touchpad as a tool and how it is effectively used in the educational activities. The study is based on qualitative interviews with a preschool director and a number of teachers at the same preschool. To connect with teachers' thoughts and words to the practical use of the touchpad in the children's group, there were two different observations in the same department. Since there is not yet much research on touchpad’s in the nursery, we have instead been based on literature on computer in kindergarten. The results showed that the educators had different ideas, perspectives and approaches to why the touchpad will be at preschool. The educators were united on was that they needed training and guidance on how to use the touchpad as an educational tool. Results from observations showed different interactions and learning methods that kids were using.
13
Brink, Johanna, and Sofia Bach. "Pedagogiskt arbete med den digitala pekplattan och barns inflytande över det i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28600.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie har varit att undersöka hur förskollärare ser på sitt pedagogiska arbete med den digitala pekplattan samt deras syn på barns inflytande över det arbetet i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi som grundas sig på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vårt resultat visar på att deltagarna anser att de behärskar eller har en ganska bra kompetens i sitt arbete med den digitala pekplattan. Resultatet illustrerar att det är vanligt att arbetet är kopplat till förskolans läroplans strävansmål (Skolverket, 2010) och att förskolorna använder sig av ”appar”. Samt att den digitala pekplattan även används som kamera, i dokumentation samt som informations- och faktasökare och att den bidrar till barns sampel och turtagning. En slutsats är att det finns både likheter och skillnader på hur förskollärarna arbetar med pekplattan och i deras syn på barns intressen och inflytande över det arbetet. Studiens resultat har gett oss kunskaper och erfarenheter som kommer att vara givande för oss i vårt framtida yrke som förskollärare.
14
Högdal, Nathalie. "Surfplattor som lärandeverktyg i förskolan : Förskollärarnas användning av surfplattor inom förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135101.
Full textAbstract:
Surfplattor har kommit in i förskolans verksamhet och med dom farhågor om hur bra det verkligen kan vara. Denna studie fokuserar på hur förskollärare arbetar med surfplattor i förskolan och hur barns lärande påverkas av dess användande enligt dom. Tidigare forskning visar att barn kan hantera surfplattor lättare än en dator och att de blir bättre på problemlösning och dessutom utvecklas deras kreativa sida av surfplattor. Det finns dock risker med att använda surfplattor för yngre barn så som allt för mycket stillasittande och stress. När förskollärare dokumenterar med surfplattor kan deras möjlighet till reflektion påverkas negativt eftersom tekniken gör att detta arbete kan göras så snabbt. Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på två olika förskolor i norra Sverige. Resultatet visade att dokumentation är vad surfplattan används till mest på båda förskolorna. Barnen i sin tur spelar mest spel som förskollärarna har laddat ner. Alla sex förskollärare som deltog i studien underströk att det fanns innehåll i läroplanen som motiverade användning av surfplattor. Det visade sig också att förskollärarna på båda förskolorna ville arbeta mer med surfplattor speciellt tillsammans med barnen på ett pedagogiskt sätt. Det intryck jag fick utifrån denna studie är att surfplattor förenklar för förskollärarna med deras arbetsuppgifter och med mer kunskap om hur surfplattor kan användas kan de bli ett utmärkt verktyg att använda tillsammans med barnen.
15
Johansson, Clara, and Susanne Brosved. ""...vi har lite mindre barn så de kan inte hantera den själva : En diskursanalytisk studie om pedagogers resonemang kring användandet av pekplattan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38532.
Full textAbstract:
Vi har valt att göra en diskursanalytisk studie med fokus på pedagogers resonemang kring pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring sin tekniska kompetens samt sitt användande av pekplattan i den pedagogiska verksamheten. Våra forskningsfrågor är: Vilka tolkningsrepertoarer kommer till uttryck i samtal mellan pedagogerna om pekplattan som ett pedagogiskt verktyg? Hur uttrycker sig pedagogerna kring vad som påverkar användningen av pekplattan i förskolan? Studien genomfördes genom fokusgruppsintervjuer med nio stycken pedagoger med två till tre pedagoger i varje fokusgrupp. Då vi vill undersöka pedagogernas resonemang kring pekplattan har vi valt att använda oss av socialkonstruktionismen som teoretisk utgångspunkt. För att kunna analysera vårt material har vi tagit hjälp av tre olika analysverktyg vilka är tolkningsrepertoar, retorik och effekt. Genom vår analys kommer vi fram till fyra tolkningsrepertoarer Barns delaktighet kring pekplattan, Pedagoger och barns kompetens, Pedagogers kunskapsbrist som tidsrelaterad och Pedagogers användning som intressestyrd. Vår övergripande slutsats med denna studie gentemot tidigare forskning kan det tyda på att majoriteten av pedagogerna i denna studie är omedvetna kring deras egna kompetens och kapacitet.
16
Bäckström, Sofie, and Andersson Malin. "”Dessa bekymmer har vi inte längre” : En kvalitativ studie om pedagogers upplevelser kring pedagogisk dokumentation med hjälp av pekplattan i förskolan ur ett fenomenologiskt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-115383.
Full textAbstract:
The main purpose of this study is to describe and increase the understanding of preschool teachers´ experiences regarding pedagogical documentation with digital tablets. The focus of the study was to reveal how the digital tablets are used for pedagogical documentation. Our hope is to give new meaning concerning ICT, information and communication technology, on a daily basis at preschools. The method that we used in this study is qualitative interviews to reach and get knowledge about preschool teachers´ experiences with digital tablets. In the results we have been able to conclude that the positive properties, such as digital tablets being a fast and simple way of creating pedagogical documentation, that the technique offered were bigger than the negative aspects, which resulted in a general positive outcome.Uppsatsens övergripande syfte handlar om att beskriva och förstå hur pedagoger upplever arbetet med pedagogisk dokumentation med hjälp av den digitala pekplattan. Numera kan den pedagogiska dokumentationen i förskolan ske snabbt och enkelt genom digitala pekplattor. Det är till exempel enkelt att skicka iväg bilder eller information, direkt i stunden. Det kan givetvis vara mycket smidigt, men vår problematik som vi vill poängtera i detta examensarbete, är att teknikens snabba funktioner och processer kan möjligen minska eftertanken och utrymmet för egna reflektioner. Metoden som vi använder är kvalitativa intervjuer. Resultaten som vi kom fram till i studien var att de positiva egenskaper som tekniken möjliggör överväger de eventuella negativa aspekterna. Resultaten bekräftar att pedagoger i förskolan överlag upplever att deras dokumentationsarbete förenklas med hjälp av den digitala pekplattan. Problemen som vi upptäckte hänvisar alltså till teknikens snabba hantering som eventuellt kan minska möjligheterna för egna reflektioner.
17
Nukic, Velma, and Vanessa Redbrink. "Användning av digitala verktyg påförskolan : En studie om hur digitala verktyg används i förskolansverksamhet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42538.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ta reda på om vilka digitala verktyg som förekommer på förskolorna och hur de används av både förskollärare och barnskötare. Bakgrundsarbetet för denna studie visade att det finns en brist av tidigare forskning som undersöker om pedagogers utbildningsnivå påverkar hur de arbetar med och motiverar sitt arbete med digitala verktyg. Detta agerade som en drivande faktor för denna studies syfte då förskollärare tilldelas större ansvar för den didaktiska användningen av digitala verktyg i läroplanen från Skolverket (2018a). Vi har tagit fram tre frågeställningar som vi besvarar med en kvantitativ undersökning som består av en webbenkätundersökning som besvarades av 141 pedagoger med olika utbildningsnivåer. Enkäten bestod av 17 frågor som publicerades på sex grupper i Facebook. Frågorna handlar om digitala verktyg som har någon form av anknytning till digitalisering i förskolan. Varför vi valde enkät var på grund av den pågående pandemin av covid-19. Datainsamlingen visar att det finns en stor variation av digitala verktyg på förskolorna som används i olika konstellationer; pedagogen tillsammans med barn, självständiga barngrupper eller endast pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna använder digitala verktyg vid olika tillfällen och med olika motivation. Resultatet visar även att det inte skiljer sig så mycket mellan yrkesgrupperna när det kommer till hur de använder sig av och motiverar sitt arbete med digitala verktyg. När det kommer till yrkeserfarenhet visar resultatet en relativt jämn spridning med 72 deltagare som avslutade sina studier efter 2010 och 69 deltagare som avslutade sina studier mellan 1980-talet och 2000-talet. Detta går att tolka som att många av pedagogerna avslutade sin utbildning innan digitala verktyg var tillgängliga och även innan förskolans pedagogiska verksamhet formades.Betyg i Ladok 210623.
18
Björk, Annika. "Läsning i ny kostym : En aktionsforskningsstudie om elevers läsning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19683.
Full textAbstract:
Dagens samhälle med ett allt snabbare tempo skapar ny teknik som blir ålderdomligt redan dagenefter. Samtidigt underlättar tekniken informationsspridningen. Detta ställer höga krav på skolansom ska rusta eleverna inför framtiden. Svenska elever är i nuläget duktiga i läsning i eninternationell jämförelse men antalet elever med läsförmåga över medel sjunker samtidigt somfärre antal läser längre texter. Denna aktionsforskningsstudie är ett sätt att utveckla och bidra medkunskap om hur elever upplever läsning genom en för gruppen ny arbetsgång där olika lässtilarinkluderas. Studiens frågeställning är: Hur upplever elever ett nytt arbetssätt i läsundervisningen?Genom samarbete med klassens lärare, som är medforskare, har ett nytt material introducerats.Materialet innehåller onlineböcker som går att läsa genom enbart bilder, enbart text, både text ochbild samt att texten blir uppläst. Eleverna använder sig av pekplattor och har fått bekanta sig medmaterialet som sedan utvärderats genom intervjuer. Introduktionstillfället och de enskildaintervjuerna har spelats in på video och observationer har utförts. Eleverna har visat sigengagerade och positiva till det nya materialet. Några föredrog att läsa på pekplattan och några iböcker. Några tyckte bäst om att lyssna till berättelsen medan andra hellre läste. Deras olika nivåeri läsutvecklingen har påverkat resultaten samtidigt som det faktum att arbetssättet har varierats hargjort att fler kan ta till sig innehållet i böcker. I sin tur påverkar detta den personliga utvecklingenoch att eleverna blir mer delaktiga i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv.In today’s society new technology is being created as we speak and is at the same time rapidly becoming outdated. Still, technology facilitates the dissemination of information. This puts a strong demand on the school to prepare the students for the future. Swedish students are currently good at reading compared to other countries but the amount of students who performs above average is decreasing and at the same time less students are reading larger volumes of texts. This action research study is a way of developing and contributing with knowledge about how students experience reading through for the group a new way of working where different reading styles are included. The objective of this study is to answer the question of how students experience this new way of working with reading. Through cooperation with the teacher of the participating class in the study, who is a co-researcher, a new material has been introduced to the class. The material includes online-books, which can be read using only pictures, text only, both text and pictures and also by the text being read aloud. The students have used touchpads for reading and have familiarized themselves with the material which later on has been evaluated via interviews. The study introduction and the separate interviews have been recorded on tape and observations have been carried out. The students have been engaged and positive to the new material. Some preferred to read on the touchpad and others in books. Some found it best to listen to the stories as other preferred to read themselves. Their different levels of reading has affected the results while at the same time the fact that the working methods varied has made it possible for more students to understand the content in the books. In turn, this affects the personal development and that students are becoming more involved in the education from a special education perspective.
19
Riihimäki, Johanna. "Lärplattan - vad, hur och varför? : Barns och förskollärares användande av lärplattan." Thesis, Högskolan i Gävle, Utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23188.
Full textAbstract:
Det här arbetet handlar om lärplattan och dess roll inom förskolan. Lärplattan är idag ett digitalt verktyg som många förskollärare och barn använder sig av i sin verksamhet på förskolan. Det finns många faktorer som avgör vad lärplattan används till, hur den används och varför den används. Skolverket har som vision att öka IT-kompetensen för personalen inom skolväsendet, vilket även inkluderar personalen i förskolan. Skolverket har även som vision att öka användandet utav digitala verktyg, både för barn och för personal. Frågan är hur användandet av lärplattan ser ut i förskolor. Tidigare forskning har antytt att språk, dokumentation och matematik är stora användningsområden för lärplattan och att lärplattan har blivit ett verktyg för barnen. Annan forskning poängterar att lärplattan är ett smidigt verktyg som barnen lätt kan använda sig av och ta med sig vilket skulle öka barnens möjlighet till självständighet. Det här arbetet utgår från den tidigare forskningen och en enkät utformades för att få fram det empiriska materialet. Enkäten har varit webbaserad vilket har gjort att respondenterna har fyllt i enkäten när de har haft möjlighet att göra det. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur lärplattan används förskolor. Studien vill belysa hur förskollärarna anser att de använder sig av lärplattan, varför de gör det och till vad de använder lärplattan. Studien syftar även till att belysa hur förskollärarna upplever att barnen använder sig av lärplattan och varför förskollärarna tror att barnen använder sig av lärplattan. Frågeställningen som detta arbete är utformat efter är följande: Vad används lärplattan till i förskolan? Varför används lärplattan? Hur ser förutsättningarna runt lärplattan ut? Denna studie vill i förlängningen försöka bidra till att i en tydligare diskussion om hur digitala hjälpmedel kan användas för att stötta den didaktiska utvecklingen i förskolan. Studiens resultat visade att det finns likheter med det som tidigare publicerats angående lärplattan som verktyg inom förskolan men att det finns olikheter också. Genom dessa likheter och olikheter argumenteras det, i detta arbete, om huruvida lärplattan är ett verktyg för barnen eller förskollärarna och huruvida det är ett verktyg som för förskolans verksamhet och barns lärande framåt.
20
Sackelius, Mirelle. "Datorn och internet som förändringsredskap : En studie om teknikens förmåga att bidra till förändrat arbetssätt i en förskolas verksamhet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16317.
Full textAbstract:
BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan är något som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i ämnet. Flera av de styrande krafterna som påverkar förskolans verksamhet beskrivs och även förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv på lärande, värderad kunskap i samhället och på motivation till lärande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvändning.SyfteAtt undersöka datoranvändning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationär dator i verksamheten.- Hur ser användandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvändningen med i verksamheten?- Vilka faktorer påverkar användandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgångspunkt och tog inspiration från den etnografiska forskningsansatsen då dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begränsar människors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhämtning av underlag till studien var fältforskning i form av observationer och informella intervjuer och fältsamtal.ResultatFältforskningen resulterade i en mängd exempel på hur förskolan använde tekniken till att både ersätta redan existerande aktiviteter, men även hur den bidragit till att utveckla och förändra aktiviteter och arbetssätt. Det framkom att det är många olika faktorer som påverkar användandet och vidare även ett flertal exempel på pedagogiska fördelar som tekniken bidrog med i verksamheten.Program: Lärarutbildningen
21
Birgersson, Emelie. "IKT i förskolan : En studie om förskollärares upplevelser av IKT som verktyg för språkutveckling." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66286.
Full textAbstract:
Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som undersöker förskollärares upplevelser och tankar kring IKT som pedagogiskt verktyg i arbetet med språkutveckling i förskolan och hur detta kan påverka den pedagogiska utformningen i verksamheten med barnen. Metoden består av en kvalitativ forskningsstrategi baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet påvisar att förskollärarna upplever IKT som pedagogiskt verktyg för språkutveckling som berikande och med potential inom varierande områden i relation till det språkliga lärandet. De flesta förskollärare ansåg sig besitta tillräckliga kunskaper och kompetens i arbetet med detta. De ansåg även barnen som mycket kompetenta och med många erfarenheter inom detta område. Det synliggjordes även brister i förhållande till pedagogiska kunskaper och tydliga riktlinjer i arbetet med IKT som verktyg för språkutveckling. Detta kan bero på olika faktorer såsom otydlighet gällande riktlinjer i Läroplan för förskolan, Lpfö98 och bristande kunskaper inom detta område. Studien har synliggjort både möjligheter och begränsningar i arbetet med IKT som verktyg för språkutveckling vilket förhoppningsvis bidrar med kunskaper för vidareutveckling inom detta område.This is a qualitative interview study which examines preschool pedagogues' experiences and thoughts about digital learning resources as a pedagogical tool for working with language development in preschools and how this may affect the pedagogical design of the work environment with children. The method consists of a qualitative scientific procedure grounded in semi-structured interviews with four preschool teachers. The results show that the preschool teachers see digital learning resources as an enriching pedagogical tool for language development and with a potential in several varying areas in relation to the learning of language. Most preschool teachers deemed themselves sufficiently knowledgeable and competent while working with these resources. They also considered the children as very competent and with lots of experience in the area. There were also shortcomings outlined in relation to proficiency and clear guidelines in the work with digital learning resources for the development of language. This may depend on several different factors such as clarity regarding guidelines in the Swedish national preschool curriculum, Lpfö98, and deficient understanding in this area. The study has outlined both possibilities and limitations in the work with digital learning tools for development of language which, hopefully, will contribute for further development in this area.