Dissertations / Theses on the topic 'Pengar'

Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden. Detta då det maximerar ledningens intressen såsom bonus, status etcetera som är beroende av storleken på bolaget. Studier visar att en ökad intressekonflikt mellan ledning och ägare förstärker revisorns arbete och därigenom bör ett större fritt kassaflöde uppvisa ett positivt samband med revisionsarvode. Samtidigt kan denna intressekonflikt reduceras genom en ökad skuldnivå. Ett lån skapar disciplin med en odiskutabel regelbunden amortering som minskar det fria kassaflödet. Därigenom bör en ökad skuldnivå i bolag med högt fritt kassaflöde reducera revisionsarvodet. Detta resulterade i följande problemformulering:

Finns ett positivt samband mellan revisionsarvode och fritt kassaflöde i svenska börsnoterade företag och är sambandet beroende av företagens tillväxtmöjligheter och skuldnivå?

Studier från de senaste tre decennierna har påvisat att viktiga faktorer som påverkar revisionsarvodet är klientens storlek, risk, komplexitet och val av revisor. I vår studie ämnar vi inkludera dessa variabler som kontrollvariabler och därutöver utöka forskningen genom att fokusera på vår undersökningsvariabel fritt kassaflöde och dess samband med revisionsarvodet.

Studien genomförs genom en totalundersökning på Stockholmsbörsens Large Cap under 2005 vilket resulterade i 57 företag som ansågs intressanta för studien. Det empiriska resultatet erhålls genom en multipel regressionsanalys.

Vår studie indikerar inget samband mellan fritt kassaflöde och revisionsarvode i den valda urvalsgruppen. Däremot när urvalet minskas till att endast inkludera företag med relativt låga tillväxtmöjligheter signalerar resultaten på ett positivt samband. Vi finner dessutom stöd för att skuldnivån kan minska agentproblematiken genom den kraftiga minskning av sambandet som uppstår vid en hög skuldnivå. Detta betyder att agentteorin rörande problematiken med fritt kassaflöde kan appliceras på svenska förhållanden där fritt kassaflöde ökar agentproblematiken och skuldnivån reducerar den.

Ökad konkurrens i arbetslivet leder till att företag söker vägar till att attrahera, bibehålla och utveckla sin personal. Till hjälp för detta har arbetsgivaren flera redskap vilka fungerar som incitament till ökad motivation hos arbetstagarna. Ekonomiska belöningssystem framhålls i förenklade framställningar som den mest betydelsefulla förklarande variabeln till motivation. I syfte att komma fram till en mer nyanserad bild av vad som påverkar motivation ställde denna uppsats lönens betydelse i förhållande till andra faktorer, såsom arbetsklimat, som har med arbetsmotivation att göra. Resultatet från fem intervjuer med yrkesverksamma personer i tjänstesektorn, som tolkats med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys, visade att intervjupersonerna hade unika profiler vad gällde källor till motivation. Ekonomisk ersättning prioriterades högt, men bilden som framträdde var långt mer komplex. Arbetsuppgifternas innehåll, feedback, trygghet, gemenskap med arbetskamrater, delaktighet och utvecklingsmöjligheter upplevdes som tungt vägande förklarningsfaktorer i motivationspusslet. Undersökningen kunde inte visa på att det gick att urskilja någon för gruppen gemensam enskild faktor som bäst förklarade varifrån motivationen kom.

Sammanfattning

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, redovisningsfördjupningen och controllerfördjupningen, EKR/EKC 362

Titel: Belöningar – mer än bara pengar

Författare: Frida Eriksson, Jessica Gräntz, Emma Uebel

Handledare: Anders Jerreling

Examinator: Rolf G Larsson

Inledning/Syfte: Belöningssystem är idag ett omdiskuterat ämne i media. Belöningssystem existerar i alla företag på ett eller annat sätt. Därmed väcktes vårt intresse att undersöka detta ämne. Vårt syfte med uppsatsen att undersöka hur belöningssystem används för att påverka de anställda. Vidare är syftet att undersöka om det finns skillnader respektive likheter mellan sättet att belöna i ett tjänsteföretag och ett tillverkande företag och varför eventuella skillnader finns.

Metod: För att få svar på vårt problem har vi använt oss av praktikfallsmetoden med holistisk inriktning då vi har undersökt två fallföretag, Modina Kompetens och Scania Oskarshamn. Vi har i så hög utsträckning som det är möjligt använt oss av Yins sex källor. Kvalitetskriterierna vi använt är validitet och reliabilitet.

Teori: Teorin tar upp belöningssystemets definition, uppgift och utformning. Den behandlar även olika former av belöningar samt motivation.

Empiri: Empirin innehåller intervjuer från Modina Kompetens och Scania Oskarshamn samt hur vi tillämpat Yins sex källor på de båda företagen.

Analys/Slutsats: Vi har genom vår undersökning funnit att det finns vissa skillnader och likheter mellan företagen. En skillnad är att Modina Kompetens tillämpar individuella belöningar i högre utsträckning än vad Scania Oskarshamn gör. Scania däremot tillämpar monetära belöningar, något som knappt förekommer i Modina Kompetens. Vi tror att skillnaderna kan bero på flera faktorer exempelvis företagens kunder, verksamhetstyp, de anställdas koppling till output etc.

The purpose of this study was to examine the media’s portrayal of young people that gamble with money. Young in this study refers to people in the age 13 to 30. The following questions were examined: How does the press, in this case three newspapers, portray young people who gamble with money? What discourses in the selected newspapers, regarding young people who gamble with money, are the most prominent?

The method used in this study was Faircloughs three dimensional model for critical discourse analysis which was used together with a social constructionist point of view. The analyzed material contained 53 articles from Aftonbladet, Dagens Nyheter and Metro.

The results showed that gambling with money amongst young people are mainly portrayed in negative terms and describes leading to a problem-gambling behavior. Several factors, for exampel young peoples behaviour related to youth, illusionus thoughts and the influence of gambling-companys, was identified to play a part in the portray why young people become addicted to gambling with money. The result also showed a portray of young people who gamble with money for living without being related to problem-gambling behavior, this result had no counterpart in the earlier studied research. Finally the result showed that there are mainly young people of the male gender that is described as gamblers.

Keywords: Discourse

Denna uppsats behandlar dagens mediala samhälle där det blir allt svårare för marknadskommunikatörer att nå ut med sitt budskap och skapa en mening hos mottagarna. De som lever i dagens samhälle har utvecklat en reklambarriär som gör att vi inte längre uppmärksammar reklam så som vi gjorde för ett antal år sedan. Okonventionella förhållningssätt är ibland lösningen för att nå ut och förbi reklambarriären hos konsumenter som tröttnat på traditionell reklam. I takt med att medielandskapet ständigt utvecklas blir konsumenten svårare att attrahera. Det har lett till att reklambranschen har blivit tvungna att utveckla sina metoder och tillvägagångssätt för att nå ut.

Olika faktorer som målgrupp, trender, kunder och varumärkesassociationen spelar roll då en kampanj ska formas. Ett förhållningssätt som är viktigt att kunna behandla och ha kunskap om är gerillareklam. Liksom traditionell reklam har gerillareklam sina för- och nackdelar. I denna studie har vi i avsikt att reda ut de eventuella frågetecken som finns kring gerillareklam. Vi vill även försöka se vilken framtida roll gerillareklam kommer att ha.

Det relativt nya fenomenet gerillareklam har fått en allt större betydelse för marknadsförare. Gerillareklam innebär att man investerar i en större mängd kreativitet, energi och engagemang än i pengar.

Insamlingen av data gjordes genom e-postintervjuer med människor som har kunskap ocherfarenhet inom området från arbetslivet. Studien visar tydligt vilka gerillareklamens fördelar är, den är kostnads effektiv, den är oväntad, dess kreativitet samt dess förmåga att skapa PR och buzz. Gerillareklamen har även sina nackdelar, dess risk att bli otydlig samt dess snäva räckvidd.

Uppsatsens syfte har varit att försöka finna ”det effektivaste sättet att ta ut pengar från ett få-mansföretag”. För att kunna göra detta har vi granskat lagtexten i 56-57 kap IL, skatteverkets informationsbroschyrer, tagit fram ett antal beräkningsexempel och genomfört intervjuer med respondenter från de fem största revisionsbyråerna. När en företagare står inför valet hur den-ne ska ta ut pengar från sitt företag kan denne välja på att ta ut lön, göra pensionsavsättningar, ta ut utdelning eller låna in pengar till företaget med ränta.

Det mest effektiva sättet att ta ut pengar på varierar från företag till företag, men i de flesta fallen är det bäst att först och främst göra uttag genom löneutbetalningar till delägarna. An-ledningen till att delägarna först och främst ska ta ut lön är att den tillsammans med arbetsgi-varavgifterna är avdragsgilla i företaget och att lönen dessutom är pensions-, sjukpennings- och föräldrapenningsgrundande. Löneutbetalningen ska i första hand uppgå till någon av föl-jande gränser: sjukpenningsgrundande inkomst (7,5 prisbasbelopp = 307 500kr), undre skikt-gränsen för statlig inkomstskatt (328 800kr), pensionsgrundande inkomst (8,07 inkomstbasbe-lopp = 387 360kr) eller den inkomst som lönekravet kräver (275 400-688 500kr).

I andra hand ska företaget göra pensionsavsättningar på ca 7-10 procent av bruttolönerna till de anställda delägarna så de får samma skydd som en vanlig privatanställd tjänsteman. Efter att företaget har betalat ut lön och gjort pensionsavsättningar bör utdelning tas ut upp till gränsbeloppet. Gränsbeloppet bestäms utifrån det högsta av förenklingsregeln och huvudre-geln. Huvudregeln är vanligast förekommande då den ger ett högre gränsbelopp redan då företaget har bruttolöner på 360 000kr, förenklingsregeln ger alltid minsta gränsbelopp på två inkomstbasbelopp (91 800kr). Om utdelningsbara medel i företaget överstiger gränsbeloppet sparas detta belopp till senare år och eventuellt görs extra pensionsinsättningar till delägarna.

Sammanfattning

Att investera i långfilmprojekt är riskfyllt. Därför är det mycket sällsynt att en långfilm i Sverige produceras utan ekonomiskt stöd från det Svenska Filminstitutet, SFI. Branschen har hamnat i en beroendeställning vilket gjort att makten koncentrerats hos Institutet. För att höja totala publiktillströmningen och filmkvalitén bestämde SFI år 2006 att öka storleken på stöden, men att detta skulle ske på bekostnad av ett mindre antal produktioner. Utvecklingen innebär att färre bolag i framtiden kommer ha en ekonomisk möjlighet att producera långfilm, att färre anställda behövs och att filmernas mångfald försämras - alla dessa är händelseförlopp som SFI en gång grundades för att motverka. Men är det verkligen så enkelt att det räcker med större budgetar för att höja den totala publiktillströmningen och kvalitén? Är detta verkligen den rätta metoden? För produktionsbolagen är det här en viktig fråga, det är en fråga om existens, för andra är det en fråga om vilken riktning utvecklingen av filmkonsten kommer att ta.

De frågeställningar som uppsatsen har för avsikt att besvara är:

Har budgetstorleken någon effekt på avkastningen?

Har budgetstorleken någon effekt på kvalitén?

Bör SFI kvarhålla sin strategi för att nå de uppsatta målen om högre total publiktillströmning och höjd kvalité?

Avkastningen är i denna uppsats en kvot som visar billjettintäkter per investerad krona. Kvalitén mäts efter filmpublikens egna preferenser. Undersökningens data kommer från SFI: s hemsida, www.sfi.se, och filmdatabasen The Internet Movie Database, IMDb.com. Med hjälp av regressionsmodeller har följande resultat framkommit:

En större budget genererar en lägre avkastning än vad en mindre budget gör. Effekten visar att varje investerad miljon sänker marginalintäkten med 52 600 kronor.

Budgetstorleken har ingen effekt på kvalitén.

SFI borde satsa på fler filmer med lägre budgetstöd i syfte att öka den totala publiktillströmningen. Möjligen kan också kvalitén höjas av detta genom en ökad konkurrens och mångfald, men också genom att de yrkesutövande tillåts arbeta frekventare och på så sätt kan utvecklas. Vidare forskning behövs dock för att utreda vad som påverkar kvalité.

Undersökningen har en abduktiv ansats med i huvudsak en kvalitativ metod, men en del av empirin utgörs dock av kvantitativ data i tabellform tagen från årsredovisningar. Våra kvalitativa data utgörs av intervjuer med de fyra storbankerna och Finansinspektionen där internrevisionen är i fokus. En av Internrevisionens viktigaste uppgifter är att förse företagets ledning med tillförlitlig och relevant information så att de kan fatta riktiga beslut. Internrevisionens mål skiljer sig från externrevisionens mål, men ofta kan de dra nytta av varandras arbete. En banken kan med andra ord tjäna pengar på en effektiv IR. Därför framstår granskningen av internkontroll som en av Internrevisionens främsta uppgifter. Här har Koden skärpt ansvaret för internkontroll vilket medför att företagsledningen ska intyga att den är god, vilket underlättas med hjälp av en väl fungerande internrevision. Medvetenheten om vikten av en god internkontroll hos bankerna är stor och de har samma mål med sin internrevision även om de formuleras olika. Internrevisionens huvuduppgift är att granska internkontroll och att uppfylla styrelsens mål. Sambandet mellan internrevision och internkontroll är med andra ord starkt. Finansinspektionen däremot granskar inte internrevision eller internkontroll, utan om de följer rådande regler och ER ska som oberoende part tillvarata intressenternas intressen. För bankerna fyller dock inte Finansinspektionens allmänna råd någon större funktion då de precis som The Institute of Internal Auditors standarder och Svensk kod för bolagsstyrning bygger på ett COSO-tänkande. Uppsatsens slutsatser är att bankernas internrevision har stora likheter och är komplex. Svensk kod för bolagsstyrning har inte påverkat bankernas internrevision i någon större utsträckning, inte heller Finansinspektionens allmänna råd påverkar internrevisionens arbete i någon större utsträckning. Finansinspektionen uppfyller dock en viktig roll som tillsynsmyndighet, och tillsammans med externrevisionen är det de som kan ge intressenter och konsumenter en utomstående oberoende granskning samt kvalitetssäkring. Externrevisionen drar nytta av internrevisionens arbete, men internrevisionens anpassar sig inte direkt till externrevisionen varför ändå internrevisionen kan ses som oberoende. Nyceklord: Internrevision, internkontroll, Svensk kod för bolagsstyrning, COSO, extern-revision och Finansinspektionen

Sammanfattning

Som hjälp för att upprätta redovisningen köper många småföretagare redovisningstjänster från redovisare. Utifrån kontakt med en revisor har vi givits bilden att småföretagaren generellt ser redovisningen som ett lagstadgat måste och en onödig kostnad. Anledningen tros vara att företagaren inte förstår vad redovisningen ska användas till. Genom detta fick vi idén att vi undersöka; hur redovisningsinformationen som köps från redovisningskonsulter kan användas för att förbättra företagets ekonomiska ställning? Samt hur redovisningsinformationen ska förmedlas från konsulten till företagaren på ett så effektivt sätt som möjligt?

För att undersöka detta har vi gjort en intervjustudie där vi intervjuat fem redovisningskonsulter för att se; hur redovisningsinformationen kan användas? samt hur de väljer att paketera informationen? För att få en bild hur företagaren uppfattar den köpta redovisningsinformationen har vi även intervjuat tre åkeriföretagare.

Slutsatser vi kommit fram till i undersökningen är att företagarna har en vilja att använda redovisningsinformationen i så stor utsträckning som möjligt, men för att kunna göra det behöver de stöd från redovisningskonsulten i form av utbildning samt att redovisningsinformationen paketeras på ett särskilt sätt.

De finansiella avregleringar och teknologiska framsteg som skett sedan 1980-talet har lett till stora förändringar inom den finansiella sektorn. Svenskarna placerar idag allt större del av sitt sparande i värdepapper och finansiell rådgivning, riktad till konsumenter, har därmed fått en ökad betydelse. Men konkurrensen mellan aktörerna har hårdnat och det är därför viktigt för företag att skapa långsiktiga relationer och en så god bild av sina kunder som möjligt. Det har länge diskuterats om banker och företags oberoende ställning vid finansiell rådgivning. I Sverige finns det ingen entydig definition på begreppet varvid det är svårt för konsumenterna att veta vad olika alternativ av rådgivning innebär. Med bakgrund i detta anser vi att finansiell rådgivning till privatpersoner är intressant att studera närmare och vi frågar oss: Finns det skillnader mellan finansiell rådgivning till privatpersoner som banker respektive oberoende företag erbjuder?

Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare inblick i hur banker respektive oberoende företag arbetar med finansiell rådgivning till privatpersoner. Syftet är vidare att utifrån detta identifiera eventuella skillnader mellan aktörerna.

Våra utgångspunkter i studien har varit ett positivistiskt synsätt med hermeneutiska inslag samt ett deduktivt angreppssätt. För att skapa förståelse för problemet har vi använt oss av en kvalitativ metod och genom åtta semistrukturerade intervjuer med banker och oberoende företag samlat in det empiriska materialet.

I teorikapitlet behandlar vi de teorier och studier som vi anser vara viktiga för finansiell rådgivning till privatpersoner. Teorikapitlet är indelat i olika områden där vi bland annat behandlar rådgivningsprocessen som helhet, rådande lagstiftning inom området, risk och riskprofilering, kundrelationer samt rådgivningsförhållanden.

I det empiriska materialet presenterar vi resultatet från våra intervjuer. Varje intervju behandlas efter olika teman som sedan jämförs med den teoretiska bakgrunden i analysen för att identifiera likheter och skillnader mellan de olika aktörerna.

Resultatet av vår studie visar att banker och oberoende företag arbetar med rådgivningsprocessen på ett grundläggande lika sätt. Vi menar att detta beror på åtstramningen av regelverket. Vi har dock identifierat vissa skillnader i rådgivningen till privatpersoner mellan banker och oberoende företag. Bankerna beskriver risk för kunden i termer om historiska svängningar medan de oberoende företagen förklarar i form av maxförlust. Bankerna segmenterar aktivt sina kunder efter lönsamhet vilket inga av de oberoende företagen gör. De oberoende företagen har däremot generellt sätt en mer regelbunden kontakt med kunderna och uppdaterar även kundernas riskprofiler mer löpande än vad bankerna gör. De oberoende företagen arbetar även generellt sätt med en högre nivå av relationsmarknadsföring än bankerna men erbjuder sina anställda provisioner, vilket vi menar kan leda till intressekonflikter, något som ingen av bankerna gör.

Purpose: The main purpose of this study is to study the 45 funds, divided into three differentdivisions, then the result will provide a greater understanding of how returns change with ahigher risk.

Methodology: The study is based on a quantitative approach. The survey was conducted bygathering raw data from databases and secondary data from literature, printed and electronicsources.

Theoretical perspectives: The study is based on the theory: the efficient markethypothesis, which argues that future returns can not be calculated as the market is fullyinformed. The study is therefore studying historical yields.

Empirical foundation: Empirical data are acquired from www.morningstar.se, andtherefore also treated on this page. The material is then divided into documents and time axes.

Conclusions: The study has shown that high-risk funds give a higher percentage returns thanmedium-and low-risk funds. However, does not imply a higher risk automatically earn ahigher return when the low-risk funds have shown a higher yield than medium-risk funds. Animportant factor to study when you are looking for the fund which generated the highest ROIis the Sharpe ratio. Although this study demonstrates that high-risk funds have a higherSharpe ratio than competing risk groups.

På senare tid har företags skattefrågor fått en större betydelse då

allt fler intressenter ser till hur företag hanterar sina

skattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,

moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsställa sina

intressenter måste de minska på skattekostnaderna samtidigt som

de följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagets

skattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstår för att

hantera företagets skattefrågor är de områden som skattestrategin

ska beröra.

2019-01-17