Academic literature on the topic 'Perfektionism'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Perfektionism.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Perfektionism"

1

red. "Perfektionist der Goldrestauration." Der Freie Zahnarzt 60, no. 2 (February 2016): 12. http://dx.doi.org/10.1007/s12614-016-6061-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Prestele, Elisabeth, and Christine Altstötter-Gleich. "Testgüte einer deutschen Version des Mehrdimensionalen Perfektionismus Kognitions-Inventars (MPCI-G)." Diagnostica 65, no. 1 (January 2019): 14–25. http://dx.doi.org/10.1026/0012-1924/a000211.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Gegenstand der vorliegenden Arbeit ist die Entwicklung einer deutschsprachigen Version des Mehrdimensionalen Perfektionismus Kognitions-Inventars (MPCI-G [G = German]). In einer ersten Studie wurde die faktorielle Validität des MPCI-G überprüft. Auf Basis der Ergebnisse aus Studie 1 wurde der MPCI-G revidiert (MPCI-G-R). In Studie 2 wurden die Reliabilität, faktorielle und Konstruktvalidität des MPCI-G-R untersucht. Die Ergebnisse aus konfirmatorischen Faktorenanalysen, Korrelations- und multiplen Regressionsanalysen sprechen für die Reliabilität, faktorielle und Konstruktvalidität der 3 (korrelierten) Dimensionen perfektionistischer Kognitionen: Personal Standards (PSK), Concern over Mistakes (CMK) und Pursuit of Perfection Kognitionen (PPK). Unter anderem fanden sich differentielle Zusammenhänge der 3 Dimensionen mit dispositionellem Perfektionismus (Perfectionistic Strivings und Concerns), Affekt (schlechte Stimmung und Unruhe), Depressivität und der Zielsetzung für eine bevorstehende Prüfungsphase. Die reliable und valide multidimensionale Erfassung perfektionistischer Kognitionen, die zwischen eher positiven (PSK) und negativen Dimensionen (CMK und PPK) differenziert, stellt eine wertvolle Ergänzung zur Erforschung des dispositionellen Perfektionismus dar, welche das Verständnis dafür fördern kann, wie Dimensionen des dispositionellen Perfektionismus mit psychischem und physischem Wohlbefinden zusammenhängen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Feiser, Monika. "Perfektionismus bis ins Detail." working@office 10, no. 2 (February 2009): 26–27. http://dx.doi.org/10.1007/bf03249953.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Schmiedeler, Sandra, Kay Khambatta, Julia Hartmann, and Frank Niklas. "Wenn den Zappelphilipp die Aufschieberitis packt: Zusammenhänge zwischen ADHS-Symptomen und Prokrastination und mögliche Mediatoren." Zeitschrift für Pädagogische Psychologie 34, no. 1 (February 2020): 23–34. http://dx.doi.org/10.1024/1010-0652/a000248.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Die Aufmerksamkeitsdefizit- / Hyperaktivitätsstörung (ADHS) scheint mit prokrastinierendem Verhalten in Verbindung zu stehen und beides kann den individuellen Bildungserfolg beeinträchtigen. Weitere Studien weisen zudem auf Zusammenhänge zwischen den beiden Konstrukten und Selbstkontrolle sowie Perfektionismus hin. In der vorliegenden Arbeit wurde anhand von zwei verschiedenen Stichproben ( N gesamt = 762) untersucht, ob Zusammenhänge zwischen ADHS-Symptomen und Prokrastination bestehen und ob diese Zusammenhänge durch Selbstkontrolle und Perfektionismus mediiert werden. Die Ergebnisse zeigen positive Assoziationen zwischen Prokrastination und den ADHS-Subskalen für beide Stichproben (Unaufmerksamkeit: r = .67 bzw. r = .66; Hyperaktivität / Impulsivität: r = .35 bzw. r = 0.22). Dabei wurden indirekte Effekte von der ADHS-Gesamtskala sowie den beiden Subskalen Unaufmerksamkeit und Hyperaktivität / Impulsivität auf Prokrastination über Selbstkontrolle deutlich. Zudem zeigte sich ein indirekter Effekt von Hyperaktivität / Impulsivität auf Prokrastination über sozial vorgeschriebenen Perfektionismus. Ein Teil des Zusammenhangs zwischen ADHS-Symptomen und Prokrastination kann demnach durch indirekte Effekte über dritte Konstrukte erklärt werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Thalmayr, Maria. "Ein Macher mit Ethos." kma - Klinik Management aktuell 13, no. 04 (April 2008): 11. http://dx.doi.org/10.1055/s-0036-1574627.

Full text
Abstract:
Geld und Ethik sind für ihn kein Widerspruch. Er gilt als Macher und Perfektionist. In fairen Partnerschaften möchte er kleinere und mittlere Krankenhäuser unterstützen: Sven Müller-Sönnewald ist neuer Prokurist der Dienstleistungsgruppe Ray mit Hauptsitz im niedersächsischen Holdorf.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Schramme, Thomas. "Selbstbestimmung zwischen Perfektionismus und Voluntarismus." Deutsche Zeitschrift für Philosophie 59, no. 6 (December 2011): 881–96. http://dx.doi.org/10.1524/dzph.2011.0071.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Cornelius-Koch, Stella. "Raus aus der Perfektionismus-Falle." H&V Journal 65, no. 12 (December 2013): 33. http://dx.doi.org/10.1365/s35824-013-0551-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Fourier, Stefan. "Warum Perfektionismus eine Illusion ist." H&V Journal 68, no. 6 (June 2016): 32–33. http://dx.doi.org/10.1007/s35824-016-0006-x.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Müller, Luise Katharina. "Christine Bratu: Die Grenzen staatlicher Legitimität." Zeitschrift für philosophische Literatur 5, no. 1 (February 28, 2017): 11–18. http://dx.doi.org/10.21827/zfphl.5.1.35389.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Niermann, Inga. "Ein Konzept macht Karriere." kma - Klinik Management aktuell 10, no. 12 (December 2005): 45–47. http://dx.doi.org/10.1055/s-0036-1573566.

Full text
Abstract:
Primary Nursing ist im Kommen: Nach und nach setzen immer mehr deutsche Kliniken das US-amerikanische Pflegekonzept um – manche mit mehr, andere mit weniger Perfektionismus. Doch fast alle sind sich einig: Primary Nursing macht Patienten und Schwestern zufriedener. Eine Bilanz.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Perfektionism"

1

Carlsson, Lena, and Liisa Raudsepp. "Korrelerar perfektionism med insomni samt dagtidsfunktion och predicerar perfektionism behandlingsutfall av KBT?" Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1768.

Full text
Abstract:

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess påverkan på dagtidsfunktion. Det undersöktes också om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i två grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp. Inget signifikant samband visade sig föreligga mellan perfektionism och insomni. Dock hittades ett signifikant samband mellan perfektionism och dagtidsfunktion. En logistisk regression genomfördes där det visade sig att perfektionism var en signifikant prediktor för att förbättra sömneffektivitet genom KBT. Distress var en faktor som signifikant försämrade möjligheten att förbättra dagtidsfunktionen genom KBT.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Mitnei, Claudia. "Perfektionism och musikprestationsångest : En kvantitativ studie om perfektionism och musikprestationsångest hos klassiska professionella musiker." Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-80326.

Full text
Abstract:
Perfektionism och musikprestationsångest är två viktiga fenomen som har inte undersökts så ofta för att kunna dra starka slutsatser om hur dessa två tillsammans påverkar musiker. Musikprestationsångest är känd bland musiker och trots att den har en störande funktion är detta accepterad och integrerad som en del av yrket. Nuvarande studiens syftade på att förstå om det finns ett samband mellan perfektionism och musikprestationsångest. Stickprovet bestod av klassiska professionella musiker (N = 44) med olika ålder och kön som jobbar i olika länder. Deltagarna fyllde i en webbenkät som var baserad på två etablerade enkäter som undersöker studiens fenomen: Frost Multidimensional Perfectionism Scale och Kenny Music Performance Anxiety Inventory. Resultatet bevisade en negativ måttlig korrelation mellan perfektionism och musikprestationsångest. Män visade en högre nivå av musikprestationsångest men en lägre nivå av perfektionism än kvinnor medan kvinnor hade en lägre nivå av prestationsångest men högre nivå av perfektionism än män.  Det dras slutsatsen att för höga nivå av perfektionism kan påverka musikprestationsångest på ett negativt sätt och att för att ha kontroll över musikprestationsångest krävs en normal/hälsosam nivå av perfektionism.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Karasiak, Jonatan. "Rytmisk Perfektionism : Hur påverkar det musiken?" Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för elektronikkonstruktion, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41712.

Full text
Abstract:
Syftet med denna undersökning har varit att titta på hur rytmisk kvantisering påverkar lyssnarens uppfattning av musik. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkät som kompletterats med intervjuer med syftet att få en kombination av kvantitativ data och kvalitativ inblick. Deltagarna har fått lyssna till och jämföra 2 olika versioner av tre låtar i olika genre, där den ena versionen har varit ett naturligt framförande och där den andra versionen korrigerats för att bli rytmiskt exakt. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur musiken uppfattas innan och efter rytmisk korrigering och dessa skillnader tycks även finnas mellan de olika genrerna som ljudexemplen bestått av. Det är dock svårt att identifiera någon specifik effekt som kvantiseringen kan tänkas ha. Resultatet visar att korrigeringen å ena sidan kan leda till en professionell, levande och energisk uppfattning men också att musiken å andra sidan uppfattas som steril och tråkig. Likaså uppfattas även de naturliga versionerna som mer levande av vissa och livlösa av andra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Karlsson, Emelie. "Förhållandet mellan perfektionism och livstillfredsställelse hos studenter : En kvantitativ studie om självskattad perfektionism och självskattad livstillfredsställelse hos studenter." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73064.

Full text
Abstract:
Skolmiljön är en viktig plats för ungdomar. Den mesta tiden spenderas där som förberedelse inför vuxenlivet. Under ungdomsåren formas en individs identitet och påverkar hur individen inträder i vuxenlivet. Därför är individens syn på sig själv en annan viktig faktor i hur identiteten formas. Om då skolmiljön förknippas med höga krav, prestation och höga betyg och allmänna höga akademiska krav för individen, kan detta ses som negativt eftersom det enligt flera tidigare undersökningar påverkar en individs livstillfredsställelse på ett dåligt sätt. Syftet med föreliggande undersökning har därmed varit att finna ett möjligt samband mellan självskattad perfektionism och självskattad livstillfredsställelse hos studenter, för att kunna ge studenter en inblick i hur för höga krav på sig själv faktiskt kan leda till att man får lägre generell livstillfredsställelse. I undersökningen deltog 46 studenter, som befann sig i lokalerna på Karlstads Universitet, i en enkätundersökning i pappersform. Av dessa deltagare analyserades 46 enkäter med två egenkonstruerade mätinstrument baserade på Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ) och Satisfaction With Life Scale (SWLS). Genom en korrelationsanalys uppkom att det fanns ett signifikant negativt medelstarkt samband mellan självskattad perfektionism och självskattad livstillfredsställelse hos studenter. Resultatet innebär därmed att studenter som har höga personliga krav på sig själva och inte är nöjda med sina akademiska prestationer, oavsett resultat, är mindre nöjda med sitt liv än de som inte har lika höga krav på sig själva. Detta kan då ge studenter en inblick i hur höga personliga krav kan verka negativt på den överlaga livstillfredsställelsen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Rydell, Maria. "Har perfektionism och självkänsla betydelse för arbetstillfredsställelse?" Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-894.

Full text
Abstract:

Arbetstillfredsställelse innebär hur människor anpassar sig och trivs på arbetet. Forskning har visat att personer med hög självkänsla ofta upplever arbetstillfredställellse i högre grad än de med låg självkänsla. Det har också framkommit att människor som uppvisar perfektionistiska drag ofta har hög motivation men kan ha sämre välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka om arbetstillfredsställelse är relaterad till perfektionism samt vilken roll självkänsla spelar i perfektionism. En enkätundersökning genomfördes med 60 deltagare från ett internationellt företag. Resultatet visade att både perfektionism och självkänsla hade ett positivt samband med arbetstillfredsställelse men det framkom en interaktion som visade att det endast var perfektionister med hög självkänsla som var högt tillfredställda på sin arbetsplats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Björkvik, Emilia, and Ronja Bolin. "Perfektionism, psykisk ohälsa och livskvalitet bland psykologstudenter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171290.

Full text
Abstract:
Perfektionism blir allt vanligare i västvärlden. Parallellt ökar psykisk ohälsa bland ungdomar. Därmed är det av intresse att undersöka huruvida de parallella ökningarna i perfektionism och psykisk ohälsa hänger ihop. Utbrändhet är en form av psykisk ohälsa som har visat sig vara förknippat med perfektionism. Statistik visar att psykologer rapporterar fler sjukskrivningar på grund av utbrändhet jämfört med andra yrkesgrupper. I denna studie undersöktes samband mellan perfektionism, psykisk hälsa och livskvalitet bland psykologstudenter i Sverige. Data samlades in genom en webbaserad enkätundersökning, (N = 270, M = 26.4, SD = 5.67). Enkäten bestod av tre skattningsformulär; Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ), Depression Anxiety Stress Scales (DASS-21) och Satisfaction With Life Scale (SWLS). Korrelationsanalyser gjordes för att undersöka samband mellan perfektionism, psykisk hälsa och livskvalitet. Variansanalyser gjordes för att undersöka huruvida dessa samband skiljer sig i styrka beroende på antalet rapporterade livsdomäner inom perfektionism. Resultatet visade att det finns ett signifikant positivt samband mellan perfektionism och psykisk ohälsa samt ett signifikant negativt samband mellan perfektionism och livskvalitet. Vidare framkom det att deltagare som rapporterade perfektionism inom flera livsdomäner skattade högre grad av psykisk ohälsa jämfört med deltagare som rapporterade inga eller en livsdomäner. Däremot fanns det ingen skillnad mellan grupperna i skattad livskvalitet.
Perfectionism is becoming more and more common in the Western world. Parallel to that, mental ill-health is increasing among young people. It is therefore of interest to investigate whether the parallel increases in perfectionism and mental ill-health are related. Burnout is a form of mental ill-health that has been found to be associated with perfectionism. Statistics show that psychologists report more sick leave due to burnout than other occupational groups. This study investigated the relationship between perfectionism, mental health and quality of life among psychology students in Sweden. Data was collected through an online survey, (N = 270, M = 26.4, SD = 5.67). The survey consisted of three questionnaires; Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ), Depression Anxiety Stress Scales (DASS-21) and Satisfaction With Life Scale (SWLS). Correlational analyzes were conducted to investigate the relationship between perfectionism, mental health and quality of life. Analysis of variance was conducted to investigate whether these relationships differ in strength depending on the number of reported life domains within perfectionism. The result showed that there is a significant positive relationship between perfectionism and mental ill-health as well as a significant negative relationship between perfectionism and quality of life. Furthermore, it was found that participants who reported perfectionism in multiple life domains estimated a higher degree of mental ill-health compared to participants who reported none or one life domain. However, there was no difference between the groups in estimated quality of life.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Andersson, Mette, and Matilda Rydén. "SJÄLVKÄNSLA, PERFEKTIONISM, TÄVLINGSÄNGSLAN OCH SJÄLVFÖRTROENDE HOS TÄVLANDE IDROTTARE." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17178.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan självkänsla, perfektionism, tävlingsängslan och självförtroende. Dessa fenomen samspelar och ger antingen positiva eller negativa utfall för atletens prestation och känslor inför tävling. Vidare var syftet att undersöka eventuella skillnader i ovan nämnda variabler mellan individuella idrottare och lagidrottare samt ta reda på om det finns några skillnader mellan könen. En enkätundersökning genomfördes med 101 deltagare från totalt sex olika sporter. Resultaten av PSPP-R visade att individuella idrottare hade högre fysiskt självvärde och global självkänsla än lagidrottarna. En möjlig förklaring till det är att det kan krävas en starkare självkänsla för att lyckas inom individuell idrott. Vidare hade lagidrottarna, enligt MPS, högre värden av oro över misstag och tvivel rörande handling. Inom lagidrotten uppstår en konkurrenssituation då hög prestation krävs för att inte ersättas av en bättre spelare, detta kan möjligen framkalla en högre oro för misstag samt tvivel. Könsskillnaden bestod i att kvinnorna hade signifikant lägre idrottskompetens, fysiskt självvärde samt global självkänsla. Få skillnader i perfektionism förutspåddes med bakgrund av tidigare forskning men en skillnad i tvivel rörande handling påfanns då kvinnor låg signifikant högre än männen. I tävlingsängslan (CSAI-2) fick kvinnorna högre poäng i både kognitiv och somatisk ängslan medan männen hade signifikant högre självförtroende. Dessa resultat kan tolkas som att det är långt kvar till jämställdhet mellan könen inom idrotten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ermstål, Isabella. "Perfektionism och self-compassion - En experimentell studie om hur perfektionism och self-compassion påverkar uppsatsskrivande och korrekturläsning i olika affektiva situationer." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119536.

Full text
Abstract:
Syftet med denna experimentella studie var att öka kunskapen om perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism går att påverka, hur perfektionism påverkar prestation samt hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. För att undersöka detta skapades ett internetexperiment innehållande en kort version av Pennebaker’s essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift), en korrekturläsningsuppgift samt självskattningsformulär för olika perfektionismdimensioner och self-compassion. Deltagarna i studien randomiserades till två olika betingelsegrupper som fick skriva om en gång då de lyckats (pos. betingelsegrupp) eller en gång då de misslyckats (neg. betingelsegrupp). Resultatet visade på ett signifikant samband mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten hos den negativa betingelsegruppen samt ett signifikant samband mellan self-compassion och antal skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften före ändring i den positiva betingelsegruppen. Resultaten visade även på signifikanta korrelationsskillnader både mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten samt mellan self-compassion och antalet skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften. Resultaten tyder på att olika perfektionismdimensioner och self-compassion blir mer framträdande samt påverkar prestation på olika sätt beroende på om situationen är positiv eller negativ.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ljungströmmer, Ellen, and Linette Kouru. "Vad innebär perfektionism i samband med tidig specialisering? : En kvantitativ studie kring perfektionism och tidig specialisering hos unga idrottare på idrottsgymnasier." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5628.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka perfektionism bland elever på idrottsgymnasier, inklusive möjliga skillnader i perfektionism mellan könen samt möjliga samband mellan perfektionism och elevernas specialiseringshistorik. Följande frågor skall besvaras i studien:
    Finns det någon skillnad i perfektionistisk strävan och/eller oro mellan könen? Finns det något samband mellan perfektionistisk strävan och/eller oro och elevernas historik kring idrottslig specialisering? Metod Denna uppsats är av kvantitativ art i form av enkäter. En enkät delades ut till elever på tre utvalda gymnasier med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) inom Stockholmsområdet. Totalt 97 elever deltog i studien och 93 enkäter var brukbara. Elever i samtliga årskurser och från nio olika idrotter rekryterades där 44 pojkar, 48 flickor och en ”annat” födda år 2000–2003 deltog i studien. Enkäten bestod utav två olika delar, varav den ena innefattade frågor kring perfektionism utifrån The Multidimensional Inventory of Perfectionism in Sport(MIPS) och den andra innehöll frågor kring deltagarnas bakgrund och demografi, träningsvanor samt specialiseringshistorik. All framtagen data ur enkätundersökningen analyserades och bearbetades sedan i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Resultat Medelvärdena för både perfektionistisk strävan och oro är snarlika mellan könen. Ändock visar studiens resultat att det finns en signifikant skillnad mellan könen vad gäller perfektionistisk oro, där flickor visade en högre nivå. Däremot visades ingen signifikant skillnad gällande perfektionistisk strävan. Resultatet gav även ett signifikant, positivt samband mellan perfektionistisk strävan och grad av tidig specialisering men inte mellan perfektionistisk oro och grad av tidig specialisering. Slutsats Resultaten tyder på att flickor innehar en högre nivå av perfektionistisk oro i jämförelse med pojkar. De unga idrottare som specialiserat sig tidigt beskriver även en högre nivå av perfektionistisk strävan.

    Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Omberg, Sarah, and Susanna Rantaniitty. "Perfektionism hos högskolestudenter : Har personlighet och syskonplacering någon betydelse?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39681.

Full text
Abstract:
Perfektionism skildras ha ökat hos unga vuxna och menas kunna ge positiva eller negativa konsekvenser för individen. Positiv perfektionism har förknippats med goda arbetsvanor och hög prestation, medan negativ perfektionism visat sig kunna leda till psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka perfektionism hos högskolestudenter och ta reda på om det förelåg ett samband mellan perfektionism, personlighet och syskonplacering samt om prediktioner var möjliga. Studien utgick från fyra frågeställningar och 180 högskolestudenter deltog genom att besvara en enkät bestående av fyra bakgrundsfrågor, Shafer’s Big Five Marker Scale och Frost Multidimensional Perfectionism Scale. Materialet analyserades med hjälp av korrelationer, variansanalys samt regressionsanalyser. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader i skattningarna i de sex dimensionerna av perfektionism och att syskonplacering enbart visade marginella samband med perfektionism. Sammanfattningsvis visade personlighetsegenskapen Samvetsgrannhet ett positivt samband med positiva dimensioner av perfektionism, medan Neuroticism kunde kopplas till de negativa dimensionerna av perfektionism.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Perfektionism"

1

Good enough: Bli fri från din perfektionism. Stockholm: Forum, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Spitzer, Nils. Perfektionismus überwinden. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53186-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Spitzer, Nils. Perfektionismus und seine vielfältigen psychischen Folgen. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-47476-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Verfasser, Meyer-Kles Jutta, ed. Lieber schlampig glücklich als ordentlich gestresst: Wege aus der Perfektionismusfalle. München: Goldmann, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lindner, Urs. Marx und die Philosophie: Wissenschaftlicher Realismus, ethischer Perfektionismus und kritische Sozialtheorie. Stuttgart: Schmetterling Verlag, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Perfection: Coming to terms with being human. Waco, Tex: Baylor University Press, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Die Perfektionierer: Warum der Optimierungswahn uns schadet - und wer wirklich davon profitiert. Frankfurt, M: Campus-Verl., 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Perfectionism. New York: Oxford University Press, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bauer, Alexandra, ed. No shame: Wie wir den Teufelskreis der destruktiven Scham verlassen. München: Gräfe und Unzer, 2019.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hernandez Marcos, Maximiliano, Luca Fonnesu, Stefanie Buchenau, Eva Schürmann, Dean Moyar, Heikki Ikäheimo, Loughlin Gleeson, et al. Perfektionismus der Autonomie. Edited by Douglas Moggach, Nadine Mooren, and Michael Quante. Wilhelm Fink Verlag, 2020. http://dx.doi.org/10.30965/9783846762844.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Perfektionism"

1

Thieme, Kurt H. "Perfektionismus." In Das ABC des Selbstmanagements, 78–81. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-91142-1_18.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Spitzer, Nils. "Facettenreicher Perfektionismus." In Perfektionismus und seine vielfältigen psychischen Folgen, 11–23. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-47476-1_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

von Kopp, Diana. "Adé Perfektionismus." In Top im Job - Wie Sie leben, arbeiten und Ihr Potenzial entfalten, 63–72. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-61378-8_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Spitzer, Nils. "Was ist das eigentlich – Perfektionismus?" In Perfektionismus überwinden, 1–17. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53186-0_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Spitzer, Nils. "Die Gelassene." In Perfektionismus überwinden, 119–24. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53186-0_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Spitzer, Nils. "Der Laue." In Perfektionismus überwinden, 125–29. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53186-0_11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Spitzer, Nils. "Die Müßiggängerin." In Perfektionismus überwinden, 131–37. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53186-0_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Spitzer, Nils. "Zehn häufig gestellte Fragen zum Perfektionismus." In Perfektionismus überwinden, 139–45. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53186-0_13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Spitzer, Nils. "„Besser werden!“ – Perfektionismus in einer Optimierungsgesellschaft." In Perfektionismus überwinden, 19–29. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53186-0_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Spitzer, Nils. "Facettenreicher Perfektionismus – die vielen Formen eines Phänomens." In Perfektionismus überwinden, 31–43. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53186-0_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography