Relevant bibliographies by topics / Permakultur

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Permakultur'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 29 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Permakultur.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Permakultur"

1

Warikar, Evie L., Daawia Daawia, Bambang Suhartawan, and Yuyun Nuriah. "PENDAMPINGAN PEMANFAATAN PEKARANGAN DENGAN PENDEKATAN PERMAKULTUR DI KAMPUNG YAMTA KABUPATEN KEEROM PROVINSI PAPUA." JURNAL ABDIMAS DINAMIS : JURNAL PENGABDIAN KEPADA MASYARAKAT 4, no. 2 (June 27, 2023): 62–68. http://dx.doi.org/10.58839/jad.v4i2.1257.

Full text
Abstract:
Sosialisasi pemanfaatan pekarangan dengan pendekatan Permakultur dilaksanakan sebagai antisipasi krisis pangan dan pencemaran lingkungan akibat penggunaan pestisida dan herbisida kimiawi. Peserta sosialisasi adalah kelompok tani di PIR II Kampung Yamta Distri Arso Kabupaten Keerom. Permakultur merupakan konsep yang mendesain segala aspek kehidupan yang menjaga integritas harmonisasi antara alam dan manusia yang bersifat permanen dan berkelanjutan. Permakultur ketika diterapkan pada bidang pertanian akan menciptakan bentang alam yang kompleks, beragam, multifungsi dan berkelanjutan. Pendekatan Permakultur dapat diterapkan pada pekarangan yang dapat mendukung ketahanan pangan keluarga dan juga mendukung kehidupan keanekaragaman hayati dan kelestarian alam yang berkelanjutan. Sosialisasi diikuti oleh Anggota Kelompok Tani PIR 2 yang terdiri dari 30 orang, 11 perempuan dan 19 laki-laki. Kegiatan Sosialisasi terdiri dari 3 sesi. Sesi pertama pemaparan tentang materi pelatihan, yaitu mengenalkan konsep Permakultur, latar belakang munculnya konsep Permakulture, etika Permakultur, pembagian zona Permakultur dalam mendesain pekarangan rumah hingga mendesain Kampung. Sesi kedua adalah tanya jawab dan sesi ketiga adalah kunjungan pada Kebun Permakultur milik Yayasan Pendidikan Alam Papua (YADIKAP) di Arso 2 Kampung Yuwainainm Keerom yang merupakan contoh pemanfaatan pekarangan dengan pendekatan Permakultur. Kata kunci: Pekarangan, Permakultur, Yamta, Arso, Keerom
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Batelja Lodeta, Kristina, Alina Jantol, Josip Gugić, Snježana Bolarić, Jelena Gadže, Vesna Očić, and Branka Šakić Bobić. "Permaculture and fruit growing." Glasnik zaštite bilja 43, no. 6 (December 14, 2020): 74–84. http://dx.doi.org/10.31727/gzb.43.6.9.

Full text
Abstract:
Permakultura je svjesno oblikovanje i održavanje poljoprivredno produktivnih ekosustava te zauzima svoje mjesto i značajna je u suvremenoj poljoprivredi i tranziciji prema samoodrživosti. Obzirom na poljoprivrednu proizvodnju, permakultura se trudi dati praktična rješenja u proizvodnji hrane koja su vezana uz ekološku održivost promjenom socijalno - ekonomske slike svijeta uz promjenu kulture, pristupa tehnologiji i promjenu ekonomije. Kroz načela permakulture dolazi do integracije ljudi i krajolika, koji na održivi način osiguravaju hranu, energiju, sklonište i ostale materijalne i nematerijalne potrebe. Posao voćara se uvelike mijenja ako preuzme permakulturni svjetonazor od načina tehnologije uzgoja do plasmana proizvoda na tržište gdje se pored voća plasiraju i različiti drugi proizvodi. Koristi ostvarene ovakvim sustavima gospodarenja ne mogu se mjeriti s onima ostvarenima intenzivnim načinom uzgoja.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Meißner, Ulrike. "Buchrezension zu: Permakultur leben." BIOspektrum 29, no. 3 (May 2023): 326. http://dx.doi.org/10.1007/s12268-023-1927-6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Azis, Asti Irawanti, Ratih Ratih, and Dea Ekaputri Andraini. "Konsep Permakultur Sebagai Metode Pengendalian Serangan Tikus pada Jagung Manis di Pertanian Perkotaan." Perbal: Jurnal Pertanian Berkelanjutan 11, no. 3 (October 14, 2023): 307–15. http://dx.doi.org/10.30605/perbal.v11i3.2953.

Full text
Abstract:
Jagung merupakan sumber pangan terpenting setelah padi yang mudah dikembangkan pada pertanian di perkotaan (urban farming). Kendala yang sering dijumpai dalam pertanian di perkotaan adalah serangan tikus. Penggunaan pestisida kimia untuk mengendalikan tikus masih menjadi cara yang paling banyak digunakan tetapi menjadi penyebab pencemaran lingkungan dan kesehatan. Permakultur merupakan konsep pertanian yang inovatif dan sinergis berdasarkan keanekaragaman tanaman, ketahanan, produktivitas alami, dan berkelanjutan yang dapat diterapkan sebagai upaya pengelolaan hama terpadu. Keunggulan lain dari permakultur adalah menghasilkan berbagai jenis hasil pangan tanpa memerlukan lahan yang luas, sehingga konsep ini dapat menjadi solusi untuk keterbatasan lahan dan upaya pemenuhan pangan di perkotaan. Hasil penelitian menunjukkan bahwa konsep permakultur dapat diterapkan pada pertanaman urban farming yang mampu mencegah serangan tikus khususnya pada jagung manis. Serangan tikus pada jagung manis di pertanaman monokultur dimulai pada 21 HST dan mencapai 53% pada pengamatan 49 HST sedangkan pada pertanaman permakultur tidak terdapat serangan tikus (0%). Gejala serangan yang ditunjukkan berupa adanya bekas gigitan pada pangkal bawah batang jagung yang menyebabkan tanaman jagung manis patah, roboh, dan akhirnya mati. Corn is the most important food crops after rice which is easy to grow in urban farming. Obstacles encountered in urban farming are rat attacks. The use of chemical pesticides to control rats is still the most widely used method, but it becomes environmental and health pollution. Permaculture is an innovative and synergistic agricultural concept based on plant diversity, resilience, natural productivity and sustainability which can be applied as an integrated pest management effort. Another advantage of permaculture is that it produces various types of food without requiring large areas of land, so this concept can be a solution for limited land and efforts to fulfill food needs in urban areas. The results showed that the concept of permaculture can be applied to urban farming which is able to prevent rat attacks, especially on sweet corn. Rat attacks on sweet corn in monoculture plantings started at 21 DAP and reached 53% at 49 DAP observations, while there was no rat attack on permaculture plantations (0%). Symptoms of the attack are shown in the form of bite marks on the lower base of the corn stalks which cause the sweet corn plants to break, collapse, and eventually die.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Stefanus, Nicholaus, and Agustinus Sutanto. "ARSITEKTUR PANGGUNG DAN PERMAKULTUR DEKAT KAMPUNG MARLINA." Jurnal Sains, Teknologi, Urban, Perancangan, Arsitektur (Stupa) 3, no. 1 (May 30, 2021): 689. http://dx.doi.org/10.24912/stupa.v3i1.10898.

Full text
Abstract:
In 2050, several areas in Jakarta are predicted to sink, especially in the Northern, that have experienced significant subsidence in the ground level. One of the inhabited areas that need to be considered in the future is Kampung Kota in a coastal area. Most of the Kampung Kota currently have a high building density and minimal green space. Here, the place to face the overflowing water from the sea, Kampung Marlina. Marlina is an extension of the residential area for people working in the Sunda Kelapa and Kota Tua areas (1980). In the past, the residents' houses were the Stilt Houses, residents can preserve fish under the house and it became the habit of the residents there, then it dissapear by time. Stilt Architecture is designed to accommodate the activities of the citizens of Jakarta in facing the phenomenon of the Jakarta Sinking in 2050 with the issue of tidal flooding from the sea. Using permaculture design theory, the site pattern was studied and then placed the waterways to adjust to the drainage in Kampung Marlina. Then using the Urbanism Landscape Method, Program Method and raising the habits of the residents, the building is designed like a stage by presenting the concept of a pond below, so that it serves to anticipate flooding from the sea, as well as a means for residents to cultivate seagrass beds and small fish and shrimp. In areas equipped with permaculture gardens on the edges of these airways. The garden is planted with plants with high water absorption. In the area there is a research building and lodging for researchers or students.Keywords: coastal; kampung kota residents; kampung marlina; permaculture; rob floodAbstrakPada tahun 2050, beberapa daerah di Jakarta diprediksi akan tenggelam, khususnya pada bagian Utara. Hal ini ditandai oleh daerah-daerah yang telah mengalami turunnya permukaan tanah secara signifikan. Salah satu kawasan berhuni yang perlu diperhatikan di masa depan adalah Kampung Kota di daerah pesisir. Sebagian besar Kampung Kota saat ini memiliki kepadatan bangunan yang tinggi serta minim ruang hijau. Di sini, tempat yang pertama kali akan menghadapi luapan air dari arah laut, Kampung Marlina. Kampung Marlina merupakan perluasan daerah bermukim untuk masyarakat yang bekerja di daerah Sunda Kelapa dan Kota Tua (1980). Dahulu rumah-rumah warga merupakan Rumah Panggung, yang di bawah rumah tersebut warga dapat memelihara ikan dan menjadi suatu kebiasaan warga di sana, kemudian ditinggalkan seiring berjalannya waktu. Arsitektur Panggung ini dirancang demi tujuan mewadahi aktivitas warga Jakarta dalam menghadapi fenomena Tenggelamnya Jakarta di tahun 2050 dengan isu luapan air/banjir rob dari arah laut. Menggunakan teori desain permakultur, pola tapak distudi dan kemudian menempatkan jalur-jalur air menyesuaikan dengan drainase pada Kampung Marlina. Kemudian menggunakan metode Landscape Urbanism, metode Program dan mengangkat kebiasaan dahulu warga, bangunan dirancang seperti panggung dengan menghadirkan konsep kolam di bawahnya, sehingga selain berfungsi mengantisipasi banjir rob dari laut, juga sebagai sarana warga membudidayakan padang lamun serta ikan kecil dan udang. Pada kawasan dilengkapi dengan kebun permakultur pada tepi jalur-jalur air tersebut. Kebun tersebut ditanami tanaman dengan penyerapan air yang tinggi. Pada kawasan terdapat bangunan riset serta tempat penginapan untuk para periset ataupun pelajar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Emanuel Omedetho Jermias, Muh. Nur Awal, Abdul Rahman, and Firdaus W. Suhaeb. "Sosialisasi Permakultur Dalam Menunjang Pertanian Berkelanjutan di Desa Bola Bulu Kabupaten Sidenreng Rappang." KOMUNITA: Jurnal Pengabdian dan Pemberdayaan Masyarakat 2, no. 1 (February 12, 2023): 109–17. http://dx.doi.org/10.60004/komunita.v2i1.39.

Full text
Abstract:
Salah satu kebiasaan masyarakat petani setelah panen ialah melakukan pembakaran terhadap sisa-sisa tanaman. Hal ini tentu dapat mengganggu kestabilan lingkungan hidup dan akan berdampak negatif bagi kehidupan manusia. Pada sisi lain, lahan pekarangan dibiarkan menganggur padahal lahan ini dapat dimanfaatkan untuk bercocok tanam. Fenomena ini juga berlaku di Desa Bola Bulu, Kecamatan Pitu Riase, Kabupaten Sidenreng Rappang. Atas dasar hal itu, maka diadakanlah kegiatan pengabdian masyarakat, sebagai bentuk implementasi program Merdeka Belajar Kampus Merdeka (MBKM) Mandiri. Pengabdian ini memperkenalkan sistem pertanian permakultur dengan tujuan agar masyarakat Desa Bola Bulu dapat mengelola lingkungan, termasuk lingkungan pekarangan dengan tetap memperhatikan aspek keberlanjutan. Kegiatan ini dilakukan dengan cara saling berbagi pengalaman dan berdiskusi dengan melibatkan berbagai unsur masyarakat dan aparat desa. Hasilnya, para peserta menyambut antusias kegiatan ini, dan membuka wawasan mereka akan kelebihan sistem permakultur yang ekonomis dan ramah terhadap lingkungan. Mereka menyadari bahwa ternyata perilaku membakar sisa-sisa tanaman dapat berdampak buruk bagi keberlangsungan kehidupan manusia, hewan, dan tumbuhan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sujarwo, Wisnu, and Aprodita Emma Yetti. "Akar Wangi Institute dengan Pendekatan Permakultur sebagai Dasar Perancangan." JAS: Journal of Architecture Students 2, no. 1 (June 22, 2021): 13–21. http://dx.doi.org/10.31101/jas.v2i1.1522.

Full text
Abstract:
Semin merupakan salah satu Kecamatan di Kabupaten Gunungkidul yang memilikki potensi dengan banyak produk unggulan, diantaranya adalah kerajinan bambu dan akar wangi. Dengan meningkatnya permintaan akan produk tersebut, hal tersebut menimbulkan dampak baik positif maupun negatif. Dampak positifnya adalah meningkatnya lapangan kerja dan kreatifitas masyarakat, sedangkan dampak negatifnya adalah timbulnya masalah lingkungan berkaitan dengan penggunaan sumber daya alam yang tidak diiringi dengan pengetahuan dan kesadaran mengenai kelestarian alam. Selain potensi, Semin juga memilikki isu-isu yang memerlukan penyelesaian seperti sulitnya air di daerah-daerah tertentu, dan juga kurangnya fasilitas umum pendidikan ataupun pusat edukasi. Tantangan desain dalam perancangan ini adalah mewadahi dan meningkatkan potensi Daerah terpilih yang memiliki isu-isu atau permasalahan yang tidak dapat dipisahkan dengan potensi itu sendiri. Perancangan Akar Wangi Institutee dengan pendekatan permakultur diharapkan dapat mewadahi dan meningkatkan potensi, serta mengatasi permasalahan pada Daerah terpilih.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Maulana, Rizkia Rahmani, Suparno Suparno, and Ana Hardiana. "Strategi Desain Konsep Permakultur pada SMK Pertanian di Kabupaten Grobogan." ARSITEKTURA 17, no. 2 (October 31, 2019): 169. http://dx.doi.org/10.20961/arst.v17i2.24152.

Full text
Abstract:
<em>Grobogan Regency is one of the regions that has high agricultural potential. However, the existing educational facilities cannot accommodate all existing communities. Education in agriculture is found as lacking where not all regions who potentially in agriculture have agriculture-based educational institutions. Agricultural Vocational High School with the concept of permaculture in Grobogan provides five departments in agriculture with a three-year study period. Planning method in this design using planning, programming and designing which related to permaculture concept. Permaculture is the basis for ecological and independent building design by emphasizing the main principles of permaculture; energy planning, energy cycle, scale, biological sources and related locations that are in accordance with the needs of the education and agriculture regions. Design of agricultural vocational school emphasizes on zoning in building and sector. The result of the school design is to create an independent school area with maximum energy planning and to display related agricultural school buildings.</em>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Handayani, Susana Ayu, and Wiyatiningsih. "Analisis Pencapaian Implementasi Permakultur di SMK Suwakul Ungaran Menggunakan Balanced Scorecard." SMART: Seminar on Architecture Research and Technology 7, no. 1 (December 2, 2023): 235–46. http://dx.doi.org/10.21460/smart.v7i1.259.

Full text
Abstract:
Title: Analysis of Achievement for Permaculture Implementation at Suwakul Vocational High School Ungaran Using Balanced Scorecard The agricultural vocational school program hopes to increase human resources capable of cultivating land, managing horticultural crops, and producing agricultural products. Suwakul Ungaran Vocational School is one of the vocational schools in Semarang Regency that applies permaculture in its learning process. The permaculture principles applied at this school are capturing and storing energy, getting harvests, using and respecting resources, zero waste, and respecting diversity. Based on this background, this research focuses on learning outcomes through implementing permaculture with a sustainable agricultural system that includes the development of land processing based on natural ecosystems. The research aims to determine the ability of students at school to produce food and horticultural crops. This research applies a qualitative descriptive method to describe the results of permaculture implementation using Balanced Scorecard analysis, an evaluation strategy with four perspectives in improving an organization's goals. The research results show that learning through the implementation of permaculture at this Vocational School can improve students' abilities at school, as seen from fulfilling the perspective of the Balanced Scorecard. The study's results will be helpful for schools as a learning tool to improve students' abilities in producing agricultural products through the implementation of permaculture.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Gondo, Yusak Hartanto, Hardiyati Hardiyati, and Kusumaningdyah Nurul Handayani. "STRATEGI PERANCANGAN SEKOLAH ALAM SMK PERTANIAN DENGAN PENDEKATAN SISTEM PERMAKULTUR DI PURBALINGGA." Arsitektura 15, no. 1 (July 14, 2017): 316. http://dx.doi.org/10.20961/arst.v15i1.12196.

Full text
Abstract:
<p class="AbstractTitle"><em><span lang="EN-GB">Abstract<span>: </span></span></em><em><span lang="EN-GB">Despite its potentials to be developed as a farming district, Purbalingga faces numerous land reforms and decline of workforce in agriculture field. It also lacks proper agricultural education institution. This design proposal aims to solve the problems. Agriculture Vocational High School, applying Permaculture System in Purbalingga offers four focus programs: agriculture, livestock farming, fishery, and food technology. The school is not only providing education for the students, but also for the local farmers and entrepreneurs of the fiels. The applied permaculture approach asks for five principles (deduced from the fourteen original principles) to be fulfilled: integrated location, biological source, humanly scale, energy cycle, and power-source planning.</span></em><em></em></p><p class="Abstract"><em><span lang="EN-GB"> </span></em></p><p class="Keywords"><strong><em><span lang="EN-GB">Keywords</span></em></strong><em><span lang="EN-GB">: vocational high school, agriculture, permaculture, purbalingga.</span></em><em></em></p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Permakultur"

1

Casañ, Madeleine. "Permakultur som planeringsverktyg : - en processbeskrivning." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3231.

Full text
Abstract:

Denna processbeskrivning syftar till att redovisa ett gestaltningsförslag av en trädgård där permakultur används som planeringsverktyg. Gestaltningsförslaget utgår från en handelsträdgård i Hälsingland. Författaren arbetar utifrån två specifika frågeställningar; Hur skulle ett gestaltningsförslag på trädgården med tillägg av en köksträdgård samt fler ändamålsenliga rum se ut? Och; Hur kan indelning i zoner utifrån permakulturella teorier appliceras på en trädgård i Hälsingland se ut?

Arbetet inleds med en historisk- och teoretisk bakgrund där läsaren ämnar skapa en uppfattning av vad permakultur är och hur det fungerar i praktiken. Därefter följer en intervju med de två ägarna till handelsträdgården som delvis användes som underlag vid gestaltningsprocessen. Utöver intervjuer förekom inventering, observation samt inmätning av trädgården som metod. Slutligen presenteras resultatet i form av en processbeskrivning där gestaltningsförslaget till trädgården presenteras med stöd av olika skisser. Först följer en indelning av trädgården i zoner där varje zon beskrivs var för sig följt av förslag på dess funktion. Därefter presenteras trädgårdens olika ändamålsenliga rum och en mer ingående beskrivning av form och funktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Olsson, Linda. "Permakultur : Odlingsbäddar och växter enligt permakulturens principer." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8103.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Alfred, Magnus. "Byggstenar för en hållbar by : En fallstudie på föreningen Permakultur Stjärnsund." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35147.

Full text
Abstract:
Det finns många definitioner och tankar kring vad hållbarhet är men ett huvudtema för många moderna och accepterade synsätt är idéen om att naturen utgör ramen för människans sociala och ekonomiska utveckling. Det är ändå inte klart hur ett hållbart liv inom naturens ramar ska levas rent praktiskt. Syftet med denna studie är därför att bidra till förståelsen för hur hållbara levnadssätt ska främjas. För att göra det söker denna rapport efter byggstenar i skapandet av hållbara byar. Detta gjordes genom en fallstudie på föreningen Permakultur Stjärnsund, en organisation som fått uppmärksamhet för sin alternativa levnadsstil. Fallstudien genomfördes med hjälp av fyra intervjuer av personer inom föreningen. För stödjande av fallstudien genomfördes också studier av vad tidigare undersökningar på hållbara byar fått fram. I tillägg lades ett jämförande ramverk av synsätt för begreppet hållbarhet till. Denna studie har kommit fram till att hållbara byar värderar ett liv närmare naturen och den sociala gemenskapen högre än konsumerande och ägande av saker. Anti-konsumtionstänket är en protest mot det nuvarande samhället. Detta tankesätt stöds av hållbarhetssynsätten. De menar att man ska använda sig av de naturliga resurserna med försiktighet. Det sociala kapitalet är den absolut viktigaste delen av bylivet. Utan en stark gemenskap och ömsesidighet så kan man inte börja arbetet med att leva inom naturens gränser. Detta är en prioritering som går tvärtemot vad synsätten menar är viktigast där naturen placeras som grunden för det sociala. Både på bynivå och bland synsätten finns en tydlig regel om att leva inom ekosystemens ramar. Detta är den tydligaste likheten mellan hållbara byar och synsätten. I stort sätt så finns det dock inte så självklara liknelser. Det finns en form av oliktänkande mellan synsätten och byarna. Det är helt enkelt en brist på förståelse och här behövs bättre kommunikation mellan det praktiska utövandet och samhällets styrsystem.
There are many definitions and thoughts around the idea of sustainability but a main theme for most of the modern and accepted approaches is the idea that the nature provides the frame for mankinds social and economic development. Still it is not clear how a sustainable life within this frame should be lived practically. The aim of this study is therefore to contribute to the understanding of how sustainable lifestyles should be promoted. To do that, this report searches for buildingblocks to create sustainable villages. The study has focused its work around a case study on the organisation Permakultur Stjärnsund, an organisation that has gotten attention for their alternative lifestyle. The case study was carried out with the help of four interviews from members of the organisation. To support the case study, earlier studies of sustainable villages was used. In addition, a framework of approaches to the concept sustainability was added. The conclusion of this study is that sustainable villages value a life closer to nature and social community higher than consuming goods and the ownership of things. Anti-consuming thoughts is the antipole to what people in the villages want to achieve. This is supported in part, even if it is in a less direct way, by the selected approaches to sustainability. They suggest a thoughtful usage of natural resources. The social community is the most important part of village life. Without a strong community and reciprocity the life within natures framework cannot even begin. This priority is in contrary to what the approaches suggest, where nature provides the base for the social. Both on village level and among the approaches there is an evident rule implying that the ecosystem provides the frame for our living-conditions. This is the most apparent similarity between the two groups. Mostly, though, there are not that many clear similarities. There is a form of dissidence between the approaches and the villages. There is simply a lack of understanding. There is a need for better communication between the practical and the governmental way of doing things.

2018-06-08

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Basth, Mia. "Underlag för en pedagogisk turled i permakulturekobyn Suderbyn." Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för kultur, energi och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-1713.

Full text
Abstract:
Permaculture is a design system that aims at developing sustainable human settlements and self-maintained agriculture; it may also be used for community planning. The design system of permaculture aims at mimicking a natural ecosystem; this gives the advantage to make use of all the connections and mechanisms that exist in such a system. The purpose of this bachelor thesis was to compile and spread scientific information regarding five different themes within the areas of ecology, environmental science and permaculture. This was achieved through cooperation with the permaculture inspired Ecovillage Suberbyn in southern Gotland. Information about the central parts of a permaculture ecovillage was used as material for a series of signposts that will be located around the ecovillage Suderbyn. The five selected themes were: An overview of permaculture, The forest garden, The pond, Composting and The use of human excrement and urine.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ersson, David, and Robert Yngvesson. "Permakultur i Byggandet : En utredning inför uppförande av en miljöanpassad utbyggnad av skola i Ljusdal." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9394.

Full text
Abstract:
Beräkningar visar att det med nuvarande befolkning och en västerländsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vår försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera därtill redan är överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagsläget 120 % mer av jordens resurser än vad som är hållbart. Med den västerländska människans nuvarande genomsnittliga livsstil förmår jorden bara försörja en miljard innevånare på ett hållbart sätt. Ofta är energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslås för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis är det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning. Det visar sig ofta vara så att investeringar i energieffektivisering och energieffektiv teknik leder till högre istället för till lägre energianvändning. Detta kallas för Jevons paradox. Ett sätt att komma runt denna paradox är att göra konsumenter medvetna. Konsumenternas medvetenhet ökar genom att minska avståndet till produktionen. Utnyttjandet av naturresurser blir då inte något abstrakt långt borta utan en konkret verklighet som de kan förhålla sig till. Det bästa skulle därför vara att i byggsammanhang skapa små i stort sett självförsörjande enheter. Permakultur, en metod och ett sätt att tänka som ursprungligen mest handlar om odling, erbjuder verktyg för att göra denna idé till verklighet. Permakultur fokuserar på att skapa småskaliga lösningar nära den enskilda människan för just självförsörjning. Detta går att implementera i olika grad beroende på varje enskilt falls förutsättningar. Den metod som tagits fram i detta arbete går ut på att undersöka platsens och projektets aktuella förutsättningar och sedan matcha detta mot de tekniska lösningar som finns. Syftet med detta är inte enbart att skapa en fungerande teknisk lösning utan också att skapa en lösning som gör brukarna medvetna om sin egen energianvändning. Detta arbete kretsar därför i hög grad kring ett konkret exempel, Freinetskolan Tallbacken i Ljusdal. Där kommer en byggnad uppföras som arbetar med dessa principer och detta arbete visar hur de principerna också kan överföras på byggnadens energiförsörjning. Arbetet visar vilka avvägningar som gjorts i detta enskilda fall och ger därför en hjälp för den som själv vill kunna göra liknande avvägningar i ett byggprojekt.
Calculations show that the current population on earth and with a western life-style takes up to seven earth-like planets to sustain a sustainable lifestyle. Today Europe and the U.S. consume 2/3 of the resources on earth of which many are already over-used. The current population is overconsuming the resources on earth with 120% above the sustainable level. With the standard that the western citizen demands, the earth would only be able to house only one billion citizens in a sustainable way. The suggestion to solve this problem is mostly to invest in energy saving technologies and to invest in energy saving solutions. Of course, energy savings indeed are important but technical solutions can not alone provide a solution. It is often shown that investments in energy efficiency and in energy saving technology leads to higher instead of lower energy consumption. This is known as Jevons paradox. A way to solve this paradox is to create awareness among the energy consumers. By decreasing the distance between energy use and energy production, the awareness among the consumers is likely to increase. Thus, the use of natural resources will no longer remain difficult to grasp and feel remote but will be something everyone can relate to. When it comes to the built environment, the best solution would therefore be to utilse relatively small units with a high grade of self supply. Permaculture, which is a concept captured from the world of farming, provides tools to investigate and to make this idea real. What permaculture and the planning tools of permaculture do is that it focuses on small scale solutions close to the end users. Permaculture is also a concept that allows implementation on levels that can be adapted to every single case. This means that there can be different levels of self sufficiency in every unique project. The method that is presented in this paper focuses in investigating the conditions of the site and the project, and to find the technical solutions that fulfill the prerequisites of the actual case. The purpose is not necessarily just to create a working technical solution but to create a solution that makes the inhabitants aware of their energy use. Therefore this paper focuses a lot on a real example: The Freinet School Tallbacken in the Swedish municipality of Ljusdal. The school is about to build a sports hall and a canteen using these principles. This paper shows the considerations made in that actual case and provides therefore a model for anyone who is interested in the implementation of these principles in any other project.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Rohwedder, Maren. "Planering av en trädgård med terrassodling och damm efter permakulturprinciper : En processbeskrivning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15888.

Full text
Abstract:
Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper. Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby. Litteratursökning, en analys av platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess. Jag har utgått från Hemenways (2009) sammanställning av permakulturprinciper. Resultat av mitt arbete är ett gestaltningsförslag samt förslag på perenna växter som lämpar sig för platsen. Fokus är att skapa ett bra mikroklimat åt växterna och att välja en stor mångfald av ätbara perenna växter (med tyngdpunkt på frukt- och bärodling). Jag har beskrivit metoder för att anlägga odlingsterrasser och en damm. Mitt arbete ger ett exempel på hur permakulturprinciper kan användas vid planering av en trädgård. Jag anser att principerna ger en bra ram i planeringsarbetet som kompletterar traditionella kunskaper om odling och design. Viktiga element i planeringen är att skapa gynnsamma förbindelser mellan människor, växter, djur och ting, att vara sparsam med energi och resurser samt att skapa småskaliga system med fokus på matproduktion. Principerna uppmuntrar till att ha ett öppet sinne och att se helheten. Min uppfattning är att en mer frekvent tillämpning av principerna vid både privata och offentliga planeringar skulle vara en vinst för samhället.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Danielsson, Hanna. "Vägen mot en hållbar bostadsbebyggelse : En fallstudie över vilka centrala faktorer som behövs för att skapa ett lokalt självförsörjande vid bostadsområden." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314980.

Full text
Abstract:
I den här uppsatsen behandlas ämnet självförsörjningsmöjligheter i bostadsområdet Rosendal i Uppsala. Utgångspunkten skrivs utifrån en ökad brist på fossila energimedel och dess konsekvenser för dagens livsmedelsstruktur vilket idag är beroende av olja. Syftet med uppsatsen är således att ta reda på hur väl bostadsområdet Rosendal är utformat för en omställning till brist på fossila bränslen, där självförsörjning ses som en viktig del för befolkningens överlevnad. För att undersöka självförsörjningsmöjligheterna i området Rosendal utfördes observationer och skriftliga intervjuer med boende i området. Med utgångspunkt i läst litteratur formulerades egna kriterier angående ämnet om ett fungerande lokalt självförsörjande. Resultatet av undersökningen blev att Rosendal inte uppfyller de formulerade kriterierna för en fungerande självförsörjning och att det inte ges ut någon information angående odlingsmöjligheter till de som bor i området. Fler åtgärder och processer behöver därför genomföras gällande odlingsfunktioner i bostadsområden för att uppnå en hållbar utveckling där nästa generationens medborgare försäkras en tillgång på livsmedel. Förslagsvis bör regeringen ge tydligare mål angående en god bebyggd miljö där självförsörjningsfunktioner i bostadsområdet ställs som ett kriterium för hållbart byggande. Information till befolkningen angående den eventuella minskningen av fossila energimedel såsom olja är likväl relevant för att starta processen mot ett fossilfritt samhälle.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sjöberg, Annevi. "Möjligheter att gynna biologisk mångfald i svenska trädgårdar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23756.

Full text
Abstract:
Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fåtal arter, ängarna har nästan försvunnit och våtmarker dikas ut. Förutsättningarna för en mångfald av djur och växter utarmas i vårt land. Varför låter vi detta ske? En viktig anledning är att fler och fler människor bor i städer, spenderar mindre och mindre tid i naturen och därmed förlorar känslan och förståelsen för värdet av natur, odling och biologisk mångfald. Så vad kan göras? Ungefär 6.6 miljoner människor i Sverige har idag tillgång till trädgård och tillsammans täcker de en yta som är lika stor som Blekinge. Därför kan privata trädgårdar, om de har rätt förutsättningar, utgöra en oas för artrikedom som samtidigt erbjuder en möjlighet för utvecklande av ett personligt förhållande till naturen. En trend där fler bjuder in till mångfald runt knuten är en unik möjlighet, inte minst när det gäller att säkerställa viktiga framtida miljöpolitiska beslut. Denna studie undersöker förutsättningar och möjligheter att gynna biologisk mångfald i svenska trädgårdar. I detta syfte genomfördes litteraturstudier och intervjuer med besökande trädgårdsägare på den Nordiska Trädgårdsmässan 2012. Resultatet av intervjuerna visar att svenska trädgårdar redan idag har många förutsättningar (såsom död ved, täta buskage etc.) där många djur och växter trivs. Men det finns stor potential, både utrymmesmässigt och med hänsyn till trädgårdsägarnas attityder, att ytterligare förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i svenska trädgårdar. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för utvecklandet av kampanjer där trädgårdarnas kortklippta gräsmattor omvandlas till artrika biotoper. En viktning av olika förutsättningar för biologisk mångfald visar att dammar, ängsväxter, kryddträdgårdar och bibatterier kan vara strategiskt att fokusera på i en sådan kampanj.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lundin, Emelie. "Flax in flux : Dress flax in a state of flux." Thesis, Konstfack, Textil, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7773.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kinde, Mathilda. "Bo och Bruka." Thesis, KTH, Arkitektur, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-289603.

Full text
Abstract:
Ett bostadsområde i Gustavsberg med utgångspunkt ur tre aspekter; historia, hållbarhet och gemenskap, som svarar mot frågeställningen: Hur kan livsmedelsproduktion vara den styrande delen i bostadsplanering och hur kan det bidra till tillhörighet och gemenskap?Projektet har stark anknytning till Gustavsbergs historia och arkitektur, vilket speglas i bostadsområdet utformning stil och skala. Målet har varit att skapa ett bostadsområde som ger möjlighet för självförsörjning samt egeninflytande från de boende. Området är placerat kring ett gemensamt jordbruksområde som förvaltas av de boende utifrån deras egna preferenser och behov. Området och bostäderna är planerade utifrån olika social aspekter och några av permakulturens principer. Bostadsområdet kan närmast beskrivas som en Ekoby.
Housing area in Gustavsberg (Värmdö), based on three aspekts, sustainability, history and community, and respond to the thesis question; How can agriculture/ food production be the governing aspekt in planing of housing, to create conditions for the feeling of belonging and community? The project are connected to the history and architecture of Gustavsberg, witch is reflected in the design, scale and type of the area.  The goal has been to create a housing area witch enable self-sufficiency and influence for the residents. The houses are placed around a common farming area, to be developed and and managed by the residents, based on their own preferences and needs. The area are planed based on social aspects of community living and princips of permaculture. The area can closest be described as an eco-village.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Permakultur"

1

Whitefield, Patrick. Permakultur kurz & bu ndig: Schritte in eine o kologische Zukunft. 3rd ed. Xanten: OLV, Organischer Landbau-Verl., 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

architect, Kennedy Declan, ed. Declan Kennedy: Permakultur leben, die Welt gestalten : eine Biografie. München: Oekom Verlag, 2020.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Zeqiri, Lulzim. Permakultura. Tetovë: Luma, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Semar, Heinrich. Bauen und Planen in Harmonie mit der Natur: Bausteine und Fallstudien zum Bau von stehenden Kleingewässern unter dem Aspekt der Permakultur. [s.l.]: [s.n.], 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

1956-, Sukesi Keppi, ed. Pemberdayaan perempuan tani kawasan pinggiran hutan melalui pengembangan wanatani model permakultur: Laporan penelitian hibah bersaing perguruan tingi X, tahun anggaran 2002 : penelitian tahun I. Malang: Pusat Penelitian Peran Wanita, Lembaga Penelitian, Universitas Brawijaya, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mollison, B. C. Permaculture: A practical guide for a substainable future. Washington, D.C: Island Press, 1990.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Keith, Lierre. The vegetarian myth: Food, justice and sustainability. Crescent City, Ca: Flashpoint Press, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Permakultur Für Anfänger: Ausbildung und Grundlagen der Permakultur. Independently Published, 2019.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Holzer, Josef Andreas. Sepp Holzers Permakultur. Stocker Leopold Verlag, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Blum, Rieke. Permakultur Einsteiger Guide: Das Handbuch Rund Um Permakultur, Selbstversorgung und Nachhaltige Gartengestaltung. Independently Published, 2020.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Permakultur"

1

Bartel, Judit, and Joel Campe. "Mit Permakultur unser Wirken gestalten – das „Soziale“ ist die Basis zukunftsfähiger Projekte." In Zusammen arbeiten, Zusammen wachsen, Zusammen leben, 317–32. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-58965-6_18.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ohde, Franziska. "Permakultur als Gelegenheitsfenster für nachhaltigen Konsum. Biographische Wendepunkte in der sozial-ökologischen Krise." In Gelegenheitsfenster für nachhaltigen Konsum, 77–102. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-37543-0_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

"Zwölf Design-Prinzipien für Permakultur." In Die Welt der Commons, 124–25. transcript-Verlag, 2015. http://dx.doi.org/10.14361/9783839432457-018.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Holmgren, David. "Zwölf Design-Prinzipien für Permakultur." In Die Welt der Commons, 124–25. transcript Verlag, 2015. http://dx.doi.org/10.1515/9783839432457-018.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Permakultur"

1

Agirreazkuenaga Onaindia, Leire. "Permakultura garapen iraunkorraren begiradatik: bizi-esperientzia praktikoak Yogyakarta eta Bali-n (Indonesia)." In II. Ikergazte. Nazioarteko ikerketa euskaraz. Bilbao: UEU arg, 2017. http://dx.doi.org/10.26876/ikergazte.ii.05.25.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Permakultur' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography