Dissertations / Theses on the topic 'Permakultur'

Denna processbeskrivning syftar till att redovisa ett gestaltningsförslag av en trädgård där permakultur används som planeringsverktyg. Gestaltningsförslaget utgår från en handelsträdgård i Hälsingland. Författaren arbetar utifrån två specifika frågeställningar; Hur skulle ett gestaltningsförslag på trädgården med tillägg av en köksträdgård samt fler ändamålsenliga rum se ut? Och; Hur kan indelning i zoner utifrån permakulturella teorier appliceras på en trädgård i Hälsingland se ut?

Arbetet inleds med en historisk- och teoretisk bakgrund där läsaren ämnar skapa en uppfattning av vad permakultur är och hur det fungerar i praktiken. Därefter följer en intervju med de två ägarna till handelsträdgården som delvis användes som underlag vid gestaltningsprocessen. Utöver intervjuer förekom inventering, observation samt inmätning av trädgården som metod. Slutligen presenteras resultatet i form av en processbeskrivning där gestaltningsförslaget till trädgården presenteras med stöd av olika skisser. Först följer en indelning av trädgården i zoner där varje zon beskrivs var för sig följt av förslag på dess funktion. Därefter presenteras trädgårdens olika ändamålsenliga rum och en mer ingående beskrivning av form och funktion.

Det finns många definitioner och tankar kring vad hållbarhet är men ett huvudtema för många moderna och accepterade synsätt är idéen om att naturen utgör ramen för människans sociala och ekonomiska utveckling. Det är ändå inte klart hur ett hållbart liv inom naturens ramar ska levas rent praktiskt. Syftet med denna studie är därför att bidra till förståelsen för hur hållbara levnadssätt ska främjas. För att göra det söker denna rapport efter byggstenar i skapandet av hållbara byar. Detta gjordes genom en fallstudie på föreningen Permakultur Stjärnsund, en organisation som fått uppmärksamhet för sin alternativa levnadsstil. Fallstudien genomfördes med hjälp av fyra intervjuer av personer inom föreningen. För stödjande av fallstudien genomfördes också studier av vad tidigare undersökningar på hållbara byar fått fram. I tillägg lades ett jämförande ramverk av synsätt för begreppet hållbarhet till. Denna studie har kommit fram till att hållbara byar värderar ett liv närmare naturen och den sociala gemenskapen högre än konsumerande och ägande av saker. Anti-konsumtionstänket är en protest mot det nuvarande samhället. Detta tankesätt stöds av hållbarhetssynsätten. De menar att man ska använda sig av de naturliga resurserna med försiktighet. Det sociala kapitalet är den absolut viktigaste delen av bylivet. Utan en stark gemenskap och ömsesidighet så kan man inte börja arbetet med att leva inom naturens gränser. Detta är en prioritering som går tvärtemot vad synsätten menar är viktigast där naturen placeras som grunden för det sociala. Både på bynivå och bland synsätten finns en tydlig regel om att leva inom ekosystemens ramar. Detta är den tydligaste likheten mellan hållbara byar och synsätten. I stort sätt så finns det dock inte så självklara liknelser. Det finns en form av oliktänkande mellan synsätten och byarna. Det är helt enkelt en brist på förståelse och här behövs bättre kommunikation mellan det praktiska utövandet och samhällets styrsystem.
There are many definitions and thoughts around the idea of sustainability but a main theme for most of the modern and accepted approaches is the idea that the nature provides the frame for mankinds social and economic development. Still it is not clear how a sustainable life within this frame should be lived practically. The aim of this study is therefore to contribute to the understanding of how sustainable lifestyles should be promoted. To do that, this report searches for buildingblocks to create sustainable villages. The study has focused its work around a case study on the organisation Permakultur Stjärnsund, an organisation that has gotten attention for their alternative lifestyle. The case study was carried out with the help of four interviews from members of the organisation. To support the case study, earlier studies of sustainable villages was used. In addition, a framework of approaches to the concept sustainability was added. The conclusion of this study is that sustainable villages value a life closer to nature and social community higher than consuming goods and the ownership of things. Anti-consuming thoughts is the antipole to what people in the villages want to achieve. This is supported in part, even if it is in a less direct way, by the selected approaches to sustainability. They suggest a thoughtful usage of natural resources. The social community is the most important part of village life. Without a strong community and reciprocity the life within natures framework cannot even begin. This priority is in contrary to what the approaches suggest, where nature provides the base for the social. Both on village level and among the approaches there is an evident rule implying that the ecosystem provides the frame for our living-conditions. This is the most apparent similarity between the two groups. Mostly, though, there are not that many clear similarities. There is a form of dissidence between the approaches and the villages. There is simply a lack of understanding. There is a need for better communication between the practical and the governmental way of doing things.

2018-06-08

Permaculture is a design system that aims at developing sustainable human settlements and self-maintained agriculture; it may also be used for community planning. The design system of permaculture aims at mimicking a natural ecosystem; this gives the advantage to make use of all the connections and mechanisms that exist in such a system. The purpose of this bachelor thesis was to compile and spread scientific information regarding five different themes within the areas of ecology, environmental science and permaculture. This was achieved through cooperation with the permaculture inspired Ecovillage Suberbyn in southern Gotland. Information about the central parts of a permaculture ecovillage was used as material for a series of signposts that will be located around the ecovillage Suderbyn. The five selected themes were: An overview of permaculture, The forest garden, The pond, Composting and The use of human excrement and urine.

Beräkningar visar att det med nuvarande befolkning och en västerländsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vår försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera därtill redan är överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagsläget 120 % mer av jordens resurser än vad som är hållbart. Med den västerländska människans nuvarande genomsnittliga livsstil förmår jorden bara försörja en miljard innevånare på ett hållbart sätt. Ofta är energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslås för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis är det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning. Det visar sig ofta vara så att investeringar i energieffektivisering och energieffektiv teknik leder till högre istället för till lägre energianvändning. Detta kallas för Jevons paradox. Ett sätt att komma runt denna paradox är att göra konsumenter medvetna. Konsumenternas medvetenhet ökar genom att minska avståndet till produktionen. Utnyttjandet av naturresurser blir då inte något abstrakt långt borta utan en konkret verklighet som de kan förhålla sig till. Det bästa skulle därför vara att i byggsammanhang skapa små i stort sett självförsörjande enheter. Permakultur, en metod och ett sätt att tänka som ursprungligen mest handlar om odling, erbjuder verktyg för att göra denna idé till verklighet. Permakultur fokuserar på att skapa småskaliga lösningar nära den enskilda människan för just självförsörjning. Detta går att implementera i olika grad beroende på varje enskilt falls förutsättningar. Den metod som tagits fram i detta arbete går ut på att undersöka platsens och projektets aktuella förutsättningar och sedan matcha detta mot de tekniska lösningar som finns. Syftet med detta är inte enbart att skapa en fungerande teknisk lösning utan också att skapa en lösning som gör brukarna medvetna om sin egen energianvändning. Detta arbete kretsar därför i hög grad kring ett konkret exempel, Freinetskolan Tallbacken i Ljusdal. Där kommer en byggnad uppföras som arbetar med dessa principer och detta arbete visar hur de principerna också kan överföras på byggnadens energiförsörjning. Arbetet visar vilka avvägningar som gjorts i detta enskilda fall och ger därför en hjälp för den som själv vill kunna göra liknande avvägningar i ett byggprojekt.
Calculations show that the current population on earth and with a western life-style takes up to seven earth-like planets to sustain a sustainable lifestyle. Today Europe and the U.S. consume 2/3 of the resources on earth of which many are already over-used. The current population is overconsuming the resources on earth with 120% above the sustainable level. With the standard that the western citizen demands, the earth would only be able to house only one billion citizens in a sustainable way. The suggestion to solve this problem is mostly to invest in energy saving technologies and to invest in energy saving solutions. Of course, energy savings indeed are important but technical solutions can not alone provide a solution. It is often shown that investments in energy efficiency and in energy saving technology leads to higher instead of lower energy consumption. This is known as Jevons paradox. A way to solve this paradox is to create awareness among the energy consumers. By decreasing the distance between energy use and energy production, the awareness among the consumers is likely to increase. Thus, the use of natural resources will no longer remain difficult to grasp and feel remote but will be something everyone can relate to. When it comes to the built environment, the best solution would therefore be to utilse relatively small units with a high grade of self supply. Permaculture, which is a concept captured from the world of farming, provides tools to investigate and to make this idea real. What permaculture and the planning tools of permaculture do is that it focuses on small scale solutions close to the end users. Permaculture is also a concept that allows implementation on levels that can be adapted to every single case. This means that there can be different levels of self sufficiency in every unique project. The method that is presented in this paper focuses in investigating the conditions of the site and the project, and to find the technical solutions that fulfill the prerequisites of the actual case. The purpose is not necessarily just to create a working technical solution but to create a solution that makes the inhabitants aware of their energy use. Therefore this paper focuses a lot on a real example: The Freinet School Tallbacken in the Swedish municipality of Ljusdal. The school is about to build a sports hall and a canteen using these principles. This paper shows the considerations made in that actual case and provides therefore a model for anyone who is interested in the implementation of these principles in any other project.

Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper. Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby. Litteratursökning, en analys av platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess. Jag har utgått från Hemenways (2009) sammanställning av permakulturprinciper. Resultat av mitt arbete är ett gestaltningsförslag samt förslag på perenna växter som lämpar sig för platsen. Fokus är att skapa ett bra mikroklimat åt växterna och att välja en stor mångfald av ätbara perenna växter (med tyngdpunkt på frukt- och bärodling). Jag har beskrivit metoder för att anlägga odlingsterrasser och en damm. Mitt arbete ger ett exempel på hur permakulturprinciper kan användas vid planering av en trädgård. Jag anser att principerna ger en bra ram i planeringsarbetet som kompletterar traditionella kunskaper om odling och design. Viktiga element i planeringen är att skapa gynnsamma förbindelser mellan människor, växter, djur och ting, att vara sparsam med energi och resurser samt att skapa småskaliga system med fokus på matproduktion. Principerna uppmuntrar till att ha ett öppet sinne och att se helheten. Min uppfattning är att en mer frekvent tillämpning av principerna vid både privata och offentliga planeringar skulle vara en vinst för samhället.

I den här uppsatsen behandlas ämnet självförsörjningsmöjligheter i bostadsområdet Rosendal i Uppsala. Utgångspunkten skrivs utifrån en ökad brist på fossila energimedel och dess konsekvenser för dagens livsmedelsstruktur vilket idag är beroende av olja. Syftet med uppsatsen är således att ta reda på hur väl bostadsområdet Rosendal är utformat för en omställning till brist på fossila bränslen, där självförsörjning ses som en viktig del för befolkningens överlevnad. För att undersöka självförsörjningsmöjligheterna i området Rosendal utfördes observationer och skriftliga intervjuer med boende i området. Med utgångspunkt i läst litteratur formulerades egna kriterier angående ämnet om ett fungerande lokalt självförsörjande. Resultatet av undersökningen blev att Rosendal inte uppfyller de formulerade kriterierna för en fungerande självförsörjning och att det inte ges ut någon information angående odlingsmöjligheter till de som bor i området. Fler åtgärder och processer behöver därför genomföras gällande odlingsfunktioner i bostadsområden för att uppnå en hållbar utveckling där nästa generationens medborgare försäkras en tillgång på livsmedel. Förslagsvis bör regeringen ge tydligare mål angående en god bebyggd miljö där självförsörjningsfunktioner i bostadsområdet ställs som ett kriterium för hållbart byggande. Information till befolkningen angående den eventuella minskningen av fossila energimedel såsom olja är likväl relevant för att starta processen mot ett fossilfritt samhälle.

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fåtal arter, ängarna har nästan försvunnit och våtmarker dikas ut. Förutsättningarna för en mångfald av djur och växter utarmas i vårt land. Varför låter vi detta ske? En viktig anledning är att fler och fler människor bor i städer, spenderar mindre och mindre tid i naturen och därmed förlorar känslan och förståelsen för värdet av natur, odling och biologisk mångfald. Så vad kan göras? Ungefär 6.6 miljoner människor i Sverige har idag tillgång till trädgård och tillsammans täcker de en yta som är lika stor som Blekinge. Därför kan privata trädgårdar, om de har rätt förutsättningar, utgöra en oas för artrikedom som samtidigt erbjuder en möjlighet för utvecklande av ett personligt förhållande till naturen. En trend där fler bjuder in till mångfald runt knuten är en unik möjlighet, inte minst när det gäller att säkerställa viktiga framtida miljöpolitiska beslut. Denna studie undersöker förutsättningar och möjligheter att gynna biologisk mångfald i svenska trädgårdar. I detta syfte genomfördes litteraturstudier och intervjuer med besökande trädgårdsägare på den Nordiska Trädgårdsmässan 2012. Resultatet av intervjuerna visar att svenska trädgårdar redan idag har många förutsättningar (såsom död ved, täta buskage etc.) där många djur och växter trivs. Men det finns stor potential, både utrymmesmässigt och med hänsyn till trädgårdsägarnas attityder, att ytterligare förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i svenska trädgårdar. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för utvecklandet av kampanjer där trädgårdarnas kortklippta gräsmattor omvandlas till artrika biotoper. En viktning av olika förutsättningar för biologisk mångfald visar att dammar, ängsväxter, kryddträdgårdar och bibatterier kan vara strategiskt att fokusera på i en sådan kampanj.

Ett bostadsområde i Gustavsberg med utgångspunkt ur tre aspekter; historia, hållbarhet och gemenskap, som svarar mot frågeställningen: Hur kan livsmedelsproduktion vara den styrande delen i bostadsplanering och hur kan det bidra till tillhörighet och gemenskap?Projektet har stark anknytning till Gustavsbergs historia och arkitektur, vilket speglas i bostadsområdet utformning stil och skala. Målet har varit att skapa ett bostadsområde som ger möjlighet för självförsörjning samt egeninflytande från de boende. Området är placerat kring ett gemensamt jordbruksområde som förvaltas av de boende utifrån deras egna preferenser och behov. Området och bostäderna är planerade utifrån olika social aspekter och några av permakulturens principer. Bostadsområdet kan närmast beskrivas som en Ekoby.
Housing area in Gustavsberg (Värmdö), based on three aspekts, sustainability, history and community, and respond to the thesis question; How can agriculture/ food production be the governing aspekt in planing of housing, to create conditions for the feeling of belonging and community? The project are connected to the history and architecture of Gustavsberg, witch is reflected in the design, scale and type of the area.  The goal has been to create a housing area witch enable self-sufficiency and influence for the residents. The houses are placed around a common farming area, to be developed and and managed by the residents, based on their own preferences and needs. The area are planed based on social aspects of community living and princips of permaculture. The area can closest be described as an eco-village.

Thesis discusses natural houses which are supposed to be part of our lives in the future. These houses may be for someone and they might prefer smarter building with non-recyclable materials when choosing a new housing. But it is necessary to think about our future and sustainable development. We also need to tell ourselves what is really a priority for our planet. There comes a time when they will prefer building materials which can be used somehow after some time or be recycled. This is related to the design of the garden. It is designed to fulfil an ornamental, economic and social function. The garden is an integral part of each house, therefore it is important for each element used to be creating the garden as a linked harmonious whole. The study deals with the concept of a natural houses home in accordance with the maximum use of the garden.

This thesis examines the transformative potential of grassroots movements for sustainability and thus asks how citizen-led initiatives can contribute the United Nation’s 2030 Agenda. In focus is the permaculture movement and its efforts to promote small-scale farming in balance with ecological systems and principles. The study draws upon an ethnographic study of the permaculture farm Kosters Trädgårdar, located on the west coast of Sweden. Through extended participant observation and four interviews with owners and workers at Kosters Trädgårdar, this thesis seeks to identify the transformative visions, practices and agents mobilized by the permaculture movement. Although permaculture has a strong ecological heritage and is closely tied to small-scale farming practices, this study identifies a shift in the meaning of the term as explained hereafter. The experiences of Kosters Trädgårdar indicate that the cultivation of social community and alternative livelihoods is an equally important aspect of the permaculture movement that holds significant transformative potential. By inviting multiple actors to participate in and learn from the farming practices, and to enjoy and socialize around ecological food, Kosters Trädgårdar is effectively building local community and spreading its visions of sustainable food production beyond the circuits of the farm. Although we should not over-estimate the upscaling potential of local experiences, this permaculture farm emerges as a site of grassroot innovation, experimentation and learning and may hereby function as a testbed for the grand transformative visions of the 2030 Agenda for Sustainable Development.

The project examines the possibilities to develop a local and sustainable model for food production in Uppsala with focus on diet, farming methods and different types of greenhouse installations. With the simulation software VIP energy 3.1.1 the energy balance and temperature development of greenhouses of different materials were calculated for different operating cases. The results were also compared when the greenhouse was installed stand-alone or integrated to the wall of a small standard or passive house. With a starch based diet and biological farming methods research suggests it is possible to produce food efficiently without compromising the environment or our health. The yearly food needs for a family of four that follows the suggested diet was estimated to 4362 kg and the outdoor land required to produce it was calculated to 4676 m2 through organic yield statistics. The area could however be reduced to 2813 m2 if the only starch staple in production was potatoes. The tender growing season in a greenhouse constructed with a covering of 5 mm glass or 5-16Ar-5 mm was calculated to 85 and 148 days respectively. The energy use required for year round production of mushrooms in the respective greenhouses was calculated to 53 or 16 kWh/m2,year. Half hardy plants required 399 or 173 kWh/m2,year and tender plants 953 or 358 kWh/m2,year. When the greenhouses were connected to the wall of a small house the heating demand could be reduced by up to 22 % depending on the operating case.

Mankind's relationship to the Material World is the defining and initial relationship when examining the evolution of sustainable development.Generally, mankind is intensely concerned with the environmental issues since the sixties of the last century, mainly because of the serious environmental changes which began to appear at that time. Permaculture, which is one of the alternative concepts, was originally created as a system of agricultural production and later extended to the different aspects of life: - cultural, economic and social.This work consists of several parts: in Pt. 1, I have analysed and summarized the project of the Forest Garden and the permacultural practices proposed in my Bachelor's thesis from the year 2011. Part 2 describes my application of recommended permacultural planting methods on selected crops, and the pros and cons of each procedure have been evaluated. In the Final part, I have followed traditional technological procedures and have elaborated the selected basic sorts of processed food.

This diploma thesis is a descriptive case study of permaculture oriented families and individuals in the Czech Republic, who are aiming for food self-sufficiency. The goal is to describe the lifestyle of self- supplying food producers, their strive for permacultural principles of sustainable development and the making of agricultural systems. Data were collected by observing and interviewing 8 households, analysing relevant literature and other data resources that were autonomously provided by informants. The main focus is on describing the economical and material background of households, their strategies and practices for achieving food self-sufficiency, and motivation and difficulties related to this matter. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

This diploma thesis is a descriptive case study of permaculture oriented families and individuals in the Czech Republic, who are aiming for food self-sufficiency. The goal is to describe the lifestyle of self-supplying food producers, their strive for permacultural principles of sustainable development and the making of agricultural systems. The main focus is on describing the economical and material background of households, their strategies and practices for achieving food self-sufficiency, and motivation and difficulties related to this matter. Data were collected by observing and interviewing 8 permaculture households.

This thesis is focused on edible gardens in an urban environment. The theoretical part contains the literature review where the main concepts of urban and ecological farming and edible gardens are characterized. The practical part of this thesis contains a case study describing a typical edible garden in the Czech Republic. As a part of the research a questionnaire survey was realized to determine the level of general knowledge and interest regarding edible gardens amongst the people in Brno. The questionnaire survey shows, that awareness of edible gardens is low and people in Brno would welcome edible garden. From the result of survey is apparently, that interest regarding edible gardens in Brno is relatively high and then was suggested some recommendation in the framework of realization. SWOT analysis was created with prevailing strengths of edible garden, including recommended strategies.

This diploma thesis searches opportunities for foundations and inovations of schoolyards, which improve their education potencial. It draws on arguments for achieving the goals of primary education at schoolyards. Presented options are kategorized to three groupes by their primary function: to learn, to play, to work. This research deals with current stage of education potencial of schoolyards at chosen ordinary schools in Rakovník, Louny and Kladno districts. It focuses on schoolyards area and main ways of improving the education potencial of schoolyards. The second part of research finds answers on the same questions at schools which their schoolyards for outdoor learning some years actively construct.

This thesis aim to theoretically and empirically cover the theme of self-sufficient way of living in full spectrum from local economy supporting associations to clear pictures of live of the people who are trying to live self-sufficient. The work deals with many forms of self-sufficiency: energetic self-support, home schooling and sharing. In theoretical part of the work author specifies research questions whose are used for expanding and verifying conclusions or data from another researches. In the empirical part author analyse data collected during an ethnographic research (participant observation and semi-structured interviews in three households.