To see the other types of publications on this topic, follow the link: Person-centred nursing care.
Dissertations / Theses on the topic 'Person-centred nursing care'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Person-centred nursing care.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Larsson, Ingrid. "Person-centred care in rheumatology nursing in patients undergoing biological therapy : An explorative and interventional study." Doctoral thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20924.
Full textAbstract:
Aim: The overall aim was to explore and evaluate rheumatology nursing from a person-centred care perspective in patients undergoing biological therapy. Methods: This thesis focuses on patients with chronic inflammatory arthritis (CIA) who were undergoing biological therapy at a rheumatology clinic in Sweden. Papers I and II had an explorative descriptive design with a phenomenographic approach. The 40 participants were interviewed about their dependence on or independence of a nurse for the administration of their infusions or injections. Paper III had a randomized controlled design involving 107 patients in the trial. The objective of the intervention was to replace every second monitoring visit at a rheumatologist-led clinic by a visit to a nurse-led rheumatology clinic, based on person-centred care. Paper IV had an explorative descriptive design with a qualitative content analysis approach. Interviews were conducted with 20 participants who attended the nurse-led rheumatology clinic. Findings: Dependence on a rheumatology nurse for administration of intravenous infusions was described as invigorating due to the regular contact with the nurse, which provided security and involvement (paper I). Independence of a nurse for subcutaneous injections was understood by the patients in different ways and was achieved by struggling to cope with injecting themselves, learning about and participating in drug treatment (paper II). Patients with stable CIA receiving biological therapy were monitored by a nurse-led rheumatology clinic without any difference in outcome when compared to monitoring carried out at a rheumatologist-led clinic, as measured by the Disease Activity Score 28. Replacing one of the two annual rheumatologist outpatient follow-up visits by a visit to a nurse-led clinic for the monitoring of biological therapy was found to be safe and effective (paper III). A nurse-led rheumatology clinic, based on person-centred care, added value to the follow-up care of patients with stable CIA undergoing biological therapy by providing a sense of security, familiarity and participation (paper IV). Conclusions: This thesis contributes a valuable insight into person-centred care as the core of rheumatology nursing in the area of biological therapy. The rheumatology nurse adds value to patient care when she/he gives patients an opportunity to talk about themselves as a person and allow their illness narrative to constitute a starting point for building collaboration, which encourages and empowers patients to be an active part in their biological therapy and become autonomous. A nurse who provides person-centred care and keeps the patients’ resources and needs in focus serves as an important guide during their healthcare journey.
2
Hill, Heather. "Talking the talk but not walking the walk : barriers to person centred care in dementia /." Access full text, 2004. http://www.lib.latrobe.edu.au/thesis/public/adt-LTU20041215.100826/index.html.
Full textAbstract:
Thesis (Ph.D.) -- La Trobe University, 2004.<br>"A thesis submitted in total fulfillment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy, School of Public Health, Faculty of Health Sciences, La Trobe University, Bundoora." Research. Includes bibliographical references (leaves 343-362). Also available via the World Wide Web.
3
Hill, Heather, and heatherhill@hotkey net au. "TALKING THE TALK BUT NOT WALKING THE WALK: BARRIERS TO PERSON CENTRED CARE IN DEMENTIA." La Trobe University. School of Public Health, 2004. http://www.lib.latrobe.edu.au./thesis/public/adt-LTU20041215.100826.
Full textAbstract:
While the concept of person-centred care in dementia has been around for 15 years or more and has attracted much interest and enthusiasm, aged care facilities continue to have difficulty in actually implementing and maintaining person-centred practices. In this study I explore the experience of one aged care facility in order to identify the barriers to changing care practice. The research took place in an ethno-specific (Jewish) aged care facility, Star of David, which was in the process of setting up a program for its residents with dementia based on person-centred principles. The methodology used in the research study was ethnographic, involving participant observation and interview, with a particular focus on a limited number of participants: four residents and their families, four senior staff, four personal care attendants and the executive director. Interviews were also conducted with staff members from three other aged care facilities. The findings showed that Star of David was unable to bring about substantial change in its care practices, while the external interviews and the literature suggest that other facilities have similar difficulties. I identify three major types of barrier: procedural barriers within the institution itself; (government) policy; and barriers relating to hegemonic values and beliefs which underpin established health care practice. These three types of barrier interact with and reinforce one another. I conclude that if we are to change care practice in institutions, we must address all of these barriers at the same time. Finally, I suggest that person-centred care itself, which continues to place emphasis on professional service provision, may only be the beginning of necessary change. In order to be truly person-centred, we need to move towards a more community based or public health approach which recognizes the need of all persons to be treated both as significant individuals and accepted as part of a community.
4
Smythe, Analisa. "The Impact of Training in Person-Centred Dementia Care and Supervision on Burnout in Nursing Home Nurses: A Mixed Methods Study." Thesis, University of Bradford, 2018. http://hdl.handle.net/10454/18413.
Full textAbstract:
Background: There is significant concern about nurse burnout in nursing homes. There
has been little research to investigate whether training in person-centred care and
supervision can reduce nursing home nurses’ burnout.
Aims: To adapt training to be suitable for nursing home nurses and evaluate the impact
of training and supervision on burnout and related outcomes.
Study Design: Focus groups with nursing home nurses were used to inform adaptation
of the training. Mixed methods were used to evaluate the impact of training and
supervision employing a convergent parallel design, including a Randomised
Controlled Trial with quantitative measures (primary outcome measure: the Maslach
Burnout Inventory) to assess effectiveness and exploration of subjective experience
using qualitative interviews. The findings of the RCT and qualitative interviews were
then compared to determine the convergences and divergences.
Findings: The training was adapted to include content on leadership and stress
management. Hypotheses that the interventions would reduce burnout and impact on
other quantitative outcomes were not supported. Qualitative interviews with nursing
home nurses about training indicated that the nurses reported reduced burnout,
enhanced self-efficacy, reduced isolation, better team working, more informed person centred dementia care and enhanced leadership. Nurses’ views on the impact of
supervision included a range of benefits. There was convergence between quantitative
measurement and subjective experience indicting significant levels of burnout, but
divergence in terms of the impact of training in person-centred care and supervision.
Conclusions: My study demonstrates that burnout is a significant issue for nursing
home nurses in the UK. There was divergence in my findings in terms of the impact of
training in person-centred care and supervision. The hypotheses about training and
supervision having positive impact on burn-out were rejected. However, the qualitative findings suggest that nursing home nurses experienced positive benefits from the
person-centred training and supervision, in particular on their sense of burnout, their
approach to care and leadership skills. Recommendations are made regarding
research, training and policy to address burnout in nursing home nurses.<br>Burdett Charitable Trust of Nursing
5
Karpegård, Ellinor, and Jennifer Svalstedt. "Registered nurses’ experiences of preventing pressure ulcers at a person receiving care at a hospital in Peru : a qualitative study." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3421.
Full textAbstract:
Background Globally pressures ulcers are commonly seen as hospital acquired injuries with negative consequences for the persons such as pain, suffering and also incurring high costs for society. Preventing the occurrence of pressure ulcers is an important part of nursing care and a professional responsibility for registered nurses. Person-centered care is one of the core competencies for registered nurses. Involving the person in their care and increasingthe person’s knowledge about preventive strategies, person-centered care is of great value in the prevention of pressure ulcer. Aim The aim of this study was to describe registered nurses’ experiences of preventing theoccurrence of pressure ulcers in persons receiving care in a hospital setting in Peru. Method A qualitative method was used with semi-structured interviews which were conducted at a hospital in Peru. Seven registered nurses participated in this study. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Findings The findings of this study are presented under three categories formed during the data analysis: Incorporating pressure ulcer prevention into general nursing care, recognition of the need to develop knowledge about pressure ulcers and awareness of professional responsibilities in nursing care. Conclusion Providing nursing care, following closely hospital guidelines, provides a systematic way to prevent the occurrence of pressure ulcers in persons receiving hospital care. It is important that the nurse includes the person in the care process. The registered nurses underlined the importance of education in prevention strategies.
6
Svanberg, Marcus, and Isac Svantesson. "Att vara tillräcklig i en otillräcklig vård : En litteraturstudie om personcentrerad vård och sjuksköterskans prioriteringar." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-35913.
Full textAbstract:
Kraven på hälso- och sjukvård växer i takt med den globala populationen. Forskning visar att behovet av vård ökar men att kvalitén på den blir allt lägre, vilket leder till en problematisering huruvida personcentrerad vård går att uppnå eller om det är en idealbild för vården. Vårdpersonal inom hälso- och sjukvård tror sig arbeta utifrån personcentrerad vård där patienten ses som person och sätts i centrum av vårdandet. Av föregående utformades litteraturstudiens syfte, att undersöka hur sjuksköterskans prioriteringar i omvårdnadsarbetet överensstämmer med en personcentrerad vård. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av innehållsanalys där en jämförelse tog grund i att finna likheter och skillnader mellan hur sjuksköterskan prioriterade utifrån definitionen av personcentrerad vård. I litteraturstudiens resultat framkommer att sjuksköterskor uttryckte önskan om att bedriva vård utöver den, för dem, nödvändiga vården och att vården snarare genomfördes enligt rutiner där främst de medicinska behoven tillgodosågs än att identifiera patienters samtliga behov. Att bedriva vård i samråd med patienten har visats ha goda och gynnsamma följder för vårdandet, vilket karaktäriseras av den personcentrerade vården. Det anses vara av vikt att mer forskning fastställer hur personcentrerad vård kan implementeras inom hälso- och sjukvård.<br>With a growing global population the demands on health care increases. Research shows that the need of care is getting bigger but quality is decreasing. A question rises, whether it is even possible to provide person-centred care or if it is an ideal picture of care. Healthcare professionals believe that they work based on person- centered care where the patient is seen as a person and at the heart of care. This led up to the aim of the study which was to show how registered nurses priorities in caring correspond with person-centered care. The study was conducted as a general literature study. Guided by content analysis similarities and differences, in registered nurses priorities related to person-centered care where found. The results show that registered nurses felt, unlike what they would want, that the care provided was not person-centered but rather what was necessary from a medical perspective. Instead of being person-centered and adapted to the individual at hand, care was based on routines. Providing care together with the patient is what characterizes person- centered care and it has beneficial consequences. It is of importance that future research explores how person-centered care could be implemented in health care.
7
Chapman, Hazel Margaret. "The health consultation experience for people with learning disabilities : a constructivist grounded theory study based on symbolic interactionism." Thesis, University of Chester, 2014. http://hdl.handle.net/10034/620698.
Full textAbstract:
Aims. The aim of this study was to explore the effects of the health consultation experience for people with learning disabilities, particularly in terms of their self-concept Background. Annual health checks have been introduced as a reasonable adjustment for health providers to make in meeting the needs of people with learning disabilities, who experience significantly poorer health outcomes than the general population. Evaluation of the health consultation from the service user perspective can inform this service provision. Design. A constructivist grounded theory approach, based on symbolic interactionism, was used to explore the meaning of the health consultation experience for the person with learning disabilities, and its effects on their sense of self. Methods. Purposive and snowballing sampling was used to recruit 25 participants with learning disabilities through a GP practice, self-advocacy groups and a health facilitator. Nine individual interviews, three interviews with two participants, three focus groups (n=7, n=5 and n=3), and an audio-recorded health check consultation were carried out (with two participants interviewed twice and four attending two focus groups), as well as a member check used to assess the resonance of the findings. Data collection was undertaken in different primary care trusts across the north west of England. Data were subjected to constant comparative analysis, using a symbolic interactionist approach, to explore all aspects of the health consultation experience and its effects on the self. Findings. Current expectations, attitudes and feelings about health consultations were strongly influenced by previous experience. Participants negotiated their own reality within the consultation, which affected their self-concept and engagement with their health care. Respectful and secure health professional – service user relationships, developed over time, were central to an effective consultation. Perspectives on the consultation, and engagement within it, were co-constructed with a companion, who could help to promote the personhood of the service user with support from the health professional. Anxiety, embarrassment and felt stigma were identified as significant barriers to communication and engagement within the consultation. Conclusions. People with learning disabilities have similar health consultation needs and expectations to other people, but may have more difficulties in engaging with the process and building trusting relationships with the health professional, due to previous negative experiences, anticipated stigma and loss of self within health settings leading to a fear of disclosure. This, combined with difficulties in communication and cognitive processing, results in less satisfactory outcomes persisting over time. The effects of triadic consultations are generally positive, particularly where relatives or health facilitators are involved. However, continuity of companion as well as health professional is needed, and more service user engagement should be supported. Fundamental attitude change by health professionals, supported by specific educational initiatives to enhance their understanding of the service user perspective, is needed to reduce health inequalities. Participatory research by people with learning disabilities should inform future health care practice.
8
Bernling, Sigrid, and Nadire Kucukcelik. "Medias konstruktioner av flyktingar och hur dessa kan påverka distriktssköterskor i deras möte med flyktingar." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11718.
Full textAbstract:
I den uppsatsen analyseras medias konstruktioner av flyktingar genom diskursanalys. År 2015 kom ett ökat antal flyktingar till Sverige vilket skrevs om i media. Syftet med studien var att undersöka mediers konstruktioner och diskurser av flyktingar då dessa diskurser kan komma att påverka distriktssköterskor i möten med flyktingar. Det är av vikt att diskutera hur det kan ta sig uttryck och om det hindrar ett välfungerande möte mellan distriktssköterskor och flyktingar. Att möta flyktingar bör ske utifrån ett personcentrerat synsätt där hänsyn tas till patientens subjektiva upplevelser, det vill säga patientens berättelse om sin upplevelse. Personcentrerad vård värdesätter patientens berättelse och sätter hens upplevelse av denna i centrum. En personcentrerad vård bygger på en medveten etik kring vårdhandlingar, en god relation och ett gott förhållningssätt till patienteter. Det är nödvändigt att öka kunskap och förståelse hos vårdpersonal som möter flyktingar i sitt arbete som distriktssköterskor gör. Utgångspunkten för personcentrerad vård är att människor ska bemötas som fria och värdiga personer. Kärnan i personcentrerad vård är partnerskap mellan vårdpersonal och patienten och dess anhöriga. Partnerskap innebär gemensamt beslut om hälsoplan. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) grundas utifrån en humanistisk människosyn. Detta innebär att människan har rätt att medverka och bestämma över sig. Distriktssköterskan bör ha en medvetenhet kring sin egen människosyn då de kan komma att styra ens handlingar. Data för studien hämtades från tre olika dagstidningar; Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Svenska Dagbladet och deras publiceringar under september, oktober och november, 2015. Artiklarna söktes fram via Mediearkivet. Totalt analyserades 4022 artiklar som innehöll begreppet flykting. I analysarbetet användes AntcConc som är ett datorprogram som gör det möjligt att sortera större mängd text. Det framkom att flyktingar i media konstrueras som en homogen grupp vilket vi anser kan leda till en negativ påverkan på läsaren och därmed på distriktssköterskor i mötet med flyktingar. Att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med dessa patienter innebär att aktivt försöka se bakom den konstruerade flyktingen och istället se människan i sin helhet. Fyra diskurser utifrån 13 konstruktioner identifierades. De fyra diskurserna var: krisdiskurs, hjälplöshetsdiskurs, politisk diskurs och ekonomisk diskurs. Vården och mötet kan utifrån vad som framkommit av innehållet i diskurserna bli begränsande och negativ för patienten. Det i sin tur kan skapa enskilt lidande för patienterna i fråga men också på sikt ge en ökad belastning för vården. Det är därför viktigt att belysa ämnet så att en god och jämlik vård kan ges.<br>In 2015, the increased number of refugees arriving in Sweden was covered in media. Public health nurses may in their encounter with immigrants be influenced by discourses arising from medial constructions of refugees. The aim of this study was to examine mass medial constructions of and discourses about refugees, since preconceptions can influence district nurses in encounters with these persons. It is a matter of importance to discuss how this can manifest itself, in order to make public health nurses encounters with refugees as well-functioning as possible. Person-centred care has been uses as a theoretical frame of reference in this study. A qualitative approach was chosen. The methods used were corpus analysis and discourse analysis. Data was collected from three daily newspapers: Dagens Nyheter, Sydsvenskan and Svenska Dagbladet, published in September, October and November 2015. During this time the concept refugee occurred in 4022 articles. The result shows that refugees in media are contoured as a homogenous group. Four discourses based on thirteen constructions were identified. The four discourses were a crisis discourse, a helplessness discourse, a political discourse, and an economical discourse. From the discourses, it is assumed that public health nurses reading of medial texts about refugees influences their view, and therefore their care, of refugees. Hence, it is important to illuminate the constructions of refugees in media
9
Holmberg, Bodil. "Undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende : En intervjustudie." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2262.
Full textAbstract:
Då livslängden i samhället ökar och alltfler lever länge med många diagnoser har vi ett växande behov av en välfungerande äldreomsorg. Efter ädelreformen dör alltfler äldre personer på särskilt boende, vilket föranleder ett intresse av att studera den omvårdnad som ges där. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende. Studien baseras på intervjuer med sju undersköterskor som har minst tre års erfarenhet av att arbeta på särskilt boende. Analysen av intervjumaterialet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre teman; en naturlig väg mot döden, den äldre personen som utgångspunkt i omvårdnaden samt ömsesidighet och samarbete med begränsande förutsättningar. Undersköterskorna ser döende vid hög ålder som en naturlig process de inte vill försöka motverka och inte heller talar med varandra om. Deras strävan är att vara följsamma i processen och tillgodose de äldre personernas önskemål för att skapa dem största möjliga välbefinnande under deras sista tid i livet. Otillräcklig bemanning utgör i viss mån hinder för denna strävan, men kringgås med hjälp av samarbete med närstående. Sammanfattningsvis finns en underliggande, delvis explicit vilja att ge en personcentrerad omvårdnad, vars innehåll till delar är i överensstämmelse med en modell för personcentrerad palliativ vård, De 6 S:n. Resultaten av denna studie är viktiga för sjuksköterskor, vilka är ytterst ansvariga för den omvårdnad som utförs av undersköterskor. Samtidigt synliggör resultaten att undersköterskor är viktiga i omvårdnadsarbetet på särskilt boende. Fortsättningsvis skulle det vara av intresse att studera äldre personers erfarenheter av omvårdnad under livets sista tid på särskilt boende.<br>Since increasing life expectance causes more persons to live longer with multiple diagnoses, we have a growing need of a well-functioning elderly-care. After the ”ÄDEL-reform” in Sweden, in 1992, when the responsibility for long-term medical care for elderly people was transferred from the county councils to the local authorities, an increasing number of older people die in nursing homes. This leads to an interest of studying the nursing care being given there. The aim of the study was therefore to describe assistant nurses experiences of providing nursing care to older people during the last time of life in a nursing home. The study has been conducted by a content analysis based upon Seven interviews with assistant nurses having at least three years’ experience of working in a nursing home. In the results of this study three themes appeared; a natural pathway towards death, the older person as a starting point for the nursing care and reciprocity and collaboration in spite of limiting conditions. The assistant nurses consider dying at old age as a natural process, which they do not wish to hinder. They do not even talk to each other about it. Instead they strive to be pliable to the process and responsive to the desires of the older people in order to provide them the best possible level of wellbeing during their last time of life. Inadequate staffing is partly hindering to this, but the problem is being avoided due to collaboration with the significant others of the older person. Summarised, the nurse assistants nourish an underlying, at times explicit ambition to provide a person centred nursing care, which partly corresponds to a model of person centered palliative care, The 6 S:s. The results of this study are useful to nurses, since they are responsible of the nursing care given by assistant nurses. The results also elucidate the importance of the nursing care given by assistant nurses in a nursing home. Furthermore it would be of interest to study older persons experiences of receiving nursing care during their last time of life in a nursing home.<br>Livets sista tid på kommunalt särskilt boende. En studie av undersköterskors erfarenheter
10
Omerbasic, Sanita, and Stina Hultberg. ""Min amningsberättelse" som stöd vid samtal om amning inom barnhälsovården : - Sjuksköterskors erfarenheter." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48676.
Full text
11
Ek, Ann-Christin, and Gina Larsson. "Personcentrerad omvårdnad vid demens : En deskriptiv kvalitativ studie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23537.
Full textAbstract:
Bakgrund: Demens är en av de stora folksjukdomarna och vårdpersonal möter dessa personer med demens både inom akutsjukvård och kommunal vård. På slutet av sitt liv bor de flesta personer som drabbats av demens på institution. Personcentrerad vård beskrivs vara gynnsamt i vården av personer med demens och personalens erfarenhet av detta har stor betydelse. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors, enhetschefers och undersköterskors erfarenhet av personcentrerad omvårdnad inom kommunal hälso och sjukvård. Metod: Designen var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats som har analyserats med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Deltagarna som inkluderades i intervjustudien kom från samma kommun. Det var tio personer och bestod av fyra sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två enhetschefer. De valdes ut av verksamhetschefen där inklusionskriteriet var att ha arbetat med personer med demens i minst fem år. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och 12 subkategorier. Personcentrerad omvårdnad ansågs relevant i samband med god omvårdnad av personer med demens. I arbetet med personcentrerad vård var fokus att; anpassa sig till personen med demens, att se till dennes identitet och personlighet. Vidare lades vikt vid anhörigas deltagande, bemötande och ett gemensamt arbetssätt, vilket bestod av att identifiera behov och se personen bakom sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade att de flesta intervjupersonerna hade liknande erfarenheter i att arbeta med personer med demens. Det framkom i studien att bemötandet hade stor betydelse i omvårdnaden. Fokus i personcentrerad omvårdnad var de redovisade kategorierna och dess innehåll och ansågs betydelsefull och nödvändig för att personer med demens får ett så bra och värdigt liv som möjligt efter sjukdomsdebuten.<br>Background: Dementia is one of the major diseases and health professionals encounter these people with dementia both in emergency care and municipal care. At the end of life most people affected by dementia live in institutions. Personcentered care is described to be beneficial in the care of people with dementia and staff's experience of this is of great importance. Purpose: The aim was to study nurses, unit managers and staff nurses' experience of person-centered care in local health care. Method: The design was a descriptive study with qualitative approach which has been analyzed by means of an inductive content analysis. Participants enrolled in the interview study came from the same municipality. There were ten people and consisted of four registered nurses, four enrolled nurses and two managers for the organization. They were chosen by business manager and had worked with people with dementia in at least five years Results: The result showed four categories and 12 subcategories. Personcentered care was considered relevant in the context of good nursing care of people with dementia. In the process of person-centered care was the focus to; adapt to the person with dementia, to ensure the identity and personality. Furthermore, it was stressed relatives' participation, treatment and a common approach, which consisted of identifying the needs and sees the person Conclusion: The results showed that most interviewees had similar experiences in working with people with dementia. It emerged from the study that the patient specific approach had positive outcomes when caring for a person with dementia. Person-centered care was considered very important and necessary to ensure that people with dementia have good and dignified life after being diagnosed with the disease.
12
Tagesson, Siv. "”Allt verkligt liv är möte”. Personcentrerad vårdfilosofi för personer med demenssjukdom." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18974.
Full textAbstract:
En vårdfilosofi kan fungera som en grund för hur man ska handla och en förklaring till varför man har handlat som man har. Studien syftar till att beskriva en personcentrerad vårdfilosofi och hur den kommer till uttryck i demensvård. I denna studie har kvalitativa studier av demensvård med ett personcentrerat perspektiv analyserats för att öka förståelsen för hur denna vård upplevs av patienterna och hur den uttrycks i vården.På grund av att patienter med demenssjukdom är extremt sårbara och beroende av andra för sitt välbefinnande är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård.Det som är återkommande i resultatet av studien är synen på patienten som en person. Att bli sedd som en person och inte som en sak eller diagnos ger mening åt livet och möjlighet till att uppleva välbefinnande.Personcentrerad vård inom demensvård innebär att bekräfta patienten, vara närvarande i mötet, lyssna till och försöka tolka patientens berättelse, ge patienten frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation, hjälpa patienten att bevara sina relationer och underlätta eller kompensera för personens förlorade förmågor.<br><p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>
13
Anderson, Petra, and Felicia Sinclair. "Omvårdnad vid gynekologisk cancer." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24668.
Full textAbstract:
Anderson, P & Sinclair, F. Omvårdnad vid gynekologisk cancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 3000 kvinnor i gynekologiska cancersjukdomar i Sverige. Detta omfattar maligna sjukdomar i ovarier, uterus, endometriet, cervix, och äggledare. Kvinnor i alla åldrar och livsfaser insjuknar i sjukdomar som på olika sätt och beroende på vilken livssituation kvinnan befinner sig i, påverkar henne. Sjukdomarna har olika prognos, symtom och behandling och medför således olika behov av omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kvinnors erfarenheter av omvårdnad vid gynekologisk cancer. Metod: Litteraturstudier genomfördes med sökningar i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO, 13 kvalitativa artiklar valdes ut och sammanställdes i resultatet genom innehållsanalys där texterna lästes upprepade gånger, meningsbärande och återkommande delar valdes ut, tolkades och sammanställdes i gemensamma teman. Resultat: Ett huvudtema identifierades under analysens gång; Att bli sedd. Detta konkretiserades i tre teman; Kommunikation, Tillgänglighet och Tillit med totalt fem subteman. Konklusion: Gynekologisk cancer berör de kvinnor som insjuknar på olika sätt, bland annat beroende på vilken livsfas de befinner sig i. Kvinnor som insjuknar i gynekologisk cancersjukdom har en önskan om att ses som en individ och har olika behov av stöd och omvårdnad. Att bli sedd var ett genomgående tema som framkom i litteraturstudierna. Personcentrerad omvårdnad bör vara ett ledord i omvårdnad av gynekologiska cancersjukdomar.Nyckelord: gynekologisk cancer, omvårdnad, personcentrerad vård, sjuksköterska, upplevelser<br>Anderson, P & Sinclair, F. Nursing care during treatment for gynecological cancer. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: Each year approximately 3000 women in Sweden is diagnosed with gynecological cancer. This includes malignant diseases of the ovaries, uterus, endometrium, cervix and the fallopian tubes. Women of all ages and in all phases of life are afflicted differently, depending upon the phase of life she is in and when the cancer is detected. Gynecological cancers have different prognoses, symptoms and treatments. Aim: The aim of this literature review was to compile women´s perceptions and experiences of nursing care during gynecological cancer. Method: A literature review was conducted using the databases PubMed, Cinahl and PsycINFO, 13 qualitative studies were chosen and analyzed through content analysis. Meaningful parts of the articles were extracted and interpreted. Parts with similar messages were then compiled into themes. Findings: One main theme was identified through the analysis; To be seen. Three themes were then further identified during the analysis; Communication, Accessibility and Trust. Five sub-themes were additionaly included in the results. Conclusion: Gynecological cancer affects women in different ways depending on the phase of life and age they are in. Women are afflicted differently and want to be seen as individuals. To be seen was a recurring theme in the literature review. Person-centred care should be considered a leading word in nursing care for gynecological cancer.Key words: Experiences, gynecological cancer, nurse, nursing care, person-centred care
14
Staffan, Johanna, and Oldgren Sofia Tucan. "Effekter av att använda musik som omvårdnadsåtgärd för personer med demenssjukdom – En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27665.
Full textAbstract:
Bakgrund: Människor blir idag allt äldre och demenssjukdomar förväntas bli ett växande problem. Inget bot finns men symtom kan hämmas genom farmakologiska behandlingar, dock ofta med flera biverkningar. Personer med demenssjukdom utvecklar ofta beteendeförändringar som kan vara svåra att bemöta för vårdgivare. I och med sjukdomens karaktär och olika förekommande symtom är en god och personcentrerad vård att föredra för att främja vårdtagarens delaktighet och integritet. Syfte: Att sammanställa och beskriva aktuell forskning om vilka effekter musik har som omvårdnadsåtgärd inom demensvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på (n=18) artiklar från tio länder. Databaserna CINAHL, Pubmed och Web of Science användes och de artiklar som inkluderats är av kvantitativ ansats (n=12), kvalitativ ansats (n=5) samt Mixed method (n=1). Efter analys har skillnader och likheter i artiklarnas resultat skapat teman och subteman. Resultat: Musikinterventioner hade positiva effekter, bland annat gällande BPSD, kognitiva funktioner och psykofarmakologisk behandling. Musik kunde även bidra till en ökad samhörighet mellan vårdgivare och personer med demenssjukdom. Anhörigas och vårdgivares uppfattningar om musikens effekter var blandade, åsikterna var dock samstämmiga om att musik bör användas som omvårdnadsåtgärd. Slutsats: Musik har en positiv påverkan på personer med demenssjukdom och BPSD genom att fungera som en personcentrerad åtgärd inom omvårdnaden och bör implementeras mer.<br>Background: People are growing older and dementia is expected to become an increasing problem. There is no available cure, but symptoms can be inhibited by pharmacological treatments, often with side effects. People with dementia often develop behavioral changes that are difficult to respond to for caregivers. With the nature of the disease and the different symptoms occuring, a person-centered care is preferable to promote participation and integrity. Aim: To conclude current research on the effects of music in the nursing care of people with dementia. Method: A literature review based on (n=18) articles from ten countries. Quantitative (n=12), qualitative (n=5) and mixed method (n=1) articles were used from CINAHL, Pubmed and Web of Science. After the analysis, differences and similarities in the articles created themes and subthemes. Results: Music interventions proved to have positive effects, regarding BPSD, cognitive functions and psychopharmacological treatment. Music could contribute to increased association between caregivers and people with dementia. The caregivers and family members' perceptions of the effects of music were mixed, however, the views were consistent that music should be used as a nursing measure. Conclusion: Music has a positive impact on people with dementia and BPSD by acting as a person-centered nursing measure and should be implemented more.
15
Moberg, Ulrica, and Matilda Rydkvist. "Att se var och en på det sättet som den behöver : En kvalitativ intervjustudie om undersköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom på särskilt boende." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-33813.
Full textAbstract:
Bakgrund: Cirka 40 % av de som lider av en demenssjukdom i Sverige bor på särskilt boende. Omvårdnaden som ges bör enligt Socialstyrelsen vara personcentrerad vilket innebär att personens upplevelse sätts i centrum. Syfte: Att beskriva undersköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som grund. Resultat: Studien visar två kategorier och fem subkategorier. Den första kategorin är levnadsberättelsens betydelse för personcentrerad omvårdnad där flera erfarenheter av att arbeta utifrån levnadsberättelsen beskrivs. Den andra kategorin är en känsla av otillräcklighet där undersköterskornas vilja att göra mer men inte kunna beskrivs. Slutsats: Undersköterskornas erfarenheter visar att en väl ifylld levnadsberättelse ger förutsättningar för att ge en god personcentrerad omvårdnad. Informationen som framkommer i levnadsberättelsen gör det möjligt att skräddarsy omvårdnaden kring personen med demenssjukdom. Det finns även en känsla av otillräcklighet hos undersköterskorna och tidsbrist är en bidragande faktor.<br>Background: About 40 % of the persons suffering from dementia in Sweden lives in nursing homes. According to the National Board of Health and Welfare, the care ought to be person-centred, which means that the person is the centre of the care. Aim: To describe the experiences of assistant nurses working with person-centred care for people with dementia living in nursing homes. Method: A qualitative design with semi-structured interviews. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The outcome of the study shows two categories and five subcategories. The first category is the significance of life story for person-centred care where several experiences to work based on the life story are described. The second category is a feeling of inadequacy where the nursing assistants describes a desire to do more but not be able to. Conclusion: The nursing assistants experience that a prerequisite to be able to provide a good person-centred care is a life story with a lot of information. The information about the person enables the nursing assistant to customize the care of the person with dementia. There are also feelings of inadequacy expressed by the nursing assistants.
16
Holmgren, Sanna. "När en person med demenssjukdom blir inlagd på sjukhus : en litteraturstudie som belyser omvårdnadspersonalens perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10683.
Full textAbstract:
Bakgrund: Vi har idag en stor del inläggningar av patienter på sjukhus som lider av någon form av demenssjukdom. Omvårdnaden av kroppsligt sjuka patienter som har en demensdiagnos är komplex eftersom dessa har speciella behov relaterat till sina kognitiva, funktionella och beteendemässiga förändringar. Denna komplexa vård kan bli svårhanterlig för omvårdnadspersonalen i sjukhusmiljö vilket kan leda till att omvårdnaden blir lidande Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadspersonalens syn på och upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdomar som är inlagda på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes på ett systematiskt sätt, resultatet baserades på åtta kvalitativa originalartiklar Resultat: Resultatet utgår från tre olika huvudkategorier: Omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på sin egen roll i vården av patienter med demenssjukdom, omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på patienter med demenssjukdom och deras behov samt omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på ledningen, organisationen och miljön i relation till patienter med demenssjukdom. Slutsats: Värdigheten och integriteten av personer med demenssjukdom försvinner på sjukhusavdelningarna på grund av att den personcentrerade vården minskar då omvårdnadspersonalen har en stereotyp bild av personer med demenssjukdom, eftersom det finns tidsbrist på avdelningarna, att miljön på avdelningarna inte är optimal för denna patientkategori samt att sjukhusledningarna tar fel beslut och inte har tillräcklig förståelse för situationen på avdelningarna.<br>Background: We currently have a large proportion of admissions in hospital suffering from some form of dementia. Nursing care of physically ill patients who have a dementia diagnosis is complex because people with dementia have specific needs related to their cognitive, functional and behavioural changes. This complex care can be cumbersome for nursing staff in the hospital setting, this may contribute to that the care may suffer Aim: The aim of this literature review was to describe nursing staffs´ views on and experiences of experiences of caring for patients with dementia who are admitted to hospital. Method: A literature review was done in a systematic way, the result was based on eight quality original articles Results: The results are based on three main categories: Nursing Staff's experiences of and view on their own role in the care of patients with dementia, nursing staff's experiences of and views on patients with dementia and their needs as well as nursing staff experiences of and view on management, organization and the environment in relation to patients with dementia. Conclusion: Dignity and integrity of persons with dementia disappear in hospital departments due to that the person-centred care decreases when nursing staff have a stereotypical image of people with dementia, as there are time constraints on the wards, that the environment of the department is not optimal for this type of patients and that hospitals' management taking wrong decisions and do not have sufficient understanding of the situation on the wards.
17
Agnar, Sophie, and Jessie Selin. "Säker vård vid överbeläggningar : En allmän litteraturöversikt om hur sjuksköterskor ökar förutsättningarna för säker vård." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19636.
Full textAbstract:
Bakgrund: All vård som utförs ska vara säker och evidensbaserad, vilket innebär att den ska vara väl underbyggd med kunskap. Vårdare i olika professioner ska utgå från personcentrerad vård, där patientens berättelse är i centrum. När patientens livsvärld tas i beaktning vårdas hela människan och dennes kropp, själ och ande respekteras. Vid överbeläggningar och hög arbetsbelastning sker misstag i omvårdnaden som kan leda till att patienten får utstå vårdskada och vårdlidande. Sjuksköterskors ansvar är att vårda sina patienter och skydda dem från lidande och respektera deras autonomi, värdighet och integritet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vilka förutsättningar som krävs för att upprätthålla säker vård vid överbeläggningar av patienter på sjukhus. Metod: En litteraturbaserad metod för att bidra till säker och evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativa studier. Resultat: Fyra teman utkristalliserades; Erfarenhetens betydelse vid överbeläggningar och hög arbetsbelastning, Personcentrerad vård ökar säkerheten, Kommunikation, samarbete och tillit inom teamet, God återhämtning och minskad arbetsrelaterad stress säkrar omvårdnaden. Slutsats: Sjuksköterskor som i sitt team arbetar personcentrerat och evidensbaserat, använder sin egen och andras erfarenheter för att öka förutsättningarna för att kunna arbeta patientsäkert vid överbeläggningar.<br>Background: All care performed must be safe and evidence-based and must be well-founded with knowledge. Caregivers must start from person-centered care, where the patient's story is at the center. When the patient's life value is taken into account, the whole person is cared for and body, soul and spirit are respected. In the event of overcrowding and high workload, mistakes are made in the nursing care that can lead to the patient enduring a care injury and suffering. Nurses' responsibility is to care for patients and protect them from suffering and to respect their autonomy, dignity and integrity. Purpose: The purpose is to shed light on nurses' experiences of what conditions are required to maintain safe care in case of overcrowding in hospitals. Method: A literature-based method to contribute to safe and evidence-based nursing based on analysis of qualitative studies. Result: Four themes crystallized; Significance of experience at high workload and overcrowding, Person-centered care increases safety, Communication, cooperation and trust within the team, Good recovery and reduced work-related stress ensure nursing. Conclusion: Nurses who apply person-centred and evidence-based practice in their teams, create good conditions for patient-safe work even in the event of overcrowding.
18
Hansson, Anna, and Rebecka Thörn. "Vårdpersonals erfarenheter av att bedriva vård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16685.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sveriges kommuner och landsting beslutade 2015 att information och kunskap angående personcentrerad vård ska spridas i kommuner, landsting och regioner för implementering i hälso- och sjukvården. Personcentrerad vård innebär att det professionella vårdteamet och patienten är partners vilka planerar vården tillsammans. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att bedriva vård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: Fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes med vårdpersonal på en medicinsk vårdavdelning där personcentrerad vård praktiserats under en tolvmånaders period. Homogena grupper med undersköterskor, sjuksköterskor och läkare samt en mixad grupp ingick i studien. Datamaterialet analyserades med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av de fyra fokusgruppsintervjuerna sammanfattas i fem kategorier; Införande och kunskap: Deltagarnas uppfattning av begreppet personcentrerad vård varierade mycket och flera deltagare ansåg sig inte veta vad personcentrerad vård innebar. Pulstavla som arbetsredskap: Pulstavla och pulsrond tydliggjorde planeringen av patienterna och gav mer struktur i arbetet. Enkelrum och sekretess: Deltagarna ansåg att sekretess var likställt med personcentrerad vård och att enkelrum var en förutsättning för sekretess. Relationer och delaktighet: Uppfattningen var att patienterna var delaktiga när de fick information om sin vård och behandling. Teamarbete, kontinuitet och tid: Kontinuitet bland personal och tillräckligt med tid för att lära känna patienterna var förutsättningar för att kunna arbeta personcentrerat. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån teoretiska ramverk och modeller för personcentrerad vård. Deltagarna ansåg att sekretess var det samma som personcentrerad vård. Sekretess diskuterades inte i modeller och ramverk för personcentrerad vård. Slutsats: Personalen erfor att de arbetade personcentrerat utifrån den modell som genomförts på avdelningen. Resultatet av studien visade att personalens erfarenheter av personcentrerad vård inte är i överensstämmelse med förekommande teoretiska modeller. Personcentrerad vård med kontext slutenvård behöver studeras och utvecklas.<br>Background: In 2015 municipalities and county administrative councils in Sweden concluded that, information and knowledge regarding person-centered care should be distributed through municipalities, county councils as well as local district administration for the purpose of implementation in health care. Person-centered care implies that the professional health care team and the patient should work in unison so that they may facilitate the care collectively. Objective: The object of the study was to illustrate the health professionals’ experiences with a person-centered approach to managing care. Method: Qualitative research through focus group interviews. Health professionals on a medical care unit where person-centered care practiced during a twelve month period were included. Four focus group interviews were conducted with various nursing assistants, registered nurses, doctors and a mixed group. The collected data was assessed with conventional qualitative content analysis. Results: The results from the four conducted focus group interviews were divided into five categories; Introduction and knowledge: The participant´s perception of the concept of person-centred care varied greatly and several participants considered themselves not knowing the meaning of person-centered care. Puls-board as a working tool: Puls-board and puls-rounds made the planning of patients clear and provided more structure in the work. Singular room and confidentiality; Participants felt that confidentiality was equated with person-centered care and that singular room was provided confidentiality. Relationships and participation: The perception was that the patients were involved when they received information about their care and treatment. Teamwork, continuity and time: Continuity among staff and enough time to get to know the patients were prerequisites for working person-centred. Discussion: The results were discussed based on theoretical frameworks and models of person-centered care. Participants felt that confidentiality was the same as person-centred care. Confidentiality is not discussed in the models and frameworks for person-centred care. Conclusion: The conclusion of the study is that the health professionals’ considered their way of working person-centered as seen from their own point of view, and their knowledge of what the method entails. Results of the study showed that the health professionals’ interpretation of person-centered care do not correlate with the theoretical models. Person-centered care with inpatient care context needs to be studied and developed.
19
Nyberg, Sandra, and Karin Odén. "Distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom primärvårdens akutflöde : En intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30430.
Full textAbstract:
Background: Primary care faces the challenge of developing an easily accessible and effective health care system to meet the needs of the population and to fulfill the care guarantee. Teamwork with satisfactory communication can provide more efficient work and good results for patients. In Gävleborg County, three healthcare centers have started a joint emergency care, where collaboration in teams should optimize resources. Aim: The aim of the this study was to describe district nurses and nurses' experiences of working in the emergency care of primary care. Method: The study had a qualitative approach and a descriptive design. Data were collected using semi-structured interviews and was analyzed with qualitative content analysis. Main result: The interviews resulted in three categories: The teamwork in the emergency care, Changes with a new way of working and Challenges in working with the emergency care. The categories describe district nurses 'and nurses' experiences of a team-based approach where collaboration and accessibility facilitate work and make it effective. The categories also describe challenges in working with the emergency care that led to difficulties in work and shortcomings for the patient. Conclusion: District nurses and nurses in the present study described that the work in primary emergency care was an effective teamwork with satisfactory cooperation and communication between professions. Advantages of the method were accessibility to get advice and support from others and not to be alone. Challenges and difficulties emerged in the work that affected both the working group and the patients. The result in the study give an insight into a common approach of emergency care in the primary care based on the experience of district nurses and nurses. The result in the study can hopefully lead to development and improvement of working methods within emergency care in the primary care.
20
Rad, Maryam. "Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 2 : En daglig utmaning." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43885.
Full textAbstract:
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som drabbar oftast vuxna och äldre vuxna. Diabetes typ 2 påverkar alla på vardaglig nivå, men det finns forskning som visar att kvinnor med diabetes typ 2 är mer utsatta på grund av att de väljer att prioritera andras hälsa och välmående. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med diabetes typ 2 upplever sitt dagliga liv. Metod: En litteraturöversikt gjordes genom att nio stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär söktes fram från databasen CINAHL. Analysen har haft induktivt förhållningssätt och tidsspannet för artiklarna har varit mellan 2010 - 2019. Resultat: Analysen ledde till tre teman: en komplicerad tillvaro, en påtaglig stress och betydelsen av en stödjande omgivning. Kvinnornas tillvaro upplevdes komplicerad på grund av minskad självständighet i det vardagliga livet. Stress var en upplevelse som gjorde vardagen mer utmanande då deras blodglukosvärde var kopplad till deras upplevelse av stress. Kvinnor som upplevde omgivningens stöd hade det lättare att följa diabetesrekommendationer jämfört med kvinnor som inte hade det. Slutsats: Personcentrerad omvårdnad var viktig för kvinnorna för att få mer kunskap och stöd för att uppnå optimal egenvård då dålig egenvård relaterades till tidsbrist och otillräcklig kunskap om hur de skulle sköta sin diabetes.<br>Background: Diabetes type 2 is a common disease that usually affects adults and older adults. Diabetes type 2 affects everyone at everyday level, but research indicates that women with type 2 diabetes are more vulnerable because they choose to prioritize the health and well-being of others.Aim: To describe how women with type 2 diabetes experience everyday life.Method: A literature review was made by searching for nine scientific articles of qualitative character from the database CINAHL. The analysis has had an inductive approach and the time span for the articles has been between 2010 - 2019.Results: The analysis led to three themes: a complicated existence, a tangible stress and the importance of a supportive environment. The existence of women was experienced complicated due to reduced independence in everyday life. Stress was an experience that made everyday life more challenging as their blood glucose value was linked to their experience of stress. Women who experienced the support of the environment was able to follow diabetes recommendations easier than women who lacked the environment support.Conclusions: Person-centered nursing was important for women to gain more knowledge and support in achieving optimal self-care since poor self-care was related to lack of time and insufficient knowledge of how to manage their diabetes.
21
Egnell, Tilda, and Johanna Ragnarsson. "Kvinnors kroppsuppfattning efter bröstcancerbehandling – En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27783.
Full textAbstract:
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Biverkningarna av behandlingarna är många och påfrestande och kan leda till psykisk ohälsa. Trots en stor chans att överleva påverkas kvinnornas psykiska tillstånd. Detta beror bland annat på grund av den förändrade kroppsuppfattningen efter behandlingarna. När sjuksköterskan arbetar personcentrerat är målet att inkludera och stötta patienten. Syfte: Beskriva vilka faktorer som bidrar till en förändrad kroppsuppfattning efter en bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnornas förändrade kroppsuppfattning kan beskrivas utifrån fyra kategorier och dessa är; synliga kroppsförändringar, faktorer som påverkar den psykiska hälsan, sexualitet, information och stöd. Konklusion: Det fanns flera faktorer till att kvinnornas kroppsuppfattning förändrades efter bröstcancerbehandling. Behandlingens biverkningar påverkade kvinnorna negativt, både fysiskt och psykiskt. Att förlora ett eller båda brösten samt att tappa håret gjorde att den kvinnliga identiteten blev lidande. De fysiska förändringarna påverkade den psykiska hälsan och kvinnorna riskerade att drabbas av depression och ångest. Många upplevde ett missnöje med sin kropp och kände sig mindre attraktiva inför sin partner vilket i sin tur ledde till att de valde att ta avstånd från sexuella aktiviteter. Det fanns ett stort behov av stöd och information från hälso-och sjukvårdspersonalen.<br>Background: Breast cancer is the most common type of cancer that affects women. The side effects of treatments are many and stressful and may result in mental illness. Even though the chances for surviving are good women’s mental health are affected. This is, for instance, because of the changed body image after the treatments. The nurse’s aim with the personcentered- care is to include and support the patient. Aim: To describe what factors contribute to a changed body perception after breast cancer treatment. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Results: Women’s changed perception of her body can be described in four categories, and these are; visible changes of the body, mental health, sexuality, need for support. Conclusion: There were many factors that changed the body image after breast cancer treatment. The side effects of the treatments affected women both physically and psychologically. Losing one or two breasts and hair loss caused the female identity to suffer. The physical changes affected mental health and women were at risk of depression and anxiety. Many experienced a dissatisfaction with their body and felt less attractive to their partner, which in turn led them to distance themselves from sexual activities. There was a great need for support and information from healthcare professionals.
22
Gabrielsson, Sebastian. "A moral endeavour in a demoralizing context: Psychiatric inpatient care from the perspective of professional caregivers." Doctoral thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-17666.
Full textAbstract:
Patients in psychiatric care experience a need for and expect to develop interpersonal relationships with professional caregivers and to be respected and listened to. Despite demands for care to be person-centred and recovery-oriented, patients experience that psychiatric inpatient care fails to meet their expectations. Nursing research suggest that nurses aspire to engage with and meet the needs of patients, but that the strenuous reality of inpatient care prevents them from doing so. Exploring the content and context of psychiatric inpatient care from the perspective of professional caregivers might provide valuable insights regarding what caregivers do, and more importantly it can aid in understanding why they do what they do.This thesis aimed to explore the content and context of adult psychiatric inpatient care from the perspective of professional caregivers. This was achieved by clarifying the concept of person-centred care in the context of inpatient psychiatry, describing staff members’ reasoning on their choice of action and perceptions of interprofessional collaboration in challenging situations in inpatient psychiatric care settings, and exploring nurses’ experiences of good nursing practice in the specific context of inpatient psychiatry. A systematic review of the literature identified 34 scholarly papers that were analysed using evolutionary concept analysis. Focus group interviews were conducted with 26 professional caregivers and analysed using qualitative content analysis. Individual qualitative interviews were conducted with 12 skilled, relationship-oriented nurses and analysed using an interpretive descriptive approach to qualitative analysis.Reviewing the literature on person-centred care in inpatient psychiatry clarified how person-centred care is expected to result in quality care when interpersonal relationships are used to promote recovery. Professional caregivers’ reasoning on choice of action described different concerns in caregiver-patient interaction resulting in a focus on either meeting patients’ individual needs or solving staff members’ own problems. Describing professional caregivers’ perceptions of interprofessional collaboration suggested that they are being constrained by difficulties in collaborating with each other and a lack of interaction with patients. Exploring nurses’ experiences of good nursing practice revealed how circumstances in the clinical setting affect nurses’ ability to work through relationships. It is argued that these findings describe the workings of two opposing forces in psychiatric inpatient care. The concept of caring as a process forms the basis for discussing the content of care as a moral endeavour in which nurses strive to do good. The concept of demoralizing organizational processes is used to discuss the context of care as demoralizing and allowing for immoral actions.The main conclusions to be drawn are that, from a nursing perspective, nurses in psychiatric inpatient care need to focus on patients’ experiences and needs. For this they need sufficient resources and time to be present and develop relationships with patients.Nurses in psychiatric inpatient care also need to take personal responsibility for their professional practice. Attempts to transform psychiatric care in a person-centred direction must consider all of these aspects and their interrelatedness. Further research on psychiatric inpatient care is needed to understand more about how the content of care relates to the context of care.<br><p>Godkänd; 2015; 20150526 (sebgab); Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av Filosofiska fakulteten vid Luleå tekniska universitet för avläggande av Filosofie doktorsexamen kommer att offentligen försvaras i Deltasalen, D 770, Luleå tekniska universitet fredagen den 25 september 2015, kl. 10.00. Fakultetsopponent: Docent Ulla Hällgren Graneheim, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Betygsnämnd: Professor Margareta Lilja, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Professor Johan Sandström, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet Docent Lauri Kuosmanen, Institutionen för omvårdnad, Åbo universitet Huvudhandledare: Professor Stefan Sävenstedt, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Biträdande handledare: Universitetslektor Malin Olsson, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Professor Rolf Adolfsson, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet</p>
23
Barker, Strömbom Charlotta, and Tove Wetterskog. "Sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom." Thesis, Högskolan i Gävle, Med-Vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35556.
Full textAbstract:
Background: In Sweden there are approximately 130 000 to 150 000 people suffering from dementia and according to research this number may double by the year 2050. Dementia is a chronic disorder meaning it is irreversible and those suffering from dementia will deteriorate with time, therefore patients often need specialist care. Knowledge and experience within the field of the various dementia disorders is necessary to provide effective care and ensure quality of life for these patients. According to patients, and relatives of those suffering, the quality of care depends on the relationship between the nurse and patient, and whether nurses have specialist training in dementia care and person centred care (PCC). Aim: The aim of this literature study is to describe nurses' experience of caring for people with dementia. Method: A literature study with descriptive design was conducted based on twelve scientific articles from three different databases: PubMed, Cinahl and PsycINFO. Main results: Through thematic analysing of the twelve chosen scientific articles three main headings emerged along with eight subheadings describing nurses experiences of caring for people with dementia. Theme number one described the importance of individual care in terms of examination, communication, activities and environmental factors. Theme number two focused on relationships that according to the nurses affected the quality of care they provided for the patients. The third theme described nurses' experiences of how resources such as further education as well as better organisation of work and staffing affected their quality of care for patients suffering from dementia. Conclusion: The literature study shows that nurses within dementia care need further education and practical experience to deliver good quality PCC. To make this possible well organised staffing and work structuring from a higher level of management is necessary to create a secure and caring environment where both nurses and patients are satisfied.<br>Bakgrund: I Sverige finns det mellan 130 000 till 150 000 personer som lider av en demenssjukdom och enligt rapporter kan detta antal komma att fördubblas till år 2050. Demenssjukdomar är kroniska och innebär att tillståndet hos patienten försämras med tiden. Detta innebär att dessa patienter kräver en allt mer anpassad och specialiserad omvårdnad där kunskap och erfarenheter kring demenssjukdom spelar en vital roll för patienternas välmående och livskvalité. Vårdkvalitén enligt patienter och anhöriga avgörs beroende på relationen mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskornas utbildning och kunskap gällande personcentrerad vård (PCV). Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tolv artiklar från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO står för litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: En tematisk analys av de tolv utvalda artiklarna resulterade i tre huvudteman samt åtta underteman där sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom beskrevs. Det första temat fokuserade på individanpassning av vård i form av undersökning, kommunikation, aktiviteter och miljö. Tema nummer två fokuserade på relationer som enligt sjuksköterskorna påverkade kvalitén av omvårdanden av patienterna. Det sista och tredje temat beskrev hur sjuksköterskors erfarenheter av varierande resurser i form av utbildning och organisation av deras arbete och personal påverkade deras omvårdnad för patienter med demenssjukdom. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att sjuksköterskor inom demenssjukvården behöver ytterligare specialistutbildning samt praktisk erfarenhet för att möjliggöra god kvalitativ vård i form av PCV. Detta kräver att organisationen kring omvårdnadsarbetet förbättras och stöds på en organisatorisk nivå som resulterar i en trygg och säker arbets- och omvårdnadsmiljö där både sjuksköterskor och patienter trivs.
24
Dahné, Ylva, and Emma Thorin. "Sjuksköterskan och patienter med strokeinduceradafasi – En litteraturöversikt om kommunikation ochpersoncentrering." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25249.
Full textAbstract:
Bakgrund: Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärninfarkter och hjärnblödningar. Stroke ger ofta livslånga men, såsom afasi. Afasi innebär en reducerad förmåga att förstå talat/skrivet språk och/eller en reducerad förmåga att uttrycka sig adekvat. För att en god och personcentrerad vård ska kunna erbjudas patienter med stroke så är en fungerande kommunikation en förutsättning. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar personcentrerad vård och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av strokeinducerad afasi. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Studien är baserad på 15 vetenskapliga artiklar som lästs och analyserats och där gemensamma teman identifierats. Resultat: Resultatet visade på ett antal strategier som främjade eller försvårade en god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av strokeinducerad afasi. Dessa strategier berörde sju områden: Verbal kommunikation, Icke verbal kommunikation, Att se patienten som en kompetent och unik individ, Uppmärksamhet och engagemang, Tidsaspekten vid kommunikation med afasidrabbade, Den omgivande miljöns betydelse för kommunikationen samt Personalens utbildning och kompetens. Konklusion: Det finns inget standardsvar på hur kommunikationen ska gå till, varje individ är unik och varje situation kräver sin unika lösning. Dock finns det ett antal aspekter och metoder som är betydelsefulla och användbara vid kommunikation med afasidrabbade. Dessa används i olika utsträckning inom vården.<br>Background: Stroke is a collective term for cerebral infarction and cerebral hemorrhage. Stroke often causes lifelong detrimental effects, such as aphasia. Aphasia means a reduced ability to understand spoken/written language and/or a reduced ability to express oneself adequately. To enable a good and person-centred care for the patients, an effective communication is a prerequisite. Aim: The aim of this study is to describe the factors that influence the person-centred care and communication between the nurse and patients affected by stroke induced aphasia. Method: The study is a literature review on bachelor level. The study is based on 15 scientific articles that have been red and analyzed and where common themes have been identified. Result: The results revealed a number of strategies that promoted and hindered good communication between the nurse and people affected by stroke induced aphasia. These strategies concern seven areas: Verbal communication, Nonverbal communication, Seeing the patient as a competent and unique individual, Attention and involvement, The time aspect of communication with patients with aphasia, The importance of the surrounding environment for communication and The personnel's education and skills . Conclusion: There is no standard answer to how communication shall be achieved, each individual is unique and every situation requires a different solution. However, there are a number of aspects and methods that are important and useful when communicating with aphasic people. These are used to different degrees in health care.
25
Lundin, Tanja, and Barbro Sälgström. "Personcentrerad omvårdnad utifrån sjuksköterskans upplevelse till individer med intellektuell funktionsnedsättning - Litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27012.
Full textAbstract:
Bakgrund I arbetet möter sjuksköterskan många olika individer. En grupp individer som har ett stort behov av personcentrerad vård är intellektuellt funktionsnedsatta. Bemötandet och personcentrerad omvårdnad av denna individgrupp upplevs variera allt efter sjuksköterskans erfarenhet och kunskap. Syfte Studiens syfte var att undersöka personcentrerad omvårdnad utifrån sjuksköterskans upplevelse till individer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod Litteraturstudien består av 13 kvalitativa och två kvantitativa artiklar och är från olika länder. Artiklarna har publicerats mellan år 2007-2017. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet presenteras i fem kategorier med respektive underrubriker; Individanpassat bemötande (bemötande i vården, utåtagerande beteende, vikten av informationsutbyte); Kommunikation i vården (faktorer som kan påverka kommunikationen, anpassad kommunikation); Samarbete med anhöriga; Behov av kunskap och utbildning; Stöd och samarbete. Konklusion Personcentrerad omvårdnad som möter individens behov framkommer i studien som viktiga beståndsdelar i mötet med individer med intellektuell funktionsnedsättning. För att arbeta personcentrerat och med utgångspunkt från individens behov behöver sjuksköterskan ha förståelse för individgruppen, kunskap och praktisk utbildning för att bli mer trygg i sitt bemötande.<br>Background At work, the nurse meets many different individuals. A group of individuals with a high need for person-centered care is intellectually impaired. The perception and person-centered care of this individual group is experienced varies according to the nurse's experience and knowledge. Aim The purpose of the study was to investigate the person-centered nursing based on the nurse's experience with individuals with intellectual impairment. Method The literature study consists of 13 qualitative and two quantitative articles and is from different countries. The articles have been published between 2007-2017. Searches have been made in the databases Cinahl and PubMed . Results The result is presented in five categories with respective subheadings; Individualized treatment (treatment in care, outpatient behavior, importance of information exchange); Communication in healthcare (factors that may affect communication, custom communication); Collaboration with relatives; Need for knowledge and education; Support and cooperation. Conclusion Person-centered nursing that meets the needs of the individual appears in the study as important elements in the meeting with individuals with intellectual disabilities. To work personally and based on the needs of the individual, the nurse needs an understanding of the individual group, knowledge and practical training to be more confident in their treatment.
26
Tjuntonova, Aleksandra. "Perioperativ omvårdnad som skapar trygghet och lindrar oro: En intervjustudie med patienter som har genomgått sköldkörtelkirurgi." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352017.
Full textAbstract:
Bakgrund: Under den korta perioden som den perioperativa vården varar ska sjuksköterskor skapa en tillitsfull relation, uppmärksamma behov, lindra oro och förmedla känsla av trygghet. Personcentrerad vård har visat sig vara ett effektivt verktyg för detta. Genom att studera upplevelser av vården hos patienter som har genomgått en sköldkörteloperation kan vården anpassas för att möta patienternas individuella behov. Syfte: Studiens syfte var att utforska och beskriva hur patienter som genomgått en sköldskörteloperation upplever den perioperativa omvårdnaden. Metod: En kvalitativ studie. Semi-strukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta patienter som nyligen genomgått sköldkörtelkirurgi. Datan analyserades genom systematisk textkondensering. Resultat: Studiens resultat visar på att känsla av oro och trygghet genomsyrar upplevelsen av den perioperativa processen hos patienter som har genomgått sköldkörtelkirurgi. Omvårdnaden som patienterna erhåller bidrar till att skapa trygghet och lindra oro. Ett gott bemötande av hjälpsam, lugn och omhändertagande vårdpersonal som ser patienternas behov bidrar till att skapa känslan av trygghet. Patienternas oro kan lindras genom tydlig och individanpassad information som ges under rätt omständigheter. En tillitsfull relation mellan vårdtagaren och vårdgivaren har en positiv inverkan på patienterna och är en viktig faktor för att lindra den perioperativa oron. Slutsats: Kunskap om omvårdnadsåtgärder som skapar trygghet och lindrar oro är betydelsefull och kan bidra till en mer personcentrerad vård. En förändring måste ske och omvårdnaden måste ges ett större utrymme, i första hand för patienternas skull. Strävan efter att minimera lidande och öka tryggheten i samband med den perioperativa vården ska vara en självklarhet.<br>Background: During the short period of time of the perioperative care, the nurses needs to create a trustful relationship, observe needs, ease anxiety and mediate feeling of safety. The person-centred care had proven to be a good tool to achieve that. By studying the experiences of care in patients who had undergone thyroid surgery, the care can be fitted to encounter the individual needs in patients. Aim: The aim of this study was to explore and describe how patients who had undergone thyroid surgery experience the perioperative care. Method: A qualitative study. Semi structured individual interviews were conducted with eight patients who recently had undergone thyroid surgery. Data were analysed using systematic text condensation. Results: Study results shows that the feeling of anxiety and safety permeates the experience of the perioperative process in patients who had undergone thyroid surgery. The nursing care from calm and caretaking personnel contributes to create safety and to ease suffering. Patients’ anxiety can be eased through clear and individually fitted information that is given under the right circumstances. Trustful relationship between the caretaker and the caregiver is an important factor to ease the perioperative anxiety. Conclusions: Knowledge about nursing actions that creates safety and eases anxiety is meaningful and can contribute to a more person-centred care. A change must take place and the nursing care must be given more space, primarily for the patient's sake. The striving to minimize suffering and increase the security associated with perioperative care should be a matter of course.
27
Hassel, Hanna, and Emma Petersson. "Patienters upplevelse av utskrivning från kirurgisk vårdavdelning : En intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Sjuksköterskeutbildningar, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446306.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare studier visar att patienter upplever att de inte får tillräckligt med information vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning vilket påverkar patientens återhämtning i hemmet. Bristande utskrivningsinformation leder till otrygghet och ger upphov till onödigt lidande. Sjuksköterskan upplever sin roll vid utskrivningen som oklar, och patienterna uttrycker behov av personcentrerad utskrivning. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur patienter beskriver sin utskrivning från kirurgisk vårdavdelning och sin upplevelse av hur fysiska, psykosociala och relationella omvårdnadsbehov blev tillgodosedda. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats, med utgångspunkt i ramverket Fundamentals of Care’s andra dimension. Tio patienter som vårdats på kirurgisk vårdavdelning deltog. Resultat: Informanterna beskrev merparten av sina fysiska, psykosociala och relationella behov som tillgodosedda. De berättade också om upplevelser av icke tillgodosedda behov. Icke tillgodosedda fysiska behov handlade ofta om smärta och trötthet samt osäkerhet kring egenvård. Planerad uppföljning förknippades med trygghet och att träffa fysioterapeut och dietist bidrog till tillgodosedda fysiska behov. Inom de psykosociala behoven framkom ett tillgodosett informationsbehov, trots att mängden information varierade. Skriftlig information uppskattades. Informanterna beskrev personalen som närvarande, engagerade och empatiska, vilket bidrog till tillgodosedda relationella behov. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att patienter som skrivs ut från kirurgisk vårdavdelning har i huvudsak fått sina behov tillgodosedda. Det framkom dock också brister i de fysiska, psykosociala och relationella behoven. Tydliga och förbättrade rutiner kring utskrivning behövs. Specialistsjuksköterskan i kirurgisk vård ska leda förbättringsarbete och har ansvar för att vården av patienterna är evidensbaserad och är således lämpad att arbeta fram rutiner kring utskrivning.
28
Ingers, Pernilla, and Wenche Melander. "Det spelar roll! : Patienter med matstrups- eller magsäckscancer inom SVF-förloppet som har en kurativ behandlingsintention och deras erfarenhet av det första besöket inom den kirurgiska öppenvården." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-169741.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige utreds patienter med misstänkt cancer enligt Standardiserat Vårdförlopp. Det involverar många vårdgivare och professioner och kan vara en utmaning när det gäller personcentrerad vård. För patienter som utreds för matstrups- eller magsäckscancer innebär deras första SVF-besök i specialistvården en gastroskopi och mottagningsbesök. SVF-förloppet är en relativt ny vårdform och det finns inte så mycket beskrivet om patientens erfarenhet i litteraturen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters erfarenhet av det första besöket inom den kirurgiska öppenvården hos patienter med matstrups- eller magsäckscancer inom SVF-förloppet som har en kurativ intention på deras behandling. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes för att besvara studiens syfte. Nio intervjuer har analyserats med tematisk analys. Resultat: Den tematiska analysen resulterade två tema, ”visshet/vetskap skapar hanterbarhet” samt ”stöd och kompetens lugnar”. Konklusion: Många aspekter spelar roll för patientens erfarenhet av besöket. Patientens tidigare erfarenheter påverkar hur deras vård i samband med första besöket upplevs. Information ska anpassas efter patienten. Anhöriga bör inkluderas vid besöket då de kan vara en viktig resurs för patienten. Sjuksköterskan bör arbeta personcentrerat, vara stödjande och kompetent samt skapa trygghet. Specialistsjuksköterskan spelar en viktig roll genom att bedöma och handlägga komplexa omvårdnadssituationer, leda och deltaga i forskning och förbättringsarbete.<br>Background: In Sweden, patients with suspected Oesophageal or Gastric cancerare evaluated accordingto a dedicated care bundle named Standardized Pathways protocol that includes both medical evaluations and information from different health careproviders. The first visitat the ambulatory care includes an upper GI endoscopy performed by the upper GI surgeon and a consultation with a highly specialized team.The whole process can be a challenge for the patient when it comes to patient-centredcare. This way of directing patients with suspicion of cancer is a relatively newform of care and and there are few reports describing the patient’s experience. Purpose: The purpose of the study is to investigate patients' experience of the first visit to the surgical ambulatory care of patients with Oesophageal or Gastric cancer within the Standardized pathwaysand has a curative treatmentplan. Method: A qualitative interview study with inductive approach was conducted to answer the purpose of the study. Nine interviews were analyzed using thematic analysis. Results: The thematic analysis resulted in two themes, “knowledge makes manageability” and “support and competence calms”. Conclusion: Many aspects matter in the patient's experience of the visit. The patient's past experiences affect how they perceive their care in connection with Standardized pathways. Information should be adapted to the patient. Relatives should be included during the visit as they can be an important resource for the patient. The nurse should work patient-centred, be supportive and competent, and make the patient feelsecure. The specialist nurse plays an important role by assessing and managing complex nursing situations, leading and participating in research and improvement.
29
Björnberg, Linn, and Rikard Persson. "Faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS: En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35438.
Full textAbstract:
akgrund: Sjuksköterskans huvudansvar är att tillgodose god och säker omvårdnad till sinapatienter. Detta innebär ett fysiskt patientnära arbete. Att arbeta patientnära innebär attsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan exponeras för HIV. Oavsett var sjuksköterskanarbetar kan hen komma i kontakt med personer med HIV. Kunskapsluckor om HIV hossjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bidrar till stigmatiserande attityd och uteblivenomvårdnad till patienter med HIV. Syfte: Faktorer som påverkar sjuksköterskor ellersjuksköterskestudenter vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS. Metod:Litteraturöversikten inkluderar tretton artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design.Resultat: Faktorer som påverkar sjuksköterskan och sjuksköterskestudentersomvårdnadsarbete till patienter med HIV är rädsla, stigmatiserande attityd och okunskap.Rädslor för att utföra omvårdnad till patienter med HIV grundar sig i okunskap och fördomar.Detta resulterar i att patienter med HIV ej erhåller personcentrerad omvårdnad. Rädslorna somsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter beskriver bidrar till att de aktivt väljer att ej utförapatientnära omvårdnadsarbete till patienter med HIV. Sjuksköterskor ochsjuksköterskestudenter generellt visar en nedvärderande och negativ attityd mot patienter medHIV. Slutsats: Resultatet tyder på att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter känner storrädsla för att utföra omvårdnad med patienter som har HIV vilket föranleds av okunskap ochstigmatisering. Genom att aktivt arbeta med att öka kunskapen samt stötta de sjuksköterskorsom dagligen kommer i kontakt med patienter som bär på HIV skulle sjuksköterskor kännastörre trygghet i sitt arbete och även känna större vilja att utföra patientnära arbete till patientersom har HIV.<br>Background: The nurse's main responsibility is to provide good and safe care for her patients.This means that the nurse has to work close to the patient. To work close to the patient meansthat the nurse and nursing students can be exposed to HIV. No matter where the nurse works,she can come into contact with people with HIV. Lack of knowledge about HIV among nursesand nursing students contributes to stigmatizing attitudes and lack of care for patients with HIV.Purpose: Factors affecting nurses or nursing students in the care of HIV / AIDS patients.Method: A literature review including thirteen articles of both quantitative and qualitativedesign. Results: Factors that affect the nurse and nursing students' nursing work to patients withHIV are fear, stigmatizing attitudes and ignorance. Fears of performing nursing care for patientswith HIV are based on ignorance and prejudice. As a result, patients with HIV do not receiveperson-centered care. The fears that nurses and nursing students describe contribute to themactively choosing not to perform patient-centred nursing work for patients with HIV. Nursesand nursing students often have a negative attitude towards patients with HIV. Conclusion: Theresults indicate that nurses and nursing students feel great fear of performing nursing care withpatients who have HIV, which is caused by ignorance and stigma. Through active work toincrease knowledge and support the nurses who come into daily contact with patients who carry HIV, nurses would feel greater security in their work but also feel greater willingness to performwork close to patients with HIV.
30
Bergendahl, Sandra, and Madelene Lövstrand. "Sjuksköterskans preoperativa information för patientens postoperativa smärtupplevelse : - En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29436.
Full textAbstract:
Höftkirurgi är ett vanligt ingrepp både som elektivt och akut. Sjuksköterskans arbete inkluderar preoperativ information vilken oftast ges muntligt. Studier visar att smärta ofta är ett problem postoperativt. Tidigare forskning har även kommit fram till att patienter önskar vara välinformerade om det postoperativa förloppet för att kunna vara delaktiga i sin egen vård. Syfte : Syftet var att utifrån aktuell forskning undersöka betydelsen av olika sätt att informera patienter preoperativt avseende smärta och smärtbehandling för patientens postoperativa smärtupplevelse vid höftkirurgi. Metod : En litteraturöversikt gjordes genom att söka artiklar på databaserna CINAHL och PubMed. En granskningsmall användes där valda artiklar kvalitetsgranskades och endast artiklar av minst medelhög kvalitet användes. Arbetet grundas på 17 artiklar som delades in i huvudkategorierna elektiv, akut, information och smärta. Resultat : Ett samband mellan preoperativ information och postoperativ smärta hittades i 13 artiklar. Sambandet visar att den givna informationen skapade förutsättningar för patienterna att hantera den postoperativa smärtan. Vid elektiv kirurgi fanns bättre förutsättningar för patientaktiverande preoperativa utbildningar. Preoperativa individuella strategier identifierades. Slutsats : Merparten av studierna syftar till att preoperativ information används för att kunna minska postoperativ smärta genom att öka patienternas delaktighet och copingförmåga. Då samband hittats hos de flesta av artiklarna i denna litteraturstudie stärker detta sannolikheten att det finns ett samband mellan sjuksköterskans preoperativa information och patientens postoperativa smärtupplevelse.<br>Hip surgery is a common operation, for both elective and acute approach. Nurses’ duties includes pain prevention and information to the patient. This with the patient always in focus. Studies have shown that it is most common to give the information verbally, and that patients want to know more preoperative about the postoperative phase to be more involved. Aim : The purpose of this literature review was to investigate the importance of nurses’ preoperative information for postoperative pain management. Methods : For the research the database CINAHL and PubMed was used. A review template was used, and only the articles with a medium high score has been used. This work is based on 17 articles which has been divided in main categories that was elective, acute, information and pain. Results : A relationship between preoperative information and postoperative pain was found in 13 of the articles. This connection indicate that the given information provided the patients to manage their postoperative pain. Patients undergoing elective surgery was better prepared and was given more patient activated education preoperative than acute surgery. Preoperative individual strategies was identified. Conclusion: Most of the studies showed that preoperative information is used to reduce postoperative pain by increasing patients’ participation and their ability to cope better. Since a connection was found between most of the articles in this work it increases the likelihood that there is a relationship between nurses’ preoperative information and patients’ postoperative pain experience.
31
Drapier, Karin, and Johanna Edholm. "Omvårdnadsåtgärder för att främja sömn hos äldre personer på särskilt boende : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3488.
Full textAbstract:
Sömn är livsviktigt för att bibehålla hälsa och livskvalitet och innebär en period av återuppbyggnad samt återhämtning. Sömnens struktur förändras med stigande ålder, med en ökad fragmentering och mindre djupsömn. Äldre personer på särskilt boende (SÄBO) upplever en rad sömnstörningar med dagtrötthet och håglöshet som följd. Dessa sömnstörningar lindras i nuläget främst med sömninducerande- och lugnande läkemedel vilket leder till biverkningar och i förlängningen ytterligare sömnstörningar och försämrad livskvalitet. Äldre personer på SÄBO, vilka ofta lider av multisjuklighet och funktionsnedsättningar, har omfattande omvårdnadsbehov vilket kräver att sjuksköterskan har olika icke-farmakologiska åtgärder att tillgå för att främja sömnen hos dessa personer.<br>Sleep is essential to maintain health and quality of life, and involves a period of recovery. The architecture of sleep evolves with age, with increased fragmentation and less deep sleep as a result. Older persons living in residential facilities experience a range of sleep disorders, which results in daytime sleepiness and dysfunction. These sleep disorders are primarily treated with sleep inducing and sedative drugs, which results in side effects and may lead to further sleep disorders and a deterioration of quality of life. Older persons at SÄBO, who often suffer from comorbidities and disabilities, have extensive care needs, which require the registered nurse to have access to a range of non-pharmacological interventions to utilise, in order to promote sleep in these persons.
32
GOITOM, TESFU, and YOHANA BERHANE HAILE. "ATT GE PERSONCENTRERAD VÅRD : UTIFRÅN SJUKSKÖTERSKORS PERSPEKTIV." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53562.
Full textAbstract:
Background: Person-centred care is a care model that favors the whole person to be seen, not only the disease. Caring person-centred means giving time and listening the patient about their health problems. This promotes the patients’ involvement in their care and that the care is based on the patients’ story. Patients and relatives experience that receiving insufficient time and information about the patient’s state of health makes person-centred care downgraded. Aim: To describe nurses' experiences of providing person-centred care. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis where eleven caring science articles used for result analysis. Results: Nurses experienced that the relationship with patients and the right conditions for person-centred care were basics for caring person-centred. Seeing the person behind the patient and motivating patients’ participation enabled a person-centred approach. Collaborating with colleagues, devoting more time to patients and personal conditions were both an opportunity and an obstacle to provide a person-centred caring. Conclusion: Seeing the person behind the patient and making patients involved is central in caring person-centred. It also requires the right conditions such as extra time, knowledge and functional cooperation for providing appropriate person-centred care.<br>Bakgrund: Personcentrerad vård är en vård som möjliggör att hela personen ses, inte bara sjukdomen. Att vårda personcentrerat innebär att ge tid till och lyssna på patienter om sitt hälsoproblem. Detta leder till patientdelaktighet och till att vården utgår från patientensberättelsen. Patienter och anhöriga upplever att de inte får tillräcklig med tid och information om patientens hälsotillstånd, vilket gör att personcentrerad vård kan bli nedprioriterad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes där elva vårdvetenskapliga artiklar användes till resultatanalys. Resultat: Sjuksköterskor erfor att relationen till patienter och rätt förutsättningar för personcentrerad vård var grunden till att kunna ge personcentrerad vård. Att se personen bakom patienten och motivera patientdeltagande i sin egen vård möjliggjorde personcentrerat arbetssätt. Att samarbeta med kollegor, ägna mer tid till patienter och personliga förutsättningar var både möjlighet och hinder för att vårda utifrån personcentrerat arbetssätt. Slutsats: Att se personen bakom patienten och göra patienter delaktiga i sin vård är centralt för att kunna vårda personcentrerat. Det krävs även rätt förutsättningar så som mer tid, kunskap och fungerande samarbete för att kunna ge adekvat personcentrerad vård.
33
Heimerback, Caroline, and Emelie Fråstad. "Individanpassad applikation för information och stöd som komplement i neonatalvården : Föräldrars erfarenheter av applikationen Neo föräldrastöd." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48994.
Full textAbstract:
Bakgrund: Varje år vårdas tio procent av alla nyfödda barn på neonatalavdelning. Föräldrar till prematurfödda barn känner sig ofta oförberedda i föräldraskapet då födseln ofta uppstår plötsligt. Ett av de behov föräldrar upplever på en neonatalavdelning är att få tillgång till information. Tidigare forskning har visat att det är viktigt för anknytningen att föräldrarna tidigt får tillgång till information. För att hjälpa föräldrar att få tillgång till information som är individanpassad har applikationen Neo föräldrastöd tagits fram. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att använda applikationen Neo Föräldrastöd. Metod: Förbättringsarbete med kvalitativ design. Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar som använt sig av applikationen Neo föräldrastöd. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Användbarheten av applikationen Neo föräldrastöd beskriver säkerheten i applikationen samt faktorer som underlättade och försvårade användandet; Innehållet i applikationen Neo föräldrastöd beskriver hur föräldrar upplevde att ha tillgång till tillgänglig och anpassad information samt vilken information som uppskattades och saknades; Betydelsen för föräldrarna att använda applikationen Neo föräldrastöd beskriver hur applikationen kunde bidra till både positiva och negativa känslor för föräldrarna, samt vilket stöd applikationen Neo föräldrastöd bidrog med efter utskrivning. Slutsats: Föräldrarna ansåg att applikationen Neo föräldrastöd var säkert och användarvänligt. De uppskattade att informationen var individanpassad och alltid tillgänglig. Något som upplevdes som ett hinder för att använda sig av applikationen Neo föräldrastöd var om barnets hälsotillstånd var ostabilt.<br>Background: Every year about ten percent of all newborn children end up needing specialist neonatal care. Parents of prematurely born children are often left unprepared to face the challenges this brings, and often struggle accessing relevant related information. Research has shown the crucial importance of early access to such information, and to aid and support these parents an application called Neo Parental Support (Neo Föräldrastöd) has been developed. Purpose: To discuss parents’ experiences of their use of the Neo Parental Support application (Neo Föräldrastöd). Method: Qualitative design. Data was collected through a series of interviews of relevant parents having used the application Neo Parental Support. This data was then further analysed through use of qualitative content analysis. Results: Three main categories emerged. The usability of the Neo Parental Support application describes application security, its functionality, and other factors influencing ease of usage. The content of the Neo Parental Support application discusses the user experience from a content perspective in terms of what valuable content was available, as well as areas where content could be enhanced. The importance of parents using Neo Parental Support application describes how the application could contribute to both positive and negative feelings for the parents, as well as what support Neo parental support contributed after discharge. Conclusion: The parents considered that the Neo parental support application was safe and user-friendly. They appreciated that the information was personalized and always available. Something that was perceived as a barrier to using the Neo parental support application was if the child´s state of health was unstable.
34
Ogeryd, Pierre, and Daniel Cederlöf. "Patienter med psykisk sjukdom som vårdas inom somatisk respektive psykiatrisk vård: Faktorer av betydelse för vårdpersonal och patienter : – en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25250.
Full textAbstract:
Bakgrund: Forskning visar att personer med psykisk sjukdom löper ökad risk för fysisk ohälsa men erhåller inte likvärdig vårdkvalité som övriga patientgrupper. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva faktorer av betydelse för vårdpersonalens upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk respektive psykiatrisk vård samt att beskriva faktorer av betydelse för upplevelsen av att som patient med psykisk sjukdom vårdas inom somatisk respektive psykiatrisk vård. Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, ScienceDirect, Cinahl och PsycInfo. Efter urval utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt kvalitetsgranskning återstod 22 artiklar som analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Enligt litteraturöversiktens resultat var attityder och fördomar, yrkeserfarenhet, kunskap och kompetens samt arbetsmiljö faktorer av betydelse för upplevelsen av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. Inom psykiatrisk vård var attityder och fördomar, erfarenhet samt kön faktorer av betydelse. Enligt litteraturöversiktens resultat var vårdrelation och personcentrering faktorer av betydelse för upplevelsen av att som patient vårdas inom somatisk vård. Inom psykiatrisk vård var vårdrelation samt självbestämmande och delaktighet faktorer av betydelse. Konklusion: Resultatet talar för att det råder brist på personcentrering inom såväl somatisk som psykiatrisk vård och att personcentrerad vård är en förutsättning för att kravet om god hälsa och vård på lika villkor ska kunna uppnås.<br>Background: Research shows that individuals with mental illness have an increased risk of somatic diseases, yet won’t receive equal care as other patients. Aim: The aim was to describe factors relevant to nursing staff’s experience of caring for patients with psychiatric disorders within somatic and psychiatric care respectively, and to describe factors of importance for the experiences of patients with psychiatric disorders who receive care within somatic and psychiatric care respectively. Method: Literature search was conducted in PubMed, ScienceDirect, Cinahl and PsycInfo. After a selection using inclusion and exclusion criteras as well as a quality review 22 articles remained which were analysed using content analysis Results: According to the result of the literature review attitudes and prejudice, professional experience, knowledge and competence and work environment were factors relevant to the experience of caring for patients with psychiatric disorders within somatic care. Within psychiatric care attitudes and prejudice, experience and gender were relevant factors. According to the result of the literature review care relation and person-centered care were factors relevant to the experiences of patients with psychiatric disorders receiving treatment within somatic care. Within psychiatric care, care relation and self-determination and involvement were relevant factors. Conclusion: The results indicate a lack of person centered care in both somatic and psychiatric care and that person-centered care is a prerequisite for the achievement of good health on equal terms.
35
Rosberg, Johanna, and Hanna Bomberhult. "Patientundervisningens betydelse vid en förändrad livsstil för personer med diabetes mellitus typ 2 : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44219.
Full textAbstract:
Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som blir allt vanligare. Personer som diagnostiserats med sjukdomen behöver bryta gamla rutiner och tillämpa livsstilsförändringar som är anpassade för sjukdomen. För att kunna genomföra dessa livsstilsförändringar krävs kunskap om diabetes mellitus typ 2. Hälso- och sjukvårdspersonalen har ett stort ansvar att ge personerna relevant och personcentrerad patientundervisning för att livsstilsförändringar ska kunna ske.Syfte: Att beskriva vad personer med diabetes mellitus typ 2 upplever främjar och hindrar livsstilsförändringar. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och ett induktivt förhållningssätt gjordes. Resultat: Det framkom att bra bemötande och personcentrerad patientundervisning av hälso- och sjukvårdspersonal genererade god självhantering och motivation till livsstilsförändringar hos personerna med diabetes mellitus typ 2. Bristande kunskap om sjukdomen på grund av otillfredsställande patientundervisning ledde till osäkerhet om behandlingen, och oro över att göra fel hindrade personerna att utföra livsstilsförändringar. Slutsats: En personcentrerad patientundervisning är nyckeln till goda livsstilsförändringar för personer med diabetes mellitus typ 2. När personerna får individanpassad undervisning genererar det god kunskap om sjukdomen som förbättrar personernas genomförande av livsstilsförändringar.<br>Background: Type 2 diabetes mellitus is an increasingly common disease. People diagnosed with type 2 diabetes mellitus need to break old routines and apply lifestyle changes that are appropriate for the disease. To be able to implement these lifestyle changes, knowledge of type 2 diabetes mellitus is required. The healthcare staff have a huge responsibility to give the persons relevant and person-centred patient education, so that lifestyle changes can take place. Purpose: to describe what people with diabetes mellitus type 2 experience promote and prevent lifestyle changes.Method: A literature review with qualitative design and an inductive approach was made. Result: It emerged that a good encounter and person-centred patient education of healthcare professionals generated good self-management and motivation for lifestyle changes in the persons with type 2 diabetes mellitus. Lack of knowledge about the disease due to unsatisfactory patient education led to uncertainty about the treatment, and concerns about wrongdoing prevented people from lifestyle changes. Conclusion: A person-centred patient education is the key to good lifestyle changes for people with type 2 diabetes mellitus. When the individuals receive individualized education, it generates good knowledge of the disease that improves the self-management and performance of lifestyle changes.
36
Olin, Johan, and Christian Wicksell. "Mer omvårdnad och mindre tvång i psykiatrisk vård : En systematisk integrativ litteraturöversikt över patienters erfarenheter av informellt tvång i psykiatrisk heldygnsvård." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7626.
Full textAbstract:
Bakgrund: Användandet av informellt tvång riskerar begränsa patientens självbestämmande i utformandet av sin vård. Trots detta vidmakthåller vårdpersonal användandet av informellt tvång på grund av dess effektivitet för patientens följsamhet till föreslagen behandling och för att upprätthålla en säker vårdmiljö. Att begränsa patientens självbestämmande utöver vad som regleras i lag är i gråzonen till vad som kan betraktas vara tillåtet. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av informellt tvång samt beskriva alternativ som främjar personcentrerad vård. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt av nio kvalitativa artiklar. Dataanalysen genomfördes utifrån Whittemore och Knafls metod. Resultat: Två övergripande teman identifierades; Vårdens inverkan på informellt tvång och Konsekvenser av informellt tvång med två respektive tre subteman som inspirerades av NANDA-I; Otillräcklig relation, Potential för förbättrad stresshantering, Risk för hotad värdighet, Maktlöshet samt Defensiv- och ineffektiv stresshantering. Slutsats: Vårdpersonalens användande av informellt tvång har medfört negativa upplevelser och hanteringsstrategier för patienterna. Ur patienternas beskrivningar återfanns alternativ till det informella tvånget som är kunskap vårdpersonal kan använda sig av för att arbeta enligt principer för personcentrerad vård.<br>Background: The use of informal coercion poses a risk to limit the patient’s autonomy in the formation of their care. Regardless of this, healthcare personnel maintain the use of informal coercion due to its effectiveness in compliance, and maintaining a safe care environment. This restrictive act of patient’s autonomy is in a grey area to what can be considered as allowed. Aim: To describe patients’ experiences of informal coercion and alternatives that promote person-centered care. Method: A systematic integrative review of nine qualitative articles. The data analysis was performed based on the method by Whittemore and Knafl. Results: Two major themes were identified; The impact of care on informal coercion and Consequences of informal coercion with two, respective three minor themes inspired by NANDA-I; Ineffective relationship, Readiness for enhanced coping, Risk for compromised human dignity, Powerlessness, Defensive- and ineffective coping. Conclusions: Healthcare personnels’ use of informal coercion has led to negative experiences and coping for the patients. From the patients’ descriptions, alternatives were found, which is knowledge that healthcare personnel can use to work according with principles for person-centered care.
37
Katrin, Nydelius Niklas, and Sara Lindberg. "Kvinnors upplevelser av symtom samt erfarenheter och agerande vid hjärtinfarkt – En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37229.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken för både mänoch kvinnor i Sverige. Tidigare forskning visar att det kan vara en skillnad isymtombild mellan män och kvinnor vid hjärtinfarkt. Hälso- och sjukvården skavara jämlik. Trots detta kan det finnas skillnad avseende vårdens utformning ur ettgenusperspektiv. Sjuksköterskan har en viktig roll att i ett tidigt skedeuppmärksamma tidiga tecken på misstänkt hjärtinfarkt.Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av symtom samt erfarenheter ochagerande vid hjärtinfarkt.Metod: Studien är en litteraturöversikt och baserad på 15 vetenskapliga artiklarmed kvalitativ ansats.Resultat: Det är vanligt att kvinnors symtom på hjärtinfarkt är mångtydiga ochsvåra att tolka. I ett tidigt skede kan symtomen yttra sig såsom orkeslöshet ochtrötthet. Sedermera tilltar symtombilden som sällan stämmer med kvinnorsförväntningar på hur en hjärtinfarkt ska yttra sig. Detta kan innebära att kvinnorstartar en individuell beslutsprocess där olika faktorer påverkar huruvida debestämmer sig för att uppsöka sjukvård.Slutsats: Det finns stora variationer i hur kvinnor upplever symtom, erfarenheteroch hur de agerar tiden innan en hjärtinfarkt. Samhället behöver uppmärksamma attdet fortfarande råder ojämlikhet i vården mellan kvinnor och män. Sjuksköterskanska sträva efter att anta ett personcentrerat förhållningssätt och bemöta den unikaindividen med kunskap och respekt för kvinnors svårtolkade symtom som kanorsakas av en hjärtinfarkt.<br>Background: Cardiovascular disease is the most common cause of death for bothmen and women in Sweden. Previous research shows that there may be a differencein symptoms between men and women in heart attacks. Health care must be equal.Despite this, there may be differences regarding the design of care from a genderperspective. The nurse has an essential role in paying attention to early signs ofsuspected myocardial infarction at an early stage.This study aimed to highlight women's experiences of symptoms and theirexperiences and actions in heart attacks.Method: The study is a literature review and based on 15 scientific articles with aqualitative approach.Results: Symptoms of a heart attack in women are ambiguous and difficult tointerpret. At an early stage, the symptoms may manifest as weakness and fatigue.Later, the symptom picture increases, which rarely matches women's expectationsof how a heart attack should manifest itself. The results also demonstrate is canmean that women start an individual decision-making process where differentfactors affect whether they seek medical care.Conclusion: There are significant variations in how women experiencesymptoms, experiences and how they act in the time before a heart attack. It isurgent to pay attention that there is still inequality in care between women and men.Nurses should strive to adopt a person-centered approach and treat the uniqueindividual with knowledge and respect for women's difficult-to-interpret symptomsthat a heart attack can cause.
38
Utterström, Isak, and Simon Sjöberg. "Hinder och möjligheter för patientdelaktighet i personcentrerad omvårdnad : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35651.
Full textAbstract:
Bakgrund: Patientdelaktighet är en lagstadgad rättighet och ses som önskvärt och fördelaktigt. Det är dock vanligt förekommande att patienter hamnar utanför själva processen och bara blir ett instrument i den. Syfte: Syftet var att, ur ett patientperspektiv, beskriva hinder och möjligheter för vuxna patienters delaktighet i sin vård. Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar låg till grund för analys och resultat. Resultat: Hindren för delaktighet beskrevs som att känna rädsla, oro och skam, inget intresse visas för patienten, att sakna information och kunskap och patientens försämrade hälsostatus samt fysiska och mentala tillstånd. Möjligheterna beskrevs med fenomenen vårdpersonal som lyssnar, att det finns förtroende, vårdpersonal som uppmuntrar och skapar motivation, en informationssökande patient och att känna sig frisk. Slutsats: Patientdelaktighet påverkar personcentrerad omvårdnad och både patienten och vårdpersonalen har ett stort ansvar i huruvida patientdelaktighet och sedermera personcentrerad omvårdnad kan uppstå. Patienter och sjuksköterskor tycker ofta lika i sak vad gäller patientdelaktighet. Resultatet är ett verktyg för vårdpersonal att lättare identifiera vad som behövs för att möjliggöra respektive vad som hindrar patientdelaktighet. Ett arbetssätt för att göra patienten delaktig i sin vård är att vårdpersonal ska lyssna, visa intresse och delge patienten information.<br>Background: Patient participation is statutory and considered as desirable and profitable. Nevertheless it is common that patients are excluded from the patient participation process. Aim: The aim was to, from an adult patient perspective, describe barriers and facilitators to patient participation in their own care. Method: A literature review with 13 qualitative articles analysed to the result. Result: The barriers were described as patients feeling fear, anxiety and shame, no interest is shown towards the patient, not having information and knowledge and the patients’ impaired health status and physical and mental status. The facilitators were described as nursing staff are listening, available trust, nursing staff that encourages and creates motivation, an information seeking patient and to feel healthy. Conclusion: Patient participation affects person-centred care and the patient and nursing staff have a great responsibility in whether patient participation and later on person-centred care may arise. Patients and nurses often have similar thoughts about patient participation. The result is a tool designed for nursing staff to in an easier way identify what is needed to facilitate patient participation and what hinders it. A way of working in making the patient to participate in their care is that nursing staff shall listen, show interest and inform the patient.
39
Samuelsson, Therese, and Viktoria Sjödin. "Från ord till handling : En kvalitativ studie om värdegrund och socialt innehåll för äldre på särskilt boende." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20973.
Full textAbstract:
Socialstyrelsens brukarundersökning visar att äldre som bor på särskilt boende är mest missnöjda med de aktiviteter och den sociala samvaron som verksamheten erbjuder. Äldreomsorgen bygger på den nationella värdegrunden som innefattar att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, men det är inte klart hur denna värdegrund påverkar personalens arbetssätt eller de sociala aktiviteter som erbjuds. Vår studie angriper denna fråga. Fem särskilda boenden var representerade både från kommunala och privata vårdgivare i två olika kommuner. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med de särskilda boendes enhetschefer, som sedan transkriberades och tematiskt analyserades. Vårt resultat tyder på att den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen tolkas olika på alla de särskilda boendena. Alla enhetschefer la stor vikt på personcentrerad vård, men trots det så erbjöd man liknade sociala aktiviteter ofta då som gruppaktivitet. Resultaten diskuterar vi med hänvisning till Aktivitetsteorin och Gerotranscendenceteorin.<br>Research shows that many nursing home residents are disappointed with their level of social interaction and activity. Care of older people is argued to be underpinned by national core values such as supporting dignity and well-being, but it is not clear how such values influence nursing home staff practices or the social activities provided. Our study addressed this question. Five nursing homes, representing both private and public care providers, were sampled from two different municipalities. Semi-structured interviews were carried out with the homes’ respective heads of unit, transcribed, and thematically analysed. Our results indicate that the national values for care of older people were interpreted uniquely within each home. All heads of units emphasised the importance of person-centred care, yet similar social activities were offered by all homes, with a focus on group activities. We discuss our results with reference to activity theory and gerotranscendence.
40
Fix, Olsson Josefin, and Hanna Ågren. "Hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av attvårda patienter med multiresistenta bakterier : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27673.
Full textAbstract:
Bakgrund: Multiresistenta bakterier är ett globalt problem och ett hot mot folkhälsan. Smittförebyggande åtgärder som basala hygienrutiner är en central del i det preventiva arbetet mot multiresistenta bakterier. Patienter som är bärare av en multiresistent bakterie kan uppleva känslor av otrygghet och skam, därför är det av stor vikt att all hälso- och sjukvårdspersonal tillämpar en personcentrerad vård. Syfte: Att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av att vårda patienter med multiresistenta bakterier. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt baserad på 15 stycken artiklar. Artiklarna var av både kvalitativ, kvantitativ samt kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. Databaser som använts i sökningen är PubMed och CINAHL. Analysen resulterade i tre teman. Resultat: Resultatet presenteras under tre olika teman: Upplevelser av rädsla och osäkerhet, upplevd okunskap och behov av utbildning samt upplevelser av hinder för utförandet av infektions-preventiva åtgärder. Slutsats: Rädsla och osäkerhet hos vårdpersonalen framkom tydligt och ledde till brister i utförandet av omvårdnaden. Resultatet visade även en upplevd okunskap om multiresistenta bakterier och ett behov av utbildning efterfrågades. Kunskap genom utbildning skulle resultera i en större förståelse om multiresistenta bakterier och minska rädslan hos vårdpersonalen.<br>Background: Multiresistant bacteria is a global problem and a threat to public health. Infection prevention such as basic hygiene routines are a key part of preventive work against multiresistant bacteria. Patients who is a carrier of a multiresistant bacteria can experience feelings of insecurity and shame, therefore it is important that all healthcare professionals apply a person-centered care. Aim: To study the healthcare professionals' experience of caring for patients with multiresistant bacteria. Method: The study has been conducted as a literature review based on 15 articles. The articles were of both qualitative and quantitative method as well as mixed method with combined qualitative and quantitative method. Databases used in the search are PubMed and CINAHL. The analysis resulted in three themes. Result: The results are presented in three different themes: Experiences of fear and insecurity, experienced lack of knowledge and need for education and experiences of obstacles to the performance of infection prevention measures. Conclusion: Fear and insecurity in healthcare staff clearly emerged and led to shortcomings in the performance of nursing care. The result also showed an experienced ignorance of multiresistant bacteria and a need for education was requested. Knowledge through education would result in a greater understanding of multiresistant bacteria and reduce the fear among healthcare professionals ’.
41
Danielsson, Charlotta, and Malin Gustavsson. "Faktorer som kan försvåra möjligheten för sjuksköterskor att ge personcentrerad vård – en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25233.
Full textAbstract:
Bakgrund: Enligt den nya patientlagen ska patientens delaktighet i sin egen vård utökas och förstärkas ytterligare. Som en del i detta arbete så har personcentrerad vård införts i flera svenska regioner och landsting. Positiva effekter av personcentrerad vård har kunnat bevisas både hos patienter och vårdgivare. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan försvåra möjligheterna för sjuksköterskor att ge personcentrerad vård. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010-2016 ingick i studien. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom fritextsökning i Google Scholar. Resultat: Det visade sig finnas flera teman med tillhörande faktorer som kunde försvåra möjligheten för sjuksköterskor att ge en personcentrerad vård. Framträdande faktorer var bland andra sjuksköterskans förhållningssätt och syn på sin profession och på patienten, bristande patientdelaktighet, bristande teamarbete och kommunikation, svagt stöd från organisation och ledning, undermålig miljö och utbildning samt hög arbetsbelastning. Slutsats: Flera faktorer som kunde försvåra för sjuksköterskan att ge personcentrerad vård framkom, där vissa upplevdes som mer avgörande än andra. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienten en vård baserad på patientdelaktighet så är det av stor betydelse att medvetenheten om dessa försvårande faktorer ökar. Genom att redan under sjuksköterskeutbildningen arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt så ökar sannolikheten för att implementeringen av personcentrerad vård inom svensk hälso- och sjukvård skall lyckas.<br>Background: According to the new patient law, patients' involvement in their own care will be expanded and strengthened further. As part of this work, personcentred care has been introduced in several Swedish regions and county councils. Positive effects of person-centred care have been proven to exist for both patients and healthcare providers. Aim: To describe factors that can complicate the ability for nurses to provide person-centred care. Methods: The thesis project was conducted as a literature review. Ten scientific articles published between 2010-2016 were included in the study. The articles were searched in the CINAHL and PubMed databases, as well as through Google Scholar free text search. Results: There were several themes with associated factors that could complicate the possibility for nurses to provide a person-centred care. Prominent factors include the attitude of the nurse and his or her view of the profession and the patient, lack of patient participation, lack of teamwork and communication, weak support from organization and management, poor environment and education, and high workload. Conclusion: Several factors that could make it difficult for the nurse to provide person-centred care were discovered, some of which were perceived to be more crucial than others. In order for nurses to be able to provide care based on patient participation, it is very important that awareness of these aggravating factors is increased. By working with a person-centred approach already during nursing education, the likelihood of successful implementation of person-centred care in Swedish healthcare increases
42
Lok, Hansson Caroline, and Wenche Olsen. "Distriktssköterskans motivationsarbete för livsstilsförändringar hos patienter med svårläkta bensår – en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29452.
Full textAbstract:
Syfte Syftet med studien var att utforska distriktssköterskors användning av MI för livsstilsförändringar hos patienter med svårläkta bensår. Design Kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Metod Författarna intervjuade åtta distriktsjuksköterskor som arbetar på vårdcentral. Dessa distriktsjuksköterskor arbetade med patienter med bensår. Författarna använde sig av en kvalitativ design där data insamlades genom semistrukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades. Resultat I studien framkom det att patienter som tog till sig råd om livsstilsförändringar upplevde distriktssköterskorna hade en högre livskvalité. Dock kunde distriktssköterskorna uppleva en lägre livskvalité hos patienter som hade mycket smärta av såren, trots att de tog till sig de råden om livsstilsförändringar. Distriktssköterskorna arbetade personcentrerat och använde sig av MI i sina samtal under besök, dock användes endast vissa delar och inte hela konceptet av MI. De delar man använde sig av var öppna frågor, bekräftelse och sammanfattning. Slutsats I studien framkommer det att det är av stor vikt att arbeta personcentrerat vid behandling av sår, samt att motivera patienten att vara delaktig i sin behandling för bästa resultat. Författarna tror att med mer utbildning i MI och att MI används som hjälpmedel för att motivera varje enskild individ för livsstilsförändringar ger en förbättrad möjlighet till att få patienten mer motiverad, delaktig i sin vård och därmed få en förbättrad livskvalité och förbättrad läkning av det svårläkta bensåret.<br>Purpose The purpose of the study was to explore district nurses' use of MI for lifestyle changes in patients with severe leg ulcers. Design Qualitative interview study with an inductive approach. Method The authors interviewed eight district nurses working at the health center. These district nurses worked with patients with leg ulcers. The authors used a qualitative design and data was gathered through semi structured interviews that were recorded on tape and transcribed. Results The study found that according to the interviewed nurses, patients who receive advice about lifestyle changes experience a higher quality of life. Patients with a lot of pain due to leg ulcers, experience a lower quality of life even after undertaking the advice of life style changes. District nurses worked with person-centred care and use MI in their conversations during patient appointments. However, only certain parts of the MI is used and not the entire concept. The parts used are open questions, confirmation and summary. Discussion The study found that it is of great importance to use person-centred care in the treatment of wounds, as well as to motivate the patient to be involved in his treatment for best results. The authors believe that increased education on the use of MI and actual increased use of MI provide a big opportunity to get the patients more motivated, involved in their own care and thereby an improved quality of life and improved healing of the severe leg wound.
43
Ingemarsson, Alicia, and Maria Mohlén. "När en kronisk sjukdom begränsar livet : Att leva med Irritable Bowel Syndrome." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38645.
Full textAbstract:
Irritable Bowel Syndrome är en vanlig kronisk mag-tarmsjukdom som medför konsekvenser i det vardagliga livet för den som lever med sjukdomen. Än idag är orsaken till sjukdomen okänd, likväl finns inga tydliga riktlinjer för hur den ska behandlas. Syfte: Att belysa upplevelsen av att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet baserades på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån meningsenheter framkom tre huvudkategorier; Ett begränsat liv, Emotionell påverkan och Behov av förståelse och stöd med tillhörande sex underkategorier; Social isolering, Brist på energi, Rädsla och oro, Frustration, Att inte bli tagen på allvar av hälso- och sjukvårdspersonal och Att förstå och acceptera sin sjukdom. Slutsats: Att leva med Irritable Bowel Syndrome medförde begränsningar i det vardagliga livet. Det handlade både om professionella och privata områden. Att leva med den kroniska sjukdomen påverkade de drabbade individerna emotionellt eftersom de uttryckte att de inte kunde leva ett ”normalt” liv på grund av de oförutsägbara och genanta symtomen. I möten med hälso- och sjukvårdspersonal var det viktigt att ett personcentrerat förhållningssätt användes. Resultatet visade att individer med IBS uttryckte frustration över att inte få information och kunskap om deras sjukdom samt brist på evidensbaserad behandling. Därför behöver forskning bedrivas inom området.<br>Irritable Bowel Syndrome is a common chronic gastroinestinal disease that has consequenses in the everyday life for persons living with the condition. Still the cause of the disease is unknown, yet there is no clear guidelines how to treat it. Aim: To highlight the experience of living with Irritable Bowel Syndrome. Method: The study was conducted as a systematic literature study with inductive approach. Result: The result was based on nine qualitative scientific articles. Based on meaningful extracts three main categories were formed; A limited life, Emotional impact and The need for understanding and support. Six related subcategories were formed; Social isolation, Lack of energy, Fear and worry, Frustration, Not to be taken seriously by healthcare professionals and To understand and accept the disease. Conclusion: Living with Irritable Bowel Syndrome caused limitations in everyday life. It limited both the professional life and the private life. To live with a chronic disease affected the individuals emotionally because they expressed that they could not live a ”normal” life because of the unpredicable and embarrassing symptoms. In the meeting with healthcare it was important that a person-centered approach was used. The results showed that individuals living with IBS expressed frustration about not getting information and knowledge about their disease and treatment options. Because of this research needs to be conducted about the chronic condition and potential treatments.
44
Jirsved, Karin. "Levnadsberättelsen som ett verktyg i en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2419.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Inledning och bakgrund Demenssjukdomar ökar i vårt land och dessa innebär funktionsnedsättningar i en varierande grad och på olika plan under sjukdomsprocessen. Demenssjukdomarna påverkar hela livssituationen för den som är drabbad men också för de närstående. Trots att flera personer har samma demenssjukdom kan deras symtombild variera. Det handlar om kognitiva, somatiska, beteendemässiga och psykologiska funktionsnedsättningar. Dessa nedsättningar kan bli ett hot mot personens identitet. För att ge en personcentrerad omvårdnad krävs stora kunskaper hos omvårdnadspersonalen både om demenssjukdomen men också om personen som finns bakom demenssjukdomen. En levnadsberättelse kan här bli ett verktyg och få en betydelse i den dagliga omvårdnaden och i den specifika omvårdnadssituationen i demensvården. Problemområde Antalet äldre personer ökar i vårt samhälle och därmed också risken att drabbas av demenssjukdomar. Det finns idag inget bot mot demenssjukdomar och därav blir omvårdnaden otroligt viktig. Vid demenssjukdomar förloras en del viktiga kognitiva förmågor hos de som drabbas vilket ställer stora krav på omvårdnaden och utformningen av densamma. Ett problem i omvårdnaden av personer som är drabbade av demenssjukdom kan vara hur omvårdnadspersonalen tolkar och förstår den demensdrabbade så att de kan anpassa sig efter deras behov. Större kunskaper om personens liv, vanor samt betydelsefulla händelser i livet ger omvårdnadspersonalen verktyg för att kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad. Föreliggande studie kan bidra med ökad kunskap av levnadsberättelsen som ett verktyg för en förbättrad personcentrerad omvårdnad av denna sårbara patientgrupp. Syfte Studiens syfte var att beskriva upplevelsen av att använda levnadsberättelsen som ett verktyg i en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Metod Data har inhämtats från åtta intervjuer på ett äldreboende där demenssjuka bor och dessa har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Informanter i studien var sex undersköterskor och två sjuksköterskor. Resultat I resultatet presenteras fem kategorier och tio subkategorier som framkom i analysen av intervjuerna. Kategorierna presenteras enligt följande: personcentrerad vård, lära känna, levnadsberättelsen som verktyg, levnadsberättelsen som dokument och närståendes olika uppfattningar om innehåll i levnadsberättelsen. Subkategorierna presenteras enligt följande: personen bakom sjukdomen, närvarande personal, vardagliga och specifika omvårdnadssituationer, ökad förståelse, brister i levnadsberättelsen, att inte bli utlämnad, personliga och levande, dokumentation, delaktighet och påverkan. Slutsats Levnadsberättelsen är ett verktyg och en grund att använda i den personcentrerade omvårdnaden vid demenssjukdom menar de flesta av informanterna i studien. För att kunna använda den i en ännu större utsträckning krävs att detaljerna också dokumenteras och följes upp kontinuerligt. Dessa detaljer får personalen vetskap om i samband med att dagligen vara närvarande i omvårdnaden av de demenssjuka samt i sina relationer med närstående. Tolkningar och förståelse av demenssjukas behov bidrar då till att omvårdnadspersonalen kan anpassa sig efter den drabbades behov i en personcentrerad omvårdnad. Det finns också en betydelse om närstående varit delaktiga vid upprättandet av levnadsberättelsen och när i tiden som berättelsen tecknades ned. Närstående till demensdrabbade kan även påverka innehållet i levnadsberättelsen då de kan ha olika uppfattningar kring vad som ska stå i denna. Klinisk tillämpbarhet: Det finns ett behov att se över dokumentet som används till levnadsberättelsen. Vidare måste betydelsen av levnadsberättelsen i den dagliga personcentrerade omvårdnaden förankras hos både närstående och omvårdnadspersonal. Medvetenheten och betydelsen om dess användning blir här viktig. Skapandet av lämpligt dokumentationsställe för kontinuerlig dokumentation får också en stor roll i den dagliga omvårdnaden.<br>ABSTRACT Introduction and background Disease related to dementia is increasing in Sweden and this implies disabilities of varying degree and at differing levels during the process of the disease. Changes in life situations result from dementia related disease, not only for the sufferer but also for their close relations and friends. Symptomatology can vary amongst individuals who have been given the same diagnosis: cognitive, somatic, behavioural and psychological disabilities are included. These disabilities may threaten the individual’s identity. In order to provide patient-centred care for these individuals, care providers require both in-depth knowledge about dementia and also about the individual who has been afflicted. A tool which may be useful in the daily care of individuals with dementia and also in specific care situations is the use of ”life story”. Problem area The number of older persons is increasing in our society and with it, the risk of being affected by dementia. Since there is, as yet, no cure for dementia, care is of central importance.. Important cognitive functions can be lost as a result of dementia and thus, care and the deliverance of care must be carefully planned. Care providers’ interpretation and understanding of each individual is important, as is adaptation of care to individual needs. Knowledge of the individual’s life, habits and important life events is implemental in the use of life story for the provision of person-centred care. The present study may allow more understanding of the use of life story as a tool for improved person-centred care for this vulnerable group. Aim The aim of the present study is to describe the experience of using life story as a tool in person-centred care of individuals with dementia. Method Data was collected in eight in-depth interviews with nurses and nurses' assistants at a home for persons suffering from dementia. The data was analysed using qualitative content analysis. Results Five categories and ten sub-categories emerged from the analysis of the interviews. The categories are as follows: person-centred care, getting to know, life story as a tool, life story as documentation and relatives’ different perceptions of the content of life stories. The sub-categories were as follows: the person behind the disease, attendant staff, everyday and specific care situations, increased understanding, flaws in life stories, to not be shown up, personal and alive, documentation, participation and influence. Conclusion Most of the informants in this study felt that life stories were a tool which provided a grounding to use in person-centred care of individuals with dementia. In order to use the tool to a greater extent, details should be documented and followed up continually. Care providers are given knowledge about these details through daily participation in care of the dement individual and through relationships with relatives. Interpretation and understanding of the needs of the individual contributes to deliverence of care adjusted to individual needs. It is of importance that relatives participate in the formation of the life story and also to document when it was drawn up. Close relatives to individuals suffering from dementia may also effect the content of the life story through differing perceptions about what should be documented. Clinical implications There is a need to revise documentation of life stories. It is important that the use of life story and its importance in deliverence of person-centred care is established with both relatives and care providers. Awareness of the usefulness of life story is important here. Establishment of a place for continual documentation of life stories is important in daily care of individuals with dementia.
45
Alé, Linda, and Anna Cutler. "Sjuksköterskeledda mottagningar och dess effekt för patienter med förmaksflimmer : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4117.
Full textAbstract:
Förmaksflimmer är den vanligast förekommande hjärtrytmsrubbningen och är associerat med en ökad risk för morbiditet och mortalitet, samt en negativ påverkan på livskvaliteten. Förmaksflimmer är en kronisk sjukdom och står för en stor del av sjukdomsbördan både för patienterna och för hälso- och sjukvården. Inom vården för patienter med förmaksflimmer fungerar verksamheter för omhändertagandet olika. För att hjälpa dessa patienter behövs specifik och avancerad patientutbildning och råd av multidisciplinära team med kunskap som är evidensbaserad. Där är sjuksköterskan en del av det multidisciplinära teamet. I riktlinjer från ESC (European Society of Cardiology) gällande förmaksflimmer, har patienten den centrala rollen och ska tillsammans med vårdpersonal ta beslut om sin vård. Ett personcentrerat förhållningssätt kan hjälpa till att stärka patientens tilltro till sin egna förmåga, förbättra livskvalitet och symtomlindring, samt leda till kortare vårdtider. Syftet var att belysa sjuksköterskeledda mottagningar och dess effekt för patienter med förmaksflimmer. Litteraturöversikt med strukturerad sökning användes som design. Detta självständiga arbete inkluderade 16 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och CINAHL Complete. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med integrerad analys för att syntetisera resultaten i relation till varandra. Vid analysen framkom kategorier och underkategorier som beskrev artiklarnas resultat. Resultatet visade att sjuksköterskeledd mottagning hade ett antal olika effekter för patienter med förmaksflimmer. Effekterna för sjuksköterskeledd mottagning var likvärdig eller bättre för patienter med förmaksflimmer jämfört med sedvanlig vård. Resultatet visade att de positiva effekterna för patienter med förmaksflimmer som fick vård på sjuksköterskeledd mottagning resulterade i färre sjukhusinläggningar, lägre mortalitet, bättre behandling med antikoagulantia, bättre följsamhet till fler rekommendationer, reducerat antal symtom och ökad kunskap om förmaksflimmer hos patienter. Slutsatsen var att sjuksköterskeledd mottagning är likvärdig eller bättre för patienter med förmaksflimmer vid jämförelse med sedvanlig vård. personcentrerat förhållningssätt kan hjälpa till att stärka patientens tilltro till sin egna förmåga, förbättra livskvalitet och symtomlindring, samt leda till kortare vårdtider<br>Atrial fibrillation is the most common cardiac arrhythmia and is associated with an increased risk of morbidity and mortality and negative impact on quality of life. Atrial fibrillation is a chronic disease and accounts for a large proportion of the disease burden both for patients and for health care. In the care of patients with atrial fibrillation, care activities work differently. To help these patients, specific and advanced patient education and advice from multidisciplinary teams with evidence-based knowledge is needed. There, the nurse is part of the multidisciplinary team. In guidelines from the ESC (European Society of Cardiology) regarding atrial fibrillation, the patient has the central role and must, together with care staff, make decisions about their care. A person-centered approach can help strengthen the patient's confidence in their own abilities, improve the quality of life and symptom relief, as well as shorten their care times. The aim was to illuminate nurse-led clinics and their effect for patients with atrial fibrillation. A literature review with structured search was used as a method. This master thesis included 16 scientific articles from the databases Pubmed and CINAHL Complete. The included result articles were quality reviewed and analyzed with integrated analysis to synthesize the results in relation to each other. The categories were then identified to describe the results of the articles. The results showed that nurse-led clinics had a number of different effects for patients with atrial fibrillation. The effects for nurse-led clinics were equivalent or slightly better for patients with atrial fibrillation compared with usual care. The results showed that the positive effects for patients with atrial fibrillation who received care at the nurse-led clinic to be: fewer hospital admissions, lower mortality, better treatment with anticoagulants, better adherence to more recommendations, reduced number of symptoms and increased knowledge of atrial fibrillation among patients. The conclusion is that nurse-led clinics are equivalent or better for patients with atrial fibrillation when compared with usual care.
46
Axelsson, Liv, Emelie Fredriksson, and Elvira Johansson. "Våld mot kvinnor i nära relationer." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49069.
Full textAbstract:
Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt problem och många kvinnor söker ofta vård för sina skador även om de inte uppger att skadorna är relaterade till våld. Sjuksköterskor är ofta den första kontakten som den våldsutsatta kvinnan har med vården och sjuksköterskor bör arbeta för att skapa en förtroendefull och trygg relation till kvinnan. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design. Analysen av materialet genomfördes i enlighet med Fribergs femtegsanalys. Resultat: I resultatet framkom två teman. I det första temat, Utmaningar i arbetet, upplevde sjuksköterskorna organisatoriska svårigheter, brist på tid och bristande kunskap. I det andra temat, Känslomässig påverkan, beskrev sjuksköterskorna att de upplevde olika negativa känslor och en känsla av maktlöshet. Slutsats: Det behövs mer utbildning och riktlinjer i sjuksköterskors möte med kvinnor som erfarit våld i relationen. Sjuksköterskor behöver mer stöd och handledning.
47
Bivesjö, Jonna, and Emelie Strid. "Patienters upplevelse av delaktighet i sin vård i livets slutskede : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27043.
Full textAbstract:
Bakgrund: 80% av de människor som dör varje år i Sverige antas ha varit i behov av palliativa vårdinsatser. För att patienterna ska kunna känna sig delaktiga i sin vård behöver de vara väl informerade om sitt tillstånd. Rapporter visar att inte alla palliativa patienter får ett brytpunktssamtal, vilket ökar risken att patienten inte känner sig delaktig i sin vård. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av delaktighet i sin vård i livets slutskede Metod: Designen är en litteraturöversikt. Datainsamling har skett genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar och delades in i fyra kategorier: patientens behov av information, delat beslutsfattande, Patientens preferenser och upplevelse av en god död. De flesta patienter önskade information om sitt tillstånd men inte alla upplevde att de fick detta. Det varierade i hur mycket patienterna ville vara delaktiga i beslutsfattandet. Patienter som önskade delat beslutsfattande upplevde i mindre grad att deras önskningar blev mötta. Konklusion: För att säkerställa att patienterna känner sig delaktiga i sin vård i livets slutskede är det viktigt att se till den enskilda individens behov och anpassa vården utefter dessa, samt vara medveten om att detta kan ändra sig under vårdprocessen.<br>Background: 80% of the people that die every year in Sweden are believed to have benefited from palliative care. In order for patients to be involved in their care, they must be well informed about their condition. Reports show that not all palliative patients get a breakpoint conversation, which increases the risk that patients don’t feel involved in their care. Aim: To investigate patients’ experiences of participation in their end-of-life care Methods: The design is a literature review. Data collection has been done through searches in the databases PubMed and CINAHL. Results: The result was based on 15 scientific articles and were divided into four categories: patients’ need for information, shared decision-making, patients’ preferences, and experience of a good death. Most patients wanted information about their condition, but not everyone felt that they received it. It varied in how much patients wanted to be involved in the decision-making. Patients who wanted shared decision-making felt less that their wishes were met. Conclusions: To ensure that patients feel involved in their care, it is important to investigate the individual's needs and to adjust the care accordingly, as well as being aware that this may change over time.
48
Ramot, Andersson Ellinor, and Eva Öhrn. "Den äldre patientens upplevelse av sitt planeringsmöte vid utskrivning från sjukhuset." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23622.
Full textAbstract:
Andelen äldre i befolkningen blir fler och fler och med det behövs ökade insatser från vård och omsorg. Om förändrat vårdbehov upptäcks hos en patient i samband med sjukhusvistelse bör ett planeringsmöte bokas inför utskrivningen från sjukhuset. Under planeringsmötet skapas en vårdplan som ska vara individuell och personcentrerad där patientens resurser ska tillvaratas. Syftet med studien var att belysa den äldre patientens upplevelse av sitt planeringsmöte vid utskrivning från sjukhus. En kvalitativ metod genomfördes med en induktiv ansats. Åtta patienter intervjuades. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier: osäkerhet inför planeringsmötet och underläge under planeringsmötet. Resultatet visade att informationen som ges inför mötet ofta upplevs otydlig men det uppskattas att det är en sjuksköterska som ger informationen. Patienterna upplevde även anhörigas närvaro som en trygghet under mötet. Resultatet visar även på att det under mötet framkommer många okända begrepp och att informationen under mötets gång är överväldigande. Tydlig information, individuella förutsättningar och patientens delaktighet är förbättringsområden för en hållbar utveckling inom området.<br>The proportion of older people in the population is increasing and with this increased health efforts are needed. If a changed need for care is daiscovered in connection with a hospital stay, a discharge meeting can be booked upon discharging from the hospital care. During the discharge meeting, a care plan is created that should be individual and person-centered where the patient's resources are to be utilized. The aim of the study was to illustrate the older patient's experience of their discharging meeting. Eight patients were interviewed using a qualitative method with inductive approach. The interviews were then analyzed through a qualitative content analysis and resulted in two main categories: uncertainty before the discharge meeting and be at a disadvantage during the discharge meeting. The result showed that the information given before the discharge meeting was often unclear but it was appreciated by the patients that it was a nurse who provided the information. The patients also experienced the presence of relatives created the feeling of being safe for the patient during the discharge meeting. The results also show that many unknown concepts emerged during the meeting and that the information during the meeting is overwhelming. Distinct information, individual prerequisite and the patients participation are clear areas of improvement for sustainable development in the area.
49
Abdalle, Hussein Suaado, and Melissa Silva Moreira. "Äldre personers och anhörigas upplevelser av besök på akutmottagningar: en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35153.
Full textAbstract:
Bakgrund. Äldre personer utgör för närvarande den största patientgruppen som besöker akutmottagningar världen över och har ofta med sig vårdare eller anhöriga. Den åldrande andelen av befolkningen ökar vilket leder till en större belastning på hälso- och sjukvården. Akutmottagningar erbjuder akutvårdstjänster till allmänheten men de är inte särskilt anpassade för de unika behov äldre har. Att vara medveten om de problem som äldre och medföljande anhöriga stöter på under besöket på akutmottagningen kan leda till bättre anpassad vård för denna växande del av befolkningen. Syfte. Syftet med den här litteraturöversikten är att undersöka äldre personers och anhörigas upplevelser av besök på akutmottagningar. Metod. Metoden för denna studie är en litteraturöversikt av 14 artiklar från Australien, Europa, Nordamerika och Sydamerika. De databaser som användes för att hitta artiklarna var CINAHL och PubMed. Resultat. Resultatet delades in i positiva och negativa teman. De sex negativa teman som framkom var: Brist på kommunikation; Brist på delaktighet; Långa väntetider; Brist på uppmärksamhet; Bristfällig fysisk miljö och bristfällig hantering av behov och symtom. Det positiva temat som framkom var att akutmottagningar var lättillgängliga och tillförlitliga vårdinrättningar. Slutsats. Äldre personer och anhöriga upplever deras besök på akutmottagningar som mestadels negativa och visar att det finns ett behov av bättre kommunikationspraxis, positiva personcentrerade interaktioner mellan vårdpersonal, patienter och anhöriga samt förändringar i den fysiska miljön och organisationen på akutmottagningar.<br>Background. Older people currently constitute the largest patient group visiting emergency departments worldwide and are often accompanied by carers and/or relatives. The aging part of the population is increasing which leads to a greater strain on the health care system. While emergency departments offer acute care services to the general population, they are not well suited for the particular needs of older people and their relatives. Being aware of the issues older people and their relatives face during visits to the emergency department can help to deliver better suited care for this growing part of the population. Aim. The aim of this literature review is to investigate older peoples’ and relatives’ experiences of visiting emergency departments. Methods. The method of this study is a literature review of 14 articles from Australia, Europe, North America and South America. The databases used to find the articles were CINAHL and PubMed. Results. Results were divided into positive and negative themes. The six negative themes that emerged were: Lack of communication; Lack of patient involvement; Long waiting times; Lack of attentiveness; Inadequate physical environment and inadequate management of needs and symptoms. The positive theme that emerged was that emergency departments as reliable and easily accessible health care facilities. Conclusions. Older people and their relatives see their emergency department experience as mostly negative, exposing a need for better communication practices, positive person-centred interactions between health care staff and patients as well as their relatives and changes to the physical environment and health care system of the emergency department.
50
Handberg, Amanda, and Hanna Enehov. "Patienters upplevelser relaterat till abdominalt aortaaneurysm och hur det påverkar det dagliga livet : En systematisk litteraturöversikt." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40558.
Full textAbstract:
Bakgrund: I Sverige avlider varje år cirka 600 män och 200 kvinnor till följd av ett brustet abdominalt aortaaneurysm. Mellan 1.5 och 4.0 procent av alla män över 65 år drabbas av ett abdominalt aortaaneurysm och sedan år 2015 erbjuds samtliga 65-åriga män screening för aortaaneurysm. De som diagnostiseras är således vanligen äldre personer, och i takt med stigande ålder ökar även risken att drabbas av andra sjukdomar. Patientgruppen kan därför vårdas på olika typer av vårdavdelningar, vilket gör att den grundutbildade sjuksköterskan kan möta dessa patienter på många olika vårdinstanser. För att kunna ge en god och personcentrerad vård krävs en förståelse för patienternas upplevelser relaterat till sitt aneurysm samt hur det påverkar det dagliga livet för patienterna. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vuxna patienters upplevelser relaterat till deras abdominala aortaaneurysm, både under konservativ behandling samt postoperativt och hur det påverkar det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Artiklarna hämtades från tre olika databaser med medicin- och omvårdnadsfokus och analyserades därefter induktivt med en förenklad form av metasyntes. Resultat: Fem huvudkategorier och sju underkategorier av upplevelser hos patienter identifierades. Huvudkategorierna var: upplevelser kring behovet av information; upplevelser av att kunna lita på hälso- och sjukvården; oro, rädsla och ångest relaterat till AAA; AAAs påverkan på det dagliga livet; och möjlighet att vara delaktig i vårdprocessen. Konklusion: Litteraturöversikten visade att AAA upplevs med stor variation av patienter. Men framförallt upplever patienter en brist i information och kunskap om sitt AAA där ytterligare stöd, information och kunskap önskas av patienter. Nyckelord: Abdominalt aortaaneurysm, Dagligt liv, Patienter, Personcentrerad vård, Upplevelser<br>Background: In Sweden, approximately 600 men and 200 women die each year as a result of a ruptured abdominal aortic aneurysm. Between 1.5 and 4.0 percent of all men over the age of 65 years suffer from an abdominal aortic aneurysm and since year 2015, all 65-years-old men have been offered a screening for aortic aneurysm. Those who are diagnosed are thus elderly and alongside an increasing age, the risk of being subject to other diseases also increases. The patient group can therefore be cared for in different types of care wards, which means that the undergraduate nurse can meet these patients in many different care institutions. In order to be able to provide good and person-centred care, an understanding of the patients' experiences of their aneurysm, and how it affects their daily lives, is required. Aim: The aim of this literature study was to describe adult patients' experiences related to abdominal aortic aneurysm, both during conservative treatment and postoperatively and how it affects daily life. Method: A literature study which is based on twelve scientific articles with qualitative study design. The articles were retrieved from three different databases with a focus on medicine and nursing and were thereafter analysed inductively with a simplified form of metasynthesis. Result: Five main categories and seven subcategories of patient experiences were identified. The main categories were: experiences around the need for information; experiences of being able to trust the health care; worry, fear and anxiety related to AAA; AAA's impact on daily life; and the possibility to be involved in the care process. Conclusion: The literature review shows that AAA is experienced with a large variety of patients. But above all, patients experience a lack of information and knowledge about their AAA where further support, information and knowledge is desired by patients. Keywords: Abdominal aortic aneurysm, Daily life, Experiences, Patients, Person-centred care.