Academic literature on the topic 'Personalbrist'

The purpose of this study was to gain an understanding of how first-line managers in the elderly care experience and manage staff shortages. With the help of six different first-line managers, a qualitative study was conducted by collecting material with the help of interviews. Today, the work of first-line managers is an essential part of social work because they work near a large part of the welfare sector, the elderly care. Other studies show a decrease in care workers, and the forecast indicates that the future looks the same right now. Furthermore, research demonstrates that first-line managers have complex work situations where they balance different administrative tasks with staff responsibility. According to previous research, a significant factor in staff shortages is that elderly care is not an attractive profession enough. The conclusions with this study were that the first line managers experienced that the profession perceived like a low-status profession and not attractive enough to attract staff. Work tasks need to be distributed better, working conditions need to be improved, which include wages and working hours, and education requirements need to be increased to attract people to a more attractive workplace. Another outcome was that there was limited latitude since much of the time is spent on administrative work, which meant that the managers could not spend as much time on the staff as they wish. The first line managers are limited in their work with decisions they cannot influence. The last conclusion is that it needs to create an understanding that everyone has a responsibility in staff shortages, and the change must take place from political level to unit level.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare som utför myndighetsutövning inom socialtjänsten uppfattar att hög personalomsättning och personalbrist påverkar det administrativa klientarbetet och klientkontakten. För att besvara syftet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Några av respondenterna befinner sig i arbetsgrupper med personalomsättning och/eller personalbrist och andra har tidigare erfarenheter av det. I resultatet framkommer det att hög personalomsättning och personalbrist påverkar klientarbetet negativt. Det administrativa klientarbetet beskriver respondenterna kan brista genom att exempelvis utredningarna inte blir väl genomarbetade. Bristande klientkontakt kan vara en annan konsekvens som bland annat handlar om att samtalen blir mer ytliga samt att kontaktfrekvensen minskar mellan socialsekreterare och klient. Studiens slutsatser är att socialsekreterarnas handlingsutrymme begränsas vid hög personalomsättning och personalbrist, vilket bland annat kan medföra försämrad kvalitet på klientarbetet. På grund av personalsituationen riskerar klienterna även att inte bli bemötta adekvat av socialsekreterarna. Studien var motiverad att genomföra då tidigare forskning som granskats inte berör hur socialarbetares klientarbete kan påverkas av hög personalomsättning och personalbrist. Det bedöms även vara viktigt att belysa hur klienterna som socialtjänsten är till för påverkas av personalsituationen inom verksamheten.

I dagens arbetsliv poängteras hur personalen är organisationernas viktigaste resurser, trots det är personalbrist ett vanligt problem inom flera organisationer. Denna studie syftar till att skapa kunskap om HR-praktikers arbete med att utveckla och behålla befintlig kompetens inom organisationen, med en personalbrist i grunden. Specifikt undersöks hur HR-praktiker på ett svenskt sjukhus arbetar med att behålla och utveckla sina sjuksköterskor. Undersökningen lutar sig mot frågeställningarna: vad för typ av problembakgrund föranleder HR-praktikers arbete med behållning och utveckling av sjuksköterskor i organisationen? vilka förutsättningar och strategier utvecklas för att skapa gynnsamma förutsättningar för HR-praktikers arbete med behållning och utveckling av sjuksköterskor? samt vad upplever HR-praktiker att de har för möjligheter och begränsningar i sitt arbete? Med stöd i tankar kring bland annat organisationspedagogik och Human Resource Development undersöker studien hur ett utvecklat arbete med kompetensförsörjning kan skapa möjligheter för HR-praktiker att arbeta med behållning och utveckling av befintlig personal. Med hjälp av dokumentanalys av skrifter från Sveriges Kommuner och Landsting beskrivs den problembakgrund som finns i dagens organisationer och därifrån möjliga lösningar. Personalbrist förväntas öka med åren på grund av demografiska förändringar och kompetensförsörjning kommer tillskrivas än större vikt än idag. Speciellt tre problemlösningar hamnar i fokus: att förändra de rådande arbetssätten, att utnyttja digitaliseringen samt att satsa starkare på kompetensutveckling och bildning. Med hjälp av vidare dokumentanalys går dessa tre problemlösningar att finna i de lokala handlingsplaner och arbetsmaterial som studiens sjukhus arbetar utifrån. På landstingsnivå har material skapats för att mer effektivt arbeta med behållning och utveckling, till exempel kompetensstege för sjuksköterskor och utvecklade roller på sjukhusens avdelningar som ska se till att rätt kompetens finns på rätt plats. Utifrån studiens intervjuer med sjukhusets HR-praktiker blir det än tydligare att sjukhuset anammat de problemlösningar och riktlinjer Sveriges Kommuner och Landsting utvecklat, men att det även finns begränsningar inom arbetet som kan utvecklas. Studien ser att ett utvecklat och genomtänkt arbete med kompetensförsörjning finns levande och att studiens sjukhus både medvetet och omedvetet följer givna lösningsförslag samt forskningens tankar kring ämnet. Bland de medvetna arbetssätten finns specialist-utbildningsprogram för sjuksköterskor och bland de omedvetna kan olika motivationsformer utläsas, utan att organisationen har en tydlig motivationsmodell aktiv.

En god säkerhetskultur är avgörande för att flygunderhållsfunktionerna i Försvarsmakten ska kunna leverera luftvärdiga flygfarkoster. Personalbrist råder i flygunderhållsfunktionerna och därför undersöks om och hur personalbristen inverkar på säkerhetskulturen. I arbetet undersöks flygunderhållsfunktionen på en skvadron inom Helikopterflottiljen. På grund av att Försvarsmakten ålägger ansvaret för säkerhetskulturen på chefer i organisationen samt att forskning på ämnet pekar på att ledarskapet är den största inverkande faktorn på säkerhetskultur så undersöktes ämnet utifrån ett ledarskapsperspektiv. Fyra chefer från flygunderhållet på Helikopterflottiljen intervjuades om faktorer som påverkar säkerhetskulturen och om personalbristen i deras organisation. Slutsatserna i arbetet är att personalbristen bland chefer leder till att chefer inte har tillräckligt med tid för att planera arbetsuppgifter och svårigheter med att visa närvaro i hangarerna. En medvetenhet om personalbristen i organisationen leder till att chefer engagerar sig mycket i personalens välmående. Personalbristen bland tekniker leder till, i kombination med två andra faktorer, att rapporteringskulturen försämrats.
Safety culture is a critical factor within aircraft maintenance organizations for delivering air-worthy aircrafts for the Swedish Armed Forces. There is a problem with insufficient manpower within the aircraft maintenance organizations, and therefore this paper aims to examine the implications this might have on safety culture. An aircraft maintenance function within the Armed Forces Helicopter wing was studied. The Swedish Armed Forces regulations inflict the responsibility for safety culture upon commanding officers. And this together with the research on the subject safety culture that says that it is leadership that inflicts on safety culture the most, dictates this paper to examine the subject from a leadership point of view. Four officers from the aircraft maintenance function was interviewed about leadership factor that inflicts with safety culture and the insufficient manpower problems. This paper concludes that commanding officers have problem finding time for planning for the workforce and making frequent tours in the hangars. Due to awareness of the problems with insufficient manpower commanding officers pay extra attention to the workforce’s wellbeing. Due to lack of manpower within the workforce, together with two other factors, the reporting culture has declined.

Bakgrund: Idag är det brist på operationssjuksjuksköterskor i Sverige, vilket har resulterat i att flera operationsavdelningar är förhindrade att bedriva full operationsverksamhet. Erfarna operationssjuksköterskor går i pension under de närmsta åren samtidigt som intresset att utbilda sig till operationssjuksköterska varit svagt. Bristen på behöriga operationssjuksköterskor kan förvärras om inte åtgärder görs, vilket kan få svåra konsekvenser som att antalet operationer måste reduceras ytterligare eller ställas in vilket skulle bidra till ett lidande för patienten samt en ökad arbetsbelastning på den befintliga personalen. Syfte: Syftet var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans profession. Metod: En kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats utfördes. Ett strategiskt urval genomfördes, vilket resulterade i nio individuella intervjuer med grundutbildade sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: En intresseväckande profession, En krävande profession, En teknisk profession och En osynlig profession. Var och en av kategorierna bestod av två underkategorier. Slutsats: Grundutbildade sjuksköterskor har otillräcklig kunskap och kännedom om operationssjuksköterskans profession. Ökad klinisk erfarenhet och information om operationssjuksköterskans profession skulle kunna skapa ett ökat intresse eller underlätta i valet om en framtida operationssjuksköterskeutbildning.
Background: Today is a shortage of operating theater nurse in Sweden, which has resulted in several operational departments are unable to engage fully operational business. Experienced operating theater nurse will retire in the next few years while the interest to train as a operating theater nurse has been neglected. The lack of competent operating theater nurse may worsen if no measures implemented to change the situation, which can have serious consequences, such as the number of operations must be further reduced or canceled, which would contribute to the suffering of the patient and an increased workload on existing staff. Aim: The aim of the study was to describe nurses perceptions of operating theater nurse profession. Method: A qualitative study with phenomenographically was performed. A strategic choice was conducted, which resulted in nine individual interviews nurses at a hospital in southern Sweden. Results: The analysis resulted in four categories: An interesting profession, A demanding profession, A technical profession and An invisible profession. Each of the categories consisted of two categories. Conclusion: Nurses have inadequate knowledge and understanding of operating theater nurse profession. Increased clinical experience and information about the operating theater nurse profession could create an increased interest in or facilitate the election of a future operating theater nurse education.

Personnel shortages and ineffective healthcare is a global problem. While other industries have used automation and robotics to solve similar problems, the number of automation solutions linked to basic care in Swedish public hospitals remains low. Therefore, this thesis aims to investigate factors that affects the collaboration between the automation industry and Swedish university hospitals. Test bed as an innovation tool is also studied and value-creating factors linked to it are mapped. The research questions were answered by conducting 30 interviews with representatives of the automation industry, university hospitals and other test beds, as well as a procurement lawyer. By using grounded theory, a theory was built based on the collected empirics. This study showed that there is an interest from both parties (automation industry and hospitals) to work together. The industry has the technical know-how needed to develop solutions to hospital environments, but economic factors as well as the procurement processes are too costly and time consuming to engage in these collaborations. Test bed is a suitable platform for product development and value-creating factors are: a clear aim and clear requirement specifications during the projects conducted on the test bed. The results give insight in factors that affect collaborations between automation industry and hospitals, and parallels can be drawn to other industries and Swedish government-controlled businesses. The findings also shine a light on valuable aspects to consider when implementing a test bed.

Syftet med uppsatsen är att utifrån Ledarskapsmodellens definitioner undersöka om de organisatoriska förhållandena påverkar plutonchefers möjlighet att utöva ett Utvecklande ledarskap. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med plutonchefer vid Ledningsregementet i Enköping. Resultaten visar att omgivningen påverkar ledarskapet men i både positiv och negativ riktning samtidigt. En omständighet som i ett avseende är en begränsning är i ett annat avseende en möjlighet. Det är upp till ledaren att identifiera dessa möjligheter och utnyttja dem. Flera av de viktigaste slutsatserna återfanns utanför undersökningens syfte och är bland annat att den största påverkan plutonchefen har på sitt ledarskap återfinns i tidsbristen att närvara hos sina underställda. Den påverkan grundar sig i hög arbetsbelastning och indirekta konsekvenser av den generella personalbristen i organisationen.
The purpose of this study is to investigate, based on the Leadership Model definitions, whether the organizational conditions affect pluton managers' ability to execute a Developing Leadership. The survey was conducted as a qualitative study through interviews with platoon commanders at the Command and Control Regiment in Enköping. The results show that the environment affects leadership in both positive and negative directions at the same time. A circumstance that in one respect is a restriction is in another possibility. It is up to the leader to identify these opportunities and make use of them. Several of the key conclusions were found outside the purpose of the survey, and among other things, the biggest impact the pluton manager has on his leadership is found in the shortage of time to attend his subordinates. This impact is based on excessive workload and indirect consequences of the general staff shortage in the organization.