Academic literature on the topic 'Personlighetstyp'

This thesis examines how risk taking and type of personality is connected. Using the HEXACO personality test to determine which type of person the respondents are. The thesis define risk taking from both civilian literature as well as military literature. The purpose for this thesis being to map the connection between risk taking and type of personality. In the long run the thesis aims to be able to discuss which individuals should serve in specific positions when their risk taking is accounted for.    Previous studies lack a clear military alignment towards a tactical level. These studies have studied risk in a military context but then connected with civilian research and not on a tactical, and more hands-on level. HEXACO and risk taking have been studied together in previous studies but in a civilian context. This thesis aims to tie these two areas of research together.   The result of the analysis gave no answer that was statistically significant. The factors from HEXACO analyzed was H, X, C and O. The E and A factor were not analyzed due to lack of research on which to build hypothesis. A correlation between the H-factor from HEXACO and risk taking can be observed but it was not statistically significant. The area needs more research which should mainly be aimed at the H-factor in relation to risk taking.

Det arbetas mer och mer gränslöst, där gränserna mellan privatliv och arbetsliv suddas ut parallellt medsjukskrivningarna för reaktioner på stress ökar. Hur kan personlighetsdrag predicera upplevd stress ochvälmående? Detta kan tillämpas vid arbete med friskfaktorer som bidrar till välmående på arbetsplatsen.Perceived Stress Scale är den mest använda självskattningen inom stress, välmåendeformuläret visarutmärkt reliabilitet och god validitet. Inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellen(neuroticism, extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet) personlighetsdragen. Enligttidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades där syftetmed studien var att predicera hur personligheten påverkar välmåendet samt benägenheten att upplevastress. Deltagarna som svarade på enkäten var 1545 till antalet i åldrarna 18-71 år utspridda i Sverige.Korrelationsanalyser och multipla regressionsanalysen genomfördes. Hypotesen får stöd i studien,personlighetsdrag kan predicera upplevd stress och välmående. En tydlig korrelation fanns mellanvariablerna stress och samtliga personlighetsdimensioner.
The working life gets more and more boundaryless, the line between private and working life is blurred out and at the same time the sick leave for stress increases. Can personality traits predict perceived stress and well-being? It could be applied to the workplace and contribute to a more healthy life style. Perceived stress scale is the most used questionnaire for stress, the well-being form shows excellent reliability and good validity. Within personality theories, the big five Inventory model (neuroticism, extraversion, openness, kindness and conscientiousness) represents the traits of personality. According to previous research, neuroticism been predicted as a stress factor. Four hypotheses were tested and the purpose of the study was to predict how different personality traits can affect well-being and the tendency to experience stress. The study involved 1545 participants between 18-71 years old in Sweden. Correlation analyzes and multiple regression analyzes were performed. The question is supported in the study, personality traits can predict perceived stress and well-being. There was a clear correlation between the variables stress and all personality dimensions.

Individuella skillnader i val av copingstrategier är en viktig del av stresshantering och i förlängningen sannolikheten att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att predicera copingstrategier utifrån personlighet och vuxen anknytning och att undersöka korrelationer mellan personlighet och vuxen anknytning. 174 vuxna deltagare (män = 40) i åldrarna mellan 19 och 83 år svarade på enkäten som bestod av Big Five Inventory (BFI), Erfarenheter av Nära Relationer (ENR) och Brief COPE. BFI mäter personlighetsdragen enligt femfaktormodellen, ENR mäter anknytningsstil enligt de två dimensionerna undvikande respektive ångestladdad anknytning. Brief COPE mäter coping enligt 14 delskalor som kan delas in i problemfokuserad, känslofokuserad och dysfunktionell (undvikande) coping. Resultat avseende korrelationer visade att det fanns en negativ korrelation mellan undvikande anknytning och vänlighet, extraversion samt samvetsgrannhet. Undvikande anknytning och neuroticism korrelerade positivt. Ångestladdad anknytning var svagt negativt korrelerad med samvetsgrannhet samt positivt korrelerad med neuroticism. Ingen av anknytningsstilarna var signifikant korrelerade med öppenhet. Multipla regressionsanalyser visade att extraversion, öppenhet, samvetsgrannhet och undvikande anknytning predicerade problemfokuserad coping. Känslofokuserad coping predicerades av neuroticism och extraversion. Extraversion och undvikande anknytning predicerade socialt stöd. Självanklagelse predicerades av neuroticism. Neuroticism och ångestladdad anknytning predicerade dysfunktionell coping. Personlighet och anknytning kunde tillsammans predicera problemfokuserad och dysfunktionell coping samt socialt stöd. Anknytning bidrog med unik varians för coping utöver personlighetsdimensionerna. Dock bidrog anknytning med relativt lite förklarad varians även om resultatet var signifikant.
Individual differences in choosing coping strategies are an important part of stress management, thereby affecting the risk of health problems related to stress in the long run. The purpose of this study was the prediction of coping strategies from personality and adult attachment and the examination of correlations between coping and adult attachment. 174 adult participants (men = 40) in the ages between 19 and 83 answered a survey comprised of the Big Five Inventory (BFI), Experiences of Close Relationships (ECR) and Brief COPE. BFI measures personality according to the five-factor model. ECR measures attachment according to the two dimensions of avoidant and anxious attachment. Brief COPE measures coping according to 14 subscales which may be divided into problem-focused, emotion-focused, and dysfunctional (avoidance) coping. Results regarding correlations show that there is a negative correlation between avoidant attachment and agreeableness, extraversion, and conscientiousness. There was a positive correlation between avoidant attachment and neuroticism. No significant correlation between attachment and openness was found. Multiple regression analyses show that extraversion, openness, conscientiousness, and avoidant attachment predicted problem-focused coping. Neuroticism and extraversion predicted emotion-focused coping. Social support was predicted by extraversion and avoidant attachment. Neuroticism predicted self-blame. Dysfunctional coping was predicted by neuroticism and anxious attachment. Together, personality and attachment predicted problem-focused and dysfunctional coping, as well as social support. Attachment added unique variance compared to personality alone. However, even though significant, the unique variance contributed by attachment was relatively small.

Det tycks finnas ett starkt samband mellan en organisms kroppsmassa, aktivitetsnivå och metabolism (metabolic rate, MR) där en högre kroppsmassa och aktivitetsnivå korrelerar med ett högre MR. Hur är det då med en organisms personlighet och dess MR; spelar typen av personlighet hos organismen någon roll för dess MR? För att testa hypotesen att en mer aktiv personlighet, så som boldness, skulle uppvisa ett högre värde på MR i jämförelse mot en mer inaktiv personlighet, så som shyness, jämfördes personlighet, standard metabolic rate (SMR), maximal metabolic rate (MMR) och aerobic scope (MMR-SMR) hos den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) insamlade från bräckvattenflodmynningen Guldborgsund i västra Östersjön. Totalt fångades ca 400 smörbultar, varav 19 individer genomgick hela studien. Personlighet bedömdes genom två olika försök, scototaxis och boldness, där individerna sedan delades in i personlighetsgrupperna bold och shy. SMR, MMR och aerobic scope analyserades fram genom respirometri. Ett t-test visade att det förekom en signifikant skillnad i SMR mellan de två personlighetstyperna (bold och shy), vilket man även funnit i tidigare studier (Toscano & Monacos, 2015). Ytterligare t-test visade att det dock inte fanns någon signifikant skillnad mellan vare sig MMR, aerobic scope eller vikten hos fiskarna av de två personligheterna. Sammanfattningsvis drogs slutsatsen att den signifikanta skillnaden i SMR mellan bold och shy individer, troligtvis grundade sig i att individer med högre andel boldness hade en högre energiförbrukning som kompensation för fenotypiska fördelar (som exempelvis i form av högre och lättare spridning) i jämförelse med individer med mindre boldness-karaktär. Fler studier på smörbult skulle dock behöva utföras, där man undersöker om det eventuellt finns samband mellan boldness och en högre spridning, för att kunna säkerställa ett sådant samband som vidare kan hjälpa oss i arbetet att minska spridningen av svartmunnad smörbult som invasiv art.
Previous studies have shown that there is a strong correlation between the body mass of an organism, activity level and metabolism (metabolic rate, MR) where a higher body mass and activity level correlate with a higher MR. How is it then with an organism's personality and its MR; does the type of personality of the organism play a part in its MR? To test the prediction that a more active personality, such as boldness, would show a higher value of MR in comparison to a more inactive personality, such as shyness, personality, standard metabolic rate (SMR), maximum metabolic rate (MMR) and aerobic scope (MMR-SMR) were compared for the invasive fish species round goby (Neogobius melanostomus) sampled from Guldborgsund in the Western Baltic. In total, about 400 round goby were captured, of which 19 individuals underwent the entire study. Personality was assessed by two different experiments, scototaxis and boldness, where the individuals then were divided into the personality groups bold and shy. SMR, MMR and aerobic scope were analyzed by respirometry. There was a significant difference in SMR between the two types of personality (bold and shy), which also has been found in previous studies (Toscano & Monacos, 2015). There were no significant differences between either MMR, aerobic scope or weight between bold and shy fish. In conclusion, the significant difference in SMR between bold and shy fishes, was probably based on the fact that individuals with a higher proportion of boldness had a higher energy consumption to compensate for the phenotypic benefits (such as higher and easier dispersibility) compared to individuals with less boldness. However, further studies on round goby would have to be performed to investigate whether there is a connection between boldness and a higher dispersibility.

En vanlig risk för organisationer är att användare inte har tillräcklig kunskap omdatasäkerhet vilket kan medföra att känslig information når obehöriga via internet.Administratörer i organisationer har fått ökade problem på grund av att användarna ärden svagaste länken i systemet. En vanlig orsak till detta är att användare i allt störreutsträckning utsätts för nätfiske-attacker. Arbetets syfte är att är att undersöka möjligheten att utforma ett test som undersökerkopplingar mellan personlighetstyper enligt Myers-Briggs Type Indicators ochanvändares förmåga att identifiera nätfiske-attacker. Testet som tagits fram består avtre delar. Första delen är ett MBTI-test, andra delen syftar till att se användarnaskunskap om nätfiske-attacker och tredje delen visar användarnas attityd till nätfiskeoche-postsäkerhet. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan personlighetstyper vilket är enindikation på att metoden och testet kan användas för att se en koppling mellanpersonlighetstyper och förmåga att identifiera nätfiske-attacker. Skillnaderna kundeses i användarnas kunskap och attityd till nätfiske.

Varje år genomförs ungefär 3,5 miljoner personlighetsprofileringar med Myers-Briggs Type Indicator®, MBTI ®. Det gör instrumentet till ett av de mest använda psykologiska testen i världen och det innebär att lika många människor får en etikett på sin personlighetstyp som kan användas på olika sätt. Det finns studier, till exempel av Carlyn, som talar för att MBTI är ett pålitligt instrument, men det finns också studier, till exempel av Pittenger, som hävdar motsatsen. James Michael menar att enbart MBTI ger en alltför inkomplett bild av en ledares beteende. Kanske är det klokt att komplettera MBTI med andra testinstrument för att få en komplettare bild av en individ.En modell som skulle kunna komplettera MBTI är motivationsteorin Self-Determination Theory, SDT, och tillhörande delteori General Causality Orientation, GCO. I denna studie jämförs MBTI med GCO och resultatet indikerar att autonomi orientation i GCO saknar kausala samband med MBTI medan controlled orientation och impersonal orientation har viss överlappning. Slutsatsen blir att de två modellerna mäter olika aspekter av personlighet och att de därför kan komplettera varandra.
Every year about 3.5 million personality profiles are made with the Myers-Briggs Type Indicator ®, MBTI ®. This should make the instrument one of the most widely used psychological tests in the world and it means that a lot of people get a description of their personality type that can be used in different ways. Some studies, for example by Carlyn, suggest that the MBTI is a reliable instrument, but there are also studies, for example by Pittenger, that claim otherwise. James Michael says that MBTI alone give an incomplete assessment of a leader's behavior. Perhaps it is wise to complete the MBTI with other test instruments to get a more complete profile of an individual.A model that could complement MBTI is Self-Determination Theory, SDT, and the related sub theory General Causality Orientation, GCO. This study compares MBTI with GCO and the results indicate that autonomy orientation in GCO has no causality with MBTI whereas controlled orientation and impersonal orientation has some overlapping. The conclusion is that the two models measure different aspects of personality and therefore they can complement each other.

Jag har många gånger känt mig ”fel” under min skolgång. Utåtriktad, att ta för sig etc. har intalats som positiva egenskaper, medan exempelvis tyst och introvert ofta används i negativ benämning. Vad innebär det att vara introvert eller extrovert? Det är biologiskt mätbart och ärftligt. Våra hjärnor fungerar faktiskt olika. Det styrs av hur vi reagerar på ett ämne som dopamin, och hur våra blodflöden styrs i hjärnan. Introverta visar bland annat högre aktivitet i områden som står i förbindelse med känslocentra i limbiska systemet. Detta innebär bland annat att introverta aktiverar känslor som rädsla och skräck lättare i pressade situationer. Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett personlighetstest som mäter bland annat extraversion och introversion. Femfaktorteorin mäter också detta, och är idag den enda erkända personlighetsmodellen inom psykologin. Kulturella långtidsstudier visar på att det finns en ökad trend kring utåtriktat beteende sen 50-talet. Att ta plats har blivit en positiv egenskap som uppmanas och hyllas, vår tids ideal. Det finns flera konkreta exempel på vetenskaplig dokumentation om vad som skiljer introverta och extrovert åt i det centrala nervsystemet, i praktiken. Bland annat förbättras extrovertas verbala förmåga i en kombination av tidspress och koffein, vilket är det motsatta hos introverta. Det är viktigt att inte glömma bort att man fungerar olika och har olika förutsättningar. Introverta behöver avskildhet för att överhuvudtaget kunna vara kreativa och produktiva. Mitt syfte är att undersöka hur lärare upplever och tänker om de inåtvända eleverna i skolan. Jag har använt elektroniska enkäter som metod för att samla in mina svar. Man kan ana en okunskap kring introversion och extroversion som jag grundar i litteratur och hur majoriteten av lärarna beskriver vad de tänker när de hör ”introvert”. Jag ser också en tendens till okunskap när jag ser till deras svar kring hur de vill göra för att anpassa efter varje individ i klassrummet. Ambitionen verkar vara att anpassa för varje individ, men verkar trots allt ganska ofta falla in på att anpassa efter en mer extrovert personlighet.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilka självledarskapsstrategier ledare använder samt kopplingen mellan olika personlighetstyper, inställningen till, och förmågan att leda sig själv.  Metod: Kvalitativ studie med deduktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med individer i ledarpositioner.  Slutsats: Studien visar att respondenterna utövar självledarskap både medvetet och omedvetet. Respondenterna arbetar med självledarskap på olika sätt och samtliga uppfattas ha en positiv inställning till innebörden av begreppet. Vi har funnit att ett antal olika strategier används samt ett fåtal samband mellan utövandet av självledarskap och karaktärsdrag.

Bakgrund: Den traditionella stereotypen av revisorsyrket, som beskrivs som grå och tråkig, kan tänkas påverka studenters syn på revisionsbranschen. Personligheten anses betydande för valet av utbildning och individer med vissa egenskaper tenderar att välja en inriktning inom redovisning/revision. Brist på forskning gällande hur utmärkande dessa personlighetsdrag är och huruvida de matchar revisionsbyråernas efterfrågade egenskaper, har motiverat studien. Syfte: Syftet med studien är att utforska sambandet mellan personlighetstyp och val av inriktning för universitetsstudier inom företagsekonomi, samt huruvida personlighetstypen för studenter inom redovisning/revision matchar den som revisionsbyråerna efterfrågar. Metod: Den kvantitativa studien grundas i ett positivistiskt synsätt och en deduktiv ansats. En förstudie i två delar undersöker egenskaper porträtterade i jobbannonser samt karaktärsdrag värderade av arbetande revisorer. Huvudstudien består av ett personlighetstest baserat på MBTI där personlighetstyper för studenter inom företagsekonomi studeras. Slutsats: Studien visar att det finns ett samband mellan studenter inom redovisning/revision och preferens för funktionen Sinnesförnimmelse (S) inom MBTI. Den mest förekommande personlighetstypen för studenter är ESTJ, vilket indikerar att de besitter egenskaper såsom utåtriktad, praktisk, analytisk och strukturerad. Karaktärsdragen stämmer till stor del överens med vilka egenskaper som anses högst värderade av revisorer. Däremot motsätter de sig den traditionella stereotypen, vilket antyder att den förutfattade bilden av revisorsyrket bör ifrågasättas. Vidare visar studien skillnader mellan efterfrågade egenskaper i jobbannonser och vad revisorer själva anser vara väsentligt inom yrket. En slutsats dras således att det fortfarande förekommer en missvisande bild av revisorsprofessionen, som kan komma att skapa problematik i branschen.

Att besöka olika typer av evenemang har blivit ett alltmer vanligt sätt att förgylla vardagen. Ofta är det ett fåtal personer som ligger bakom planeringen av ett evenemang, men för att lyckas genomföra det på ett framgångsrikt sätt krävs det mer personal, och detta ofta i form av volontärer. Då dessa ställer upp utan finansiell ersättning, är det lätt hänt att det råder en brist på motivation. Avhopp av volontärer är vanligt förekommande och kan ge evenemanget ödesdigra konsekvenser, så det ligger i arrangörens intresse att försöka få dem att stanna och detta genom att hålla dem motiverade. I denna studie har det undersökts vad som skiljer olika personlighetstyper åt när det kommer till motivation. Genom att låta ett antal studenter genomföra ett personlighetstest baserat på modellen The Big Five och sedan genomföra intervjuer med 14 av dem, har det bildats enklarare uppfattning kring hur olika individer motiveras på bästa sätt. Efter att intervjuerna analyserats med hjälp av två personlighetsklassificeringsmodeller samt två motivationsteorier, har vissa skillnader funnits. Studien har fått fram både väntade samband mellan vilken personlighetstyp respondenten klassificerats som och vad denna anser sig motiveras av, men även somliga mer oväntade resultat.
It has become more and more common to visit different kinds of events as a way to glorify the everyday life. Usually, it is only a few people working with planning an event, but to get a successful result more staff is required, and in many cases these are consisting by volunteers. Since these people are helping without any monetary compensation, it can be hard to keep the volunteers motivated, which can be a devastating consequence for the event. Therefore, it is very much in the interest of the arrangers to keep the motivation high throughout the whole event. In this study it has been examined what differs the different personality types when it comes to motivation. By letting a number of students fill out a personality test which was based on The Big Five model and then letting 14 of them go through an interview, a clearer picture has been formed about how different individuals are getting motivated the best way. When the interviews had been analyzed through two different personality models and two motivation theories, some differences have been found. This study has found some relationships between which personality the respondent has been classified as and what they consider themselves to be motivated by. Some findings have been expected while others have been more surprising.