To see the other types of publications on this topic, follow the link: Personlighetstyp.
Dissertations / Theses on the topic 'Personlighetstyp'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 19 dissertations / theses for your research on the topic 'Personlighetstyp.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Nilsson, Arvid. "Taktisk Risktagning och personlighetstyp – korrelation eller oberoende?" Thesis, Försvarshögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-8628.
Full textAbstract:
This thesis examines how risk taking and type of personality is connected. Using the HEXACO personality test to determine which type of person the respondents are. The thesis define risk taking from both civilian literature as well as military literature. The purpose for this thesis being to map the connection between risk taking and type of personality. In the long run the thesis aims to be able to discuss which individuals should serve in specific positions when their risk taking is accounted for. Previous studies lack a clear military alignment towards a tactical level. These studies have studied risk in a military context but then connected with civilian research and not on a tactical, and more hands-on level. HEXACO and risk taking have been studied together in previous studies but in a civilian context. This thesis aims to tie these two areas of research together. The result of the analysis gave no answer that was statistically significant. The factors from HEXACO analyzed was H, X, C and O. The E and A factor were not analyzed due to lack of research on which to build hypothesis. A correlation between the H-factor from HEXACO and risk taking can be observed but it was not statistically significant. The area needs more research which should mainly be aimed at the H-factor in relation to risk taking.
2
Hanna, Jokimaa. "Finns samband mellan personlighetstyp,stress och välmående?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21317.
Full textAbstract:
Det arbetas mer och mer gränslöst, där gränserna mellan privatliv och arbetsliv suddas ut parallellt medsjukskrivningarna för reaktioner på stress ökar. Hur kan personlighetsdrag predicera upplevd stress ochvälmående? Detta kan tillämpas vid arbete med friskfaktorer som bidrar till välmående på arbetsplatsen.Perceived Stress Scale är den mest använda självskattningen inom stress, välmåendeformuläret visarutmärkt reliabilitet och god validitet. Inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellen(neuroticism, extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet) personlighetsdragen. Enligttidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades där syftetmed studien var att predicera hur personligheten påverkar välmåendet samt benägenheten att upplevastress. Deltagarna som svarade på enkäten var 1545 till antalet i åldrarna 18-71 år utspridda i Sverige.Korrelationsanalyser och multipla regressionsanalysen genomfördes. Hypotesen får stöd i studien,personlighetsdrag kan predicera upplevd stress och välmående. En tydlig korrelation fanns mellanvariablerna stress och samtliga personlighetsdimensioner.The working life gets more and more boundaryless, the line between private and working life is blurred out and at the same time the sick leave for stress increases. Can personality traits predict perceived stress and well-being? It could be applied to the workplace and contribute to a more healthy life style. Perceived stress scale is the most used questionnaire for stress, the well-being form shows excellent reliability and good validity. Within personality theories, the big five Inventory model (neuroticism, extraversion, openness, kindness and conscientiousness) represents the traits of personality. According to previous research, neuroticism been predicted as a stress factor. Four hypotheses were tested and the purpose of the study was to predict how different personality traits can affect well-being and the tendency to experience stress. The study involved 1545 participants between 18-71 years old in Sweden. Correlation analyzes and multiple regression analyzes were performed. The question is supported in the study, personality traits can predict perceived stress and well-being. There was a clear correlation between the variables stress and all personality dimensions.
3
Clang, Marylin. "Personlighetstyp och vuxen anknytning som prediktion av copingstrategier." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22123.
Full textAbstract:
Individuella skillnader i val av copingstrategier är en viktig del av stresshantering och i förlängningen sannolikheten att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att predicera copingstrategier utifrån personlighet och vuxen anknytning och att undersöka korrelationer mellan personlighet och vuxen anknytning. 174 vuxna deltagare (män = 40) i åldrarna mellan 19 och 83 år svarade på enkäten som bestod av Big Five Inventory (BFI), Erfarenheter av Nära Relationer (ENR) och Brief COPE. BFI mäter personlighetsdragen enligt femfaktormodellen, ENR mäter anknytningsstil enligt de två dimensionerna undvikande respektive ångestladdad anknytning. Brief COPE mäter coping enligt 14 delskalor som kan delas in i problemfokuserad, känslofokuserad och dysfunktionell (undvikande) coping. Resultat avseende korrelationer visade att det fanns en negativ korrelation mellan undvikande anknytning och vänlighet, extraversion samt samvetsgrannhet. Undvikande anknytning och neuroticism korrelerade positivt. Ångestladdad anknytning var svagt negativt korrelerad med samvetsgrannhet samt positivt korrelerad med neuroticism. Ingen av anknytningsstilarna var signifikant korrelerade med öppenhet. Multipla regressionsanalyser visade att extraversion, öppenhet, samvetsgrannhet och undvikande anknytning predicerade problemfokuserad coping. Känslofokuserad coping predicerades av neuroticism och extraversion. Extraversion och undvikande anknytning predicerade socialt stöd. Självanklagelse predicerades av neuroticism. Neuroticism och ångestladdad anknytning predicerade dysfunktionell coping. Personlighet och anknytning kunde tillsammans predicera problemfokuserad och dysfunktionell coping samt socialt stöd. Anknytning bidrog med unik varians för coping utöver personlighetsdimensionerna. Dock bidrog anknytning med relativt lite förklarad varians även om resultatet var signifikant.Individual differences in choosing coping strategies are an important part of stress management, thereby affecting the risk of health problems related to stress in the long run. The purpose of this study was the prediction of coping strategies from personality and adult attachment and the examination of correlations between coping and adult attachment. 174 adult participants (men = 40) in the ages between 19 and 83 answered a survey comprised of the Big Five Inventory (BFI), Experiences of Close Relationships (ECR) and Brief COPE. BFI measures personality according to the five-factor model. ECR measures attachment according to the two dimensions of avoidant and anxious attachment. Brief COPE measures coping according to 14 subscales which may be divided into problem-focused, emotion-focused, and dysfunctional (avoidance) coping. Results regarding correlations show that there is a negative correlation between avoidant attachment and agreeableness, extraversion, and conscientiousness. There was a positive correlation between avoidant attachment and neuroticism. No significant correlation between attachment and openness was found. Multiple regression analyses show that extraversion, openness, conscientiousness, and avoidant attachment predicted problem-focused coping. Neuroticism and extraversion predicted emotion-focused coping. Social support was predicted by extraversion and avoidant attachment. Neuroticism predicted self-blame. Dysfunctional coping was predicted by neuroticism and anxious attachment. Together, personality and attachment predicted problem-focused and dysfunctional coping, as well as social support. Attachment added unique variance compared to personality alone. However, even though significant, the unique variance contributed by attachment was relatively small.
4
Nord, Madelene. "Metabolism och personlighetstyp hos svartmunnad smörbult (Neogobuis melanostomus)." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-65186.
Full textAbstract:
Det tycks finnas ett starkt samband mellan en organisms kroppsmassa, aktivitetsnivå och metabolism (metabolic rate, MR) där en högre kroppsmassa och aktivitetsnivå korrelerar med ett högre MR. Hur är det då med en organisms personlighet och dess MR; spelar typen av personlighet hos organismen någon roll för dess MR? För att testa hypotesen att en mer aktiv personlighet, så som boldness, skulle uppvisa ett högre värde på MR i jämförelse mot en mer inaktiv personlighet, så som shyness, jämfördes personlighet, standard metabolic rate (SMR), maximal metabolic rate (MMR) och aerobic scope (MMR-SMR) hos den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) insamlade från bräckvattenflodmynningen Guldborgsund i västra Östersjön. Totalt fångades ca 400 smörbultar, varav 19 individer genomgick hela studien. Personlighet bedömdes genom två olika försök, scototaxis och boldness, där individerna sedan delades in i personlighetsgrupperna bold och shy. SMR, MMR och aerobic scope analyserades fram genom respirometri. Ett t-test visade att det förekom en signifikant skillnad i SMR mellan de två personlighetstyperna (bold och shy), vilket man även funnit i tidigare studier (Toscano & Monacos, 2015). Ytterligare t-test visade att det dock inte fanns någon signifikant skillnad mellan vare sig MMR, aerobic scope eller vikten hos fiskarna av de två personligheterna. Sammanfattningsvis drogs slutsatsen att den signifikanta skillnaden i SMR mellan bold och shy individer, troligtvis grundade sig i att individer med högre andel boldness hade en högre energiförbrukning som kompensation för fenotypiska fördelar (som exempelvis i form av högre och lättare spridning) i jämförelse med individer med mindre boldness-karaktär. Fler studier på smörbult skulle dock behöva utföras, där man undersöker om det eventuellt finns samband mellan boldness och en högre spridning, för att kunna säkerställa ett sådant samband som vidare kan hjälpa oss i arbetet att minska spridningen av svartmunnad smörbult som invasiv art.Previous studies have shown that there is a strong correlation between the body mass of an organism, activity level and metabolism (metabolic rate, MR) where a higher body mass and activity level correlate with a higher MR. How is it then with an organism's personality and its MR; does the type of personality of the organism play a part in its MR? To test the prediction that a more active personality, such as boldness, would show a higher value of MR in comparison to a more inactive personality, such as shyness, personality, standard metabolic rate (SMR), maximum metabolic rate (MMR) and aerobic scope (MMR-SMR) were compared for the invasive fish species round goby (Neogobius melanostomus) sampled from Guldborgsund in the Western Baltic. In total, about 400 round goby were captured, of which 19 individuals underwent the entire study. Personality was assessed by two different experiments, scototaxis and boldness, where the individuals then were divided into the personality groups bold and shy. SMR, MMR and aerobic scope were analyzed by respirometry. There was a significant difference in SMR between the two types of personality (bold and shy), which also has been found in previous studies (Toscano & Monacos, 2015). There were no significant differences between either MMR, aerobic scope or weight between bold and shy fish. In conclusion, the significant difference in SMR between bold and shy fishes, was probably based on the fact that individuals with a higher proportion of boldness had a higher energy consumption to compensate for the phenotypic benefits (such as higher and easier dispersibility) compared to individuals with less boldness. However, further studies on round goby would have to be performed to investigate whether there is a connection between boldness and a higher dispersibility.
5
Fransson, Jacob. "KOPPLING MELLAN IDENTIFIERING AV NÄTFISKE-ATTACKER OCH PERSONLIGHETSTYP: METODFÖRSÖK." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6363.
Full textAbstract:
En vanlig risk för organisationer är att användare inte har tillräcklig kunskap omdatasäkerhet vilket kan medföra att känslig information når obehöriga via internet.Administratörer i organisationer har fått ökade problem på grund av att användarna ärden svagaste länken i systemet. En vanlig orsak till detta är att användare i allt störreutsträckning utsätts för nätfiske-attacker. Arbetets syfte är att är att undersöka möjligheten att utforma ett test som undersökerkopplingar mellan personlighetstyper enligt Myers-Briggs Type Indicators ochanvändares förmåga att identifiera nätfiske-attacker. Testet som tagits fram består avtre delar. Första delen är ett MBTI-test, andra delen syftar till att se användarnaskunskap om nätfiske-attacker och tredje delen visar användarnas attityd till nätfiskeoche-postsäkerhet. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan personlighetstyper vilket är enindikation på att metoden och testet kan användas för att se en koppling mellanpersonlighetstyper och förmåga att identifiera nätfiske-attacker. Skillnaderna kundeses i användarnas kunskap och attityd till nätfiske.
6
Jonasson, Torbjörn. "General Causality Orientation och Myers-Briggs Type Indicator: En studie av sambandet mellan två modeller för att mäta motivationsorientering och personlighetstyp." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23006.
Full textAbstract:
Varje år genomförs ungefär 3,5 miljoner personlighetsprofileringar med Myers-Briggs Type Indicator®, MBTI ®. Det gör instrumentet till ett av de mest använda psykologiska testen i världen och det innebär att lika många människor får en etikett på sin personlighetstyp som kan användas på olika sätt. Det finns studier, till exempel av Carlyn, som talar för att MBTI är ett pålitligt instrument, men det finns också studier, till exempel av Pittenger, som hävdar motsatsen. James Michael menar att enbart MBTI ger en alltför inkomplett bild av en ledares beteende. Kanske är det klokt att komplettera MBTI med andra testinstrument för att få en komplettare bild av en individ.En modell som skulle kunna komplettera MBTI är motivationsteorin Self-Determination Theory, SDT, och tillhörande delteori General Causality Orientation, GCO. I denna studie jämförs MBTI med GCO och resultatet indikerar att autonomi orientation i GCO saknar kausala samband med MBTI medan controlled orientation och impersonal orientation har viss överlappning. Slutsatsen blir att de två modellerna mäter olika aspekter av personlighet och att de därför kan komplettera varandra.Every year about 3.5 million personality profiles are made with the Myers-Briggs Type Indicator ®, MBTI ®. This should make the instrument one of the most widely used psychological tests in the world and it means that a lot of people get a description of their personality type that can be used in different ways. Some studies, for example by Carlyn, suggest that the MBTI is a reliable instrument, but there are also studies, for example by Pittenger, that claim otherwise. James Michael says that MBTI alone give an incomplete assessment of a leader's behavior. Perhaps it is wise to complete the MBTI with other test instruments to get a more complete profile of an individual.A model that could complement MBTI is Self-Determination Theory, SDT, and the related sub theory General Causality Orientation, GCO. This study compares MBTI with GCO and the results indicate that autonomy orientation in GCO has no causality with MBTI whereas controlled orientation and impersonal orientation has some overlapping. The conclusion is that the two models measure different aspects of personality and therefore they can complement each other.
7
Hansson, Sofia. "Jag var "fel" i skolan : tysta elever ur lärares perspektiv." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1961.
Full textAbstract:
Jag har många gånger känt mig ”fel” under min skolgång. Utåtriktad, att ta för sig etc. har intalats som positiva egenskaper, medan exempelvis tyst och introvert ofta används i negativ benämning. Vad innebär det att vara introvert eller extrovert? Det är biologiskt mätbart och ärftligt. Våra hjärnor fungerar faktiskt olika. Det styrs av hur vi reagerar på ett ämne som dopamin, och hur våra blodflöden styrs i hjärnan. Introverta visar bland annat högre aktivitet i områden som står i förbindelse med känslocentra i limbiska systemet. Detta innebär bland annat att introverta aktiverar känslor som rädsla och skräck lättare i pressade situationer. Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett personlighetstest som mäter bland annat extraversion och introversion. Femfaktorteorin mäter också detta, och är idag den enda erkända personlighetsmodellen inom psykologin. Kulturella långtidsstudier visar på att det finns en ökad trend kring utåtriktat beteende sen 50-talet. Att ta plats har blivit en positiv egenskap som uppmanas och hyllas, vår tids ideal. Det finns flera konkreta exempel på vetenskaplig dokumentation om vad som skiljer introverta och extrovert åt i det centrala nervsystemet, i praktiken. Bland annat förbättras extrovertas verbala förmåga i en kombination av tidspress och koffein, vilket är det motsatta hos introverta. Det är viktigt att inte glömma bort att man fungerar olika och har olika förutsättningar. Introverta behöver avskildhet för att överhuvudtaget kunna vara kreativa och produktiva. Mitt syfte är att undersöka hur lärare upplever och tänker om de inåtvända eleverna i skolan. Jag har använt elektroniska enkäter som metod för att samla in mina svar. Man kan ana en okunskap kring introversion och extroversion som jag grundar i litteratur och hur majoriteten av lärarna beskriver vad de tänker när de hör ”introvert”. Jag ser också en tendens till okunskap när jag ser till deras svar kring hur de vill göra för att anpassa efter varje individ i klassrummet. Ambitionen verkar vara att anpassa för varje individ, men verkar trots allt ganska ofta falla in på att anpassa efter en mer extrovert personlighet.
8
Böttiger, Tora, Amanda Lindh, and Tove Pallin. "I huvudet på en ledare : Om självledarskap och personlighet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74728.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilka självledarskapsstrategier ledare använder samt kopplingen mellan olika personlighetstyper, inställningen till, och förmågan att leda sig själv. Metod: Kvalitativ studie med deduktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med individer i ledarpositioner. Slutsats: Studien visar att respondenterna utövar självledarskap både medvetet och omedvetet. Respondenterna arbetar med självledarskap på olika sätt och samtliga uppfattas ha en positiv inställning till innebörden av begreppet. Vi har funnit att ett antal olika strategier används samt ett fåtal samband mellan utövandet av självledarskap och karaktärsdrag.
9
Lydén, Elina, and Tove Svensson. "Revisorn – Grå, tråkig och osocial? : En studie om personlighetstyper för studenter inom redovisning/revision och utmärkande egenskaper för yrkesrollen som revisor." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-168077.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den traditionella stereotypen av revisorsyrket, som beskrivs som grå och tråkig, kan tänkas påverka studenters syn på revisionsbranschen. Personligheten anses betydande för valet av utbildning och individer med vissa egenskaper tenderar att välja en inriktning inom redovisning/revision. Brist på forskning gällande hur utmärkande dessa personlighetsdrag är och huruvida de matchar revisionsbyråernas efterfrågade egenskaper, har motiverat studien. Syfte: Syftet med studien är att utforska sambandet mellan personlighetstyp och val av inriktning för universitetsstudier inom företagsekonomi, samt huruvida personlighetstypen för studenter inom redovisning/revision matchar den som revisionsbyråerna efterfrågar. Metod: Den kvantitativa studien grundas i ett positivistiskt synsätt och en deduktiv ansats. En förstudie i två delar undersöker egenskaper porträtterade i jobbannonser samt karaktärsdrag värderade av arbetande revisorer. Huvudstudien består av ett personlighetstest baserat på MBTI där personlighetstyper för studenter inom företagsekonomi studeras. Slutsats: Studien visar att det finns ett samband mellan studenter inom redovisning/revision och preferens för funktionen Sinnesförnimmelse (S) inom MBTI. Den mest förekommande personlighetstypen för studenter är ESTJ, vilket indikerar att de besitter egenskaper såsom utåtriktad, praktisk, analytisk och strukturerad. Karaktärsdragen stämmer till stor del överens med vilka egenskaper som anses högst värderade av revisorer. Däremot motsätter de sig den traditionella stereotypen, vilket antyder att den förutfattade bilden av revisorsyrket bör ifrågasättas. Vidare visar studien skillnader mellan efterfrågade egenskaper i jobbannonser och vad revisorer själva anser vara väsentligt inom yrket. En slutsats dras således att det fortfarande förekommer en missvisande bild av revisorsprofessionen, som kan komma att skapa problematik i branschen.
10
Olsson, Angelica, and Linda Zaar. "Att motivera på ett personligt plan : Om hur olika personlighetstyper motiverassom evenemangsvolontärer." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14323.
Full textAbstract:
Att besöka olika typer av evenemang har blivit ett alltmer vanligt sätt att förgylla vardagen. Ofta är det ett fåtal personer som ligger bakom planeringen av ett evenemang, men för att lyckas genomföra det på ett framgångsrikt sätt krävs det mer personal, och detta ofta i form av volontärer. Då dessa ställer upp utan finansiell ersättning, är det lätt hänt att det råder en brist på motivation. Avhopp av volontärer är vanligt förekommande och kan ge evenemanget ödesdigra konsekvenser, så det ligger i arrangörens intresse att försöka få dem att stanna och detta genom att hålla dem motiverade. I denna studie har det undersökts vad som skiljer olika personlighetstyper åt när det kommer till motivation. Genom att låta ett antal studenter genomföra ett personlighetstest baserat på modellen The Big Five och sedan genomföra intervjuer med 14 av dem, har det bildats enklarare uppfattning kring hur olika individer motiveras på bästa sätt. Efter att intervjuerna analyserats med hjälp av två personlighetsklassificeringsmodeller samt två motivationsteorier, har vissa skillnader funnits. Studien har fått fram både väntade samband mellan vilken personlighetstyp respondenten klassificerats som och vad denna anser sig motiveras av, men även somliga mer oväntade resultat.It has become more and more common to visit different kinds of events as a way to glorify the everyday life. Usually, it is only a few people working with planning an event, but to get a successful result more staff is required, and in many cases these are consisting by volunteers. Since these people are helping without any monetary compensation, it can be hard to keep the volunteers motivated, which can be a devastating consequence for the event. Therefore, it is very much in the interest of the arrangers to keep the motivation high throughout the whole event. In this study it has been examined what differs the different personality types when it comes to motivation. By letting a number of students fill out a personality test which was based on The Big Five model and then letting 14 of them go through an interview, a clearer picture has been formed about how different individuals are getting motivated the best way. When the interviews had been analyzed through two different personality models and two motivation theories, some differences have been found. This study has found some relationships between which personality the respondent has been classified as and what they consider themselves to be motivated by. Some findings have been expected while others have been more surprising.
11
Eriksson, Emmy, and Veronika Sawicki. "Olika personlighetstyper inom revisionsbranschen : Vad karaktäriserar revisorer i början på 2020- talet?" Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-79075.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att beskriva vad som karaktäriserar revisorer i början på 2020- talet. Tidigare forskning har undersökt revisorers arbetssätt, stereotyper och hur individers personligheter skiljer sig åt utifrån olika motivationsfaktorer samt femfaktormodellen. Revisionsyrket genomgår ständigt förändringar vad gäller metodik och regelverk. Förutom detta innefattar revisorns roll ett stort ansvar i att göra uttalanden om att en organisations finansiella ställningar ger en rättvisande bild till allmänheten. Därför kan det tänkas att revisorer har vissa utmärkande personlighetsdrag. Tidigare forskning har visat att personlighetsdrag har en betydande inverkan på hur väl en individ passar i en viss yrkesroll. En individs personlighet är enligt femfaktormodellen sammansatt av fem olika personlighetsdrag där dessa tillsammans bildar en personlighet och skapar skillnader mellan individer. Samtidigt visar forskning att personliga attribut och beteenden kan skilja sig åt beroende på vilka faktorer en individ motiveras av, vilket även är en faktor som anses ha en betydande roll i anställdas prestation i arbetet. Studien baseras på en kvalitativ metod där datainsamling har skett genom tio intervjuer, fördelat på tre juniora revisionsassistenter, två seniora revisionsassistenter och fem auktoriserade revisorer. Studien avgränsas till de fyra största revisionsfirmorna, Deloitte, EY, KPMG och PwC, också kända som “The Big Four”. Studiens resultat visar att revisorer innehar samarbetsvilja och hög grad av social kompetens vilket är användbart eftersom yrket omfattas av mycket kundkontakt och teamarbete. Yrkets utvecklingspotential visar också att revisorer innehar en hög grad av målmedvetenhet. Förmågan att hantera stress anses också väsentlig för att kunna behärska arbetets tighta deadlines och den periodvis höga arbetsbelastningen. Studien visar även att individerna motiveras av liknande faktorer. Sammanfattningsvis dras en slutsats att vissa personlighetsdrag hos revisorer är mer framträdande än andra, där störst likheter har noterats avseende målmedvetenhet och extraversion. Dessutom är lön och arbetskollegor de två främsta motivationsfaktorerna.
12
Helander, Elin. "Personlighetstyper och upplevelse av ett nytt arbetsstöd : undersökning gjord på Trafikverkets Intranät och anställda." Thesis, Högskolan Dalarna, Psykologi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6298.
Full textAbstract:
In order to get a better understanding of the interaction between employees and their technical work tools one needs to know what factors influence the interaction. The purpose of this study was to examine if there is a correlation between the personality traits Extraversion (E) and Neuroticism (N), tested with Eysenck Personality Inventory (EPI), and experience of the new Intranet among employees at The Swedish National Transport Administration (SNTA), and also to gather information of employees’ opinions about the new Intranet. A survey, containing questions about the Intranet and a personality test (EPI), was posted on SNTA’s Intranet for eight workdays (N = 88, females = 53, males = 35). A Multiple Regression showed no significant correlations between personality traits (E/N) and experience of the new Intranet. Considering the study’s low Power (.34) one cannot draw any conclusions of the statistical tests. A majority of the participants did not think that the new Intranet is better than the old one, and thought it was difficult to find necessary information on the Intranet at first. However, they did not think this had a negative effect on the time it took to accomplish their work tasks. For upcoming studies more participants are required (preferable more than 200) and the survey should not only be available via computers in order to reach people who is not frequent users of computers.
13
Krogestad, Sara, and Emma Larsson. "Vi kallar personlighetstypen för kreativa dagdrömmare : En kvalitativ studie av professionellas erfarenheter och åsikter kring ungas dataspelsproblematik." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29872.
Full textAbstract:
Dataspelsproblematik är ett eskalerande problem som har visat sig påverka många unga människors utveckling och välbefinnande. Syftet med denna studie var därför att undersöka ungas dataspelsproblematik, vilka konsekvenser ett överdrivet dataspelande medför samt vilken behandling som ges till unga med dataspelsproblematik. Empirin erhölls genom kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med denna typ av problematik vid verksamheterna Game Over och Theory in Action. Resultatet visade att dataspelsproblematik idag inte har en bestämd definition och att det är ett problem som inte är tillräckligt uppmärksammat. Synen på orsaker till dataspelsproblematik hos unga är komplext då det kan tänkas bero på många olika faktorer. Konsekvenserna av ett problematiskt dataspelande är många och allvarliga och kan påverka den unges hela livssituation. Behandling av unga med dataspelsproblematik har visats sig ske på varierande sätt med olika utgångspunkter beroende på vad man anser är orsaken till problematiken.Computer game related problems are an escalating problem that has been shown to affect many young people's development and well-being. The purpose of this study was to investigate young people's computer game problems, the consequences of excessive computer game playing and the treatment that is given to young people with computer game related problems. The empirical data were obtained through interviews with professionals who work with this type of problem in the institutions Game Over and Theory in Action. The results showed that computer game related problems do not today have a specific definition, as well as it is a problem that is not sufficiently recognized. The view of the causes of young people’s computer game related problems is complex as it may be caused by many different factors. The consequences of a problematic computer game playing are many and serious, which can affect a young person's entire life situation. Treatment of young people with computer game related problems have been shown to occur in various ways with different starting points depending on what you believe is the cause of the problem.
14
Gullersbo, Rebecca, and Felicia Steiner. "Den ideella ledaren : En studie som undersöker personlighetstyper kopplat till utbrändhet tillsammans med motivationsfaktorer inom svenska idrottsföreningar." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33181.
Full textAbstract:
Abstract Title: The nonprofit leader Level: Final assignment for Bachelor Degrees in Business Administration Author: Felicia Jingmyr Steiner and Rebecca Gullersbo Supervisor: Jonas Kågström Date: May 2020 Aim: The purpose is to highlight the connection between Big Five´s different personality traits, the dimension according the Maslach Burnout Inventory and the underlying motivational factors within Swedish sport associations and their non-profit leaders. Method: The study uses a quantitive method with a deductive approach. The method involved a survey in which 380 leaders in Swedish sports associations were assigned the questionnaire. The empirical data was then processed in the analysis and statistics program Jamovi through a descriptive-, correlation- and factor analysis. Result and analysis: The result of the study showed that leaders with high levels of neuroticism have the biggest risk of burnout. A big part of the study group had high values of conscientiousness and extraversion built in to perform their leadership and involvement tasks well with high efficiency. The result showed that the leaders have a number of underlying motivational factors and not only one. The biggest motivating factor in the leaders who participated in this study was to help other people and the least motivated factor was the monetary reward. Contribution of the thesis: The study makes the most knowledge and an increased understanding of the interaction between different personality traits with other factors such as burnout and underlying motivational factors. The survey´s selection of leaders within Swedish sport associations provides a practical contribution in the form of knowledge about the leaders themselves and how they should work with them to keep the involvement going. Suggestions for further research: Upon completion of the study, further research of the sports associations´ leaders and their assignments can a connection between personality traits with other factors such as burnout and underlying motivational factors be found. An interesting angle of this type of research would be relevant is to see how the leader´s actual mission affects its sense of purpose. Further research in sport leaders and their non-profit involvement could do more in-depth by looking at their team/athletes´ demographic variables and strengths to see if the motivational factors are being eradicated because of these. Keywords: “The Big Five”, “Maslach Burnout Inventory”, burnout, personality trait, volunteer, voluntary work, “Volunteer Function Inventory”, coach, sport
15
Clifford, William. "Spelartypers påverkan på beslutsfattande av valbara belöningar : Baserat på BrainHex-modellen." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17220.
Full textAbstract:
Denna undersökning ställer spelarketypsmodellen BrainHex under samma kritik som dess grundmodell MBTI (Myers-Briggs type indicator 1962). Kritiken är främst att människan är för komplex för att kategoriseras i dikotomiska grupper samt att kategorin de tilldelas anses vara absolut och inte en preferens. Baserat på ovan togs det fram en frågeställning som lyder: ”Vad för påverkan gör en tilldelad BrainHex-typ med en spelares beslutsfattande av valbara belöningar?”. Belöningar valdes som representativt medium för att spegla arketypspreferenser. Totalt 15 spelvana deltagare samlades. Deltagarna ställs inför tre val under spelomgången. Varje val är antingen av arketypen Conqueror eller Seeker. 10 av 15 deltagare fick dessa två arketyper tilldelade för att se om de spelar utefter en självuppfyllande profetia eller bryter sig loss. Resterande användes som kontrollgrupp och fick sina faktiska arketyper. Efter testet genomförts visar sig uppdragsvalen vara något viktade. Däremot så resulterar allt i en indikation till tendens att deltagare följer sina tilldelade arketyper
16
Merelid, Sandra, and Annelie Öhman. "Begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q med hjälp av personlighetsinstrumentet CTI." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1767.
Full textAbstract:
Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ”Big Five”-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test. Resultatet indikerade att Pers Q mäter delar av CTI vilket delvis kan förklaras av testens teoretiska perspektiv. Vidare visar studien att de skillnader och samband som undersöktes inte fullständigt överensstämmer med de förväntade. För att säkerställa Pers Q dimensionernas egenskaper behöver fler studier utföras enär begreppsvaliditet bör uppfyllas i en serie av prövningar.
17
Bergklint, Kajsa, and Amanda Treutiger. "Sambandet mellan personlighetstyper och graden av utbrändhet bland fastighetsmäklare som lämnat yrket : En studie genomförd med personlighetsverktyget "The Big Five" och utbrändhetsverktyget "Maslach Burnout Inventory - General Survey"." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30241.
Full text
18
Ahlström, Rundbom Lina, and Madeleine Olson. "Personlighetsanpassat ledarskap." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10429.
Full textAbstract:
Vi har i vår forskningsöversikt inte hittat någon beskrivning på hur ledarskap kan anpassas tillmedarbetares olika personlighetstyper. Vårt syfte med studien var således att ta reda på hurolika typer av ledarskap kan anpassas till anställdas olika personlighetstyper för att uppnåstörsta möjlighet till utveckling av deras motivation. Vilket är en bidragande faktor till ettföretags utveckling och bör därför ligga i ledarens intresse. Med hjälp av två olikapersonlighetsklassificeringsmodeller, teorier om ledarskap och motivation samt empiri hämtatfrån ledare i arbetslivet har vi studerat vad för typ av ledarskap som fungerar för modellernasolika personlighetstyper. Med hjälp av kvalitativ forskningsstrategi har vi använt oss avtvärsnittsdesign samt en öppen och sex semistrukturerade intervjuer för att uppnå studienssyfte.Genom vår studie kan vi på ett tydligt sätt visa på att de personligheter vi utgått ifrån kräverolika typ av ledarskap, motiveras av olika faktorer och att situationen kan ha stor inverkan pånär ett visst ledarskap passar. Resultatet av vår studie har utformats till två tabeller utifrån depersonlighetsklassificeringsmodeller vi använt oss av. Tabellerna presenterar vilkenledarskapsteori som passar till vilken personlighetstyp. Studien resulterade även i ettkonstaterande att ledare bör använda sig av relationsinriktat ledarskap i grunden ochkomplettera det med uppgiftsinriktat ledarskap, för att finna de anställdas motivation och ledadem på ett framgångsrikt sätt.In the research of this study we found a gap regarding information on how to adapt leadershipto employees of various personalities. Our purpose was now to fill that research gap. In ourstudy on personality-adapted leadership, we found that all kinds of personalities have variouspreferences to be led. Using two different personality classification models, theories ofleadership and motivation as well as empirical evidence drawn from Business leaders, wehave studied which kind of leadership that works best for models of different personalitytypes. With the help of a cross-section design, qualitative methods together with semistructuredinterviews we were able to combine the theories we used with the empiricalevidence. Accordingly, our purpose is to acknowledge how leadership can be adapted todifferent personalities to achieve the greatest opportunity for the development of theirmotivation. This is a contributing factor to the development of a company and shouldtherefore be in the leader’s interest.As a conclusion our study shows how different personalities demand certain kinds ofleadership, that they get motivated by a wide range of factors and that various situations canhave a big effect where a certain leadership is most suitable. The result of our study has led totwo tables based on the personality classification models, which show which leadershiptheory fits the different kinds of personality types. The study also shows that leaders shouldadapt a relationship-oriented leadership and complement it with a task-oriented one in order tofind their employees motivation and be able to lead them in a successful way.
19
Andersson, Michelle, and Therese Ohlsson. "PERSONALITY TRAITS AND WOMEN’S ALCOHOL CONSUMPTION." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-82295.
Full textAbstract:
Women are a particularly vulnerable group when it comes to victimization while intoxicated. Personality traits and characteristics have been shown to have an impact on alcohol consumption. Previous research regarding the Big Five Personality Traits indicates higher drinking levels if a person scores high within “Extraversion” and “Neuroticism”, or scores low within the traits of “Agreeableness” and “Conscientiousness”. Concerning women, “Openness” seems to be the only personality related to alcohol consumption, but previous research is scarce. The main focus of previous research has been on the Big Five Personality Traits, people in general and alcohol consumption. Our focus was Swedish women, age range 18-50 years. We proposed that personality traits could affect alcohol consumption and because of the lack of research we specifically wanted to examine women. The results showed that personality traits have an impact on women’s alcohol consumption. In conclusion, women tend to drink more alcohol if they score high on “Extraversion” and “Neuroticism”, and, if they scored low on “Agreeableness” and “Conscientiousness”. This could mean that personality traits serves as risk factors for alcohol consumption. “Openness” and alcohol consumption showed no association. Future research should investigate how other factors combined with personality traits might affect alcohol consumption.Kvinnor är en extra utsatt grupp när det kommer till viktimisering i samband med alkoholkonsumtion. Fortsättningsvis, vissa personlighetsdrag och karaktärsdrag har visats påverka alkoholkonsumtion. Tidigare forskning gällande Big-Five-teorin och dess personlighetsdrag indikerar vanligtvis högre nivåer av alkoholkonsumtion om en person skattar högre inom dragen “Utåtriktning” och “Känslomässig instabilitet”, eller skattar lägre inom dragen “Vänlighet” och “Målmedvetenhet”. Gällande kvinnor, draget “Öppenhet” verkar vara det enda som är kopplat till alkoholkonsumtion, men tidigare forskning är begränsad. Huvudfokuset inom tidigare forskning har varit på Big-Five-teorin, människor överlag och alkoholkonsumtion, vi ville därmed specifikt undersöka kvinnliga vanor. Vårt fokus har legat på svenska kvinnor i åldrarna 18- 50 år. Vi menade att personlighetsdrag kunde ha en påverkan på alkoholkonsumtion och ville undersöka specifikt kvinnor vad gäller detta då befintlig forskning ansågs bristfällig. Resultatet visade att olika personlighetsdrag påverkar alkoholkonsumtionen hos kvinnor. Sammanfattningsvis, kvinnor tenderar att dricka mer alkohol om de skattar högt inom “Utåtriktning” och “Känslomässig instabilitet”, och om de skattar lågt inom “Vänlighet” och “Målmedvetenhet”, vilket skulle kunna innebära att olika personlighetsdrag fungerar som riskfaktorer för alkoholkonsumtion. Dock visade “Öppenhet” inte på något samband med alkoholkonsumtion. Framtida forskning bör undersöka hur eventuellt andra faktorer kombinerat med personlighetsdrag kan ha en effekt på alkoholkonsumtion.