Dissertations / Theses on the topic 'Pingstkyrkan'

I denna rapport har jag skrivit om mitt projekt Kyrkkafe, ett inredningsförslag till Pingstkyrkan i Kungälv. Detta förslag är baserat på det program, behov och önskemål, som upprättats efter samtal med Pingstkyrkan samt efter egna observationer. Detta är resultatet av frågeställningar: Hur kan jag designa ett långsiktigt inredningsförslag till ett kök och kafé i Pingstkyrkan i Kungälv som främjar delaktighet och tillhörighet, underlättar relationsbyggande och ger tillfälle för gemenskap? Genom research, samtal, skissprocesser, planritningar, möbleringsplaner, vägguppställningar, moodboard och gestaltningsarbete har jag designat ett inredningsförslag till ett funktionellt kök som uppfyller regler, krav och användarnas önskemål samt en kafélokal som uppfyller kravet av flexibilitet genom olika möbleringsplaner.
In this paper I have written about my project Church café, an interior design proposal for a Pentecostal Church in Kungälv. This proposal is based on the program, the needs and desires, drawn up after interviews with the Pentecostal Church and my own observations. This is the result of the question: How can I design a long-term interior proposal for a kitchen and café in the Pentecostal Church in Kungälv which promotes participation and affiliation, that facilitates relationship building and provides an opportunity for communion? Through research, interviews, design processes, floor plans, furnishing plans, wall setups, moodboard and figuration work, I have designed an interior proposal for a functional kitchen that meets the rules, requirements and wishes of the users as well as a café that meets the requirement of flexibility through various furnishing plans.

Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framväxt. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förändrats över tiden, hur sekulariseringen har påverkat denna karismatiska rörelse. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av både ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. Frågorna om uppkomst och framväxt är sålunda besvarade genom litteraturstudium, och frågor om människors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan är besvarade genom djupintervjuer av äldre och yngre medlemmar.

Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rötter i USA med en stark betoning på andedop och tungotal, och att den i sig själv har förändrats genom en vilja till ekumenik, att den inte längre behöver ha en särskiljande profil. Den empiriska undersökningen visade att den främsta skillnaden mellan äldre och yngre vara uppfattningen om andedopet. Mycket handlar i slutändan om människans och religionens anpassning till ett samhälle i förändring.

Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan en församling från Svenska kyrkan och en från Pingstkyrkan med hänsyn till hur de anpassar sin religiösa praktik utifrån dagens sekulariserande samhälle. Detta med utgångspunkt i gudstjänst, dop, konfirmation, vigsel och begravning. Vidare läggs det en extra betoning på gudstjänsten i form av deltagande observation, detta för att gudstjänsten har en central roll i kyrkan. Teorierna som används i studien är socialisering och sekularisering som kopplas till resultatet. Metoden som studien bygger på är kvalitativa intervjuer och deltagande observationer. I resultatet presenteras det i vilken grad de olika kyrkorna anpassar sin religiösa praktik utifrån syftets utgångspunkter, samt hur de skiljer sig från varandra. Resultatet visar på att den största skillnaden mellan de respektive kyrkorna är på dopet och konfirmationen. Resultatet visar också hur interaktionen är mellan församlingsledare och församling i de respektive kyrkorna.

I Antingen är du för eller emot – är du emot så är du dum utförs en kvalitativ studie, baserad påintervjuer, av präster och pastorer inom Svenska kyrkan respektive Pingstkyrkan. Syftet är attundersöka prästerna och pastorernas ställningstagande i frågan gällande homosexualitet ochsamkönad vigsel. I resultatdelen presenteras prästerna och pastorernas intervjuer genommeningskoncentrering, där intervjuerna sammanfattas under respektive meningskategori. Ianalysen framgår att två präster ställer sig positivt, medan en av prästerna och alla pastorer ställersig negativt och frågande till homosexualitet och samkönad vigsel.

I denna undersökning har det utifrån tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhåller sig till frågeställningar utifrån dopet och periferin kring detta. Det har visats att åsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet är att det, i dagsläget, är högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det är oliktänkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrån enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingått en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006).

Utifrån Bibeln kan jag inte finna något fokus, där det framgår att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en självklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop.

Dock är det inte troligt att något enda trossamfund eller medlem i sådant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet.

Utifrån vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frågeställningar som skulle vara intressanta att gå vidare med. Dessa är:

• konstaterandet att det är Svenska kyrkan som förrättar de flesta vuxendopen. Kan detta få någon konsekvens för ekumeniken? I så fall, vilken?

• hur människan ser på dopet; endast som lydnadshandling eller även som trygghetsfaktor?

The purpose of this study was to investigate what view of humans that emerges when priests/reverends talk about man in relation to baptism. The study consists of qualitative interviews with four priests/reverends. There were two representatives from the church of Sweden, and two from the Pentecostal church. The aim and questions in the study focus on what view of humans that emerges. Will there be similarities and differences in the view of humans, and is it possible to refer the result to the respective church. The theory that is being used focusses on so called components of how humans are viewed and these components can be seen as building blocks in how a view of humans is formed. The background comes from the varying view of the baptism tradition that exists in Christianity. The church of Sweden mainly baptizes children, whereas the Pentecostal church practices believer´s baptism. The result demonstrates that the reflected view of humans in different ways can prove what each church of the interviewee represents.

Hur gick det till när romerna gick med i pingstkyrkan och varför ville pingstkyrkan ha dem med? Pingstkyrkan visste först inte att romerna var kristna och då de upptäckte att så var fallet och att romerna i flera andra europeiska länder var med i de ländernas pingstförsamlingar tyckte de att det var naturligt att de skulle få vara med i Sverige också. Pingstvännerna var ju också en relativt ny rörelse i Sverige och de var öppna för nytänkande. Grunden inom pingstkyrkan är densamma men romerna har burit med sig mycket av sin kultur in i pingstkyrkan. Vissa saker ser de svenska pingstvännerna mellan fingrarna för därför att romerna ändå är en grupp med stark kultur som de inom pingstförsamlingarna inte vill ta ifrån dem och för att det inte direkt strider mot pingstkyrkans praxis. Det viktigaste för romerna som de tagit med sig in i pingstkyrkan är renlighetsreglerna som de håller mycket strikt på. Saker som de svenska pingstvännerna vänder sig emot är spådomskonsten och blodshämnden. Detta kräver pingstkyrkan att man gör avkall på.

Denna studie handlar om individer som väljer att gå med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset låg i varför en individ väljer att bli medlem i en religiös rörelse, när vi lever i ett alltmer individualiserat samhälle, där religionen får mindre plats i människors vardagsliv. Studien baseras på intervjuer med fyra pingstvänner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de känner någon utanförskap i samhället. Frågeställningarna berörde: Vad är det som gör att en individ väljer att ingå i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundära frågan som ställdes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "äldre" samhället (gemeinschaft) och det "nya" samhället (gesellschaft). Forskningen visade att orsaken till att en del väljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara är religionen, utan i hög grad gemenskapen. Gemenskapen är väldig stark och innebär både trygghet och ett starkt socialt nätverk samt stöttning och vägledning. Individerna hade en kristen bakgrund från start, vilket påverkat deras val att bli medlem i just en kristen rörelse. Ritualerna samt traditionen har utvecklats efter dagens samhälle, där exempelvis det intuitva tänket bidrar. Samhällets förändring har bidragit till att kyrkan förändrat sig vilket främst visar sig i rörelsens alltmer individualiserade drag, där individen respekterar varandras olikheter. Utanförskapet finns idag inte på samma sätt, det är exempelvis inget problem att gå på bio idag eller ta ett glas vin som det kunde vara förr. En del ritualer och traditioner har utvecklats alltmer och ses med mer "moderna" ögon och är inte lika traditionsbundna.

In 2015, a large number of refugees sought asylum in Sweden. The following year, the churches saw an influx of refugees who wanted to convert from Islam to Christianity. Some congregations baptized many, others baptized few. Some converts were denied baptism. To contribute to a clearer picture of the church’s acting, this essay seeks to examine the possibilities and obstacles which met refugees that wanted to be baptized in a Swedish church tradition between 2016 and 2020. To do so, converts, priests from The Church of Sweden and a pastor from Pingstkyrkan are interviewed. People in an organization like the church have different social positions that creates superiority and subordination between individuals. Therefore, this study is based on both a power ethical and ecclesiological perspectives. The power perspective is analyzed on the basis of the theoretical approach formulated by the authors of the anthology Church in an Age of Global Migration, about whether the church appears as a cross-border and relational body where current order of power is constantly challenged, or not. When it comes to the factors that influence church leaders and converts decisions about baptism, the analysis is based on Sune Fahlgren's Theory of Preachership as an ecclesiological practice that becomes the church DNA, and on Jeff Astelys Theory of Ordinary theology, where people's personal experiences shape perceptions of salvation and a good life. The converts in the study seek fellowship and a God that is distinctly forgiving. They also see baptism as the entrance to a new life. This proves the thesis that people interpret salvation based on what they need. Other factors that affect their relation to baptism are a residence permit, home address, citizen number, age, acceptance of conversion from guardians of minor converts, language and the duration of the baptismal process. Converts genuine will to be baptized is also important. These factors can be obstacles or opportunities, depending on if the converts situation is in line with the church ́s wishes. These wishes seem to be based on certain norms. In the context of the Church of Sweden, there are a number of rules and dogmas. However, it is unclear which should be followed, and where in the organization the power lies. Therefore, the interpretation of the baptismal factors rests on the individual priest. The Pentecostal church lacks written dogmas, but in line with Fahlgren's Preachership theory there are informal norms that are interpreted individually by the pastor. This shows that the converts have the power to propose baptism but lack the power to ensure that they are actually baptized. Based on this, the Church shown in this study is not the mobile, cross-border and power-challenging body as described in the anthology Church in an Age of Global Migration.

In this study, we looked at how balanced the various christian denominations in Sweden were raised in the news, on the basis of the requirement for balanced reporting. To measure the balance, we utilized Harcup and O'Neill’s news values and studied to what degree these values occurs in association with news articles that address the various denominations. The following denominations were selected for this study; Word of Life, the Pentecostal Church, Jehovah's witnesses, the Catholic Church, the Salvation Army and the Swedish Church. These denominations were then studied on the basis of news values in four of Sweden’s largest news organisations, in terms of audience numbers. We selected Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sveriges Radio and SVT. What we found was that the Pentecostal Church, the Catholic church and the Swedish church was lifted in a similar and balanced way, while Jehovah's Witnesses, the Salvation Army and Word of Life only were lifted out of a few of the news values. We also found differences between the news organisations and their usage of the news values.We found, for example, a significant deviation in Aftonbladets usage of the news values “good news” and “bad news”.

The purpose of this study is to depict the entrance process into the Pentecostal church and compare it with three different models of the entrance process into religious organizations too se if there are any similarities. The purpose is also to see if there are any similarities between the informants in their entrance process, and which strengths and weaknesses the three models have, when utilized on the entrance process into the Pentecostal church. The results indicates that there are some similarities between the informant´s entrance process into the Pentecostal church, such as the contact the informants have with the Pentecostal church during their entrance process and the context the informant´s was situated in. There are also some similarities before joining, such as the engagement in religion and the longing after a community. The similarities with the three models indicate that they show most similarities with the model that John R. Rambo has created over the entrance process. The strength and weaknesses of the three models are varying, with all three models showing some strenghts and weaknesses. Some steps in the models could also be considered neutral, when compared to the entrance process into the Pentecostal church. One factor that contributes to the weaknesses of the models is the empiric material that the models are based on.

Inga anmärkningar

Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” behandlades. Rörelsen går idag mot ett samfund genom att rörelsen ordnar sin verksamhet och sitt samarbete genom föreningen. Mina intervjuer visar dock att åsikterna om samfundsfrågan är delade. Samfund ses av en del som ett hot mot den lokala församlingens vitalitet. När inte heller uppslutningen till föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” är 100 procentig, syns åsikterna vara alltför olika för att man ska kunna förenas i ett samfund. Frågan om man inte behöver en gemensam värdegrund att arbeta efter är dock hetare än någonsin efter Knutbytragedin.

Att pingströrelsen inte kan klassas som en renodlad sekt kommer jag fram till genom Liselotte Frisks definition av sekt och samfund. Definitionen behandlar organisationens relation till samhället, legitimitet, grad av engagemang, medlemskap och anslutning. Rörelsen liknar en sekt i tre avseenden: genom att anslutningen till rörelsen sker genom ett personligt ställningstagande och att medlemskapet är exklusivt. Man liknar även sekten på det sättet att man anser legitimiteten vara unik, dvs. man sitter på den rätta sanningen i det avseendet att man anser att kristendomen är den enda vägen till Gud. Pingströrelsen har även samfundets kännetecken på tre punkter enligt Frisks samfundsdefinition. Pingströrelsen har en positiv relation till samhället, engagemanget är ett deltids engegemang och bygger på frivillighet och det personliga ställningstagandet kan också ses som ett kännetecken för samfundet.

Pingströrelsen har idag stora likheter med samfundets struktur, men huruvida rörelsen formellt kan gå enade in i samfundet syns idag tvivelaktigt, när den historiska ryggsäcken syns alltför tung. Svaren kan bara framtiden utvisa.

Uppsatsen bygger på en idéanalytisk metod presenterad i boken ”Människan i världen” av C R Bråkenhielm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala. Bråkenhielm gör sin analys utifrån tre av västerlandets stora världsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag väljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. Alltså blir kristen tro exempel på en teocentrisk världsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel på en antropocentrisk världsbild och Martinus kosmologi exempel på en åtminstone delvis biocentrisk världsbild.

För analysen tar Bråkenhielm hjälp av fem centrala verklighetsområden:

1) etik (Vad är det högsta goda/alltings ”måttstock”?)

2) kunskapsteori (Hur skapas ”sann”, tillförlitlig kunskap?)

3) ontologi (Vilket/vad är den yttersta verkligheten?)

4) teleologi (För vem/vad är universums högre mål/syfte?)

5) förklaringsteori (Vad/vem bestämmer/kontrollerar skeendena?)

Jag presenterar kortfattat något av vad de olika lärorna säger angående de olika verklighetsområdena för att sedan jämföra de ”vertikala relationsfrågorna” enligt Bråkenhielms metod. Metoden går ut på att utifrån olika världsbilder jämföra och diskutera ett eller flera av de ovanstående ”verklighetsområdena”. T.ex. teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk syn på ontologin - vad eller vilket är den yttersta verkligheten inom de olika synsätten? Eller - som jag kommer att göra nedan - hur förhåller sig etiken inom kristen tro, psykologiskt inriktad astrologi och Martinus kosmologi till varandra?

Is it possible to convey spirituality through art and material culture? Is it possible to renew art within the traditional church so that it appeals and is understandable for the modern man? These are the fundamental questions of my master´s work, which has it´s starting point in a public commission for an artistic contribution to the new Pentecostal church in Kalmar. The work also addresses the question whether there is a need for symbolism, art and sacred objects also within the Pentecostal movement, a traditionally strong image hosting environment. If so, how is it possible to bring this in to the church without completely breaking with the tradition and ideology of the movement? I want to communicate the Christian message in a renewed way, and in this particular project also highlight the importance of using images also within the Pentecostal movement. The essence of this project is:  How to communicate spiritually through material culture  How to bring in a new tool of communication in to the Pentecostal movement. A visual tool that communicates in another dimension than what verbal tools does, touching other senses  How to tell the essence of the Christian message in a renewed that still relates to the history and tradition of the Pentecostal movement  How to include these aspects when creating something to the congregation in Kalmar

Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt. Mycket resurser har alltså lagts ned på att forska på detta område, men hur upplever en kristen elev sin skoltid? Finns det en beredskap hos dagens skolpersonal att bemöta en elev med en kristen livsåskådning?

Syftet med uppsatsen är att belysa den kristna elevens aktuella situation i skolan idag.

Kan det vara så att den skola som idag står på tröskeln in i 2000-talet, kan ha en annan tolerans för elever med en personlig tro? Idag då många människor mer öppet har en eller annan tro. New Age har gjort sitt intåg i Sverige idag, skapar det en annan tolerans för en kristen elev? Eller skapar det bara en jobbig situation, då den kristna elevens personliga tro, bara ses som en del av det stora religiösa flödet?

Vad anser lärare om den rådande objektiva undervisningen? Är det alltid mest rätt att hålla sig till den absoluta objektiviteten? Hur genomför man undervisningen om jordens skapelse i skolorna? Är det Big Bang-teorin som presenteras som den enda rätta och sanna? Kan den kristna eleven komma i kläm i en sådan situation? Skulle den mobbade kristna eleven, hellre vilja gå i en kristen friskola?

Resultatet av min undersökning, visar på att det idag förekommer mobbning av den kristna eleven. Vissa kristna elever känner även att en del lärare inte visar någon respekt för elevernas kristna tro. Men i stort sett, har den kristna eleven en skolgång likvärdig alla andra elevers.

Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

Allt fler religiösa organisationer har börjat använda sig av informationsteknik i sin verksamhet i takt med den digitala teknologins frammarsch i samhället. På grund av deras starka fokus på evangelisation är församlingar inom protestantiska samfund, och då i synnerhet pingstförsamlingar, i hög grad benägna att ta till sig informations- och kommunikationsteknik (IKT). Tidigare studier inom detta forskningsområde har fokuserat på hur religiösa samfund använder IKT för att nå ut med sitt budskap samt på aktiva medlemmars användning av teknik och sociala medier. Få studier har undersökt implementering av interna informationssystem i religiösa organisationer. Syftet med detta arbete är att för en församling inom pingstkyrkan i en svensk kontext genomföra en förstudie till implementeringen av ett e-kollaborationssystem, för att identifiera eventuella problem som kan uppstå och vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga dessa. Detta arbete utformades som en fallstudie där datainsamlingen främst bestod av intervjuer och en enkätundersökning med volontärer som arbetar i församlingen, samt observationer av delar av verksamheten vari volontärer deltar. Ur resultatet från intervjuerna och enkäten identifierades förväntade problem i samband med implementeringen av ett e-kollaborationssystem. I likhet med de problem som finns beskrivna i litteraturen handlar dessa främst om användarmotstånd eller felaktig användning av systemet på grund av användarnas ovana eller ointresse av ny teknik. Likaså överensstämmer volontärernas uppfattningar gällande de viktigaste faktorerna för att använda ett e-kollaborationssystem – utbildning inom systemet, uppfattad nytta och fördelar med systemet, men framför allt att systemet ska vara lättanvänt - med de som beskrivs i litteraturen. Studiens resultat är inte direkt generaliserbar då den endast studerat en församling, men resultatet skulle kunna användas som underlag för projekt som utförs i andra organisationer och under liknande förutsättningar. Vidare kan denna studies resultat jämföras med en verklig, framtida implementering av ett e-kollaborationssystem i en religiös organisation.
As digital technology gain ground in society, an increasing number of religious organizations are beginning to use information technology within their operations. Due to their strong focus on evangelism, Protestant congregations – in particular those belonging to the Pentecostal movement – are strongly inclined to adopt information and communications technologies (ICTs). Previous research in this field has focused on how religious communions use ICT to reach people with their message, and on their members’ use of technology and social media. Few studies have investigated the implementation of internal information systems in religious organizations. The aim of this research work was to conduct a preliminary study on the implementation of an e-collaboration system for a Pentecostal congregation in a Swedish context, in order to identify the problems that may arise and measures that can be taken to prevent these. This research work was designed as a case study, the data gathering of which consisted primarily of interviews with and a questionnaire answered by volunteers who work in the congregation, along with observations of parts of the operations of the congregation. The results of the interviews and the questionnaire were analyzed, and the problems that were expected to arise in connection with the implementation of the e-collaboration system were identified. These were found to correspond to a high degree with those discussed in the literature, and primarily revolved around user resistance to or incorrect use of the system based on unfamiliarity with and lack of interest in new technology. Moreover, the volunteers’ opinions corresponded to what is described in the literature as regards what the most important factors in use of an e-collaboration system: training in, perceived usefulness and advantages of, and – in particular – ease of use of the system. It is not possible to directly generalize using the results of this study due to the fact that it was based on a single congregation, but the results may be used as a basis for projects conducted in other organizations and under similar circumstances. Furthermore, the results of this study can be compared to those of a real, future implementation of an e-collaboration system within a religious organization.