Dissertations / Theses: 'Pippi Långstrump i Söderhavet'

1

Hjortsäter, Katarina. "On the rendering of Swedish cultural features in the translation of Pippi in the South Seas." Thesis, Uppsala University, Department of English, 1995. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-129520.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lennartsdotter, Monika, and Lena Wadell. "När Pippi blev Pippi : en receptionsstudie av Pippi Långstrumptrilogin." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19126.

Full text

Abstract:

The purpose of this Master’s thesis is to examine how The Trilogy of Pippi Longstocking, written by the author Astrid Lindgren, has been received by the critics in the Swedish daily press. A second aim is to examine how the critics could be of importance for the consecration of Pippi as a literary character. The study is mainly based on reviews from the daily press with nationwide coverage. The theoretical framework consists of the French sociologist Pierre Bourdieu’s theories of the literary field, and the method of the reviews is a qualitative text analysis. The literary character, Pippi Longstocking, and the new current in children’s literature are explained through the Russian literary scholar Michael Bachtin’s carnival theory. Based on the study our conclusions are that a female network was very important for the consecration of Pippi, as well as for the good criticism. The author, Astrid Lindgren, was herself essential for the consecration in her role as children’s books publishing editor at Rabén & Sjögren, where her own books were published. Bonnier’s rejection of the first manuscript of Pippi Longstocking played a major role for the consecration. As a consequence of the rejection Astrid Lindgren decided to change her character to a better behaved girl than the original. It is our conclusion that this change of character was of great importance for the consecration since that was the foundation for Pippi’s establishment as a classic literary figure. The study also shows that beside the female network there where a few men who became significant for the consecration. Their contribution consisted of bringing other perspectives and views to the literary character which gave rise to a big national and general debate on children, children’s upbringing, education and ethics.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Holm, Josefin, and Jessica Wiberg. "Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga ur ett genusperspektiv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89874.

Full text

Abstract:

Uppsatsen är en tematisk studie där vi analyserar karaktärerna i två verk av Astrid Lindgren, Pippi Långstrump (1945) och Emil i Lönneberga (1989). Syftet med uppsatsen är att undersöka normbrytning ur ett genusperspektiv samt hur dessa verk kan användas i ett didaktikärende. Vår metod grundar sig i en textanalys. Som framgår av vår analys har de utvalda barnböckerna många intressanta framställningar som kan diskuteras för att belysa ämnen som genus och normer. Eleverna ges möjlighet att förstå kvinnliga och manliga aspekter från olika synvinklar och utifrån det skapa sig en egen uppfattning. Detta kan även förstås som att eleverna lär sig att kritiskt granska litteratur men även andra områden i deras närhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Jönsson, Braun Camilla, and Anesa Avdic. "Pippi är kanske hundra tusen miljoner år - En studie om Pippi Långstrump utifrån barns perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31719.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för barns tankar, känslor och uppfattningar om Pippi Långstrump som karaktär. Vi vill ta reda på vad det är för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrån andra utgångspunkter än barnens perspektiv. Det är oftast de som läser böckerna eller får dem lästa för sig. Att vi tar in barns perspektiv är just det som gör vår studie unik.I vår studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrån barnens perspektiv har vi sedan utgått från olika sekvenser i böckerna och gjort en närläsning för att hitta kopplingar. Vi har även sammanställt empiri från strukturerade intervjuer i diagramform. Resultat blev att barnen relaterar till Pippi i olika vardagliga kontexter och i vissa fall identifierar sig med henne. I vår studie har vi kunnat se att barn ser Pippi som en rolig och tokig karaktär. Det har också framkommit att vissa barn ser Pippi som en verklig flicka medan andra ser henne som en fiktiv figur. Vi har kunnat se att Astrid Lindgren har förmedlat några dolda budskap till läsaren i böckerna genom att hon har skapat en karaktär som Pippi som går emot den traditionella samhällssynen och uppfostringstankarna för hur ett barn bör vara. Resultatet visar även att synen på barnet har förändrats från 1940-talet och framåt utifrån fostran och samhällssyn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Hjort, Emelie. "Normbrytaren Pippi : En analys av Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump från 1945 med fokus på genusnormer och värdegrund." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42799.

Full text

Abstract:

I denna studie analyseras boken Pippi Långstrump från 1945 skriven av Astrid Lindgren. Syftet är att urskilja karaktären Pippis normbrytande beteende gällande genus för att sedan undersöka om boken utifrån analysen fungerar som diskussionsunderlag till arbete med normer och värden i skolan. Underlaget till studien är sett från ett samhällsperspektiv där det alltid är aktuellt att diskutera och lära om normer och genus. Dagligen möter vi detta i vår vardag, därför är det av vikt att studera detta vidare för att bygga mer kunskap kring det. Metoden som använts är ett diskursanalytiskt synsätt av kvalitativ art samt en hermeneutisk metod. Till analysen har ett schema med stereotypiska kvinnliga och manliga egenskaper i barnlitteraturen använts som analysverktyg. Resultatet av studien visar att Pippi är en flicka med många stereotypa manliga egenskaper och attribut. Slutsatsen är att boken utifrån analysen lämpar sig som diskussionsunderlag för värdegrundsarbete i skolan där eleverna bland annat kan lära sig om könsidentiteter och normer. Samt även om hur äldre barnlitteratur fortfarande är aktuell att diskutera och lära sig om. Bland annat kan eleverna få förståelse för att det ständigt är aktuellt att normalisera beteenden som inte anses falla inom normen och att detta är något som debatterats under en längre tid.

Godkänt datum 2021-06-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Murzynowska, Dorota. "Pippi Pończoszanka w polskim dyskursie kulturowym." Thesis, Stockholm University, Department of Slavic Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6889.

Full text

Abstract:

Umieśćmy Pippi na jednokoronówce – zaproponowali tej zimy szwedzcy republikanie. Ich zdaniem należy jak najszybciej usunąć z monet królewskie podobizny; na ich miejscu najchętniej widzieliby właśnie wizerunki rudowłosej bohaterki i jej literackiej matki, Astrid Lindgren.

Swój pomysł argumentowali prosto – Pippi, dziewięcioletnia dziewczynka, która stroni od konwencji, umie walczyć o swoje prawa i jest postrzegana jako ikona szwedzkiego feminizmu, doskonale symbolizuje nowoczesną, demokratyczną Szwecję. Dlaczego więc nie bić monet z jej wizerunkiem? To prawdopodobnie nie ostatnia z tych niepoprawnych propozycji, które jak meteoryty, co jakiś czas spadają na szwedzką ziemię, przyciągają na chwilę powszechną uwagę i znikają, zostawiając jednak po sobie jakiś ślad w świadomości społecznej.

Odkąd jestem w Szwecji, z wielkim zainteresowaniem śledzę różne aspekty „szwedzkości”, jak chociażby ten „manifest monetarny”. Wzorem ulubionej bohaterki mojego dzieciństwa, staram się dokładnie obserwować nowy dla mnie świat, z radością odnotowuję najbłahsze nawet doświadczenia, które przynosi mi ten wyjątkowy szwedzki epizod życia. Dlatego z chęcią sięgnęłam po temat pracy magisterskiej, który pozwolił mi podczas rocznego stypendium Socrates/Erasmus na Uniwersytecie Sztokholmskim powrócić do najbardziej szwedzkiego z moich dziecięcych wspomnień i zgłębiać tutejszą rzeczywistość kulturową i społeczną przez pryzmat najbardziej znanej ze szwedzkich postaci – Pippi (w Polsce do lat 70-tych znanej również pod imieniem Fizia Pończoszanka, a właściwie: Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump).

W mojej pracy zajmę się różnymi formami dyskursu na temat Pippi w polskim kontekście kulturowo-społecznym. Bohaterka, wykreowana przez Astrid Lindgren, znalazła sobie w Polsce ważne miejsce i to nie tylko w świecie dziecięcym. W kraju pod tak wieloma względami różnym od Szwecji Pippi poczuła się całkiem swojsko. Wartości, które reprezentowała, w polskim kontekście społeczno-polityczno-kulturowym okazały się szczególnie ważne dla czytelników. Pippi stała się bohaterką wyjątkową i ponadczasową – symbolem nonkonformizmu wobec władzy, „kontrkultury”, anarchizmu, feminizmu, itp.

W pracy zajmę się tropieniem różnych form polskiego dyskursu, w jakich teksty Astrid Lindgren o Pończoszance funkcjonują. Analizie poddam następujące rodzaje dyskursu krytycznego: feministyczny, pedagogiczno-dydaktyczny, polityczny, dziecięcy, „genderowy” i „queerowy”. Zastanowię się także, który z dyskursów jest najsilniejszy w kulturze. Rozważania będę prowadzić w oparciu o funkcjonujące w kulturze polskiej teksty, które powstały na temat Pippi, Astrid Lindgren lub w jakiś sposób się do nich odnoszą.

Niniejsza praca powstała dzięki inspiracji ze strony profesor Ewy Teodorowicz-Hellman, której bardzo dziękuję za poświęcony mi czas, liczne wskazówki w czasie pisania pracy i wszelką okazaną mi pomoc.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Söderlund, Castillo Emelie. ""Jag vill inte sträckas ut" : En studie om översättning av Pippi Långstrump på kinesiska." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376666.

Full text

Abstract:

This thesis uses the problems and strategies categorised by Mona Baker for non-equivalence in translations on word level. These theories are applied on a material made up of selected parts from the book “Boken om Pippi Långstrump” – Chang wazi Pipi《长袜子皮皮》– the source text by Astrid Lindgren (1952) in translation to Chinese by Li Zhiyi 李之义 (1983). The text is analysed through a close-read and examples are given of Bakers strategies for translation. Additional categories are identified in the text, developed by alumni of sinology at the department of linguistics at Uppsala University. In addition to these pre-exiting categories, an additional eight have been identified. The four problems were: the use of the nonsense genre, the use of semantic/pragmatic fouls, the use of sociolectic neologisms and difference in written language. The four identified strategies were: translating by a less neutral/more expressive word, translating by idiom, translation by paraphrase using a related pronunciation and translation by transliteration. These can be argued to be particularly common, for the specific cases of translations to Chinese, translation of children’s literature, and translation of the specific work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Kling, Martin. "Min pappa är negerkung : En kvalitativ studie av etniska stereotyper i filmatiseringarna om Pippi Långstrump." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40590.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper has been to examine various ethnic stereotypes in two Swedish film adaptations of Astrid Lindgren’s character Pippi Longstocking. I have used a semiotic content analysis and postcolonial theory to investigate: 1) how the ethnic groups are represented in the different materials, 2) if there is a hegemonic relationship between the foreign group and one’s own group, 3) whether there has been a "decolonization" during the twenty years that separate the two films. This study has shown that, in the 1949 adaptation, primarily Africans were produced in a negative light and as biologically inferior in relation to the whites. Furthermore, other ethnic groups, such as Indians, Egyptians, Brazilians, and Danes, were portrayed as scared, alien or different. However, the TV series of 1969 permeates with a greater sense of racial tolerance than its predecessor and, despite remnants of racial stereotyping, the overall tone of the later adaptation feels more progressive.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Käll, Malin, and Karanouh Edith Rapp. "Bilder av självständighet -En tematisk studie i de fiktiva figurerna Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89934.

Full text

Abstract:

Det självständiga arbetet analyserar självständighet utifrån de fiktiva figurerna Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Syftet med analysen är att söka ett svar på hur självständighet yttrar sig och hur självständighet hänger ihop med förebilder. Uppsatsen utgår från relevanta delar ur skönlitteraturen som analyseras med hjälp av tidigare psykologisk forskning och litteraturvetenskaplig forskning. Analysen visar att de fiktiva figurerna Ronja och Pippis självständighet yttrar sig genom att de får ha roligt på egen hand, uppleva världen samt ta ansvar över sig själva och andra. De fiktiva figurerna drivs till självständighet av sina förebilder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Axling, Josefin, and Anna Hildingsson. "När pappor sviker och normer bryts En analys av karaktärerna Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83625.

Full text

Abstract:

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens karaktärer Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Litteraturanalysen genomförs med komparativ metod. Syftet är att synliggöra diskriminerande strukturer, exkluderingsmekanismer och normer i texterna. Vi har även valt att undersöka Lindgren som person, för att se om det finns en koppling mellan hennes person och verk. Uppsatsen utgår från en kvalitativ analys och teorin critical literacy. Analysens resultat i vuxnas syn på barn visar en hierarki där vuxna har makt. I Pippi Långstrump exkluderas barn som stör ordningen, och i Ronja Rövardotter exkluderas barn genom ett hemlighållande av föräldrarna. Pippi Långstrumps far är frånvarande under större delen av Pippis liv, hans roll är att fungera som en ekonomisk resurs för dottern. Ronja Rövardotters far är närvarande och beskyddande, dock gör hans leverne och temperament att Ronja skjuts ifrån honom. Båda karaktärerna Pippi och Ronja är normbrytande, men på olika sätt. Pippi bryter normerna genom sitt ohyfsade beteende, Ronja bryter normerna genom att gå emot sin familjs värderingar. Pippi Långstrump är en humoristisk och lättsam bok, den är uppbyggd med mindre enkla vardagsäventyr där Lindgrens skicklighet för ordlekar och anekdoter visas. Ronja Rövardotter är en familjeroman som skildrar sorg, kärlek, tragedier och död.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Magnusson, Frida. "Överlägsen flicka och missförstådd rackarunge : En genusanalys av böckerna Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-50637.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Malkomian, Elena. "1 Étude comparative de prépositions suédoises et françaises dans Pippi Långstrump et sa traduction en français." Thesis, Högskolan Dalarna, Franska, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-17061.

Full text

Abstract:

Le but général de ce mémoire est d’étudier les prépositions en suédois et en français. A partir de certaines catégories de prépositions nous allons faire une analyse de la traduction des prépositions suédoises en français et des difficultés qui peuvent surgir pendant la traduction. Pour voir cela nous allons faire une étude comparative à base des livres de Pippi Långstrump d’Astrid Lindgren et leur traduction en français, Fifi Brindacier.
The general goal of this thesis is to study the use of prepositions in Swedish and French languages. We are going to study certain categories of prepositions in an analysis of translation of Swedish prepositions into French and the difficulties that may appear during the translation. To do that we are going to make a comparative and contrastive study based on the books about Pippi Longstocking and their translation into French.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Karlsson, Amanda, and Kristian Larsson. "Klänningens betydelse från Pippi Långstrump till Greta Gris : En genusstudie av de populäraste barnserierna på Svt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40989.

Full text

Abstract:

Att genus skapas genom ett socialt samspel och genom interaktion med andra är något som mycket forskning visar på. I denna uppsats har vi studerat tre av de populäraste serierna för barn på svensk television. Genom att använda oss av en multimodal analysmodell så har vi kunnat få syn på en mängd olika data i serierna. Syftet med studien har varit att se hur maskulint och feminint gestaltas i serier samt att se vilka normförstärkande och normbrytande ageranden som kan ses. Resultat visar att serierna ofta följer ett normativt system vad gäller maskulint och feminint, men också att en del normbrytande ageranden blir synligt i serierna.

Betyg i Ladok 201228.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Rengman, Lovisa. "Världens starkaste flicka : En litteraturanalys om Pippi Långstrump med fokus på didaktiskt arbete gällande genus och värdegrundsfrågor." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54979.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to try to get an insight into how Pippi Longstocking (Lindgren 2005) can be used for the purpose of working didactically regarding gender and value-based issues. This is a literature study where the first book of Pippi has been analyzed from a feminist perspective and from a gender perspective. Of interest to the study was also to analyze how gender is presented in the book, in order to create a deeper understanding of the book's characters related to gender. A delimitation was made at the first book when the characters and their characteristics became sufficiently clear, to create a picture of how they could help to create meaningful conversations with the students. The results of the study revealed a wide range of normative and human events that show that a single girl has a strong belief in herself, and an ability to act and be who she is without being restricted by others. Pippi and the people she meets present actions that are suitable for discussion, and thus can broaden views and create awareness among both teachers and students.
Syftet med den här studien är att försöka få en inblick i hur Pippi Långstrump (Lindgren 2005) kan användas i ett syfte att arbeta didaktiskt gällande genus och värdegrundsfrågor. Metoden som används i studien är en litteraturstudie där den första boken om Pippi har analyserats ur ett feministiskt perspektiv samt ur ett genusperspektiv. Av intresse för studien var också att analysera hur genus presenteras i boken för att genom det kunna skapa en djupare förståelse för bokens karaktärer kopplat till genus. En avgränsing gjordes vid den första boken då karaktärerna och deras egenskaper blev tillräckligt tydliga för att kunna skapa en bild om hur de skulle kunna bidra till att skapa meningsfulla samtal med elever. Resultatet av studien visade upp ett brett spektrum av normbrytande och medmänskliga händelser vilka visar sig genom att en enda flicka har en stark tro på sig själv, en förmåga att kunna agera och vara den hon är utan att begränsas av andra. Pippi och de personer som hon möter visar upp sidor som lämpar sig bra för diskussion och också därigenom kan vidga vyer och skapa en medvetenhet bland såväl lärare som elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Åkeli, Alexandra. "Here comes Peppi Langstrømpe! : En studie om berättelseskildringen av Pippi Långstrump i översättningar till engelska, finska och norska." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201462.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Landberg, Jessica, and Linnea Wilén. "Värdegrundsarbete med inriktning mot skolans tidigare år –En komparation av Pippi Långstrump och Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92502.

Full text

Abstract:

Denna uppsats behandlar Linda Palms material Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen (2014) och Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (1945). Detta material undersöks genom en kvalitativ analys med en komparativ metod. Syftet med denna uppsats är att komparera ett skönlitterärt verk med en tillrättalagd litteratur. Detta görs för att skapa en förståelse för litteraturens relevans i ett värdegrundsarbete i skolan, samt vilka didaktiska konsekvenser som kan uppstå. Dessa konsekvenser kan bildas på grund av lärarens engagemang i undervisningen vilket kan ligga till grund för diskussioner. Skolverket (2011) nämner värdegrunden i ett inledande stadie vilket ger oss en förståelse för vilken omfattande roll den har i undervisningen. Värdegrunden är baserad på barnkonventionen som blev lag i Sverige år 2018.Den teori som genomsyrar denna uppsats är critical literacy som behandlar förmågan att läsa mellan raderna. Edvardsson (2020, s. 37) beskriver critical literacy som förmågan att kunna läsa mellan raderna och kritiskt granska en text. Det skapar alltså en djupare förståelse för det som läses. Vårt resultat visar att både skönlitteratur och tillrättalagd litteratur kan skapa olika förutsättningar för ett värdegrundsarbete. Samtidigt som det går att använda sig av båda dessa i undervisningen. Litteraturen skapar olika förutsättningar för diskussion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Nikka, Hanna, and Lina Törnquist. "”Pippi Långstrump är så mycket mer än Elsa och Anna” - En studie om förskollärares förhållningsätt till barns populärkultur." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27218.

Full text

Abstract:

Populärkultur är i och med det digitaliserade samhället mer tillgängligt för barn numera än tidigare. Detta gör populärkulturen kontroversiell och skapar således konflikter angående huruvida vilka populärkulturella influenser som ska få ta plats och användas i förskolans kontext. Studiens syfte är att beskriva och diskutera fem förskollärares förhållningssätt till den populärkultur som barn tar med sig in i förskolans verksamhet, samt hur förskollärare förhåller sig till eventuella konflikter som kan uppstå kring vad som är ”lämplig” kultur. Våra frågeställningar är menade att ligga till grund för att uppnå vårt syfte. Vi använder oss av Bourdieus begrepp habitus för att förklara och urskilja förskollärares förhållningssätt. Metodvalet i form av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer är den vi anser mest lämpad för att få så rättvis bild av vår undersökning som möjligt under rådande omständigheter. Vårt resultat visar att kombinationen av det aktuella fältet i detta fall, förskolan och förskollärare som yrkesgrupp med normer och regler samt förskollärarens kulturella kapital, det vill säga kulturvanor, utbildning, bakgrund och värderingar ligger till grund för förskollärarens habitus. Det innebär i sin tur att förskollärarens habitus/inre röst talar utifrån hens erfarenhet, minnen, uppväxt och bakgrund och påverkar inställningen och skapar skillnaden mellan tillåten och mindre tillåten populärkultur. Vår studies bidrag är att synliggöra hur den enskilde förskollärarens habitus, kulturella kapital samt det sociala fältet påverkar hur populärkulturen används i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Paunia, Kim. ""Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll" : En analys av maktskillnader i Astrid Lindgrens Pippi Långstrump utifrån ett intersektionellt perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32585.

Full text

Abstract:

This essay aims to examine and work as an example for how one can discuss power and intersectionality in the classroom based on Astrid Lindgren’s book Pippi Longstocking. It also aims to examine if teachers could use the book as a starting point for working with other important questions about life and identity in the classroom. Analyses have been performed with an intersectional starting point. Matrixes, based on a system of points and categories of importance for power relations, have been made and used as a method for the analyses. The categories sexuality and ethnicity are often considered important for intersectional analyses, but because the book never really brings up any aspect of them, they were excluded from the analyses in the essay. Instead, many other important categories are discussed. The matrixes show that Pippi, from an intersectional point of view, should be subordinate in many situations. However, further analyses show that she, to the contrary, tends to always make herself more powerful than others. Her powerfulness would not be possible without her so called super powers, but her self confidence and attitude are also of great importance, since they allow her to take power. The essay shows that the complex book could work very well to help touch upon the equally complex subject of power and intersectionality, as well as upon other questions about life and identity, in the classroom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Giaever, Alm Klara, and Ida Smedberg. "Skillnader mellan två versionerav boken Pippi Långstrump -en komparativ undersökning mellan originalet från 1945och en senare upplaga från 2016." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89911.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är en komparativ studie av Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump (1945) och den 30:e upplagan av samma bok (2016). Uppsatsens syfte är att se skillnader i språkbruket samt tillägg och borttagningar mellan en originalupplaga och en senare upplaga av en svensk, klassisk barnbok. Upplagan från 2016 har genomgått en försiktig stilväljande adaption där skillnaderna mellan utgåvorna ändå måste sägas vara marginella. Under analysen diskuteras möjliga anledningar till dessa förändringar. Analysen påvisar vidare att det finns skillnader mellan böckerna som har gjorts för att bättre passa dagens barn och de värderingar som speglar dagens samhälle. Skillnaderna mellan upplagorna kan delas in i tre kategorier; grammatiska ändringar, anpassning för barn och samhällets förändrade värderingar. Det som resultatet visar är att originalutgåvan (1945) är skriven i ett samhälle med andra värderingar och ett annat språkbruk än den 30:e upplagan (2016). I ett diskussionsavsnitt tar vi upp didaktiska frågor kring hur pedagoger kan använda dessa böcker inom skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Batto, Yann. "Le rôle de l’éthique dans la traduction française des œuvres d’Astrid Lindgren : Fifi Brindacier digne héritière de Pippi Långstrump ?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101246.

Full text

Abstract:

Lindgren’s character Pippi Longstocking is well-known all around the world. Acclaimed by feminist movements, she has been considered as a proud role model, striving for equality, who has significantly influenced many young children. However, scholars agree that she has not had the same impact in every single country due to problems that stem from the translation work’s ethic. Thus, this study strives to investigate translation’s power on readership’s perception and decryption of Lindgren’s character by comparing narrative and lexical choices of two French translations of Pippi’s books. Based on the translator’s invisibility concept and feminist translation theories, the results show that Pippi Longstocking’s depiction can purposefully be altered by the translator to match French cultural standards. By impeding readers to get a full and unbiased picture of the character, the translator suppresses the subversiveness of Lindgren’s work. Thus, the forced domestication process causes the loss of key features that make Pippi iconic.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Danielsson, Linda. "Arbete med texttypen berättande text." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67426.

Full text

Abstract:

Eleverna i svensk skola ska få undervisning i olika texttyper. De ska utveckla läs- och skrivstrategier för att kunna tolka och förstå samt urskilja och skriva berättande texter. Genom att utveckla goda läs-och skrivstrategier får de också möjlighet att utveckla sin läs-och skrivförmåga. Syftet med den här uppsatsen är flerdelat och ett syfte är att undersöka vad eleverna ska få kunskap om när det kommer till berättande texter. Det visar sig att de ska kunna urskilja en berättande texts budskap, få kunskap om berättande texter som innehåller budskap, parallellhandling, tillbakablickar, person- och miljöbeskrivningar samt dialoger och kunna skriva berättande texter med handlingsstruktur och gestaltande beskrivningar. Ett annat syfte är att undersöka vilka strategier eleverna kan använda sig av när det kommer till berättande texter. Där ger Gibbons (2016) och Stensson (2006) förslag på strategier eleverna kan använda sig av när de tar sig an olika texter. Ytterligare ett syfte är att analysera ett kapitel ur Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (2003) och undersöka hur det kapitlet kan användas för att utveckla elevers läs- och skrivstrategier när det gäller den specifika texttypen berättande text. Kapitlet innehåller gestaltande beskrivningar av karaktärer och miljö, dialoger, tillbakablickar samt parallellhandlingar och var i sig ett tydligt exempel på en inledning som är en första del i en vanlig handlingsstruktur inom berättande texter. Kapitlet innehåller inte ett tydligt budskap men kan dock tänkas fungera som utgångspunkt i diskussioner kring texters budskap. Slutligen är också syftet med denna uppsats att diskutera kring hur det analyserade kapitlet ur Pippi Långstrump kan användas i undervisningen för att utveckla elevernas läs- och skrivstrategier. Kapitlet innehåller flera av de delar som eleverna ska få kunskap om när det kommer till berättande texter. Därför kan kapitlet fungera som en del i ett undervisningsmaterial för att utveckla elevers läs-och skrivstrategier när det kommer till berättande texter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Lind, Sara, and Emelie Wåhlin. "Astrid Lindgren och negerkungsdebatten." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67453.

Full text

Abstract:

Syftet med analysen är att följa hur olika skribenter debatterar användningen av ordet "neger" i samband med Astrid Lindgrens böcker samt TV-serien om Pippi Långstrump. Det material som har undersökts i denna analys är utvalda artiklar från olika tidningar samt två debatter från SVT. Metoden som vi har använt oss av är en komparativ metod för att göra en jämförande analys. Vi jämför den första utgåvan (1946) med den senaste utgåvan (2016) av Pippi Långstrump för att se vilka ändringar som har gjorts. Utifrån allt material har vi samlat och jämfört argument från negerkungsdebatten. De grundläggande argumenten som vi kommer fram till i vår slutsats för att ändra i Pippi-serien samt böckerna om Pippi är att barn inte ska känna sig kränkta av texten utan den ska inkludera alla människor. Argumenten för att inte göra ändringar är att en inte ska klippa i originalverk och en vill behålla det historiska perspektivet. Ett annat viktigt argument är att det kan vara farligt att ändra "historien" eftersom en inte kan veta vem som vill ändra i framtiden. Ändringen i både serien och böckerna om Pippi Långstrump påverkar inte handlingen och trots att nya utgåvor är reviderade finns originalet fortfarande kvar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Alfvén, Valérie. "La métamorphose francaise de Fifi Brindacier." Thesis, Université de Rennes II, France, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-101608.

Full text

Abstract:

Quatre questions vont se poser pour notre étude de Fifi Brindacier : que vaut la nouvelle version de 1995 et qu'apporte-t-elle de nouveau par rapport aux premières versions ? En quoi diffèrent les versions de 1951 et de 1962 par rapport à l'original ? Quel succès pour Pippi Långstrump en Suède et en Europe ? L'insuccès du livre en France et les choix de la traductrice sont-ils liés au contexte socio-historique et littéraire français d'après la seconde guerre mondiale?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Lundh, Josefin. "”Lever vi inte i ett fritt land kanske?” : analys av normer och normbrott i böckerna om Pippi Långstrump och Tusen gånger starkare." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5704.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay is to examine the construction of the norm-breaking characters Saga from the young adult novel Tusen gånger starkare written by Christina Herrström and Pippi Longstocking from the books written by Astrid Lindgren. In order to do this I have applied queer theory as well as theories of narrative in my analysis. To be able to study the breaking of norms, it has been essential to first examine the way the norm itself is manifested in the books. Because of this I have chosen to begin my analysis with an examination of two other characters who by their normative behavior contrasts against Pippi and Saga, namely Signe and Annika. The understanding of the normative discourse that Signe and Annika represent is crucial in understanding the way Saga and Pippi later turn against it. After that I examine in which ways Saga and Pippi breaks prevalent norms and how they as characters are constructed as being different. Subsequently I study the effects of Saga’s and Pippi’s norm-breaking, taking focus on how it influences Signe and Annika. Finally I discuss the view of Saga and Pippi as subversive characters, and however the books can be said to have a subversive effect. Even though the norms are revealed as arbitrary through Saga’s and Pippi’s behavior, the books about Pippi as well as Tusen gånger starkare send out a clear message about what the expectations of normative behavior look like.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Blom, Christina. "Hur kommer barnperspektivet till uttryck i modern arabisk barnlitteratur? : Har Pippi Långstrump, Lotta på Bråkmakargatan och Emil i Lönneberga kompisar i Mellanöstern?" Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-168821.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Wahlström, Eva. "Fria flickor före Pippi : Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis – Astrid Lindgrens föregångare." Doctoral thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-3591.

Full text

Abstract:

The dissertation takes as a point of departure that 1945 is usually mentioned as a start for a new type of Swedish children’s literature. In the majority of handbooks in and reviews of the history of Swedish children’s literature this is repeated as a fact. A reason for this is that three famous authors of children’s literature in Swedish all had their breakthrough this year: Lennart Hellsing, Tove Jansson and Astrid Lindgren. They are regarded as the most important examples of the new type of children’s literature. Especially Astrid Lindgren’s Pippi Långstrump [Pippi Longstocking] has been seen as a symbol for the free child and for the revolt against the adult world and the stiff rules of etiquette. At the same time as 1945 has been assigned as the birth date for a new children’s literature the general view of the preceding period, between the two world wars, has been that it was stagnant and uninteresting. In this study, the hypothesis was that the new did not emerge from an empty space. After extensive reading of children’s literature from the time between the wars it was discovered that there were new tendencies in this literature similar to those ascribed to the literature from the period after 1945. A more detailed analysis was performed comparing Astrid Lindgren’s Pippi Långstrump with works by the Swedish author Ester Blenda Nordström and the Danish author Karin Michaëlis’. The results show that the children’s literature produced between the wars was much more complex than previously stated and has several characteristics similar to the literature produced after 1945. As a consequence it seems necessary to modify the notion of 1945 as the definite starting point for the modern Swedish children’s book. A comparative analysis of the three authors is used as verification in the thesis. The analysis use among others the theories of Bachtin about the “popular laugh culture” and shows that the main characters in the books by Nordström and Michaëlis to the same extent as Pippi Långstrump illustrates the norm-breaking and independent child. The similarities between the work of Astrid Lindgren and Nordström and Michaëlis are obvious in terms of content as well as in expressions and type of language. The main focus in this dissertation is a textual analysis against a background of social context analysis. The conclusions state that there clearly were predecessors to the work of Astrid Lindgren. To simply state that 1945 was the year when the modern children’s book was born thus no longer seems relevant.

Akademisk avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, som med tillstånd av

humanistiska fakultetsnämnden kommer att offentligen försvaras fredagen den 27 maj 2011, kl. 10 i Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Zwanenburg, Widingsjö Monique. "Pippi Langkous : Een vergelijking van eerdere met latere drukken & een vertaalanalyse." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för nederländska, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-72293.

Full text

Abstract:

Inmiddels is Pippi een internationaal onderzoeksobject geworden. De Duitse literatuuronderzoekster Astrid Surmatz heeft een grote bijdrage geleverd met haar proefschrift Pippi Långstrump als Paradigma (2005b). Wat volgens mij nog ontbrak is een grondige analyse van de Nederlandse vertaling, en wat er met de boeken gebeurd is na hun oorspronkelijke vertaling. Het respect voor kinderboeken in vertaling laat nog al eens te wensen over en uitgeverijen nemen soms grote vrijheden. Geldt dat ook voor de Nederlandse uitgaven van Pippi Langkous?Deze scriptie geeft een aanzet tot het antwoord met behulp van een analyse van de vertaalnormen uit de Descriptive Translation Studies van Toury, aangevuld met de vertaalmethoden van Newmark. De conclusie is dat de eerste Nederlandse druk een adequate (Toury) of getrouwe (Newmark) vertaling is, en dat de wijzigingen in de volgende drukken er toe geleid hebben dat de tekst en de illustraties steeds meer zijn gaan afwijken van het Zweedse origineel, en dat er nu van een aanvaardbare (Toury), of idiomatische of zelfs vrije vertaling (Newmark) gesproken moet worden. Dat Nederlanders toch weten hoe Pippi door Astrid Lindgren is neergezet, is onder andere te danken aan de tv-serie, de films en de merchandise met de tekeningen van illustratrice Ingrid Vang Nyman.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Svensson, Frida. "”Pippi Långstrump klättrade upp för en stege på taket…och tog på sig den”. : En studie om förskolebarns kunskap och erfarenheter kring digitala verktyg och dess möjligheter." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77797.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool-children´s behavior as consumers and producers of image through digital tools. The study is about the older preschool-children based on three different observations that are investigated with the help of video-observation. The various parts of the observations are children as consumers, children as producers and at the end a feedback is made together with the children. In the first observation the preschooler’s knowledge and understanding of manipulated images are examined. The second observation is about the children´s actions as producers by creating their own manipulated films with the help of Green Screen. The third observation is a reflection that is done with the children. The result shows that the children lacks knowledge and understanding of manipulated image. The children often choose to commute between fantasy and reality. It also turns out that children do not review images and films in the same way that adults do. The study shows that the children choose to act as producers instead of consumers in cooperation with the digital tools. The study also makes visible that the digital tool is seen as familiar to the children and they show digital competence during the time they produce using the tablet. The study is based on the sociocultural perspective where language is seen as an important component of all the study´s observations.
Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskolebarns agerande som konsumenter och producenter av bild genom digitala verktyg. Studien handlar om de äldre förskolebarnen och bygger på tre olika observationstillfällen som undersöks med hjälp av videoobservation. De olika observationstillfällena handlar om barn som konsumenter, barn som producenter och till sist görs en återkoppling tillsammans med barnen. I observationstillfälle 1 undersöks förskolebarns kunskap och förståelse för manipulerade bilder. Observationstillfälle 2 handlar om barnens agerande som producenter genom att skapa egna manipulerade filmer med hjälp av Green Screen. Observationstillfälle 3 är en reflektion som görs tillsammans med barnen. Resultatet visar på att barnen saknar kunskap och förståelse gällande manipulerade bilder. Barnen väljer ofta att pendla mellan fantasi och verklighet. Det visar sig även att barnen inte granskar bilder och filmer på samma sätt som vuxna gör. I studien synliggörs att barnen ofta väljer att agera som producenter istället för konsumenter i samverkan med lärplattan. Resultatet lyfter även att lärplattan är ett bekant verktyg för barnen, och det visar sig att de besitter digital kompetens. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där språket ses vara en viktig komponent för studiens samtliga observationstillfällen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Sundquist, Malin. "Observaciones sobre traducción de literatura infantil —Un estudio de la traducción al español de cuentos de Astrid Lindgren—." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-2655.

Full text

Abstract:

Síntesis:

Esta tesina trata de dificultades que se presentan en la traducción de literatura infantil. Para analizar las traducciones españolas de cuatro novelas infantiles de Astrid Lindgren, he investigado cómo se traducen los nombres propios, los topónimos (nombres geográficos), las palabras inventadas por la autora y los fenómenos específicos de la cultura sueca. La cuestión central ha sido ver si se pierde algo del estilo de la traductora o de lo específico sueco en la traducción de esos tipos de palabras.

La conclusión es que sí, se pierde algo del estilo personal de la autora y lo típico sueco, pero esto no se puede evitar, ya que la traducción de literatura consiste en hacer un texto inteligible para otras culturas. Además, el estilo de Astrid Lindgren es muy original y por eso es difícil traducir sus textos.

El primer capítulo contiene el trasfondo científico y, en él, se tratan problemas de traducción, tanto generales como los de traducir nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de una cultura. En el segundo capítulo presento los resultados de mi investigación. Rindo cuenta de todas las palabras que he encontrado, junto con sus traducciones, divididas en grupos según el tipo de traducción. En el cuarto capítulo analizo las traducciones y discuto las pérdidas de significado y, también, del estilo de la autora y de lo típico sueco. El quinto capítulo contiene mis conclusiones, basadas en las discusiones del capítulo anterior.

Hipótesis:

La hipótesis de esta tesina es que, en la traducción de literatura infantil, se pierde mucho de lo que es específico para la cultura a la que pertenece la novela, y también de lo que es específico para el autor. Pienso que ello ocurre porque muchas veces se traducen nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de una cultura en la literatura infantil para que los niños entiendan mejor las historias.

Mi hipótesis está basada, en primer lugar, en mi propia sospecha y, también, en el conocimiento de que el trabajo de traducir es algo muy difícil; la traducción de literatura infantil es, por lo menos, tan difícil como cualquier otro tipo de traducción.

Objetivo y propósito:

El objetivo de esta tesina es comparar algunos libros de Astrid Lindgren en sueco con sus traducciones en español. Voy a concentrar mi investigación en nombres propios, topónimos, palabras inventadas por la autora y fenómenos específicos de la cultura sueca. Empezaré con Ronja Rövardotter (Ronja, hija del bandolero) y seguiré con Mio min Mio (Mío, mi pequeño Mío), Emil i Lönneberga (Miguel el Travieso) y Pippi Långstrump (Pippi Calzaslargas). He elegido estas novelas porque en ellas se pueden encontrar muchos nombres de personas y sitios, junto con fenómenos suecos y palabras inventadas.

El propósito de esta comparación es tratar de establecer cómo se tratan los nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de la cultura sueca en la traducción.

El asunto que voy a tratar en esta tesina es el problema de traducir o no traducir algunos elementos especiales y, también, cómo traducirlos. La cuestión central es si se pierde algo del estilo personal del autor, o de la cultura, en traducciones de literatura infantil.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Malin, Mendes. "Martina di Poggio di Giugno : Analisi del trasferimento della linguacultura svedese di Astrid Lindgren in un contesto italiano, con particolare attenzione alla gestione dei realia." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136802.

Full text

Abstract:

This thesis examines the translation of culture-specific phenomena in children’s literature with a theoretical framework based on “translation studies”. In the translation of children’s literature, translators generally choose translations that brings the content closer to the target culture, creating an “acceptable” translation. At the same time, these choices distance the translation from the culture of the original text. The opposite, translations which remain faithful to the original, are called “adequate” with the terminology of translation studies.This thesis presents the result of the parallel reading of the original Madicken på Junibacken, a children’s book written by famous Swedish author Astrid Lindgren, and the Italian version, Martina di Poggio di Giugno, translated by Fiorella Onesti and Isabella Fanti (Salani, Gl’Istrici, 2003). During the reading of the two books, the phenomena specific to the Swedish language culture (realia, in translation studies’ terminology) were collected, listed, grouped according to type of realia (names of persons and places, food, idiomatic expressions, songs and games) and the translation strategy used. The grouping according to translation strategy took as its starting point the ten strategies described by Osimo (2008). The analysis confirmed the initial hypothesis that Martina di Poggio di Giugno would be, like many other translations of children’s books, an “acceptable” translation. A complimentary analysis of corresponding realia in two other translations of Astrid Lindgren books, the Italian versions of Pippi Longstocking and Bill Bergson, Master Detective, showed that one realia can be translated in different ways, leading to different results. The translations in the second phase of the analysis were deemed as slightly less “acceptable” and therefore closer to equivalence with the original texts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Pippi Långstrump i Söderhavet'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles