Academic literature on the topic 'Pisa-Studie'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Pisa-Studie.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Pisa-Studie"
Hinke, H. "Die PISA-Studie." Nervenheilkunde 22, no. 09 (2003): 459–61. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1626330.
Full textKurmann, Fabian. "Pisa-Studie für Gebäude." VDI nachrichten 75, no. 11 (2021): 11. http://dx.doi.org/10.51202/0042-1758-2021-11-11.
Full textHassmann, Volker. "Die PISA-Studie des Vertriebs." Sales Business 11, no. 7 (July 2002): 14–18. http://dx.doi.org/10.1007/bf03242365.
Full textKnoche, Norbert, Detlef Lind, Werner Blum, Elmar Cohors-Fresenborg, Lothar Flade, Wolfgang Löding, Gerd Möller, Michael Neubrand, and Alexander Wynands. "(Deutsche PISA-Expertengruppe Mathematik, PISA-2000) Die PISA-2000-Studie, einige Ergebnisse und Analysen." Journal für Mathematik-Didaktik 23, no. 3-4 (December 2002): 159–202. http://dx.doi.org/10.1007/bf03338955.
Full textJežková, V. "Čtenářská gramotnost v Německu z pohledu výzkumů PISA." Pedagogická orientace 24, no. 1 (February 28, 2014): 58–76. http://dx.doi.org/10.5817/pedor2014-1-58.
Full textStreblow, Lilian, Ulrich Schiefele, and Stefanie Riedel. "Überprüfung des revidierten Trainings zur Förderung der Lesekompetenz und der Lesemotivation (LekoLemo) für die Sekundarstufe I." Zeitschrift für Entwicklungspsychologie und Pädagogische Psychologie 44, no. 1 (January 2012): 12–26. http://dx.doi.org/10.1026/0049-8637/a000058.
Full textStraková, Jana, and Arnošt Veselý. "Mezinárodní výzkum kompetencí dospělých PIAAC: hlavní zjištění a implikace pro vzdělávací politiku." Pedagogická orientace 25, no. 4 (September 14, 2015): 509–27. http://dx.doi.org/10.5817/pedor2015-4-509.
Full textBudňák, Jan. "Literaturunterricht für tschechische DaF-Studierende: Vorüberlegungen im Ausblick auf ein curriculares Kolloquium." Brünner Hefte zu Deutsch als Fremdsprache 2, no. 1 (June 30, 2009): 26–32. http://dx.doi.org/10.5817/bhdf2009-1-26.
Full textLüdtke, Oliver, Olaf Köller, Cordula Artelt, Petra Stanat, and Jürgen Baumert. "Eine Überprüfung von Modellen zur Genese akademischer Selbstkonzepte: Ergebnisse aus der PISA-Studie." Zeitschrift für Pädagogische Psychologie 16, no. 3/4 (November 2002): 151–64. http://dx.doi.org/10.1024//1010-0652.16.34.151.
Full textFleischer, Jens, Joachim Wirth, and Detlev Leutner. "Effekte der kontextuellen Einkleidung von Testaufgaben auf die Schülerleistungen im analytischen Problemlösen und in der Mathematik." Zeitschrift für Pädagogische Psychologie 28, no. 4 (October 2014): 207–27. http://dx.doi.org/10.1024/1010-0652/a000135.
Full textDissertations / Theses on the topic "Pisa-Studie"
Loy, Mirna. "Mögliche Ursachen für die schichtbedingten Unterschiede bei der PISA-Studie (PISA 2000)." [S.l. : s.n.], 2004. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB11126499.
Full textBrodin, Andreas. "Kreativitet : En studie av matematikuppgifterna i PISA 2003." Thesis, Umeå University, Mathematics and Mathematical Statistics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-23632.
Full textForskning har visat att uppgifter i prov inverkar på vad elever lär sig genom deras förväntningar på vad testet ska innehålla (Virta, 2004). Boesen (2006b) konstaterar att uppgifter i nationella prov påverkar lärares undervisning vilket indirekt också bör inverka på vad elever lär sig. Lithner (2008) menar att det finns risk att en elev som använder ett imitativt resonemang i alltför hög grad vid lösning av matematikuppgifter får sämre matematikkunskaper. Genom att som lärare förse eleven med uppgifter som kräver ett kreativt resonemang, i vilka det inte är möjligt för eleven att använda ett imitativt resonemang, bör en sådan utveckling hindras. Syftet med detta examensarbete är att med ett klassificeringsverktyg tidigare använt av bland andra Boesen, Lithner och Palm (2005) och Bergqvist (2007) undersöka alla 85 matematikuppgifter i PISA 2003 med avseende på vilken grad av matematiskt kreativt resonemang som krävs för att lösa dem. Klassificeringen av uppgifterna visar att endast 9% är möjliga att lösa med ett imitativt resonemang medan resten av uppgifterna kräver ett kreativt resonemang. Några egenskaper typiska för uppgifterna i PISA jämfört med uppgifter i läroboken Matte Direkt har också noterats. Dessa egenskaper har även omformulerats till konkreta tips riktade till lärare vilka önskar konstruera uppgifter som kräver ett matematiskt kreativt resonemang.
Berglund, Nilsson Mikael. "Fysisk aktivitet och PISA-resultat : En studie om relationen mellan elevers fysiska aktivitetsvanor och PISA-resultat." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5269.
Full textAbstract This study has used data, taken from the OECD’s PISA-test results and questionnaire answers, in order investigate the relationship between PISA-results and different forms of physical activity. PISA-tests run every three years, in countries which are members of the OECD, in order to compare their national education systems. Physical activity is argued to have an effect on academic results and, therefore, an increase in physical activity should result in better results on the PISA-tests. Aim This study aims to look at how three different physical activity measures, the amount of days with physical activity in school, the amount of days with moderate physical activity and vigorous activity, respectively, is associated with the PISA scores for those specific groups. Method The students who completed the PISA-tests also got to answer questions regarding their physical activity habits. These physical activity data, available as means within each different answer, were compared to their group’s PISA-score. Analyses were done using One Way Measure ANOVA tests and Tukeys HSD Post-Hoc tests in order to see difference between numbers of days of physical activity. Results The result of the study showed that one day of moderate and vigorous physical activity is better than no physical activity and that an increasing number of days of physical activity is better up till 4-6 days of physical activity. Students who have 1-2 days of physical activity in school perform better than students who do not have any physical activity or more than two days of physical activity. Conclusions The overall conclusion is that youths who engage in physical activity reach better results on the PISA-tests than people who are not physically active and that an increasing number of days, up till 6 days with physical activity, is better than one.
Savinen, Andersson Sari. "Några grundskollärares uppfattningar om elevers resultat i läsförståelse : En komparativ studie i ett urval svenska och finska grundskollärares förhållningssätt till läsförståelse bland elever i grundskolan, åk 4-6." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42702.
Full textNaucler, Lisa. "TIMSS och PISA: En studie av testen, debatten och lärares syn på internationella kunskapsmätningar." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34022.
Full textDerin, Alan. "En undersökning av 2003 och 2015 års PISA-studier : En jämförande studie av ord och begrepp ur ett begreppshistoriskt perspektiv som förekommer i PISA-studiernas två olika tider." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40634.
Full textBergmüller, Silvia. "Schulstress unter Jugendlichen Entstehungsbedingungen, vermittelnde Prozesse und Folgen ; eine empirische Studie im Rahmen von PISA 2003." Hamburg Kovač, 2006. http://www.verlagdrkovac.de/978-3-8300-2747-8.htm.
Full textScheja, Bruno. "Der Wandel von Bildungssystemen am Beispiel von Deutschland und Polen unter besonderer Berücksichtigung der PISA-Studie." [S.l. : s.n.], 2006. http://www.ub.uni-koeln.de.
Full textLöfving, Jimmy, and Brännström Robin Carrión. "Vilka grupper av faktorer predicerar bäst elevers skolkande? : En kvantitativ studie baserad på PISA-enkäten 2015." Thesis, Uppsala universitet, Statistiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323697.
Full textAndersson, Lovisa, and Dahlbäck Erik. "Ansträngning i OECD:s PISA-test : En studie om hur ansträngning påverkar antalet överhoppade matematikuppgifter för elever i Sverige." Thesis, Uppsala universitet, Statistiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-312836.
Full textSyfte och fokus för denna studie ligger i att undersöka hur svenska elevers ansträng- ning förklarar antalet överhoppade matematikuppgifter i PISA:s kunskapstest år 2003 och år 2012. Ansträngning mäts dels genom den ansträngning som eleverna själva uppskattar att de lade ned i testet, men också genom att undersöka hur antalet över- hoppade uppgifter varierar i olika placeringar i provhäftet. Poissonregression används som huvudsaklig metod i denna studie. Resultaten från regressionsanalysen indikerar både att elever som har angett att de har ansträngt sig mindre tenderar att i genom- snitt hoppa över fler uppgifter och även att elever i genomsnitt hoppar över fler upp- gifter i slutet av testet. Det här betyder att elevernas ansträngning är en viktig faktor för hur många uppgifter som hoppas över i testet och att ansträngningen inte är kon- stant genom hela testtillfället. Resultaten indikerar också att ansträngningens påver- kan på det förväntade antalet överhoppade uppgifter är starkare år 2003 än år 2012. Emellertid är antalet överhoppade uppgifter i genomsnitt högre för elever år 2012.
Books on the topic "Pisa-Studie"
Germany. Bundesministerium für Familie, Senioren, Frauen und Jugend. Wissenschaftlicher Beirat für Familienfragen. Die bildungspolitische Bedeutung der Familie: Folgerungen aus der PISA-Studie. Stuttgart: W. Kohlhammer, 2002.
Find full textKämper-van den Boogaart, Michael, ed. Deutschunterricht nach der PISA-Studie. Peter Lang D, 2004. http://dx.doi.org/10.3726/978-3-653-05332-6.
Full textDie PISA-Studie: Österreichs Schulsystem im internationalen Wettbewerb. Wien: Böhlau, 2006.
Find full textMichael, Kämper-van den Boogaart, ed. Deutschunterricht nach der PISA-Studie: Reaktionen der Deutschdidaktik. Frankfurt am Main: Peter Lang, 2004.
Find full textKipman, Ulrike. Komplexes Problemlösen: Begriff – Einflussgrößen – Korrelate – Erkenntnisse am Beispiel der PISA-Studie. Springer Gabler, 2020.
Find full textDeutschunterricht nach der Pisa-Studie: Reaktionen der Deuitschdidaktik (Beitrage Zur Literatur- Und Mediendidaktik). Peter Lang Publishing, 2004.
Find full textWirth, Joachim, Detlev Leutner, and Eckhard Klieme. Problemlösekompetenz von Schülerinnen und Schülern: Diagnostische Ansätze, theoretische Grundlagen und empirische Befunde der deutschen PISA-2000-Studie. VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005.
Find full textBook chapters on the topic "Pisa-Studie"
Kipman, Ulrike. "Die PISA-Studie." In Komplexes Problemlösen, 3–8. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-30826-1_2.
Full textMöllers, Martin H. W. "Nach der PISA-Studie." In Die Polizei des Bundes in der rechtsstaatlichen pluralistischen Demokratie, 35–56. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-09758-7_5.
Full textBaumert, Jürgen, Petra Stanat, and Anke Demmrich. "PISA 2000: Untersuchungsgegenstand, theoretische Grundlagen und Durchführung der Studie." In PISA 2000, 15–68. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-83412-6_3.
Full textTillmann, Klaus-Jürgen, Kathrin Dedering, Daniel Kneuper, Christian Kuhlmann, and Isa Nessel. "Die PISA-Studie im bildungspolitischen Prozess — ein Fazit." In PISA als bildungspolitisches Ereignis, 377–400. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2008. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-91127-4_7.
Full textArtelt, Cordula, Petra Stanat, Wolfgang Schneider, Ulrich Schiefele, and Rainer Lehmann. "Die PISA-Studie zur Lesekompetenz: Überblick und weiterführende Analysen." In Struktur, Entwicklung und Förderung von Lesekompetenz, 139–68. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81031-1_7.
Full textEggert, Hartmut, and Christine Garbe. "Ausblick: Literarische Sozialisation und Lesekompetenz (unter Berücksichtigung der PISA-Studie)." In Literarische Sozialisation, 157–71. Stuttgart: J.B. Metzler, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05081-6_7.
Full textWeis, Mirjam, Julia Mang, Barbara Baumann, and Kristina Reiss. "Zuwanderung und Erfolg aus Sicht der PISA-Studie: Ein Gesamtüberblick von 2000 bis 2015." In Springer Reference Psychologie, 1–14. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18403-2_27-1.
Full textWeis, Mirjam, Julia Mang, Barbara Baumann, and Kristina Reiss. "Zuwanderung und Erfolg aus Sicht der PISA-Studie: Ein Gesamtüberblick von 2000 bis 2015." In Handbuch Migration und Erfolg, 375–88. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18236-6_27.
Full textHunger, Uwe, and Dietrich Thränhardt. "Der Bildungserfolg von Einwandererkindern in den Bundesländern. Diskrepanzen zwischen der PISA-Studie und den offiziellen Schulstatistiken." In Schieflagen im Bildungssystem, 51–77. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-97594-2_4.
Full textMutz, Michael, and Ulrike Burrmann. "Sportliches Engagement jugendlicher Migranten in Schule und Verein: Eine Re-Analyse der PISA- und der SPRINT-Studie." In Migration, Integration und Sport, 99–124. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92831-9_6.
Full text