Academic literature on the topic 'Pisau'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Pisau.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Pisau"

1

Sukadi, Sukadi, and Novarini Novarini. "PENGARUH PUTARAN PISAU TERHADAP KAPASITAS DAN HASIL PERAJANGAN PADA ALAT PERAJANG SINGKONG." TEKNIKA: Jurnal Teknik 4, no. 1 (2017): 31. http://dx.doi.org/10.35449/teknika.v4i1.53.

Full text
Abstract:
Kecepatan putaran pisau dalam proses perajangan memiliki pengaruh terhadap hasil perajangan keripik singkong. Penelitian ini bertujuan untuk mendapatkan kecepatan putaran pisau pada alat perajang singkong yang tepat agar ketebalan hasil perajangan singkong homogen dan didapatkan kapasitas maksimal. Penlitian ini menggunakan mesin hasil rancang berdimensi 600 mm x 455mm x 505 mm, beban pendorong umpan 900 gram di Bengkel Mesin Politeknik Jambi. Data yang diambil adalah ketebalan dan waktu hasil perajangan dengan menggunakan putaran pisau 310 rpm,363 rpm dan 390 rpm. Dari penelitian didapatkan ketebalan hasil perajangan untuk semua beban homogen yaitu 1 mm, sedangkan untuk putaan piasau 310 rpm, 363 rpm, 390 rpm, masing-masing kapasitas 123,28 kg/jam, 127,05 kg/jam dan 156,97kg/jam. Disimpulkan bahwa perajangan yang tepat guna mendapatkan hasil yang homogen dan kapasitas yang paling maksimal menggunakan putaran pisau 390 rpm.
 Kata kunci: putaran pisau,kapasitas, perajangan singkong
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Arif, Syaiful, and Koswara. "KARAKTERISASI PISAU DARI BAHAN WIRE ROPE TEMPA MANUAL." JTTM : Jurnal Terapan Teknik Mesin 1, no. 2 (2020): 85–95. http://dx.doi.org/10.37373/msn.v1i2.36.

Full text
Abstract:
Pisau banyak dijumpai pada pengolahan makanan, untuk pembuatan pisau dilakukan oleh pande besi tradisional memproduksi pisau dengan pengetahuan metalurgi yang terbatas dimana pisau yang dihasilkan berkualitas rendah. Kualitas pisau yang di produksi pande besi tradisional dapat ditingkatkan dengan cara pemilihan material dasar, proses pembuatan, perlakuan panas serta proses akhir yang tepat, dengan memanfaatkan berbagai limbah salah satunya wire rope. Wire rope terbuat dari kawat baja yang disebut piano wire memiliki baja karbon C : 0,8 %. dengan campuran boraks dan amonium klorida sebagai fluks ketika pencampuran untuk memudahkan peleburan. Kualitas pisau sangat dipengaruhi oleh tingkat kekerasan dan ketangguhan material pisau. Pengujian dilakukan meliputi pengujian komposisi kimia, uji metalografi, uji kekerasan. Bagian tepi pisau memiliki kekerasan 712 HV sedangkan pangkal pisau 241 HV dikarenakan proses heat treatment pada tepi tajam, sedangkan komposisi kimia Fe-98,6 %, C-0,42 %, Si-0,206 %, Mn-0,505 %, Cr-0,05% dan P-0,0149 %. Fasa yang terjadi pada tepi tajam lebih dominan martensite sedangkan pangkal pisau ferrite, menunjukan bahwa pisau dapat digunakan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wicaksono, Pintien, Braam Delfian P, Setyawan Bekti W, and Budi Basuki. "Analisis Pengaruh Variasi Sudut Mata Pisau (Blade) Pada Perancangan Mesin Pencacah Sampah Organik Pelepah Kelapa Sawit Menggunakan Metode Elemen Hingga." Jurnal Mekanik Terapan 4, no. 2 (2023): 117–26. http://dx.doi.org/10.32722/jmt.v4i2.5854.

Full text
Abstract:
Mesin pencacah sampah organik digunakan untuk menghaluskan sampah organik terutama pelepah kelapa sawit, menjadi partikel yang lebih kecil dan halus. Salah satu komponen utama mesin ini adalah mata pisau. Sudut ketajaman mata pisau menjadi faktor penting dalam menentukan kekuatan dan ketahanan mesin saat mengolah pelepah kelapa sawit sehingga dalam mengatasi permasalahan ini digunakan metode numerik yaitu metode elemen hingga. Pada penelitian ini dilakukan analisis tiga variasi sudut mata pisau terhadap pembebanan statis. Variasi sudut mata pisau yaitu 25o,30o,45o dengan menggunakan material JIS SUP9. Hasil dari penelitian ini diperoleh sebaran von-mises stress sudut mata pisau 25o sebesar 12,43 Mpa, sudut mata pisau 30o sebesar 14,78 Mpa, sudut mata pisau 45o sebesar 19,918 MPa. Selain itu, nilai safety factor terendah terjadi pada sudut mata pisau 45o sebesar 5,3, sedangkan nilai safety factor tertinggi terjadi pada sudut mata pisau 25o sebesar 8,5, serta nilai sebaran total deformation setiap sudut mata pisau memiliki perbedaan yaitu 0,0021409 mm – 0,0024555 mm dan nilai safety factor pada sudut mata pisau 300 adalah 7,17.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Siregar, Erwin Agustinus, Jiswil Bastian Naibaho, T. Hasballah, and Saut P. Pardede. "RANCANG BANGUN MESIN PEMIPIL JAGUNG DIAGONAL DENGAN MATA PISAU BADSAW KAPASITAS OLAH 80 KG/JAM." Jurnal Teknologi Mesin UDA 4, no. 1 (2023): 237. http://dx.doi.org/10.46930/teknologimesin.v4i1.3316.

Full text
Abstract:
Mesin pemipil jagung metode mata pisau badsaw dengan sistem mata pisau pemipil adalah model mesin yang menggunakan mata pemipil yang bertujuan untuk mengurangi kerugian energi pada mesin. Sistem langsung digunakan untuk melepaskan biji jagung dari tungkulnya dan juga dilengkapi dengan mata pisau pemipil berbentuk badsaw dan kontruksi mesin pemipil jagung yang menggunakan mata pisau pemipil sekaligus sebagai poros penggerak yang dapat mengatur kecepatan produksi mencapai kapasitas 80 kg/jam. Ukuran mata pisau pemipil direncanakan menggunakan mata pisau jenis baru yang didesain dan dibuat berdasarkan pengujian di bengkel yg diharapkan pemipilan berjalan sempurna dan mendapatkan hasil kapasitas produk. Untuk sistem mata pisau badsaw menggunakan pipa besi yang telah direncanakan atau di perhitungkan berdasarkan analisa tungkul. Putaran kerja mata pisau badsaw pemipil dan puli sebagai pemutar yang langsung menepel di poros mata pisau dianalisa dan direncanakan sesuai kapasitas produksi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Choliq, Abdul. "PENGARUH PENEMPAAN BERULANG TERHADAP KEPADATAN STRUKTUR MIKRO DAN POTENSI KOROSI PADA PISAU SEMBELIH TERNAK." Jurnal Teknik Mesin Cakram 3, no. 1 (2020): 8. http://dx.doi.org/10.32493/jtc.v3i1.5060.

Full text
Abstract:
Korosi pada pisau sembelih menjadikan pisau harus diasah kembali agar dapat dipakai. Material bilah pisau yang terbuat dari baja biasanya mengandung inklusi/pengotor. Apabila inklusi itu ada dalam jumlah banyak, maka dapat menyebabkan kerapuhan pada bilah dan menimbulkan potensi korosi. Penelitian dilakukan terhadap pegas daun mobil untuk dibuat pisau sembelih ternak melalui proses tempa taradisional secara berulang. Sebagai acuan pembuatan pisau adalah pisau sembelih merk Z. Dari hasil pengamatan struktur mikro menunjukkan bahwa pada material pegas tampak banyak inklusi berupa flek-flek menyebar rata. Di sekitar inklusi juga tampak potensi korosi akibat oksidasi antara sisa air saat preparasi yang terjebak pada celah di sekitar inklusi dengan oksigen. Setelah kedua pegas tersebut ditempa secara berulang untuk dibentuk menjadi bilah pisau dan diberikan perlakuan panas, maka struktur mikro pisau menjadi lebih padat dan halus. Inklusi dan oksidasi pada material tidak tampak jelas lagi. Kekerasan pada sampel heat treatment dan sampel pisau mencapai ±700HV, mendekati kekerasan pisau merk Z sebagai acuan. Maka disimpulkan bahwa penempaan yang dilakukan berulang-ulang memberikan efek kepadatan struktur mikr
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Amri Hidayat and Rabiul Aldi Tri Pramudia. "Pembuatan Dan Pengujian Posisi Dudukan Pisau Mesin Chopper Pencacah Batang Jagung." Jurnal Gear : Energi, Perancangan, Manufaktur & Material 1, no. 1 (2023): 20–30. http://dx.doi.org/10.36761/gear.v1i1.1979.

Full text
Abstract:
Jagung merupakan salah satu tanaman pangan primer kedua sehabis padi yang sangat bermanfaat bagi kehidupan manusia dan ternak sebab hampir keseluruhan bagian tumbuhan ini bisa dimaafatkan, selain sebagai komuditas pangan, juga dimanfaatkan untuk berbagai macam keperluan, batang dan daun tanaman yang muda dapat digunakan untuk pakan ternak kebanyakan peternak skala kecil menggunakan pencacahan secara manual dengan sabit, parang atau alat pertanian lainnya. Mesin pencacah (chopper) merupakan alat (dimensi) yang digunakan untuk membantu pertenakan dalam penyediaan tanaman hijauan yang dirajang menggunakan mesin pencacah bahan yang masih berukuran besar untuk dikecilkan. Pada penelitian ini terfokus pada dudukan mata pisau, jenis mata pisau yang digunakan pada modifikasi mesin chopper pencacah batang jagung yaitu planer terbuat dari material high speed steel (HSS) tipe aisi m2 dengan dimensi panjang 102mm x lebar 29mm x tebal 3mm. Pemilihan jenis mata pisau planer ini dikarenakan jenis mata pisau planer mempunyai ketahanan ketajaman mata pisau lebih tahan lama di bandingkan mata pisau dengan material besi. Kata Kunci: dudukan pisau, mesin chopper, pisau planer Jagung merupakan salah satu tanaman pangan primer kedua sehabis padi yang sangat bermanfaat bagi kehidupan manusia dan ternak sebab hampir keseluruhan bagian tumbuhan ini bisa dimaafatkan, selain sebagai komuditas pangan, juga dimanfaatkan untuk berbagai macam keperluan, batang dan daun tanaman yang muda dapat digunakan untuk pakan ternak kebanyakan peternak skala kecil menggunakan pencacahan secara manual dengan sabit, parang atau alat pertanian lainnya. Mesin pencacah (chopper) merupakan alat (dimensi) yang digunakan untuk membantu pertenakan dalam penyediaan tanaman hijauan yang dirajang menggunakan mesin pencacah bahan yang masih berukuran besar untuk dikecilkan. Pada penelitian ini terfokus pada dudukan mata pisau, jenis mata pisau yang digunakan pada modifikasi mesin chopper pencacah batang jagung yaitu planer terbuat dari material high speed steel (HSS) tipe aisi m2 dengan dimensi panjang 102mm x lebar 29mm x tebal 3mm. Pemilihan jenis mata pisau planer ini dikarenakan jenis mata pisau planer mempunyai ketahanan ketajaman mata pisau lebih tahan lama di bandingkan mata pisau dengan material besi.Kata Kunci: dudukan pisau, mesin chopper, pisau planer
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rony Kurniawan, Angga Setiawan, and Rahmat Wijaya. "Perancangan Mesin Bubur Sampah Organik dan Pemilah Sampah Plastik Kapasitas 180 Kg/Jam." V-MAC (Virtual of Mechanical Engineering Article) 9, no. 1 (2024): 1–6. http://dx.doi.org/10.36526/v-mac.v9i1.3437.

Full text
Abstract:
Sampah adalah limbah atau buangan yang dihasilkan dari proses produksi baik domestik ( rumah tangga ) maupun industri, dalam pengolahan sampah harus di pisah terlebih dahulu berdasarkan jenisnya, yaitu sampah organik dan sampah an organik. Dalam proses pemilahan sampah akan memakan waktu dan tempat. Tujuan dari penelitian ini adalah merancang mesin pencacah sampah organik dan pemilah sampah plastik. Dan dengan perancangan ini diharapkan proses pengolahan sampah lebih cepat , tidak memakan tempat. Sedangkan hasil cacahan sampah organik ini bisa dimanfaatkan untuk pakan magot, briket sampah, pupuk kompos dll. Berdasarkan pengumpulan data dan perhitungan mesin ini terdiri dari pisau pencacah , pisau penumbuk, dan blade pendorong plastik , dengan bahan poros S45c dan penggerak utama mesin diesel . Dengan Rancangan mesin ini mampu mengolah 180 kg/jam sehingga proses pengolahan sampah lebih cepat . tidak memakan tempat dan efisien.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Muhammad, Nurdiansyah, Saparin, Setiawan Yudi, and Sari Wijianti Eka. "RANCANG BANGUN MESIN PENCACAH SAMPAH ORGANIK." MACHINERY: Jurnal Teknologi Terapan 4, no. 2 (2023): 60–66. https://doi.org/10.5281/zenodo.8048925.

Full text
Abstract:
<em>Penelitian ini tentang membuat mesin pencacah sampah organik. Tujuan penelitian adalah merancang mesin pencacah sampah organik, menghitung kapasitas produksi dan efisiensi produksi mesin. Dimensi mesin dengan panjang, lebar, dan tinggi berturut-turut adalah 1035 mm, 320 mm, dan 955 mm. Terdapat 3 jenis mata pisau yaitu mata pisau pencacah, mata pisau tetap, dan mata pisau penarik. Mata pisau pencacah terdapat empat buah, dengan dimensi panjang 240 mm, lebar 50 mm dan tebal 50 mm. Jarak mata pisau pencacah ke mata pisau tetap adalah 2 mm. Kemiringan sudut mata pisau pencacah adalah 20 derajat. Mesin digerakkan oleh motor bakar dengan daya 7 PK. Kriteria keberhasilan pencacahan yaitu ukuran cacahan maksimal 4 cm. Kapasitas produksi mesin menggunakan ranting ketapang adalah 103,29 kg/jam, pelepah kelapa 282,96 kg/jam. Efisiensi produksi mesin menggunakan ranting ketapang adalah 88,83% dan pelepah kelapa adalah 76,4%.</em>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ahmad Kholil, Ahmad, Aam Amaningsih Jumhur, and Wahyu -. "HUBUNGAN DIAMETER MATA PISAU DAN RING TERHADAP HASIL CACAHAN MESIN PENCACAH GELAS PLASTIK 220 mL DENGAN METODE VDI 2221." Jurnal Konversi Energi dan Manufaktur 5, no. 1 (2018): 19–25. http://dx.doi.org/10.21009/jkem.5.1.4.

Full text
Abstract:
Penelitian ini bertujuan untuk mengetahui hubungan diameter mata pisau dan ring terhadap hasil cacahan pada mesin pencacah gelas plastic sehingga akan diperoleh ukuran pisau dan ring yang dapat memotong. Metode VDI 2221 digunakan untuk rancangan sistem pemotongan pada mesin pencacah gelas plastic. Eeksperimen dilakukan mendapatkan hubungan diameter mata pisau dan ring terhadap hasil cacahan. Hasil penelitian yaitu pisau menggunakan bahan SS 400, memiliki 16 mata pisau, diameter 57 mm, tebal 3 mm, serta ring yang berdiameter 41 mm dan tebal 3 mm. Untuk menghasilkan pemotongan maka jarak antar mata pisau yang digunakan harus berkisar 0 .
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Yansuri, Daeny Septi, Sofiah Sofiah, and Sri Adinda Chairun Nissah Chairun Nissah. "Pengaruh Variasi Mata Pisau Pada Mesin Pencacah Rumput Terhadap Kecepatan Putaran Motor Dc (rpm) Berbasis Panel Surya." Jurnal Ampere 9, no. 1 (2024): 55–64. http://dx.doi.org/10.31851/ampere.v9i1.15490.

Full text
Abstract:
Penggunaan mesin pencacah pakan ternak sapi telah banyak digunakan oleh peternak. Namun, kurangnya pemahaman mengenai pentingnya variasi mata pisau dalam mempengaruhi kecepatan motor DC dan ukuran hasil cacahan menyebabkan hasil yang tidak sesuai dengan standar SNI peternakan (2-5 cm). Pemilihan motor DC adalah pilihan yang tepat karena kecepatan motor ini mudah dikendalikan. Penelitian ini menggunakan dua jenis mata pisau: variasi 2 mata pisau dan 4 mata pisau. Tujuan penelitian adalah menganalisis pengaruh variasi mata pisau terhadap kecepatan putaran motor DC pada mesin pencacah. Hasil pengujian menunjukkan bahwa variasi mata pisau dengan pengontrolan dimmer yang sama menghasilkan kecepatan yang berbeda, disebabkan oleh bentuk dan jumlah mata pisau. Meskipun ada variasi kecepatan putaran, motor DC tetap mampu menjaga kestabilan dalam menggerakkan mata pisau untuk mencacah pakan hingga 200 Kg/jam. Dengan variasi 4 mata pisau, alat ini dapat menghasilkan cacahan berukuran 2-5 cm sebesar 48%, menjadikannya pilihan terbaik untuk menghasilkan ukuran cacahan sesuai standar SNI. Penelitian ini memberikan manfaat besar bagi peternak dalam meningkatkan efisiensi dan kualitas pencacahan pakan ternak
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Pisau"

1

Trigueros, González Marina. "Análisis funcional de los factores de trascripción Tower-of-Pisa1 y Tower-of-Pisa2 y su implicación en el desarrollo del gineceo de Arabidopsis." Doctoral thesis, Universitat Politècnica de València, 2008. http://hdl.handle.net/10251/2669.

Full text
Abstract:
Los carpelos, organizados en un gineceo, presentan el mayor grado de complejidad anatómica y funcional de entre los órganos florales. El fruto deriva fundamentalmente del gineceo y es un órgano altamente especializado cuya función, una vez se produce la polinización y fertilización, es asegurar la maduración y la posterior dispersión de las semillas. A pesar del gran progreso que ha tenido lugar en los últimos años, aún quedan por resolver numerosos interrogantes acerca de la morfogénesis del gineceo y la fructificación. Una manera obvia de contribuir al esclarecimiento de estas cuestiones es desvelar la participación de nuevos moduladores genéticos, cuyas alteraciones provoquen perturbaciones morfológicas visibles en el desarrollo del gineceo. En esta Tesis Doctoral se ha pretendido profundizar en la comprensión de las vías genéticas implicadas en el desarrollo del gineceo, así como de la coordinación de dichas rutas. Para ello se ha realizado un esfuerzo para caracterizar funcionalmente dos miembros de una familia de factores transcripcionales con dominio B3, TOP1 y TOP2, que parecían estar implicados en la diferenciación del gineceo y ser un factor común a varias de las vías ya descritas. Se ha intentado establecer cuáles son las relaciones genéticas y moleculares de estos genes con otros identificados previamente, y que actúan en distintos aspectos del desarrollo del gineceo y el fruto de Arabidopsis. Para ello, se han caracterizado funcionalmente dichos genes mediante la obtención de líneas de pérdida y de ganancia de función de los mismos, y la caracterización fenotípica de dichos mutantes. Así, se ha comprobado que están implicados redundantemente en el desarrollo de las regiones apicales del gineceo, promoviendo la diferenciación de las células del estilo y el estigma. Se ha determinado que el patrón de expresión espacio-temporal de TOP1 y TOP2 coincide con las regiones afectadas en los mutantes de pérdida de función, es decir, el estilo y el estigma. Tambié<br>Trigueros González, M. (2008). Análisis funcional de los factores de trascripción Tower-of-Pisa1 y Tower-of-Pisa2 y su implicación en el desarrollo del gineceo de Arabidopsis [Tesis doctoral no publicada]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/2669<br>Palancia
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Matzke, Michael. "Daibert von Pisa : zwischen Pisa, Papst und erstem Kreuzzug /." Sigmaringen : J. Thorbecke, 1998. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37104715f.

Full text
Abstract:
Texte remanié de: Diss.--Geschichtswissenschaftliche Fakultät--Tübingen--Eberhard-Karls-Universität, 1995.<br>Chronologie de la vie et des oeuvres de Daimbert de Pise. Bibliogr. p. 225-242. Index.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Simas, Filho José Pedro. "Leituras do PISA." Florianópolis, 2012. http://repositorio.ufsc.br/xmlui/handle/123456789/96400.

Full text
Abstract:
Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro de Ciências Físicas e Matemáticas. Programa de Pós-Graduação em Educação Científica e Tecnológica<br>Made available in DSpace on 2012-10-26T11:39:05Z (GMT). No. of bitstreams: 1 310453.pdf: 3141096 bytes, checksum: a38aa58e5e1e3cb2b166887dee48f8ae (MD5)<br>Essa dissertação trata de aspectos do funcionamento da leitura em sala de aula de ciências, a partir de três textos do campo da ciência e da tecnologia, veiculados pelo Programa Internacional de Avaliação de Estudantes (PISA) objetivando compreender que sentidos sobre Ciências e Tecnologias são produzidos pelos estudantes. Analiso as condições de produção da leitura e dos discursos envolvendo esses textos, em situações de sala de aula, na escola fundamental, na disciplina de ciências. Para tanto, realizo uma pesquisa de cunho qualitativo, adotando como suporte teórico-metodológico a Análise de Discurso (AD) de linha francesa, com destaque para as questões que envolvem a linguagem do/no ensino de ciências, em particular, o que se refere à produção de sentidos sobre ciências e tecnologias em situação de sala de aula de ciências. Nessa perspectiva discursiva a linguagem é compreendida como não transparente, pois os sentidos para um texto não são dados e nem estão à espera de serem descobertos, pois estes são construídos pelos leitores dependendo das condições de produção dessas leituras. Dessa forma, a leitura dos textos do PISA vai além da mera decodificação de palavras e imagens. Assim, foi possível perceber na leitura dos estudantes uma relação entre paráfrase e polissemia envolvendo os sentidos sobre ciências e tecnologias. Com essa pesquisa pretendo produzir uma perspectiva crítica diante dos temas dos textos e da própria avaliação do PISA; contribuir para um ensino de ciências menos neutro e passivo diante das questões científicas e tecnológicas; incluir entre as discussões para o ensino de ciências, as questões de linguagem; colocar em pauta as interpretações possíveis para os textos do PISA e a partir daí discutir as implicações dessa perspectiva de linguagem em processos avaliativos como esse
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Höh, Marc von der. "Erinnerungskultur und frühe Kommune : Formen und Funktionen des Umgangs mit der Vergangenheit im hochmittelalterlichen Pisa (1050 - 1150) /." Berlin : Akad.-Verl, 2006. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2845738&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Loy, Mirna. "Mögliche Ursachen für die schichtbedingten Unterschiede bei der PISA-Studie (PISA 2000)." [S.l. : s.n.], 2004. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB11126499.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Meyerhöfer, Wolfram. "Untersuchungen zum PISA - Mathematik - Test." Universität Potsdam, 2005. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2006/834/.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Susic, Anisa. "Kan man lita på PISA? : En litteraturöversikt av kritik mot PISA-undersökningarna med fokus på matematik." Thesis, Linköpings universitet, Matematiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134291.

Full text
Abstract:
Sveriges resultat i matematik i PISA-undersökningarna har sjunkit i varje undersökning. Sverige har gått från att ha legat över OECDs medelvärde för matematik, till att ligga under det. Sedan dess uppstart i slutet på 90-talet har resultaten från PISA-undersökningarna fått mer och mer uppmärksamhet i media. Varje gång resultaten från den senaste PISA-undersökningen publiceras skrivs det otaliga artiklar med dramatiska rubriker, så som "Sverige sämst i klassen" och "PISA chock". Vad alla dessa artiklar har gemensamt är att de använder sig av resultaten av PISA-undersökningarna utan att ifrågasätta dem. Sällan ser man en artikel som kritiskt granskar PISA-undersökningarna. Därför är syftet med denna konsumtionsuppsats att undersöka och lyfta fram kritik riktad mot PISA-undersökningarna och dess huvudman OECD, specifikt kritik som avser innehåll och kvalitet av PISA-undersökningarna och dess tolkning och användning med särskilt fokus på matematik. Detta har gjorts genom en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet visar att det finns goda skäl till att ifrågasätta PISA-undersökningarna. Syftet med PISA-undersökningarna är att undersöka effektiviteten av ett skolsystem. Metoden för att undersöka detta är ett standardiserat test som ej utgår ifrån deltagarländernas läroplaner. Litteraturen visar att syftet med PISA-undersökningarna inte går ihop med dess metod. Liknande motsägelser finns beskrivna i litteraturen om uppgifterna i PISA-undersökningarna. Uppgifter ska vara autentiska, tidsenliga och baserade i elevers vardag, men samtidigt får de inte favorisera någon kultur eller land så de bearbetas om till att vara kulturellt neutrala. Resultaten från PISA-undersökningarna ger ingen tydlig orsak-verkan effekt vilket gör att de inte är användbara inom utbildningspolitiken
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wittenberg, John. "PISA och lärarprofessionens självbild : En diskursanalys av lärarprofessionens meningsskapande och den diskursiva kampen kring PISA-fenomenet." Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131032.

Full text
Abstract:
Den internationella kunskapsmätningen PISA får en allt större uppmärksamhet och betydelse inom den skolpolitiska debatten i Sverige. I studien undersöks betydelsebildningen kring PISA-fenomenet inom den svenska lärarprofessionen och de subjektspositioner som konstrueras i den diskursiva kampen om betydelse, både inom lärarprofessionen och i relationen till politiken. De subjektspositioner som framträder diskuteras i relation till den kollektiva självbilden och lärarnas professionsidentitet. Detta har undersökts genom en diskursanalys av artikulationer i de lärarfackliga förbundens tidningar; Lärarnas tidning och Skolvärlden. Undersökningen har fokuserat på framställningen kring presentationen av PISA 2012 utifrån en tidsperiod mellan november 2013 och april 2014, där materialet består av artikulationer kring tecknet PISA i 21 olika texter. Analysen visar att det inte finns någon entydighet i betydelsebildningen. PISA-resultaten används både för att legitimera och dislegitimera skolpolitik, samtidigt som relevansen ifrågasätts i relation till en metodologisk och dekontextuell problematik. Resultaten visar också att det finns en antagonistisk dimension i relationen till politiken och i den diskursiva kampen kring betydelse. Vidare konstrueras tre olika subjektspositioner i form av den utsatta och pressade läraren, läraren som syndabock och den aktiva och kämpande läraren. Studien får betydelse genom att synliggöra de konflikter som finns kring betydelsebildningen av PISA och i relationen till politiken, men även genom att visa hur lärarnas självbild och professionsidentitet konstrueras i relation till PISA-fenomenet. Detta kan föranleda ytterligare studier kring diskursiva förskjutningar kring betydelsebildningen och vilken betydelse PISA-fenomenet får i relation till lärarnas professionsprojekt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Berglund, Nilsson Mikael. "Fysisk aktivitet och PISA-resultat : En studie om relationen mellan elevers fysiska aktivitetsvanor och PISA-resultat." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5269.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Den här studien har använt data i form av OECDs PISA-resultat och OECDs enkätsvar, som också tillhör PISA, med syfte att undersöka relationen mellan PISA-resultat och olika former av fysisk aktivitet. PISA-testerna genomförs vart tredje år för OECDs medlemsländer, med syfte att jämföra olika länders skolsystem. Fysisk aktivitet argumenteras ha en effekt på akademiska resultat och just därför bör en ökning av fysisk aktivitet resultera i bättre resultat på PISA-tester. Syfte Denna studie menade att studera relationen mellan tre olika fysiska aktivitetsvariabler, antalet dagar med fysisk aktivitet i skolan per vecka, antal dagar med medelhög, samt högintensiv fysisk aktivitet per vecka och PISA-resultat. Metod Eleverna som genomförde PISA-testet fick svara på frågor under testperioderna om hur fysiskt aktiva de var. Dessa data, som finns öppet tillgängliga som medelvärden inom de olika svarsalternativen, jämfördes sedan med elevernas resultat på PISA-testet med One Way Measure ANOVA tester och Tukey HSD Post-Hoc tester för att se skillnader mellan antalet dagar inom varje fysisk aktivitetsvariabel. Resultat Studiens resultat visade på att en dag med medelhög och högintensiv fysisk aktivitet är bättre än ingen dag med fysisk aktivitet och att flera dagar är bättre än en dag fram till och med sex respektive fyra dagar. Elever som är har fler än 1-2 dagar med fysisk aktivitet i skolan presterar bättre än elever som inte har någon fysisk aktivitet alls eller som är fysisk aktiva fler än två dagar i veckan. Slutsats Den huvudsakliga slutsatsen är att ungdomar som utövar fysisk aktivitet presterar bättre på PISA-tester än dem som inte är fysiskt aktiva och att flera dagar än en dag med medelhög och högintensiv fysisk aktivitet är associerat med än bättre resultat, till och med 6 dagar.<br>Abstract This study has used data, taken from the OECD’s PISA-test results and questionnaire answers, in order investigate the relationship between PISA-results and different forms of physical activity. PISA-tests run every three years, in countries which are members of the OECD, in order to compare their national education systems. Physical activity is argued to have an effect on academic results and, therefore, an increase in physical activity should result in better results on the PISA-tests. Aim This study aims to look at how three different physical activity measures, the amount of days with physical activity in school, the amount of days with moderate physical activity and vigorous activity, respectively, is associated with the PISA scores for those specific groups. Method The students who completed the PISA-tests also got to answer questions regarding their physical activity habits. These physical activity data, available as means within each different answer, were compared to their group’s PISA-score. Analyses were done using One Way Measure ANOVA tests and Tukeys HSD Post-Hoc tests in order to see difference between numbers of days of physical activity. Results The result of the study showed that one day of moderate and vigorous physical activity is better than no physical activity and that an increasing number of days of physical activity is better up till 4-6 days of physical activity. Students who have 1-2 days of physical activity in school perform better than students who do not have any physical activity or more than two days of physical activity. Conclusions The overall conclusion is that youths who engage in physical activity reach better results on the PISA-tests than people who are not physically active and that an increasing number of days, up till 6 days with physical activity, is better than one.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Brismark, Ebba. "PISA och svensk utbildningspolitik : En innehållsanalys." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-312819.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Pisau"

1

Subanindyo, Hadiluwih. Pisau analisis seorang kolumnis. Edited by Kusbianto. Lembaga Bantuan Hukum Medan, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sandra, Adri. Luka pisau: Sajak-sajak. Dewan Kesenian Sumatra Barat, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Resmanshah. Lelaki dan sebilah pisau: Antologi tulisan. Lejen Press, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Pranoto, Naning. Sebilah pisau dari Tokyo: Kumpulan cerita pendek. Gramedia Widiasarana Indonesia, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Amur, Achmad. Merintis jalan membangun masa depan Kabupaten Pulang Pisau. Pustaka Banua bekerjasama dengan Humas Pulang Pisau, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kironosasi, Endang. Pemetaan sosial di Kabupaten Pulang Pisau, Provinsi Kalimantan Tengah. Badan Pelatihan dan Pengembangan Sosial, Departemen Sosial RI, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Suhendi, Ahmad. Analisis kebutuhan sosial dasar dalam pemberdayaan masyarakat daerah tertinggal: Studi di desa Simpur, Kabupaten Pulang Pisau. 2nd ed. P3KS Press, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ambau. Studi tentang pelaksanaan upacara ritual kematian (pitra yadnya) umat Hindu Kaharingan di Kabupaten Pulang Pisau: Laporan penelitian. Unit Pelaksana Penelitian dan Pengabdian Pada Masyarakat, Sekolah Tinggi Agama Hindu Negeri Tampung Penyang, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Amiany. Pola permukiman masyarakat tepian Sungai Kahayan di Desa Buntoi, Kecamatan Kahayan Hilir, Kabupaten Pulang Pisau: Laporan penelitian dosen pemula. Lembaga Penelitian, Universitas Palangka Raya, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Erlina, Yuni. Laporan penelitian analisis efisiensi dan tambahan manfaat pengolahan bokar pada perkebunan karet rakyat di Kecamatan Kahayan Hilir, Kabupaten Pulang Pisau. Fakultas Pertanian, Universitas Palangkaraya, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Pisau"

1

Umaroh, Atika Khoirul, Yohan Wibisono, Bambang Setiawan, Ikka Suharli, and Elena Oktaviani. "Analysis of Vessel Scheduling on The Mintin – Anjir Sampit Track, Pulang Pisau District, Central Kalimantan Province." In Advances in Economics, Business and Management Research. Atlantis Press International BV, 2024. http://dx.doi.org/10.2991/978-94-6463-486-0_15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Popkewitz, Thomas S. "Pisa." In Pisa Under Examination. SensePublishers, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-6091-740-0_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

von Engelhardt, Dietrich, Thomas Henkelmann, and Annette Krämer. "Pisa." In Florenz und die Toscana. Birkhäuser Basel, 1987. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-0348-6271-4_19.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Abdulah, Azian T. S., Muhamad Zaini Mohd Zain, Shela G. Nair, Rusliza Abdulah, and Ihsan Ismail. "Pisa." In What Can PISA 2012 Data Tell Us? SensePublishers, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-6300-468-8_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Corbett, Martyn. "Pisa." In Byron and Tragedy. Palgrave Macmillan UK, 1988. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-19158-1_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Rosita Novi Andari and Kurnia Suci Indraningsih. "Mendata Indonesia “Bumi Handep Hapakat” Kawasan Lumbung Pangan Nasional Pulang Pisau Kalimantan Tengah." In Mencatat untuk Membangun Negeri: Narasi Emik Registrasi Sosial Ekonomi Jilid 2 ­Indonesia Tengah-Barat. Penerbit BRIN, 2023. http://dx.doi.org/10.55981/brin.777.c705.

Full text
Abstract:
Narasi emik “Mendata Indonesia Dari “Bumi Handep Hapakat” Kawasan Lumbung Pangan Nasional Desa Pangkoh Hulu, Kecamatan Pandih Batu, Kabupaten Pulang Pisau, Provinsi Kalimantan Tengah” ini adalah sebuah potret nyata momentum, proses dan perjuangan menghadirkan ‘Data’ yang terjadi pada salah satu desa di Indonesia dengan bentang alam dan kearifan lokal yang dimilikinya. Proses Pendataan Regsosek di Kabupaten Pulang Pisau berbasis nilai kearifan lokal “Teamwork” dan “Handep Hapakat” terbukti efektif dalam mendukung proses pendataan Regsosek sehingga tantangan-tantangan yang dihadapi dapat diselesaikan dengan baik dan nilai-nilai positif dapat dirasakan oleh seluruh pihak yang terlibat dalam kegiatan pendataan baik BPS Kabupaten Pulang Pisau, petugas lapangan, perangkat kecamatan/desa, dan masyarakat. Beberapa nilai positif tersebut antara lain menambah jaringan mitra baru BPS; membuka lapangan kerja baru, pengalaman kerja baru, dan meningkatkan pendapatan masyarakat; meningkatkan pengetahuan dan pengalaman masyarakat untuk lebih ‘Melek Data’; dan meningkatkan hubungan kekeluargaan, rasa empati, kolaborasi dan semangat gotong royong masyarakat. Sementara itu, tantangan dari proses pendataan awal Regsosek antara lain terbatasnya dukungan formal dari Pemerintah Daerah; adanya hambatan sosialisasi dan pendataan terhadap masyarakat dengan karakteritik wilayah perkotaan; penolakan dan ketidak jujuran individu dalam memberikan informasi; faktor jarak yang jauh; dan cuaca dengan curah hujan tinggi pada beberapa wilayah. Untuk itu, optimalisasi publikasi kegiatan Regsosek melalui forum komunikasi cinta statistik untuk perangkat daerah/kecamatan/desa/masyarakat dan pengembangan kompetensi mitra BPS melalui forum komunikasi mitra BPS dapat menjadi alternatif strategi dalam mendukung proses pendataan Regsosek atau pendataan penduduk lainnya.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hidayatullah Rabbani. "Suara Publik dalam Kasus Alih Fungsi Lahan di Bali: Studi Kasus Reklamasi Teluk Benoa." In Demokrasi di Tingkat Lokal: Mendorong Proses Deliberasi. Penerbit BRIN, 2023. http://dx.doi.org/10.55981/brin.744.c582.

Full text
Abstract:
Fokus utama tulisan ini untuk membahas alih fungsi lahan yang terjadi semakin masif seiring perjalanan pariwisata Bali dan bagaimana partisipasi publik Bali dalam merespon atau berkontestasi dengan penguasa politik (pemerintah daerah dan pusat), dan pemodal. Kontestasi ini terkait dengan narasi apokaliptik yang melihat bahwa Bali saat ini sedang mengalami ancaman internal dan eksternal. Narasi ini melihat Bali bisa saja hancur akibat krisis air, alih fungsi lahan, masalah sampah, abrasi pantai, dan lain-lain. Narasi yang lain berbicara tentang Bali berdasarkan romantisme kolonial. Narasi romantik melihat Bali sebagai surga, kiblat dari pariwisata Indonesia (Nyagaragunung.net, 2019). Bali dianggap unik dan memiliki daya tahan terhadap perkembangan zaman. Dalam tulisan ini akan digunakan konsep Habermas tentang demokrasi deliberatif sebagai pisau analisa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Mathews, Karen Rose. "Pisan Bacini and the Churches of Pisa." In A Companion to Medieval Pisa. BRILL, 2022. http://dx.doi.org/10.1163/9789004512719_021.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

"Pilau." In Taste the State. University of South Carolina Press, 2021. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv19cw9qd.54.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

"Pishu." In Le bestiaire innu 1. Les Presses de l’Université de Laval, 2012. http://dx.doi.org/10.1515/9782763796819-017.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Pisau"

1

Duttagupta, Sayon, and Dave Singelée. "PISA: Privacy-Preserving Smart Parking." In 2025 IEEE 22nd Consumer Communications & Networking Conference (CCNC). IEEE, 2025. https://doi.org/10.1109/ccnc54725.2025.10976197.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Danelutto, Marco. "HPC master design: experience from Pisa." In 2025 33rd Euromicro International Conference on Parallel, Distributed, and Network-Based Processing (PDP). IEEE, 2025. https://doi.org/10.1109/pdp66500.2025.00057.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Francisco, Martim, Bernardo Ferreira, Fernando M. V. Ramos, Eduard Marin, and Salvatore Signorello. "P4chaskey: an Efficient Mac Algorithm for Pisa Switches." In 2024 IEEE 32nd International Conference on Network Protocols (ICNP). IEEE, 2024. https://doi.org/10.1109/icnp61940.2024.10858499.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fadhurrahman, Muhammad, and Adhi Harmoko Saputro. "Peat Depth Prediction System Using Long-Term MODIS Data And Random Forest Algorithm: A Case Study in Pulang Pisau, Kalimantan." In 2022 1st International Conference on Information System & Information Technology (ICISIT). IEEE, 2022. http://dx.doi.org/10.1109/icisit54091.2022.9872550.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Gunawan, Vincentius Abdi, Leonardus Sandy Ade putra, and licantik. "E-Farmer Information System and Short Message Service (SMS) Implementation Gateway for Agribusiness of Palm and Rubber Plantations in Pulang Pisau Regency." In The 7th Engineering International Conference (EIC), Engineering International Conference on Education, Concept and Application on Green Technology. SCITEPRESS - Science and Technology Publications, 2018. http://dx.doi.org/10.5220/0009010903410345.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Alberti, Antonio, Monica Baldassarri, and Marcella Giorgio. "Ceramics for the sugar production in Pisa. The excavation in Piazza Carrara." In XIII Congreso Internacional sobre Cerámica Medieval y Moderna en el Mediterráneo (AIECM3). La Ergástula, 2024. https://doi.org/10.63114/c8wjjt17.

Full text
Abstract:
In 2016 a preventive archaeological excavation was carried out in Piazza Carrara, located north of the Arno River, on the western side of the medieval city, as part of the ‘Isole Ecologiche Interrate’ project of the Municipality of Pisa. The remains of a late medieval building were found, one of whose rooms below the Renaissance floor level was occupied by a thick clay deposit that obliterated a large quantity of pottery for refining cane sugar. The compartment may have been an underground room or cellar later filled with clay deposits which encapsulated the objects it contained, due to a flood episode of the nearby river. Some Pisan sgraffito slipware allow us to date the obliteration at the second half-end of the 16th century. The aim of this contribution is to present for the first time this ceramic context related to sugar processing, which appears unique in the Tuscan city and regional panorama.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

McCorry, Patrick, Surya Bakshi, Iddo Bentov, Sarah Meiklejohn, and Andrew Miller. "Pisa." In AFT '19: 1st ACM Conference on Advances in Financial Technologies. ACM, 2019. http://dx.doi.org/10.1145/3318041.3355461.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Huang, Xiangdong, Jianmin Wang, Raymond Wong, Jinrui Zhang, and Chen Wang. "PISA." In CIKM'16: ACM Conference on Information and Knowledge Management. ACM, 2016. http://dx.doi.org/10.1145/2983323.2983775.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kantor, Avner, and Sheizaf Rafaeli. "Open PISA." In L@S '20: Seventh (2020) ACM Conference on Learning @ Scale. ACM, 2020. http://dx.doi.org/10.1145/3386527.3406721.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Suryagustina, Suryagustina, Karmitasari Yanra Katimenta, and Dewi Apriliyanti. "Effect Of The Use Of Formats And Guidelines Of Integrated Emergency Nursing Care To The Accuracy And Completeness Of Nursing Documentation In The Emergency Departement Of The Regional Public Hospital Of Mas Amsyar Kasongan District And The Regional Public Hospital Of Pulang Pisau District Central K." In 2nd Sari Mulia International Conference on Health and Sciences 2017 (SMICHS 2017) � One Health to Address the Problem of Tropical Infectious Diseases in Indonesia. Atlantis Press, 2017. http://dx.doi.org/10.2991/smichs-17.2017.77.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Pisau"

1

Bos, María Soledad, Adriana Viteri, and Pablo Zoido. Latin America in PISA 2018: Basic Facts about PISA. Inter-American Development Bank, 2020. http://dx.doi.org/10.18235/0002439.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bos, Maria Soledad, Emiliana Vegas, Adriana Viteri, and Pablo Zoido. Nota PISA #13: ¿Qué aprendizajes nos deja PISA para el Desarrollo? Inter-American Development Bank, 2018. http://dx.doi.org/10.18235/0001477.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bos, María Soledad, Alison Elías, Emiliana Vegas, and Pablo Zoido. América Latina y el Caribe en PISA 2015: Datos básicos sobre PISA. Inter-American Development Bank, 2016. http://dx.doi.org/10.18235/0000541.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Zoido, Pablo, Alison Elías, María Soledad Bos, and Emiliana Vegas. Latin America and the Caribbean in PISA 2015: Basic Facts about PISA. Inter-American Development Bank, 2016. http://dx.doi.org/10.18235/0006341.

Full text
Abstract:
PISA is the principal international test that currently exists to measure and compare knowledge and skills of young people in the education system. In the 2015 edition, 72 countries and economies participated in the test.10 countries from Latin America and the Caribbean participated: Argentina, Brazil, Chile, Colombia, Costa Rica, the Dominican Republic, Mexico, Peru, Trinidad andTobago, and Uruguay. Additionally, results can be observed for 5 cities in the region: Ciudad Autónoma de Buenos Aires (Argentina) Bogotá (Colombia), Medellín (Colombia), Manizales (Colombia) and Cali (Colombia).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bos, María Soledad, Adriana Viteri, and Pablo Zoido. Nota PISA #18: PISA 2018 en América Latina: ¿Cómo nos fue en lectura? Inter-American Development Bank, 2019. http://dx.doi.org/10.18235/0002039.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ganimian, Alejandro, María Soledad Bos, Emiliana Vegas, and Horacio Álvarez Marinelli. América Latina en PISA 2012: Colombia en PISA 2012: Logros y desafíos pendientes. Inter-American Development Bank, 2014. http://dx.doi.org/10.18235/0006070.

Full text
Abstract:
En el 2012, ocho países de América Latina (Argentina, Brasil, Chile, Colombia, Costa Rica, México, Perú y Uruguay) participaron en el Programa para la Evaluación Internacional de Alumnos (PISA, por sus siglas en inglés) una prueba que evaluó lo que los jóvenes de 15 años saben y pueden hacer en matemática, lectura y ciencia en 65 sistemas educativos. Este brief se enfoca en el caso de Colombia, uno de los países de más bajo desempeño en PISA de la región.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ganimian, Alejandro, María Soledad Bos, and Emiliana Vegas. América Latina en PISA 2012: México en PISA 2012: Logros y desafíos pendientes. Inter-American Development Bank, 2014. http://dx.doi.org/10.18235/0006068.

Full text
Abstract:
En el 2012, ocho países de América Latina (Argentina, Brasil, Chile, Colombia, Costa Rica, México, Perú y Uruguay) participaron en el Programa para la Evaluación Internacional de Alumnos (PISA, por sus siglas en inglés) una prueba que evaluó lo que los jóvenes de 15 años saben y pueden hacer en matemática, lectura y ciencia en 65 sistemas educativos. Este brief se enfoca en el caso de México, uno de los países de más alto desempeño en PISA en la región.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ganimian, Alejandro, Mariana Alfonso, María Soledad Bos, and Emiliana Vegas. América Latina en PISA 2012: Perú en PISA 2012: Logros y desafíos pendientes. Inter-American Development Bank, 2014. http://dx.doi.org/10.18235/0006069.

Full text
Abstract:
En el 2012, ocho países de América Latina (Argentina, Brasil, Chile, Colombia, Costa Rica, México, Perú y Uruguay) participaron en el Programa para la Evaluación Internacional de Alumnos (PISA, por sus siglas en inglés) una prueba que evaluó lo que los jóvenes de 15 años saben y pueden hacer en matemática, lectura y ciencia en 65 sistemas educativos. Este brief se enfoca en el caso de Perú, el país de más bajo desempeño en PISA.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ganimian, Alejandro, María Soledad Bos, and Emiliana Vegas. América Latina en PISA 2012: Chile en PISA 2012: Logros y desafíos pendientes. Inter-American Development Bank, 2014. http://dx.doi.org/10.18235/0006067.

Full text
Abstract:
En el 2012, ocho países de América Latina (Argentina, Brasil, Chile, Colombia, Costa Rica, México, Perú y Uruguay) participaron en el Programa para la Evaluación Internacional de Alumnos (PISA, por sus siglas en inglés)-una prueba que evaluó lo que los jóvenes de 15 años saben y pueden hacer en matemática, lectura y ciencia en 65 sistemas educativos. Este brief se enfoca en el caso de Chile, el país de mejor desempeño en PISA de la región.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Postiff, Matthew, David Greene, Charles Lefurgy, Dave Helder, and Trevor Mudge. The MIRV SimpleScalar/PISA Compiler. Defense Technical Information Center, 2000. http://dx.doi.org/10.21236/ada462001.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography