Academic literature on the topic 'Plagiering'

Plagiering betragtes normalt som en af dødssynderne i den akademiske verden,
 en form for videnskabelig uredelighed. For forskere kan plagiering have
 meget alvorlige karrieremæssige konsekvenser, fx tilbagekaldelse af akademiske
 grader og disciplinære sanktioner. I Tyskland har to ministre indenfor
 de senere år måttet træde tilbage efter at være blevet grebet i plagiering. Plagiering
 ser ud til at være et voksende problem og kontrollen er skærpet. Mange
 universiteter, forlag og tidskrifter har indført rutinemæssig plagiatkontrol.
 Efter en gennemgang af selve begrebet betydning og formelle regler i videnskabsetiske
 kodekser præsenteres og diskuteres forskellige etiske begrundelser
 for forbud mod plagiering. Tre positioner diskuteres. En naturretlig: åndelig
 ejendomsret, retten til viden, man selv har frembragt følger af retten til
 ”frugten af eget arbejde” (Locke), eller en ret, som er forudsætning for personens
 dannelse (Hegel). Den har svag støtte. En utilitaristisk – funktionalistisk
 begrundelse (Mill/ Merton): at plagiat undergraver videnskabernes anerkendelsesregime,
 der skal belønne efter præstation til gavn for vidensvækst. Den
 har stærkere støtte, om end funktionalitet kan være vanskelig at opnå og påvise
 i praksis. Dysfunktionalitet og perverse effekter, fx på grund af for stærkt
 publiceringspres, kan forekomme. Afslutningsvis inddrages Axel Honneths
 anerkendelsesteori op som et supplement og korrektiv til utilitarismen.
 
 
 ENGELSK ABSTRACT
 
 Heine Andersen: PLAGIARISM IN RESEARCH. Research ethical and sociological aspects
 
 Plagiarism is usually regarded as one of the deadly sins in science, a form of
 scientific misconduct. Plagiarism can have serious consequences for researcher
 careers, such as revocation of academic degrees and disciplinary sanctions.
 In recent years, two ministers in Germany had to resign after being
 caught in plagiarism. Plagiarism seems to be a growing problem, and many
 universities, publishers and scientific journals have introduced routine control
 for it.
 After a review of meaning and formal rules of ethical codes, this article discusses
 three ethical traditions, representing different reasons for prohibiting
 plagiarism. The first is natural law: a right to spiritual property, to knowledge
 that you yourself have generated. This is a right to “the fruit of one’s own labor”
 (John Locke), or that which is essential for the person’s self-realization
 (Hegel). There appears to be weak support for this position. The second is
 a utilitarian-functionalist reason (Mill/ Merton): plagiarism undermines the
 recognition regime in modern science, the principle of reward according to
 contribution to the growth of knowledge. This position has greater support, 
 but it is often difficult to validate in practice. The strong pressure on researchers
 to publish may create dysfunctional and perverse effects. Finally, Axel
 Honneth’s theory of recognition theory is presented as a supplement and corrective
 to utilitarianism.
 
 Keywords: Plagiarism, scientific misconduct, research ethics.

Den här artikeln berör situationer då plagiat kan uppstå. Mer specifikt handlar artikeln om studenters färdigheter och förmågor när det kommer till plagiering eller situationer som skulle kunna förstås som plagiering. En enkät med nio olika situationer skapades i syfte att kartlägga studenters förmåga att identifiera när det kan handla om plagiat. 634 studenter på två olika institutioner vid Göteborgs universitet svarade på enkäten. Resultat och analys visar att studenter generellt hade god förmåga att identifiera enklare fall av plagiat, men klarade sig sämre i mer komplexa fall. Resultaten pekar vidare på att det framförallt är yngre studenter (födda på 90-talet) och akademiskt oerfarna som har lägre träffsäkerhet i sin identifikation. Artikeln avslutas med en reflektion kring undervisning och examination och lyfter särskilt fram tre delar: (i) vikten av att prata om plagiat, (ii) vikten av att arbeta med akademisk integritet och (iii) vikten av att arbeta med akademiskt oerfarna.

Dette dokumentet er sendt til Strategisk utdanningsutvalg ved UiT Norges arktiske universitet som et grunnlag for å forstå og forklare hvorfor plagiering og juks er prosentmessig høyere blant internasjonale studenter enn de norske. Internasjonal litteratur på området viser at kulturelle, etiske og språklige forhold kan spille inn. I tillegg kan ikke-vestlige studenter ha en annen forståelse av ytringsfrihet, opphavsrett og akademisk integritet enn det vi legger i begrepene. Universitetsbiblioteket i Tromsø tilbyr obligatoriske forelesninger i informasjonskompetanse der det spesielt informeres om konsekvenser og forebygging av plagiat. Tall fra siste årsrapport fra Avdeling for undervisning ved UiT viser at forekomsten av plagiat blant internasjonale studenter er redusert. Dette kan tyde på at informasjon hjelper.

Phd-kurs ved NTNU-bibliotekene – en utviklingshistorieVi vil se nærmere på ide/opplegg, organisering, gjennomføring og erfaringer fra forskjellige kurs for phd-kandidater ved NTNU-biblioteket: Kurs for humanister og samfunnsvitere, kurs for medisinere og kurs for kandidater innen teknologi og naturvitenskap (mest sivilingeniører), avholdt på forskjellige campuser og av forskjellige undervisere. Å mestre avansert søking og databehandling blir bare mer og mer sentralt for forskning, selv om det varierer fra disiplin til disiplin. Vi vil gjennomgå egen erfaring, fagmiljøenes behov og hva forskning viser om behovet for informasjonskompetanse-undervisning av PhD-kandidater, med fokus på forskjellige vitenskapers informasjonskompetanse. Krav om at forskning skal være original, bygge på tidligere forskning og de muligheter som vi har fått til å behandle mye større mengder data enn før (e-science) innebærer at kursholderne må være svært oppdatert og ha spisskompetanse i de enkelte baser og verktøy. Dessuten er plagiering og kildevurdering viktige og aktuelle tema. Kursene krever høy kompetanse hos kursholderne og det beste er å utnytte de forskjellige kompetansene som finnes i biblioteket slik at kursene blir et resultat av team-arbeid. I tillegg trekkes andre fagfolk inn (forskningsetikk, akademisk skriving m.m). De organisatoriske utfordringene og markedsføring av kursene blir også viktige når vi arrangerer slike kurs. Undervisningstilbudet blir evaluert fortløpende, og vi ønsker å sette fokus på erfaringsutveksling og praktisk gjennomføring i tillegg til å se på innholdet i våre kurs.

”Informasjonskompetanse – integrering i undervisning” I vår digitale verden er det overflod av informasjon, og det blir stadig viktigere med kompetanse for å håndtere informasjon. Informasjonskompetanse (IK) omfatter prosessen fra å erkjenne et informasjonsbehov til hvordan man finner informasjon, hvordan man vurderer informasjon og hvordan man bruker og kommuniserer informasjonen på en akademisk redelig måte. Mange universitetsbibliotek nasjonalt og internasjonalt har undervisningsopplegg på alle nivå i utdanningen for å fremme studenters IK. Program for universitetspedagogikk ved Universitetet i Bergen og Universitetsbiblioteket har inngått et samarbeid og tilbyr kurset Informasjonskompetanse – integrering i undervisning for nyansatte akademikere. Kurset ble gjennomført for første gang høsten 2008 og neste kurs blir avviklet våren 2010. I dette kurset setter vi fokus på at informasjonskompetanse er sentralt for læring på fagene. Etter kurset skal deltakerne ha følgende læringsubytte: Kjennskap til ulike perspektiver på IK Kunnskap om sammenhenger mellom IK og strategier for informasjonssøk og informasjonsvurdering Økt bevissthet om IK som en del av etisk refleksjon i faglig arbeid Økt bevissthet om sammenhenger mellom IK og ulike former for plagiering Kunne vurdere hvordan ulike læringsaktiviteter fremmer eller hemmer studenters utvikling av IK Kunne tilrettelegg for faglig forankret utvikling av studenters IKI dette innlegget vil vi forsøke å svare på følgende spørsmål: Hvordan etablere et samarbeid med utdanningsinstitusjonen for å utvikle kurs med formålet å fremme studenters informasjonskompetanse? Hvordan få integrert IK på alle studieprogram? Hva er fagreferentens rolle i et samarbeid med fagmiljøet?

<p>Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring fusk och plagiering. Frågorna vi söker svar på är: vad blir föremål för övervägande när elever resonerar kring vad som är tillåtet respektive otillåtet vid examinationer; vilka moraliska resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner där eleverna får diskutera två olika case där det ena caset berör fusk och det andra plagiering. Casen är framtagna och omarbetade för att lyfta fram fusk- och plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svårigheter att avgöra vad som är fusk i alla situationer. Istället blir det så att eleverna skapar olika mening kring fusk beroende på den sociala kontext eleverna befinner sig i. Därefter för de moraliska resonemang främst baserade på hur fusket påverkar dem själva och deras närmsta omgivning. Få elever resonerar utifrån en absolut moral.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur svenskundervisningen påverkas av plagiering från Internet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda på hur svensklärare definierar begreppet plagiering, hur de resonerar kring plagiering, om plagieringsrisken påverkat undervisningen och i så fall vilka pedagogiska följder det fått. Arbetet ger också en översikt av tidigare forskning inom området plagiering bland unga.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att plagiering är relativt lätt att upptäcka för svensklärare och ofta kan undvikas med ett förebyggande pedagogiskt arbete, till exempel genom att formulera uppgifterna så att svaret inte går att hitta på Internet. Resultaten visar också att det bland eleverna förekommer oavsiktlig plagiering, dels beroende på otillräcklig kunskap om referat- och källhänvisningsteknik, dels på grund av en inställning att det som finns på Internet tillhör alla och kan användas utan hänsyn till upphovsperson.

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle. Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta. Som forskningsmetod är det ett hermeneutiskt synsätt som använts i uppsatsen. Slutsatserna är att informanterna sett en förändring i hur elever fuskar, mycket på grund av att det blivit en digitalisering och man gått bort mer och mer från papper och penna. En till stor bidragande faktor är att mycket information är så pass lättillgänglig idag. Dessa två faktorer gör att det är lättare nu än tidigare att plagiera andras arbeten. Detta har motverkats till viss del genom att lärare gör mer unika uppgifter och använder datorer eller program för att hitta fusk i större utsträckning.

I denna praktiknära studie undersöks på vilka kvalitativt skilda sätt studenter i högre utbildning kan hantera referatet i skriftliga examinationer och vad de behöver urskilja för att utveckla detta kunnande. Utifrån en fenomenografisk och variationsteoretisk ansats intervjuades 13 studenter i anslutning till sin skrivprocess och såväl transkriptioner från intervjuerna som studenternas texter utgjorde underlag för analys. Fyra kvalitativt skilda sätt att förhålla sig till att referera framträdde. Utifrån skillnaden mellan de fyra kategorierna identifierades fem aspekter som kan anses kritiska för att utveckla kunnandet. Studenten behöver urskilja att: A) ett relevant urval från källor görs utifrån en helhet, B) referatet skrivs med egna ord, C) den egna rösten kan användas i relation till referatet, D) det kan finnas fler läsare än examinatorn och E) referathantering är en del i ett vetenskapligt sammanhang. Resultaten diskuteras i relation till effektiv undervisning om referathantering i gymnasieskolan och högre utbildning.

En enkätstudie av elever och lärares syn på fusk i gymnasieskolan. Hur och varför fuskar eleverna? Hur kan man minska fuskandet? Hur hanterar lärarna fusk? Hur påverkar internet plagiering av skolarbeten?

Detta examensarbete är utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; där enkätundersökningar vid två gymnasieskolor utgör grunden för själva analysen. Studien har sökt utröna inställningar och attityder hos elever och lärare på frågor som handlar om fusk och fuskbeteenden i skolan. Den centrala frågan är huruvida inställningen till fusk bland elever och lärare är avhängig yttre faktorer? (Till yttre faktorer räknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.)I arbetet används enkätformen som empiriskt grepp tillsammans med en hermeneutisk metod. De data som erhållits, har analyserats och tolkats med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, främst angående språket som förmedlare av erfarenheter.Studien har genomförts med hjälp svaren från 98 gymnasieelever i årskurs 1-3 vid såväl praktiska som teorietiska program. Därtill har även 13 lärare kopplade till de berörda eleverna deltagit i undersökningen. Med hjälp av enkätsvaren skapas därmed unik information, utifrån specifika förhållanden som inte tidigare genomförts. Resultatet belyses till större delen genom såväl diagram som tabeller, givetvis i kombination med tillhörande diskusson och analys. Vartefter arbetet fortlöpte, blev det alltmer tydligt att fusk både är ett utbrett och vanligt förekommande bland eleverna, dessvärre också att lärarna inte är medvetna om hur pass omfattande fusket egentligen är. I undersökningen märks tydligt ett gränsöverskridande fusk, dock med viss naturlig variation. De främsta förebyggande åtgärderna åligger lärarna; naturligtvis bör man arbeta för att minska möjligheterna att fuska, genom att kontinuerligt kontrollera och få eleverna att förstå vikten av att inte fuska. Men merparten av det fuskförebyggande arbetet ligger troligtvis snarare i pedagogiska grepp (exempelvis att konstruera uppgifter som minimerar fuskrisken) än moraliska upplägg.

<p>Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ”genomskinlig” som jag ville tro. Den retoriska situation ett disciplinärende bjuder verkar däremot se ut så som jag trodde; utredningen studenterna ställs inför är en tämligen stressande situation. Studenternas främsta budskap är att de är oskyldiga, och syftet med deras försvar är oftast att undgå avstängning.</p><p>Anmärkningsvärt i studenternas försvar är att det är få studenter som utnyttjar de möjligheter de ges att med egna ord försvara sig. En students närvaro vid disciplinnämndens möte visade sig dock inte vara någon garanti för att undgå straff då samtliga av de fyra studenter som deltagit vid sammanträdet har avstängts. Av de studenter som har valt att yttra sig skriftligt till nämnden är det endast två av åtta som har friats. Detta torde indikera att det snarare är studenternas argument som ligger till grund för friande eller fällande dom, snarare än när och på vilket sätt detta sker. I de fall som lämnats utan vidare åtgärd har studenterna främst angett andra personer som direkt eller indirekt orsak till det som skett. Bland de studenter som funnits skyldiga till försök att vilseleda vid bedömning av studieprestation har försvarsstrategierna främst baserat sig på särskilda/förmildrande omständigheter eller ett sedan tidigare gott etos. Jag har i min analys dragit slutsatsen att det är frånvaron av rimliga och trovärdiga logosargument som har fällt avgörandet. Till skillnad från de som har friats, har ingen av de fällda studenterna kunnat uppvisa sådant logos att nämnden ansett det antingen bevisat att omständigheterna har varit sådana att studenten inte kan anses bära skuld, eller att bevisningen mot studenten inte är hållbar och att studenten därför inte kan dömas skyldig.</p><p>Sammanfattningsvis kan jag då säga följande: det tycks finnas vissa försvarsstrategier som är mer framträdande än andra, men att den framgång studenten eventuellt har i fallet snarare beror på logosargument med faktisk bevisföring än på argument baserade på etos och patos.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.</p>

The purpose of this thesis is to illustrate the causes of plagiarism in higher education and to discuss possible preventive measures against plagiarism. The study is basedon documents containing students´ explanations when being accused of plagiarism before the disciplinary board, as well as on interviews with staff in two colleges/universities in Sweden. This material is analysed with a qualitative approach, and the theoretical lenses used are ethics and information literacy. The result shows that the most common causes of plagiarism according to the students themselves are lack of knowledge, a problematic private situation or that somebody external is to blame. In some cases, several factors coincide. A number of preventive measures are suggested, such as emphasizing the values of the academic tradition, cooperation between different groups of staff and a more prominent role for the teachers in this work. The discussion brings up the different roles of librarians and teachers, and sheds light on the need for future research on how to further clarify the boundaries between the professions as well as their common ground.