Academic literature on the topic 'Planering och styrning av bygg'

Lean construction is often suggested as way of enhancing the productivity of the construction industry. There are no clear definitions of lean construction, but it is often referred to as a construction management philosophy that aims to minimize waste and maximise customer value. Adopting lean construction in a project can be difficult and there are several critical factors for successful implementation; one of which is the use of lean construction practices. Lean construction practices are tools, techniques and strategies through which the principles of lean construction can be implemented. It has been pointed out that there is lack of information on the number of existing practices and their exact area of use. This master thesis report identified lean practices that have been implemented in commercial construction projects, and categorised them according to the phases of lean construction. The report also explored which lean production-planning-and-control- practices have been adopted by a commercial construction contractor. To identify the lean practices, a literature analysis was conducted based on the documents reviewed by Babalola et al. (2019) in their article ‘Implementation of lean practices in the construction industry: A systematic review’. This revealed 22 different lean practices that have been implemented in commercial construction projects, with the Last Planner System having been reported the most followed by Just in Time and Pull Scheduling. The literature analysis also resulted in the project delivery stages in which each identified practice had been adopted. This helped categorise the practices according to the phases of lean construction. The phases were defined by the conceptual framework ‘The Lean Project Delivery System’ as Project Definition, Lean Design, Lean Supply, Lean Assembly and Lean Use. The categorisation showed that (out of the 22 identified practices) 3 practices belong to the phase Project Definition, while 8, 9, 15 and 0 practices belong to the other phases respectively. To explore which lean production-planning-and-control-practices have been adopted by a commercial construction contractor, a case study was conducted of the production phase of a large-sized project referred to as Project X. Seven members of the production team were interviewed as to reveal the contractor’s working methods in the planning and control of production in terms of time, activity and logistics. The revealed working methods were then compared to 9 out of the 22 identified lean practices, since they were interpreted as production-planning-and-control-practices. This analysis showed that six of those practices were seemingly implemented in the production of Project X, while one was partially implemented and two were not implemented.
Lean byggproduktion föreslås ofta som ett sätt att öka produktiviteten i byggbranschen. Det finns inga tydliga definitioner av lean byggproduktion, men konceptet beskrivs ofta som en filosofi för byggledning som ämnar minimera avfall och maximera kundvärdet. Att anta lean byggproduktion i ett projekt kan vara svårt och det finns ett antal kritiska faktorer för lyckad implementering, varav en är användandet av lean byggverktyg. Lean byggverktyg är verktyg, tekniker och strategier genom vilka principerna av lean byggproduktion kan implementeras. Det har påpekats att det finns brist på information om antalet befintliga lean byggverktyg och deras användningsområden. Denna rapport identifierade lean verktyg som har implementerats i kommersiella byggprojekt, och kategoriserade de enligt faserna av lean byggproduktion. Rapporten utforskade också vilka lean verktyg för planering och styrning av produktion som har antagits av en kommersiell byggentreprenör. För att identifiera leanverktyg i kommersiella byggprojekt så genomfördes en litteraturanalys baserat på de dokument som granskats av Babalola et al. (2019) i deras artikel ‘Implementation of lean practices in the construction industry: A systematic review’. Detta avslöjade 22 olika lean byggverktyg som implementerats i diverse kommersiella byggprojekt, där Last Planner System har rapporterats mest följt av Just in Time och Pull Scheduling. Litteraturanalysen resulterade också i projektleveransstadierna där varje identifierat verktyg hade implementerats. Detta hjälpte att kategorisera verktygen enligt faserna av lean byggproduktion. Faserna definierades av det konceptuella ramverket ’The Lean Project Delivery System’ som Project Definition, Lean Design, Lean Supply, Lean Assembly och Lean Use. Kategoriseringen visade att (utav de 22 identifierade verktygen) 3 verktyg tillhör fasen Project Definition, medan de resterande faserna innefattar 8, 9, 15 respektive 0 verktyg. För att utforska vilka lean verktyg för planering och styrning av produktion som har antagits av en kommersiell byggentreprenör så utfördes en fallstudie av produktionsfasen av ett stort projekt såkallat Projekt X. Sju medlemmar av produktionsteamet intervjuades för att uppenbara entreprenörens arbetsmetoder vid planering och styrning av produktion beträffande tid, aktivitet och logistik. De uppenbarade arbetsmetoderna jämfördes sedan med 9 av de 22 identifierade leanverktygen eftersom just de tolkades som verktyg för planering och styrning av produktion. Denna analys visade att sex av dessa verktyg var till synes implementerade i produktionen av Projekt X, medan en var delvis implementerad och två inte alls implementerade.

I traditionellt planeringsarbete isoleras arbetsgruppers teamwork genom ensamarbete. Ett sätt att förbättra teamworket och därmed planeringsarbetet är att integrera de personer som ska utföra arbetet. En metod för integreringen är visuell metodik. Metoden är relativt ny i byggbranschen och har sitt ursprung från tillverkningsindustrin. Hur byggproduktion drivs visuellt kan variera i omfattning. Visuell metodik är inte ett väldefinierat begrepp och det råder brist på utbildning och information om metoden.Examensarbetet har utförts på Skanska Region Hus Syd under våren 2013. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur visuell metodik tillämpas i byggproduktion. Studiens mål är att stödja byggbranschen med en definition om vad visuell metodik innebär i praktiken. Följande frågor har hanterats i studien:-Vad krävs för att styra och planera visuellt? -Hur fungerar interaktionen mellan visuell och icke-visuell metodik? -Hur upplever personalen visuell metodik? -Vilka risker och möjligheter bör beaktas vid visuell metodik?Studien har besvarat frågorna genom en fallstudie. Teori samlades in och behandlades i litteraturstudien, den låg sedan som grund för empirin. Empirin utfördes som en kvalitativ studie med datainsamling från observationer på arbetsplatser samt intervjuer av ett urval av arbetsplatsens personal. Syftet med empirin var att redogöra hur visuell metodik utförs i praktiken och hur det upplevs av personalen.Resultatet visar på att visuell metodik kan effektivisera byggproduktion genom ökat engagemang och delaktighet från produktionsledare, yrkesarbetare och underentreprenörer. Användarna var övervägande positiva till arbetsmetoden och rekommenderade visuell metodik till alla typer av projekt, oavsett storlek. Författaren upplevde dock spritt engage- mang från användarna, alla upplevdes inte lika engagerade som de intervjuade. Med bristande engagemang finns risk att arbetsmetoden tappar förtroende från användarna och därmed metodens effektivitet. Resultatet visar även på vikten av att införa visuell styrning från produktionens start, en implementering mitt i ett projekt kan bli mer resurskrävande än effektiviserande.Rapporten klargör en definition om vad visuell metodik innebär i praktiken, vilka resurser som ingår och vilka rutiner som följs.
In traditional planning the teamwork of workgroups is isolated by individual work. One way of improving teamwork and thus also planning is to integrate the people who are going to do the work. Visual methodology is on method for integrating. The method is relatively new in the construction industry and originates from manufacturing industry. Visual methodology is not a well-defined concept and there is a lack of training and information concerning the method.A thesis has been carried out in Skanska Region Hus Syd in the spring of 2013. The purpose of the thesis was to research how visual methodology is applied in construction production. Study’s aim is to support the field of construction with a definition about what visual methodology means in practice. The study examined the following questions:-What is required to control and plan visually? -How does the interaction between visual and non-visual methodology work? -How staff perceives visual methodology? -What are the risks and opportunities involved in visual methodology?The study has answered the questions with a case study. Theory was assembled and used in theoretical framework; it was then used for empirical research. The empirical research was carried out as a qualitative study with the collection of data from observations at the work place and interviews with a selection from the staff at the work place. The aim of the empirical research is to describe how visual methodology is used in practice and how the users experience it.The result shows that visual methodology can make construction production more effective through increased commitment and involvement from production managers, skilled workers and subcontractors. Users were predominantly positive towards working methods and recommended visual methodology for all types of projects, regardless of size. Still, the author experienced varying levels of involvement from users, not everyone was as in- volved as those who were interviewed. With a lack of commitment there is a risk that the working method loses the confidence from the users and hence efficiency.

This thesis focuses on how local administrations in mid-sized cities can govern and plan for the sharing economy. To explore this, a case study of Umeå municipality's work on the sharing economy is carried out. Umeå municipality is one of four Swedish cities participating in the national program for the sharing economy in cities, Sharing Cities Sweden (SCS). The sharing economy can be described as an economic model that promotes a change from ownership to access and the production of resources and services in peer-to-peer networks. In response to a growing sharing economy in cities, local administrations have implemented policies and regulations against sharing platforms such as Airbnb and Uber. Cities also encourage sharing initiatives by planning for publicly run tool libraries, bike sharing schemes and local maker spaces (workshops to share tools, knowledge and ideas). Furthermore, there is an ongoing discussion about the implications of a growing sharing economy in cities. Some researchers argue that parts of the sharing economy instead of reducing resource consumption, building trust and creating more just resource access are centralizing power to a few platform monopolies and are using control and surveillance through collection of big data in order to extract profit. To counter this trend, this thesis is interested in how cities can govern and plan for a democratic and just model for the sharing economy. The discussion about the sharing economy in research and the media has mainly focused on big cities and metropolises, thus the focus on mid-sized cities in this thesis. Through interviews of key actors within Umeå's sharing economy and participation at the Cooperative Cities conference in Umeå, the thesis points to a locally based model of sharing economy in Umeå. In the absence of larger platforms within the sharing economy, Umeå can provide “shareable” resources in the city through collaboration with local actors and by organizing public-commons partnership. To sustain a locally based sharing economy, the thesis argues for the municipality to think of the sharing services in Umeå as a sharing ecosystem. It implies that the municipality contributes to a good environment for sharing services by providing a network, knowledge, support and spaces. Two sub-projects within Umeå's participation in Sharing Cities Sweden are analyzed, the library for sport equipment’s, Fritidsbanken and Service hubs which involves "nodes / hubs that concentrate and provide various services to Umeå residents". Fritidsbanken can be understood as a form of social infrastructure that can contribute to rebuild social capital in neighborhoods. Service hubs can be understood as a form of sharing infrastructure that facilitates sustainable lifestyles. Finally, it is stated that the municipality of Umeå, as a mid-size city that has not experienced the negative consequences of the sharing economy, can take a proactive role for a just and democratic sharing economy.
Den här uppsatsen undersöker hur lokala förvaltningar i mellanstora städer kan styra och planera för delningsekonomi. För att utforska detta görs en fallstudie av Umeå kommuns arbete med delningsekonomi inom det nationella programmet för delningsekonomi i städer, Sharing Cities Sweden (SCS). Koncept som delningsekonomi eller kollaborativ konsumtion har vuxit sig starka under 2010-talet. Det handlar om att gå från ägande till tillgång, att minska resursförbrukning genom att utnyttja ”slumrande” kapacitet hos resurser och att producera resurser gemensamt peer-to-peer. I reaktion mot en växande delningsekonomi i städer har lokala förvaltningar infört riktlinjer och policys mot delningstjänster som t.ex. Airbnb och Uber. Lokala förvaltningar uppmuntrar också delningsinitiativ genom att planera för till exempel offentligt drivna lånebibliotek för verktyg, lånecykelsystem och verkstäder för delning av verktyg, kunskap och idéer. Vidare förs det en diskussion om delningsekonomins utveckling i städer. Vissa forskare menar att delar av delningsekonomin istället för att minska resursförbrukning, bygga tillit och skapa en mer rättvis resurstillgång kan bidra till försämrade arbetsvillkor, kontroll och övervakning samt en centralisering av makt. Med bakgrund i denna diskussion är uppsatsen intresserad av att studera hur städer istället kan styra och planera för en rättvis och demokratisk delningsekonomi. Diskussionen som förs om delningsekonomins utveckling i forskning och media fokuserar mestadels på storstäder och metropoler, därav ligger fokuset på mellanstora städer i uppsatsen. Genom intervjuer av centrala aktörer inom Umeås delningsekonomi och deltagande på konferensen Cooperative Cities i Umeå konstaterar uppsatsen att den delningsekonomi som utvecklas i Umeå kan ses som en lokalt förankrad delningsekonomi. I frånvaro av större plattformar inom delningsekonomi tillgängliggör Umeå stadens resurser genom att samarbeta med lokala aktörer och organisera sig i vad som kan beskrivas som ett partnerskap med civilsamhället. För att få en lokalt förankrad delningsekonomi att fungera argumenterar uppsatsen att kommunen kan tänka på helheten av de delningstjänster som finns i Umeå som ett ekosystem för delning. Det innebär att kommunen bidrar till att skapa en miljö där delningstjänster får rätt förutsättningar genom att tillhandahålla nätverk, kunskap, stöd och lokaler. I uppsatsen undersöks två delprojekt inom Umeå kommuns arbete med delningsekonomi, lånebiblioteket för fritidsutrustning, Fritidsbanken och delprojektet Servicehubbar som innebär ”noder/nav som koncentrerar och tillhandahåller olika service till Umeås invånare”. Fritidsbanken kan förstås som en form av social infrastruktur som kan bidra till att bygga socialt kapital i stadsdelar. Servicehubbar kan förstås som en form av delningsinfrastruktur som underlättar för hållbara livsstilar. Avslutningsvis konstateras att Umeå kommun, en mellanstor stad som inte upplevt de negativa konsekvenserna av delningsekonomi likt flera storstäder, kan ta en proaktiv roll för en rättvis och demokratisk delningsekonomi.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Controller, 4FE12E, VT 2014 Författare: Madeleine Olsson och Julia Henriksson Examinator och Handledare: Fredrik Karlsson   Titel: Prestationsmätningssystem: Planering, Styrning och Uppföljning i tjänsteföretag – en utvärdering av IKEA Hemmas PMS   Nyckelord: Prestationsmätningssystem, KPI, nyckeltal, utvärdering, utvärderingsstudie, tjänsteföretag, informationsflöde   Bakgrund: Det är vitalt att organisationer löpande förvaltar sitt prestationsmätningssystem (PMS) i syfte att säkerställa att rätt saker mäts. Om inte måtten följs upp kontinuerligt och utvärderas, kan prestationsmätning bli en kostsam process som inte leder till några förbättringar för organisationen. Önskemål från IKEA Hemma var att utvärdera deras PMS.   Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera funktionaliteten i IKEA Hemmas prestationsmätningssystem. Systemets uppbyggnad samt effekterna av PMS:et analyseras för att identifiera prestationsmätningssystemets utvecklingsområden. Ett vidare syfte är att föreslå förändringar som IKEA Hemma kan vidta för att utveckla sitt PMS.   Metod: Det angrepssätt som tillämpats i studien är utvärderingsstudie. Det primära syftet med en utvärderingsstudie är att tillhandahålla kunskap huruvida de mål som satts upp uppnås eller inte samt även att undersöka vilka effekter detta projekt haft. Intervjuer samt enkäter har legat till grund för empiriinsamlingen.   Slutsats: KPI:erna är utformade i syfte att vägleda och motivera handläggarna att tillfredsställa de kunder som kontaktar IKEA Hemma. Systemet är allmänt accepterat av medarbetarna och målen uppnås till stor del på gruppnivå. Förbättringsområden har identifierats, där bland annat nya KPI samt mätning bytts ut för att säkerställa att måttens resultat är påverkbara.
Master Thesis 30hp, Business Programme, School of Business and Economics at Linnaeus University, Controller, 4FE12E, VT 2014 Authors: Madeleine Olsson and Julia Henriksson Examiner and Supervisor: Fredrik Karlsson   Title: Performance Measurement Systems: Planning, Control and Monitoring in Service Companies- an evaluation study of IKEA Hemma’s PMS   Keywords: Performance Measurement System, KPI, evaluation studies, Service Company, information system   Background: It is vital that organizations continuously manage its performance measurement system (PMS) to ensure that the right activities are measured. Unless measures are monitored continuously and evaluated, can performance measurement be a costly process that does not lead to any improvement of the organization. A request by IKEA Hemma was to evaluate their PMS.   Purpose: The purpose of this study is to evaluate the IKEA Hemma's performance measurement system. The structure and functionality of the PMS message is analyzed to identify performance measurement system's weaknesses. The purpose is then to propose changes that IKEA Hemma can use to develop their PMS.   Method: Evaluation study is the method used in this study. The primary purpose of an evaluation study is to provide knowledge whether the targets are achieved or not and also to examine the effects of this project had. Interviews and surveys has been the basis of empirical data collection.   Conclusion: KPIs are designed to guide and motivate employees to satisfy the customers who contact IKEA Hemma. The system is widely accepted by the employees and the goals achieves at group level. Areas for improvement have been identified, which includes new KPIs and measurement, to ensure influences in the results.

The out-of-town retail establishments are part of the dramatic structural changes in the retailing of food and groceries. There are however strong indications suggesting these establishments result in negative externalities concerning areas such as pollution and urban environment. The purpose of this study is to describe and, from an economic perspective, analyse the Swedish political regulations and planning policies concerning the out-of-town supermarkets. The analysis establishes that the current regulations regarding out-of-town retailing do not, due to the occurrence of market failures, produce an optimal situation. It might therefore be necessary to change the planning policies in a more restrictive direction. Unfortunately, information regarding consumer preferences, necessary for an effective institutional regulation, are not available. Further research is thus needed to obtain this information.

I en allt mer globaliserad värld rör det om en större konkurrensutsatt marknad, som resulterar till att byggentreprenörerna ställs inför högre krav för att vinna ett anbud. En problemställning som förekommer vid ett pågående projekt är att en arbetsdag för en yrkesarbetare består av 20-40% direkt arbete, även så kallad för värdeadderande arbete. Resterade tid går åt icke värdeskapande aktiviteter såsom väntan, materialhantering, omarbete och felkorrigeringar som leder till höga produktionskostnader.   Syftet med denna studie är att klargöra vad visuell styrning, även så kallad för Lean tavla innebär, vilka positiva effekter förbättringsarbetet kan medföra i byggindustrin samt hur den kan tillämpas i praktiken på ett effektivt arbetssätt.  Denna studie grundar sig på ett kvalitativ tillvägagångsätt med fördel att få en klarare bild av hur verksamheten arbetar i nuläget samt vilka förbättringsverktyg som kan vara mest relevanta vid utformandet av visuell styrning. Genom användning utav semistrukturerade intervjuer och observationer har forskarna valt att studera den målgrupp som stöter på dilemmat dagligen. Studien är baserad på den abduktiva arbetsmetoden, med fördel att bibehålla flexibiliteten samt kunna kombinera befintlig teori, empiri och metod på ett systematiskt sätt. Den datainsamling som studien grundar sig på är både primär och sekundär baserat, då material från olika typer av vetenskapliga skrifter, kurslitteraturer, böcker, rapporter, men även andra elektroniska källor används för att bygga upp en stadig referensram. Rapporten är avgränsad till att åstadkomma ett förbättringsförslag för implementering av visuell styrning till RO-Gruppen Byggservice. I sitt syfte till att effektivisera verksamhetens produktivitet och öka arbetsledningens engagemang.  Resultat av insamlad data från intervjuerna och observationerna tyder på att det finns hög potential för effektivisering av planeringsaktiviteterna, planering av yrkesarbetare men även andra relevanta nyckeltal såsom fritt forum och störningslogg, som motverkar störningar och avvikelser i de aktuella projekten. Utifrån intervjuerna som utgångsläge har forskarna konstaterat att det förekommer slöserier i det dagliga arbetet, som oftast är dold under produktionen. Därmed finns behov av ett planeringsverktyg som synliggör avvikelser och slöserier i real tid.
In an more globalized world where markets have gotten more competative within the cunstruction business, has resulted in contractors being faced with higher demands for winning a bid. The constant struggle posed by an ongoing project is that a working day for a professional worker consists of 20-40% direct work, also known as value-adding work. Remaining time involves non-value-creating activities such as waiting, material handling, reworking and error corrections that lead to high production costs.   The purpose of this study is to see what type of impact visual control, also known as the Lean board, can have in the work enviroment. What improvements can be applied in the construction business and what are the positive effects, how can they be applied in practice and in an efficient way.  This study is based on a qualitative approach, with the hopes of getting a clear picture of how the work enviroment is today and what tools are more relevant in the design of visual control. Through the use of semistructured interviews and observations, the researchers have chosen to study the target group who encounters most dilemmas on a daily basis. With the use of the abductive working method, the advantage of maintaining flexibility as well as combining existing theory, empiricity and method in a systematic way makes it very effective.   The data collection on which the study is based on are both primary and secondary, as materials from different types of scientific journals, course literature, books, reports, but also other electronic sources are used to build a steady reference frame. The report is delimited to provide an improvement proposal for the implementation of visual management to the RO Group Building Services. In order to streamline business productivity and increase the commitment of the management team. Results of collected data from the interviews and observations indicate that there is a high potential for streamlining planning activities. Some of those are planning of occupational workers and free forums and disturbance logs, which counteract disturbances and deviations in the current projects. Based on the interviews as a starting point, the researchers have found that there are wrecks in the daily work, which are usually hidden during production. Thereby the need for a planning tool that reveals real-time imbalances and wrecks is much needed within the company.

Den här uppsatsen fokuserar på hur dagens planeringspraktik klarar hanteringen av den komplexitet som planering utanför staden kan medföra. Med områden utanför staden koncentreras studien till den peri-urbana zonen, en zon av både rural och urban karaktär i anslutning till tätorter och som ofta pekas ut för exploatering och andra stadsmässiga funktioner när städer växer. Det blir uppenbart i studien att sådana zoner är svårdefinierade och därmed omöjliga att avgränsa och urskilja i kartor. Många forskare menar att zonerna kan studeras genom dess multifunktionalitet och genom att de ses som en process eftersom den peri-urbana zonen förändras i betydligt större skala än den mer konstanta staden och landsbygden. Men studiens syfte är inte att definiera och avgränsa det peri-urbana landskapet. Studien ämnar istället att sätta denna zon i en kontext av styrning, det vill säga hur den kommunala planeringen klarar av att styra sådana multifunktionella och föränderliga områden i takt med att kommuner utvecklas. Det har framgått i tidigare forskning att det saknas styrning av det peri-urbana landskapet och denna studie är ett sätt att undersöka sådana påståenden ur ett svenskt planeringsperspektiv.

Studiens syfte är att undersöka det potentiella dilemmat mellan en stadsplanering som både vill exploatera och bevara grönområden. Detta skapar en intressant frågeställning gällande vilken av de tre hållbarhetsprinciperna som lyfts i praktiken. Det sker en ökad befolkningstillväxt i flera städer i Sverige, vilket ställer krav på bostadsbebyggandet. Grönområden som vakanta områden i staden kan då riskeras att exploateras, samtidigt som vikten av bevarandet lyfts på flera planeringsnivåer. Detta gör att våra frågeställningar är följande:   Hur förhåller sig politiker och tjänstemän till frågan om exploatering av grönområden? Får grönstruktur en prioritet i en tillväxtorienterad planering? Vilken plats får hållbarhet i fysisk planering?   För att besvara syfte och frågeställningar har en fallstudie genomförts över det framtida bostadsområdet Jakobsberg i Karlstads kommun. De metoder som anses har varit relevanta är semistrukturerade intervjuer, där fyra intervjuer har genomförts med både politiker och tjänstemän, samt en kvalitativ innehållsanalys kring Karlstads politiska styrdokument som påverkar den fysiska planeringen av Jakobsberg.   De teoretiska perspektiven berör urbanisering, förtätning, stadsutglesning samt vikten av grönområden. Urbaniseringsprocessen påverkar den miljömässiga planeringen, vilket att viktig att ha i åtanke gällande den fysiska planeringen. Stadens fysiska struktur är viktig för att skapa en hållbar utveckling, där den urbana naturen uppfyller sociala, kulturella och ekologiska aspekter av hållbar utveckling. En analys har genomförts över den insamlade empirin från intervjuer och politiska styrdokument. Resultatet visar att politiker och tjänstemän inte motsätter sig en exploatering av grönområden, och även om grönstruktur får en viss prioritering väger de sociala och ekonomiska incitamenten tyngre. Vår analys visar att det ekonomiska perspektivet prioriteras framför det ekologiska perspektivet för att det finns en stark tilltro att tillväxt är det väsentliga.

Bygg- och anläggningsbranschen tar allt mer hjälp av ICT-verktyg, information och kommunikationsteknologi, för att effektivisera produktionskedet samt förenkla informationsspridningen inom projekten. Vid implementering av ICT-verktyg finns det mycket i branschen som utmanar hur väl det blir implementerat. Trots stor mängd guider gällande implementering, både generell och branschinriktad, finns en tendens att inte utnyttja ICT-verktyg till fullo, då det inte anses tillämpbart av branschen med hänsyn taget till branschens projektunik karaktär. För erhålla bättre förståelse för branschens utmaningar, och hur de ska hanteras, fokuserar studien på planeringsstadiet inför implementering av ICT-verktyg som det genomförs hos ett fallföretag. Syftet med studien är att se hur processen innan en implementering kan se ut, lyfta fram påverkande faktorer som är typiska för bygg- och anläggningsföretag för en god implementering samt förslag till lösningar på utmaningar som finns. Metoden som studien bygger på är en kombination av en fallstudie och en litteraturstudie som lyfter fram tidigare forskning. Fallstudien är av kvalitativ form då den följer ett klassiskt bygg- och anläggningsföretag i sin implementeringsplanering av ett ICT-verktyg. Författarna följer arbetet med en konstant jämförande och etnografisk deltagande observation, där beteende- och branschmönster analyseras samt utvärderas. Observerade mönster delas upp i fyra teman av Författarna, vilket utgör grunden i analys och diskussion: bristfällig & delvis avsaknad av struktur talar om tendensen att inte ta tillvara på en konkret struktur i planeringen; tillvaratagande av varierande roller & infallsvinklar tar upp viken av de olika  rollernas förkunskap samt position och hur de bör nyttjas; informationsflödens informella & interna inverkan på planeringsprocessen problematiserar den branschtypiska informationsspridningen, pekar på tendenser och föreslår lösningar; olika syn på innehåll, mål & införande presenterar de olika ansatserna hos roller och grupperingar av de. Det leder in Författarna på sina slutsatser. Främst rör det sig om branschtypiska ansatser till de olika temana där upplägget och informationsflödena inte har tydliga strukturer och rutiner i bygg- och anläggningsbranschen. Ett aktivitetsschema, med viktiga noteringar som bör efterföljas för bästa resultat, för att underlätta planeringsarbetet av implementeringen, är vad författarna kommer fram till. Det genomsyras främst utav noteringar som instruerar tydlighet och genomgående förberedande aktiviteter.
ICT-tools is increasingly being used by the construction industry to streamline the production and simplify the dissemination of information. When implementing ICT-tools, the industry challenges the outcome with its many factors. Despite existing guidelines regarding implementation, there is a tendency to not utilize ICT-tools since it is not considered applicable by the industry. The case study focusses on the planning before implementation of ICT-tools, in order to find out what these attitudes depend on and how to handle them. The purpose is to see how the process before implementation can look like, highlight key factors that are typical for construction and find solutions to them. The method is a combination of a case study and a literature study. The report follows a classic construction company when it is planning implementation of an ICT-tool. The authors evaluate the work with a constant comparative and ethnographic participant observation, where behaviour patterns are analysed. Observed patterns are divided into four themes by the authors which is discussed and leads to the conclusion that the structure and information flows are not clear in the construction industry. Finally, the authors present an activity schedule, in order to facilitate planning of implementation. It primarily permeates notes that instruct clarity and consistently preparatory activities.

Havsplanering som sammanhållen statlig fysisk planering finns i svensk lagstiftning sedan 2014. Införandet har skapat ett förhållande där ett område i territorialhavet planeras av både stat och kommun. Ingen av planerna står över den andra i formell mening. Samtidigt bygger systemet på antaganden som skapar förutsättningar för vilken kunskap som blir legitim i planeringen. Denna studie har haft som avsikt att undersöka hur havsplaneringen konstrueras i praktiken genom samhällsstyrning och kunskapssyn med särskilt fokus på förhållandet mellan stat och kommun. Den teoretiska utgångspunkten till studien tas i samhällsstyrning genom begreppen ”government” och ”governance” samt för kunskapssynerna genom tre idealmodeller: rationell, kommunikativ och pragmatisk kunskapssyn. Metoder som används är dokumentstudier, intervjuer och observationer. Databehandlingen sker med kvalitativ innehållsanalys utifrån en tematisk kodningsmall som skapats i processen. Analysen utgår från ett analytiskt ramverk uppbyggt kring tre frågor om styrning och tre frågor om kunskapssyn. Vem ansvarar för vad? Vem fattar det slutliga beslutet? Hur ska processen gå till? Hur skapas kunskapen? Var skapas kunskapen? Varför skaps kunskapen? Studien är uppdelad i två delar, en tvärsnittsstudie och en fallstudie. Tvärsnittsstudien behandlar remissvar till den statliga offentliga utredningen ”Planering på djupet” samt promemorian ”Hushållning med havsområden”. Fallstudien består av intervjuer med planeringsaktiva från både stat och kommun i havsplaneringen i Blekinge. Intervjuerna är kompletterade med observationer från samrådsmöten och dokument tillhörande processen. Studien bekräftar att en rationell kunskapssyn är starkt förankrad i havsplaneringen. Samtidigt visas också att förhållandet är flytande och har förändrats i sökandet efter planeringens struktur. De rationella dragen var starkast i utredningsskedets tidiga del för att allt mer utmanas med kommunikativa kunskaper till de senare delarna. I fallstudien visas att när havsplaneringen ska implementeras i praktiken blir bilden mer komplex. Den rationella kunskapssynens dominans syns i en stark betoning på naturvetenskapliga data och kalkyler i planeringens underlagsmaterial. Framförallt visas detta i den statliga planeringen. I den kommunala planeringen visas en kommunikativ kunskapssyn genom inkludering av olika typer av lokal kunskap och stor vikt vid deltagandeprocesser. Kommunerna visar också drag av en pragmatisk kunskapssyn i den vikt som läggs vid planeringens innehåll och praktiska effekt framför val av processmetod. Studien har visat att under utredningsskedet diskuterades kommunens roll utifrån två linjer. En linje med naturvårdens företrädare krävde mer statlig kontroll av kommunerna. Den andra linjen värnade det kommunala planmonopolet företrädd av den kommunala sektorn. Diskussionen om gränserna för den kommunala självstyrelsen är därför fortfarande aktuell. I implementeringsskedet är kommunen och statens planer på en likvärdig nivå hierarkiskt. Otydligheten om vilken plan som ska vara styrande gör att aktörerna i sitt agerande skapar hierarkiska strukturer att förhålla sig till. I de konflikter som uppstår finns en förväntan om domstolsprövning. Vilken kunskapssyn som ska gälla och vilken kunskap som blir legitim kommer därför inte att avgöras i planeringsprocessen utan i sista hand avgöras av jurister.