Dissertations / Theses on the topic 'Policyprocess'

What attribute affects salience on a political agenda? How come some reforms are implemented while others are not? These are essential and central questions for our society. Our society, our democracy and our everyday life are dependent of these factors; communication is the condition. In the 2011 budget from the Swedish conservative government, the question of lowering the VAT on restaurant- and catering services was the single most debated reform. This was occasioned from 2009 when the European Union allowed, for the first time since Swedish entry in 2005, a lower VAT on restaurant services. Since then Finland, Belgium and France had lowered their VAT on restaurant services and now Sweden had decided to follow suit. On January 2012 the Swedish government halved the VAT on restaurant services from 25 per cent to 12 per cent. This essay deals with the processes that lead up to the implementation earlier this year, from a media- and communications perspective. For this purpose, central players of the VAT reform have been interviewed as well as a comprehensive study of the relevant documents on this subject. Agenda setting theory derived from John W. Kingdon and Maxwell McCombs makes up the theoretical framework for this essay in its endeavour to seek out answers to who, why and what lead up to the lowering of the Swedish VAT on restaurant services in 2012. In the beginning of the 1990s the question of a lowered VAT on restaurant service was raised when the VAT on groceries was lowered which created an unfair competition between restaurants and supermarkets. The restaurant enterprises have since lobbied for a lowering of the restaurant VAT. With the new conservative government coming to power in 2006 a change of political agenda followed which resulted in a new approach towards the issue. With regards to Kingdons agenda setting theory this essay conclude that the single most important issue for the reduction of VAT on restaurant services was to tackle the high levels of unemployment. In particular for those with a weak position in the labour market, such as adolescents, immigrants and uneducated citizens. While among the most important actors in the issue where the conservative coalition government as well as the socialist opposition, the restaurant enterprise organization SHR and the restaurant union HRF.

This essay examines the policy process of specialist medical training in three Swedish counties. The essay will first describe the policy process. Secondly the politicians parti-cipating in the process is examined. Thirdly, it is tested whether it is possible to analyze the policy process based on Ostrom's theories of cooperation around a common pool resource. In this case, the common pool resource is specialized medical practitioners skills that the Swedish county councils must collaborate on to competence should be sufficient for the county council needs, something that is not the case today. One conclusion of the study is that the health care law is not clear enough when it comes to who is responsible for providing a sufficient number of specialists. This makes it unclear who should intervene to adjust the shortage that exists today. The survey also shows that political participation in the investigation process is low, which creates problems of legitimacy in the access to and distribution of medical specialists. Consideration of Ostrom's theories shows that the theories are useful for describing the possibilities and problems of co-operation between Swedish county councils for better resource utilization of specialized medical practitioners skills. Based on the theories the conclusion of the essay is that a partnership would be possible, and in the end the essay presents suggestions on how such cooperation could be organized.

This paper examines the viability of the Advocacy Coalition Framework(ACF) by applying it in a single case study. The aim is to advance the framework’s theoretical understanding of the policy process and its usefulness for analyzing local policy contexts. The case addressed is a long-spun policy conflict regarding the use of compulsory acquisition of real estate by a Swedish municipality for the sake of local business development. Analyzed data consisted of the municipality diary on the issue, correspondence between actors, public statements, official and internal documents and interviews with actors and non-actors. The ACF is a good starting point for understanding this local policy process, largely because of the great flexibility of its concepts. However, its basic assumptions on beliefs cannot fully explain observed events. Relating to this, the paper has five main findings. First, although beliefs play an important role in forming policy action, so does interests. Second, a conjunction of beliefs and self-interest is an important condition for some actors’ actions. Third, coalition formation is not dependent on similarity of beliefs but on similarity of policy objectives. Fourth, policy objectives are resultant of beliefs for some actors, of self-interest for others and for yet others the result of both. Therefore, actors in coalition act to achieve the same policy objectives but not necessarily for the same reasons. Fifth, one non-actor refrained from policy action in spite of strong policy core beliefs due to the policy process not being a zero sum game for this non-actor. This paper supports recent studies proposing the incorporation of interests into the ACF. For further development of the ACF the paper suggests further research to answer two generic questions: What is the relationship betweeninterests and beliefs? Are potential actors more likely to take policy action inzero sum game policy processes? For the ACF to cope with certain conditionsin local contexts the paper suggest further research into the question: Is the level of abstraction of policy issues key in understanding the involvement of legal and natural persons and their basis for policy action?

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer påverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen är Eskilstuna kommun som valt att förändra synen på styrning från vertikal till horisontell, från government till governance. Då metagovernance innebär indirekt och informell styrning i pågående processer studerades just en pågående process där tjänstemän under nätverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat från den politiska nivån. Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första delen är en allmänt inriktad respondentundersökning som handlar om de förändrade strukturerna i organisationen. Den andra delen är en fallstudie som baseras på deltagande observationer samt intervjuer och handlar om förekomsten av metagovernance i en specifik policyprocess. Efter undersökningen visade det sig att respondentundersökningen och fallstudien genererade lite olika resultat. Sett till fallstudien hade inte den horisontellt baserade styrningen påverkat förutsättningen för metagovernance och att tjänstemännen i hög grad anteciperar sina politikers viljor samt att rollfördelningen under processen har varit tydlig. Den mer allmänt inriktade respondentundersökningen visade däremot att den horisontella strukturen har komplicerat förhållandet mellan politik och förvaltning, gjort rollerna otydligare och att de politiska nämnderna fått en försvagad ställning till förmån för höga tjänstemän och även för kommunstyrelsen. Skillnaderna i resultaten förklaras till stor del av egenskaper som rör det specifika fallet som studerats. I och med att metagovernance via antecipering förekom krävdes ingen ytterligare styrning och i och med detta aktualiserades inte heller de problematiska strukturer och rollfördelningar som respondentundersökningen visar på.

Ligger makten hos politiker eller förvaltningen? Studien handlar om makt i policyprocessen och just ett specifikt fall av detta, Halmstad Kommuns kommande bostadspolitik. Halmstad är en kommun som präglas av en snabbt ökande befolkning och en växande segregation vilket gör det till ett intressant fall att studera. Även just bostadspolitik är omdiskuterat och intressant vilket gör även detta till ett bra område att specificera studien till. Studien undersöker maktförhållande i två analyser, en som baseras på intervjuer med representanter från förvaltningen och en som studerar Handlingsprogrammet för bostadsförsörjning vilket blev resultatet av policyprocessen kring Halmstad kommuns planerade bostadspolitik.

A qualitative study of the relationship between external agents and policy professionals within the Swedish administration. The thesis has its starting point in the study "Makt utan mandat" and strives to explain what happens with the political process when more external agents enter the political market. The theoretical base is the policy process and lobbying researchers Hall & Deardorffs model which argues that when external agents exist on the political scene, the influence of political appointees decreases. The model is tested against empiric material, derived from nine qualitative interviews performed on individuals who, in different ways, participate in the policy process. The interviews were conducted during the autumn of 2015. In summary one may argue that the political power in Sweden has changed due to the fact that more external agents and the policy professionals, has entered the political market, and the thesis proves, with limited empiric material, that political appointees and lobbyists participate in the same phase of the policy process.

I och med att Sverige röstade för Urfolksdeklarationen år 2007 erkände den svenska staten samiskt självbestämmande i bland annat utbildningsfrågor. Aktörer inom såväl staten som Sametinget har under det senaste decenniet föreslagit att Sametinget skall överta ansvaret för sameskolan från den statliga myndigheten Sameskolstyrelsen, men detta har inte skett. Denna uppsats analyserar policyprocessen kring att förändra sameskolans styrning mellan åren 2004-2017, och varför den har stagnerat i ett ickebeslut. Detta studeras i relation till Sametingets möjligheter att driva samisk utbildningspolitik; en form av samiskt självbestämmande. Genom att göra en fallstudie inspirerad John W. Kingdons dagordningsmodell visar denna studie på svårigheterna för Sametinget att driva utbildningspolitiska frågor. Sametinget gör upprepade försök att få upp frågan kring sameskolan styrning på den statliga dagordningen, men både den politiska kontexten och problemförståelsen skiljer sig på den statliga nivån. På den statliga nivån har frågan kopplats till ineffektiv myndighetsutövning emedan frågan inom Sametinget har politiserats utifrån bristen på självbestämmande. Därtill har intresset för frågan varierat inom Sametinget under perioden. Sametingets partier tycks fästa olika stor vikt vid frågan och den politiska majoriteten har skiftat under den undersökta perioden. Resultaten pekar på att den form av icke-beslut som Sametinget utsätts för under policyprocessen är en form av statligt maktutövande, avsiktlig eller inte, mot Sametinget och en begränsning av självbestämmandet. Även om Sametinget vid flera tillfällen driver frågan och staten inte motsätter sig förslagen tas ändå inget verkställande beslut. Sametingets nuvarande institutionella arrangemang tycks utifrån denna studies resultat inte ge möjligheter att förverkliga samiskt självbestämmande inom utbildningspolitiska frågor.

Efterkontroller av omregleringen av den svenska apoteksmarknaden har fastslagit att vissa mål som sattes upp av den dåvarande regeringen inte uppfyllts. Flera tidigare forskningsbidrag har ådagalagt att det svenska kommittéväsendet nedmonterats och att beslut i policyprocesser föranleds av avsmalnade problemformuleringar. Den här studien ämnar undersöka om utredningen fick i uppgift från kommittédirektivet att arbeta förutsättningslöst med frågan samt om hänsyn togs till den kunskap som genererades av beredningen när propositionen lades fram. Uppsatsen påvisar genom en inramningsanalys av policyprocessen att initieringen av ärendet begränsade utredningsarbetet. I propositionen togs viss hänsyn till de åsikter som beredningen framfört.

In my experience it is hard to define what learning in leisure centers means, and that the definition seems to differentiate between principals and leisure-time pedagogues. In this inquiry, I therefore ask myself the following questions: How does a principal and leisure-time pedagogue define learning in leisure centers, in relation to current regulatory documents? And how does a principal and a leisure-time pedagogue translate these regulatory documents to their operation regarding learning in leisure centers? My inquiry is based on qualitative methods as semi-structured interviews and open observations. The premises I use to analyze my results is visible learning, situated learning and policy. The result indicate a shared view of what learning in the leisure center means, but the translation from definition to operation is not coherent with what the principal and leisure-time pedagogue says. The conclusion is that the process in which the regulatory documents develops, affects the issue to understand its content and the establishment of the documents in their operation.
Enligt min erfarenhet är det svårt att definiera vad lärande i fritidshem innebär, och att definitionen kan skilja sig mellan rektorer och fritidspedagoger. Därför har jag i denna undersökning ställt mig frågorna: Hur definierar rektor och fritidspedagog lärande i fritidshemmet, i förhållande till rådande styrdokument? Och hur översätter rektor och fritidspedagog styrdokumenten till verksamheten gällande lärande i fritidshem? Undersökningen baseras på kvalitativa metoder så som semi-strukturerade intervjuer och öppen observation. Utgångspunkterna i min analys av resultatet är synligt lärande, praktikbaserat lärande och policy. Resultatet visar på en samsyn av vad lärande i fritidshemmet innebär, men att det inte översätts till verksamheten på det sätt rektorn och fritidspedagogen säger. Slutsatsen är att den process där styrdokumenten tas fram, påverkar svårigheten att förstå dess innehåll och att implementera innehållet i verksamheten.

Under våren 1995 fattade Norrköpings och Linköpings kommuner beslut om att etablera ett regionkontor i Bryssel. Enligt beslutet skulle kontoret vara verksamhet i tre år, efter det andra verksamhetsåret skulle kontoret utvärderas. Detta innebär att kontoret var en treårig försöksverksamhet och först efter utvärderingen var gjord skulle huvudmännen fatta besluta om kontoret skulle övergå till att bli en

permanent verksamhet. Under våren 1998 gjorde undertecknad en utvärdering av East Sweden Brysselkontoret på uppdrag av huvudmännen. Den kvalitativa intervjuundersökning som gjordes i samband med utvärderingen har varit ett viktigt empiriskt bidrag för denna uppsats.

I uppsatsen studeras bland annat hur klara målsättningarna var med kommunernas etableringar av EU-kontor och hur hög medvetenhet som fanns. Syftet är att studera implementeringen av Norrköpings och Linköpings kommuns beslut att inrätta ett gemensamt representationskontor i Bryssel Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen är teorier som i olika grad bygger på ett rationellt

beslutsfattande, till exempel rationalistiskt teori och inkrementalistisk teori samt olika perspektiv på styrning vid implementering, bottom-up och top-down. En central teoretisk slutsats av denna fallstudie är att inte bara implementeringsprocessen

utan hela policyprocessen har varit starkt inkrementalistisk. Det är inte ovanligt att kommunala policyprocesser är inkrementalistiska till sin karaktär.

Kontoret har sitt ursprung i att näringslivet i början av 1990-talet uttryckte ett behov av en kanal i Bryssel, på grund av det kommande medlemskapet i EG. Det intressanta med detta är att kontoret inte alls har utvecklats till ett näringslivskontor, utan framförallt som ett kontor för utveckling av kommunala

verksamheter. Tanken med brysselverksamheten var framförallt att den skulle öka regionens möjligheter att hämta hem finansiella medel till regionen, bland annat genom att tjänstemännen skulle vara ett stöd vid de projektansökningar som lämnades in. Under den period som har studerats har brysselverksamheten emellertid inte nyttjats av hemregionen i den omfattning som huvudmännen hade trott. Detta beror bland annat på att flera kommuner i regionen inte har kommit

igång med EU-projekt och att verksamheten endast hade varit verksamt i två år då utvärderingen gjordes. Kontoret kan istället karaktäriseras som ett rent informationskontor, i den mening att tjänstemännen i Bryssel i huvudsak hämtar in, strukturerar och förmedlar information till hemregionen.

Ett annat huvudresultat är att det har saknats ett tydligt mål med verksamheten. Huvudmännen har förklarat detta med att de inte riktigt viste vad de skulle använda

kontoret till eller hur de skulle arbeta. De valde istället att starta en försöksverksamhet och pröva sig fram under en treårsperiod. Avsaknaden av ett tydligt mål har även avspeglats styrningen av kontoret, som har varit svag. Den tjänsteman som engagerades för uppdraget i Bryssel fick inga tydliga riktlinjer hur verksamheten skulle drivas. Detta har varit symptomatiskt för hela den period som

har studerats, det vill säga de två första verksamhetsåren.

Tobaksrökning är ett allvarligt hot mot en god folkhälsa i det västerländska samhället. Gällande tobakssnusning är forskningen dock inte enig. Världshälsoorganisationen anser att tobaksprevention ska innefatta policybeslutande samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommuner att arbeta strategiskt för att uppnå tobaksrökfrihet bland deras anställda. I Sverige har 67 kommuner antagit policyn Tobaksfri arbetstid. I detta examensarbete har intervjuer genomförts med politiker och tobakspreventivt ansvariga tjänstemän i tre kommuner i Västmanlands län som har påbörjat en arbetsprocess med policyn Tobaksfri arbetstid. Syftet var att undersöka deras uppfattningar om kommunens arbetsprocess med policyn. Genom en innehållsanalys strukturerades och tolkades intervjuerna. Resultatet visade att en av kommunerna har antagit ett förvaltningsmål, och inte en kommunövergripande policy om tobaksrökfri arbetstid och två kommuner har påbörjat en arbetsprocess för att i framtiden anta policyn. Samtliga kommuner hade påbörjat en arbetsprocess med policyn då tobaksrökning upplevdes som ett problem. Somliga ansåg däremot att tobakssnusning möjligtvis kunde inkluderas i ett senare skede. Ingen ansåg att SKL:s rekommendationer har påverkat att de påbörjade en arbetsprocess. Det var samstämmighet både mellan kommunerna och med tidigare forskning, om att politiskt stöd, involverande av anställda, tydlig planering och kombination med avvänjningsstöd är centrala faktorer i den fortsatta arbetsprocessen med policyn.

Tobacco smoking and possibly using smokeless tobacco risk decreasing the public health. The World Health Organization considers that tobacco preventive work shall include policy decisions. Sweden's municipalities and county council (SKL) argue that municipalities shall adopt a tobacco policy for their employees. SKL also recommends municipalities to work in order to become totally smoke free workplaces. Around 70 municipalities in Sweden have adopted the policy Tobacco free working hours and some of these have included smokeless tobacco. In this work interviews with politicians and officials responsible for the tobacco preventive work were accomplished in three municipalities in the county of Västmanland. The aim of the work was to examine their views about the municipalities work process with the policy. The interviews were structured and interpreted by a content analysis. The result showed that one of the municipalities has adopted an administrative aim and not a policy about smoke free working hours, while two of the municipalities have started a work process in order to adopt a policy in the future. All municipalities had started a work process because they found tobacco smoking to be a problem. Some considered that smokeless tobacco perhaps should be included in the policy in a later stage. No one considered that SKL's recommendations had been an influence to why they started a work process with the policy. The communities agreed with each other that political support, involving of employees, clear planning and supporting employees to quit smoking are fundamental factors in the continuing work process with the policy. This also corresponds to recent research.

The aim of the study is to evaluate how a law decided 2002 regarding discrimination against students in the higher education system in Sweden, was implemented at the University of Kalmar and Växjö University.

The study asks two questions: How did the both universities implement the law? How did the universities manage to implement the law? In order to answer these questions the “top-down” perspective, often used in field social science within discipline implementation, is used. First the study examines the goals with the legislation, and thereafter the actual implementation at the both examined universities.

The conclusion is that the universities has high ambitions with implementation of the law and extensive formalized regulations but that it practically seems to be hard to get legitimacy with the implementation throughout the whole organizations. This makes the implementation work slowly though it’s working well with the people who have direct responsibility for the implementation.

Utgångspunkten för studien är den statliga styrningen och dess förändring från detaljstyrning till en mer allmänt formulerad målstyrning. Ett område där det här kan märkas är integrationspolitiken som formuleras genom allmänna mål och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande är den offentliga förvaltningen som bör föregå med ett gott exempel gentemot övriga samhället. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mångfaldsarbete med målet att personalens etniska sammansättning ska spegla samhället i övrigt. Några mer precisa direktiv hur detta ska uppnås och exempelvis hur det ska mätas anges inte.

Syftet med studien är att undersöka hur tre olika myndigheter implementerat integrationspolitiken samt hur de uppfattar styrningen och direktiven från regering och riksdag. Metoden som används för att uppnå syftet är kvalitativ fallstudie av myndigheterna SMHI, Sjöfartsverket samt Luftfartsverket. Kärnan i materialet utgörs av djupintervjuer med ansvariga tillämpare samt mångfaldsplanerna hos respektive myndighet. Som teoretisk grund finns förhållandet mellan stat och förvaltning samt teorier kring policyprocess och implementering.

I slutsatserna konstateras det att policyprocessen för det studerade området bör betraktas som ett växelspel mellan i första hand policyformulerare samt implementerare. En viktig roll spelar även exempelvis integrationsverket för utvärdering och återföring. I det empiriska materialet har det dock inte hittats något aktivt samspel mellan utvärderare och implementerare. Faktorer som har spelat en viktig roll för myndigheternas arbete är istället politiska, administrativa samt samhälleliga. De politiska besluten ligger till grund för arbetet hos respektive myndighet. Ansvariga tillämpare har hela tiden utgått ifrån de centralt fattade besluten. Hur arbetet sedan har utformats beror till största delen på traditioner och etablerad struktur inom myndigheten. De samhälleliga attityderna har slutligen underlättat arbetet då begrepp som mångfald och integration har blivit vanligt förekommande och mer accepterade i samhället liksom på arbetsplatsen.

De ansvariga tillämparna inom respektive myndighet uppfattar styrningen som bra. De anser i vart fall inte att någon annan typ av styrning skulle vara bättre. Kritik finns dock mot den vaga definitionen av begreppet mångfald vilket hos två av myndigheterna har gjort att mål om ökad mångfald har tagits bort. Detta för att man helt enkelt inte vet vad som ska mätas. En positiv aspekt av detta är dock att personalen inom myndigheterna tvingats till diskussion om hur begreppet ska tolkas vilket underlättat arbetets förankring.

Slutsatserna kring den statliga styrningen inom området för myndigheters arbete för ökad etnisk mångfald är att direktiven är väldigt allmänt formulerade vilket lämnar fältet öppet för ett agerande utifrån egna förutsättningar. Det här har dock gjort att det i mångfaldsplanerna formulerats relativt vaga och allmänt hållna mål. En konkretisering kring begreppet mångfald och vad det innebär rekommenderas därför då en viktig del för en lyckad implementering är förståelse av de mål som ska uppnås.

Denna uppsats behandlar hur artificiell intelligens kan användas som ett effektiviseringsredskap inom offentlig förvaltning samt hur man går tillväga att implementera ny teknik i organisationen, vilka hinder man kan stöta på och hur man arbetar med implementeringsprocessen. För att kunna hänga med i resultatet av forskningen börjar vi därför med att förklara hur AI fick sin början, vad den var menad för och hur den har utvecklats. Att sedan implementera denna teknik i olika förvaltningar som i sig kontinuerligt utvecklas organisatorisk hela tiden för att återspegla samhället är det intressanta att undersöka, för nu handlar det inte bara om ny teknologi längre utan man måste anpassa sig till organisations- och implementeringsteori. Så vi fortsätter med att förklara vad en offentlig sektor är med huvudfokuset på; offentlig förvaltning, policy, projekt, implementeringsteori och lagarbete. Tanken med dessa olika kapitel är att de skall ge en förståelse som skall leda till syftet som var att undersöka hur Försäkringskassan, en statlig svensk myndighet har jobbat med att implementera AI i sin organisation och hur den nya tekniken nu kan användas som ett effektiviseringsredskap.
This paper addresses how artificial intelligence can be used as an efficiency tool in the public administrations and how to implement new technology in the organization, which obstacles can be encountered and how to work with the implementation process. In order to be able to understand the results of our research we begin by explaining how AI got its beginning, what it was meant for and how it has evolved. To then implement this technology in various public administrations that continuously develop organizationally all the time to reflect society is interesting to examine, because now it is not just about new technology anymore but one has to adapt to organizational and implementation theory. So we continue to explain what a public sector is and how it works with the main focus on; Public administration, policy, projects, implementation theory and teamwork. The purpose of these various chapters is to give an understanding that will lead to the purpose of our research on how the Swedish Insurance Agency Försäkringskassan, a governmental Swedish authority has worked to implement AI in its organization and how the new technology can now be used as an efficiency tool.

Föreliggande avhandling studerar kommunala policyprocesser i en fråga där ett flertal olika policyområden ingår: övergången till alternativa drivmedel i kollektivtrafiken. Genom att undersöka hur och varför sådana policyer utvecklats i två kommuner bidrar studien dels till att förklara hur policy utvecklas på kommunal nivå; dels till att skapa förståelse för policyskapande där olika policyområden ingår. Genom fallstudier har policyprocesserna vid övergången till biogas i stadsbusstrafiken i Linköpings och Helsingborgs kommuner undersökts. Studien är processorienterad och fokuserar huvudsakligen på hur och varför aktörer, utifrån sina resurser, intressen, problemdefinitioner och lösningar, kan påverka policy. Resultaten visar hur policyprocesserna vid övergången till biogas präglats av traditionella policyområden där aktörer, intressen och resurser skilt sig åt beroende på sektor. Samtidigt visar avhandlingen att en sammankoppling mellan policyområdena för energi, miljö och transport varit väsentligt för att aktörer skulle kunna driva igenom sina förslag. För att göra detta har gränsgångare – policyentreprenörer som gått över gränserna för de tre policyområdena – varit centrala genom att initiera breda samarbeten där aktörer företrädande energi, miljö och kollektivtrafik identifierat och eftersträvat ett gemensamt mål.
This thesis studies municipal policy processes where several policy sectors are involved: the transition to alternative fuels in public transport. Examining how and why those policies have developed in two municipalities, the study will contribute to explain how policy are shaped on a municipal level and also contribute to further knowledge of policy processes where different sectors are involved. Through case studies, the policy processes concerning the introduction of biogas in city buses in the municipalities of Linköping and Helsingborg have been studied. The study is process oriented and mainly focuses on how and why actors with their resources, interests, problem definitions and solutions, can influence policy. The results show that the processes consisted of traditional policy sectors where actors, interests and resources differed between the sectors. In addition, the thesis shows that a connection between the energy, environment and transport policy sectors has been essential for policy development. Boundary walkers – that is, policy entrepreneurs that crossed the boundaries between the three sectors – have been central to initiate broad collaborations where actors representing energy, environment and public transport identified and strived to a common goal.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kriser påverkar policyförändring. För att undersöka detta ska Livsmedelsverkets hantering av ett fall av upprepade livsmedelsfusk på ICA-butiker runt om i Sverige användas. Fallet ska analyseras ur en teori kallad The Multiple Streams Framework utvecklad av Kingdon som förklarar att förändring kräver en rubbning i en av tre strömmar kallade problem-, politik- och policyström. Om en rubbning sker i någon av dessa strömmar kan frågor som kräver förändring bli kända för beslutsfattare som sedan kan genomföra förändringen. Studiens analys visar att hur en händelse eller ett problem tolkas och upplevs har betydelse för hur det sedan hanteras och hur förändringsprocessen ser ut. Livsmedelsverkets tolkning av fallet var sådan att det endast berörde ICA och deras varumärke. Detta ledde till att inga aktioner ut över det vanliga vidtogs och inga förändringar ägde rum. Studiens slutsatser ger ett resultat som tyder på att problemströmmen – huruvida man tolkar en händelse som ett problem som kräver en lösning eller ej – spelar en större roll i förändringsprocessen än de andra strömmarna. Hur man tolkar en händelse har inspelningar på hur man uppfattar samhällets stämning – politikströmmen – och hur den interna debatten förs – policyströmmen. Detta vore intressant och undersöka vidare i fortsatt forskning.

Municipalities have traditionally played key roles in the Swedish energy system as suppliers of gas, electricity and district heating to the public sector and end-use consumers. Sweden has a tradition of strong local self-government, and the municipalities are expected to play important roles in implementing national energy strategies and formulating municipal ones. The purpose of this thesis is to study how power was exercised in the policy processes of two municipal energy systems between 1977 to 2001. The specific research questions were as follows: How did actors exercise power in the policy process? What sort of power resources did policy coalitions have access to? How did policy coalitions act to enforce their demands? What obstacles did actors encounter when attempting to influence energy policy? To answer these questions I integrate theories about large technical systems with theories about power and public policy. The case studies are based on multiple sources of data from two municipalities, Linköping and Norrköping. It is drawn from written primary sources (such as minutes, notes and documents) and from interviews. I have focused on four categories of actors, namely elected politicians who are members of the municipal council; representatives of the local energy companies; officials of the municipal housing companies; and municipal officials, such as those at the town planning office and environment office. In the case studies I analyse circumstances during the 1980s and 1990s that affected the energy systems. These circumstances were: 1) new energy investments and fuel choices; 2) work on local energy plans; 3) local Agenda 21 plans; 4) measurements taken for efficient energy use and a greater level of energy conservation: and 5) power relations between politicians and representatives of the local energy company. In the municipalities studied, the energy system was divided into three independent policy areas, one dealing with supply, one with conservation and one environmental questions related to the Agenda 21 vision of an ecologically sustainable energy system. These three policy areas were handled separately because they were separated organisationally, based on different knowledge foundations and had different objectives and time perspectives, different system limits, and different visions of how to build an ecological energy system.
I Sverige har kommunerna av tradition en viktig position vad det gäller att hantera energifrågor. Sedan de svenska kommunerna under 1860-talet byggde upp både gas-, vatten- och avloppsverk i egen regi har det kommunaltekniska verksamhetsområdet vuxit mycket snabbt och kommunerna är tillsammans landets största förvaltare av ledningsbundna försörjningssystem. Kommunen är som geografisk arena spännande eftersom många aktörer med olika intressen ofta möts där. I kommunerna möts och förhandlar förtroendevalda politiker och tjänstemän från både förvaltning och bolag ständigt, vilket aktualiserar frågeställningar om hur olika aktörer utövar makt i dessa ständigt pågående förhandlingar. I min avhandling Makten över energin - policyprocesser i två kommuner 1977-2001 analyserar jag hur dessa aktörer utövar makt i policyprocesser kring två kommunala energisystem. Som empiriskt underlag för analysen har jag material från intervjuer och dokument från energiarbetet i två kommuner (Linköping och Norrköping) från perioden 1977-2001. Detta material är knutet till specifika praktiker, såsom olika former av kommunalt beslutsfattande eller till energibolags, energirådgivares eller Agenda 21:s faktiska energiarbete. De aktörer som jag intervjuade var förtroendevalda politiker, förvaltningstjänstemän, företrädare för de kommunalägda energibolagen och tjänstemän på de kommunalägda bostadsbolagen. Det visade sig i mina fallstudier att energisystemen i kommunerna var uppdelade i tre olika områden som styrdes av olika policyer och delvis engagerade olika aktörer. Energisystemen var uppdelade i tre från varandra relativt fristående och oberoende policyområden, där ett policyområde hanterade energitillförseln, ett område energihushållning och ett område hanterade miljöfrågor och var kopplade till Agenda 21 och Agenda 21-planens visioner om ett ekologiskt uthålligt energisystem. De tre policyområdena hanterades ofta var och en för sig eftersom de var organisatoriskt åtskilda, byggde på olika kunskapsbaser, hade delvis olika målsättningar och olika tidsperspektiv, samt hade olika systemgränser och olika visioner om energisystemets inriktning. Energisystemets uppdelning i tre policyområden i de studerade kommunerna medförde att det uppstod tre parallella policyer för energisystemet som hanterades i olika processer, snarare än att en och samma policy hanterades i olika processer. På tillförselområdet skapades policy kring hur el och fjärrvärme skulle produceras och distribueras. Målet var att kommuninvånarna (och senare kunderna) skulle erbjudas en säker energitillförsel till låga priser. I botten fanns ett resonemang om att energianvändningen ständigt skulle öka. I båda kommunerna framhävdes fjärrvärme vanligtvis som det bästa värmesystemet ur både miljö- och kostnadssynpunkt. Fjärrvärmesystemets förespråkades dessutom eftersom fjärrvärme producerades i kraftvärmeverk och därmed blev underlag för egenproducerad el i kommunerna. Hushållningsområdets policy kom främst till uttryck genom antagna mål för energirådgivningen när sådan verksamhet fanns i kommunerna och om att energiförbrukningen i de av kommunen använda fastigheterna skulle minska. Energi-rådgivningens mål formulerades vanligtvis utifrån nationellt satta mål och handlade om att effektivisera och minska energianvändningen hos främst hushållen. Verktygen för att minska energianvändning var att tillämpa olika tekniska lösningar såsom att justera in pannor för en effektivare funktion och isolera fönster. Under 1990-talet kom användarnas beteende att uppmärksammas mer och mer, vilket bl.a. märktes genom att energirådgivarna på 1990-talet gav större utrymme åt beteendefrågor i informationsmaterial som gick ut till allmänheten än vad som var fallet på 1980-talet. Fortfarande bestod emellertid huvuddelen av informationen av vilka tekniska lösningar som kunde effektivisera energianvändningen. De kommunalägda bostadsbolagen antog under främst 1990-talet egna mål för energianvändningen i sina fastigheter. Båda bostadsbolagen problematiserade under 1990-talet även hyresgästernas energianvändning och tog fram informationsbroschyrer, ordnade informationsträffar och påbörjade tester med individuell mätning av värmeanvändning för varje lägenhet. När Agenda 21-samordnarna påbörjade arbetet med att ta fram lokala Agenda 21-planer med visioner och målsättning för energiområdet bidrog dessa till att ytterligare ett policyområde för energi uppkom, nämligen miljöns policyområde. Målen för energisystemet i miljöns policyområde var att utveckla ett ekologiskt uthålligt energisystem. Agenda 21-verksamheten var ett försök att ta ett helhetsgrepp på bland annat energisystemet med utgångspunkt i vad som kunde göras lokalt i ett längre tidsperspektiv för att skapa ett uthålligt energisystem. Den uttalade energipolicyns innehåll utgjordes av mål för både energitillförsel och energianvändning. Målen som rörde energianvändning fokuserade både betydelsen av att energianvändarna ändrade sitt beteende och olika tekniska lösningar som minskade energianvändningen. I framtiden skulle dessutom främst förnyelsebara energikällor användas. Avfallsförbränning ansågs enbart vara en lösning för brännbara fraktioner där återanvändning och återvinning inte var möjlig. I princip ansågs fjärrvärme vara en del av ett ekologiskt uthålligt energisystem även om olika alternativa närvärmelösningar ansågs intressanta att utveckla. Dessa tre policyområden existerade parallellt i kommunerna. Det visade sig bland annat genom att de beslut och målsättningar som fattades inom ett policyområde inte var beroende av andra policyområdens beslut. Det medförde till exempel att de miljömål som fanns för tillförselområdet inte påverkades utav de mål som fanns i vare sig hushållnings- eller miljöområdet. Miljömålen för tillförselområdet handlade främst om att hålla sig inom statligt uppställda utsläppsvärden. Bränslevalet skedde utifrån att billigaste bränslealternativ skulle väljas givet att rådande utsläppsnormer inte överskreds. De mål om att använda biobränsle och bygga nya vindkraftverk som återfanns på miljöns policyområde påverkade inte målsättningarna för tillförselområdet. De övergripande målsättningarna i både hushållningens och miljöns policyområde handlade om att minska energianvändningen. Under hela den studerade perioden ökade samtidigt produktionen av el och fjärrvärme i båda kommunerna. Det som bidrog till en parallell hanteringen av de olika policyområdena var att olika institutionella regelverk styrde de olika policyområdena. Tillförseln område styrdes av hur energimarknaden utformades, där bl.a. avregleringen av elmarknaden bidrog till att priskonkurrens och upparbetande av kundrelationer hamnade i fokus. Verksamheterna för energiproduktion och distribution var även taxefinansierad. Energibolagen skulle också tillämpa aktiebolagslagen och de förtroendevalda politikerna var tvungna att använda till exempel ägardirektiv för att styra bolagen. Ägaren, d.v.s. kommunen, ställde dessutom avkastningskrav på bolagen. Miljö- och hushållningsområdenas verksamheter fanns vanligtvis i den kommunala förvaltningen. Det var ofta ett förvaltningskontor som ansvarade för t.ex. Agenda 21 eller energirådgivning och de tillämpade då kommunallagen. De förtroendevalda styrde dessa verksamheter via beslut i kommunfullmäktige och i kommunala nämnder. Dessa verksamheter saknade vinstintresse, var ofta inte avgiftsfinansierade utan tilldelades medel från den kommunala budgeten samt erhöll tidvis statsbidrag.

The political context on the local level plays a major role for governments to implement climate and energy policy. Drawing on the advocacy coalition framework, this paper examines the roles of actors and coalitions around energy politics in the case of Jokkmokk. The study utilizes a qualitative method to identify actors, coalitions and their strategies. The studies results show two strong coalitions, the Environmental coalition and the Industrial coalition. The most common strategy utilized by both coalitions was affecting public opinion via information. There was evidence that the Industrial coalition was having the upper hand in the policy subsystem due to Jokkmokks municipal climate and energy strategy acknowledging the importance of further development of energy production. However, implementation of Jokkmokks climate and energy strategy might face harsh resistance from the actors in the Environmental coalition. These findings suggest that major policy change is not very likely to happen in the case of Jokkmokk.

One of the distinguishing features of successful societies is the ability to adapt to change, both

social but also natural changes like climate change. Climate change is a complex, dynamic,

non-linear process with a great deal of uncertainty concerning the time perspective, risks and

consequences. A combination of factors like climate change, geographical vulnerability, a

densely populated and highly built up coast line along with factors like deficient handling of

surface runoff and a large usage of ground water leads to an increasingly vulnerable society. It

also puts a greater pressure on the society to have preventive measures in place.

The number of actors working with preparing society to the expected impacts of climate

change and variability is increasing. However more than half of Sweden’s municipalities do

not consider changing climatic conditions when planning, and many times even allow the

construction of new living areas in known climatically vulnerable areas. Certain geographical

areas in Sweden are characterized by environmental problems which enhance the predicted

effects of climate change. The coast of Scania (Skåne) is one such area, where people for a

long time have had to adjust to conditions like coastal erosion, recurring high tides, low lying

areas and sinking land.

The following study elaborates the politics of adaptive capacity. It is based on a comparative

case study of two different policy processes regarding adjustments to climatic conditions in

the coastal municipalities of Vellinge and Lomma in south-western Scania. In other words,

this study explores the underlying factors that can explain what drives anticipatory measures

to strengthen the ability and possibility to handle effects related to climate change. The

theoretical framework consists of theories regarding policy changes in social ecological

systems, and adaptation to climate. Structural actor based perspective, as well as system

oriented and process oriented have been applied.

The results are based on 14 interviews with key politicians, officials and stakeholders from

non-governmental organizations. The study is also based on reports, a citizen’s survey from

Statistics Sweden (SCB), newspaper articles, municipal documents, web sites and literature.

The results show that the municipality of Vellinge implemented adaptation strategies years

before Lomma municipality. Policy change was triggered by observed vulnerabilities in

ecological systems which affected the social systems. It resulted in an intense debate (a

window of opportunity), which in turn opened a policy window.

The driving forces in policy process are central actors and shadow networks with access to

knowledge. The results show that knowledge and understanding of ecological systems is

essential for policy changes in climate adaptations. Research is needed, but research by itself

will not be sufficient, research and knowledge must be transferred to decision-makers.

Knowledge transferring is even important for officials and public. That means that an

understanding of ecological systems is necessary for forming attitudes and for planning a

society with the ability to meet climate change and the insecurities which are connected with

it.

Denna studie inriktar sig på att belysa införandet, funktionen och tillämpningen av den kommunala utmaningsrätten. Ett relativt nytt fenomen och form av samarbete mellan privat och offentlig sektor där externa aktörer ges en möjlighet till att ta initiativ till konkurrensutsättning av kommunalt producerad verksamhet. Undersökningen genomförs utifrån policyprocessen som fasmodell och analyseras utifrån en värdebeteckning rekonstruerad utifrån den svenska lagstiftningens normativa ställningstaganden gällande den offentliga sektorns funktionspremisser. Studien tar formen av en jämförande fallstudie där införandet, funktionen och tillämpningen av utmaningsrätten i Uppsala kommun och Kungsbacka kommun undersöks och sedan jämförs. Resultatet påvisar att utmaningsrätten i båda kommunerna införts under partipolitisk oenighet, under kritik från remissinstanser och att drivkraften bakom ett införande främst grundar sig i ett resonemang om ett behov av ökad kostnadseffektivitet och produktivitet. Studien påvisar även att utmaningsrättens funktion i de två kommunerna skiljer sig åt på flertalet punkter och att man vid en utmaning i huvudsak resonerat utifrån ekonomisk och även till viss del demokratisk påverkan vid beslutet gällande konkurrensutsättning av utmanad verksamhet.

The notion that exists in society is that it is the politicians who decide while the public officials stand for facts within the policy process, and that they are active at various stages in the process. In practice, however, it looks different and the public officials have more influence than the theory predicts. The purpose of this essay is to investigate the influence of public officials in the policy process by studing whether the influence differs depending on the size of the municipality. We will also study the stage in which public officials have the most influence over the policy process in the different municipalities. To be able to conduct this study, the following questions have been posed: "How much influence do public officials have in the policy process in a small municipality and a large municipality?" and "which step in the policy process does public officials have the most influence, in a small and large municipality in Sweden?" As an empirical material, a survey was conducted in which the respondents were public officials in a small and a large municipality and public officials in a large municipality. We find that public officials in the small municipality have a greater opportunity for influence than public officials in the larger municipality. The public officials in the larger municipality have the most influence in the policy formulation stage in the policy process, while the public officials in the small municipality have the most influence in the problem identification stage.

Syftet med uppsatsen är att utifrån Sveriges förändrade agenda avseende samhällets beredskap att hantera kriser, studera krisberedskapsprocessen på regional och lokal nivå genom informantintervjuer av nyckelbefattningar inom länsstyrelse och kommun. Uppsatsen svarar genom en deskriptiv fallstudie med kvalitativ metod av länsstyrelser och kommuner på frågeställningarna: Hur genomförs den komplexa krisberedskapsprocessen vid regional och lokal nivå samt vilket behov av stöd kräver krisberedskapsprocessen? I studien sammanställs en empirisk krisberedskapsprocess vilken jämförts med den normativa krisberedskapsprocesen genom att använda Lundqvists (1992) implementeringsteori baserad på Förstå, Kan, Vill. Studiens mest signifikanta resultat är att en väl utvecklad samverkan har identifierats mellan aktörer på regional och lokal nivå. Studien har funnit viss liknelse mellan den empiriska krisberedskapsprocessen och Lundqvists Policyprocessens stadier med förvaltningens huvuduppgifter. Även om informanterna upplever vissa problem inom krisberedskapen, finner vi att aktörerna genom ett stort engagemang anses kunna hantera krisberedskapsprocessen.
The purpose of this essay is to examine the crisis management process in the context of Sweden’s changed agenda in terms of community preparedness to crisis management. The study is conducted through interviews with key positions at county governments and municipalities. Through a descriptive case study using a qualitative method the essay answers the following question: How is the complex crisis management process performed at county and local level and what requirements of support does the crisis management process demand? The results from the interviews were compiled to an empirical crisis management process and with help of Lundqvist´s (1992) implementation theory based on Understand, Can, Will, compared to the normative crisis management process. The most significant conclusion of the essay is a well evolved collaboration has been identified in the relation between actors at regional and local level. The study has found certain parables between the empirical crisis management process and Lundqvist´s Policy process stages with main tasks in administration. Even though the informants experience some problem within the crisis management, we find that the actors due to a great dedication are able to handle the crisis management.

Folkhälsopolitiken skapar förutsättningar för befolkningens hälsa. Folkhälsoinsatserna bör vara politiskt förankrade på nationell, regional och lokal nivå för att förstärka folkhälsan. Hälsopolicytriangeln är ett hjälpmedel för de aktörer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som används för att styra och följa upp kommunalt folkhälsoarbete. Syftet med studien var att beskriva arbetet med policyformuleringen för Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa ur ett aktörsperspektiv. Studiedesignen var kvalitativ med deduktiv manifest innehållsanalys med stöd av analysverktyget hälsopolicytriangeln. Totalt genomfördes fem intervjuer med politiker, tjänstemän och kommunchefer. I resultatet framkom det att intervjupersonerna beskrev arbetet i policyformuleringen som demokratiskt, att det inte fanns någon hierarki eftersom de strävade mot ett gemensamt mål för folkhälsan. Det framkom även att de ser policyformuleringen som en central och viktig roll i hela policyprocessen för handlingsplanen, eftersom det är där beslut tas angående vad som ska finnas med och vilka folkhälsoinsatser som kommunen ska göra. Handlingsplanen för folkhälsoarbetet speglas av kommunens politiska folkhälsoinriktning, tidigare folkhälsoarbeten och styrdokument. Slutsatserna var att aktörerna beskriver arbetet i policyformuleringen som prestigelöst och demokratiskt för att nå de gemensamt uppsatta målen för folkhälsan i kommunen. Policyformuleringen upplevdes av aktörerna som en central och viktig del i policyprocessen och att lokal folkhälsopolitik tillsammans med tidigare erfarenheter av lokalt folkhälsoarbete samt styrdokument för folkhälsa utgör underliggande faktorer för utformningen av Eskilstuna kommuns handlingsplan.
Public health politics creates opportunities for population health. Public health efforts must be politically supported to be able to enhance public health at national, regional and local level. Health policy triangle is a tool for operators who want to create or revise action plans that are used to control and monitor the municipal public health work. The purpose of this study was to describe the process of policy formulation for Eskilstuna action plan for public health from an actor's perspective. The study design was qualitative with deductive manifest content analysis supplemented by the analysis tool of health policy triangle. A total of five interviews with politicians, officials and municipal managers were conducted. The result shows that the interviewees described the work in policy formulation as democratic, that there was no hierarchy because they strove toward a common goal of public health. It also emerged that they see policy formulation as a central and vital role in the policy process of the action plan. It is where decisions are made and about what should be included and what public health actions that the municipality should do. The action plan for public health greeted appearance mirrored by municipal policy focus on public health, previous public health works and policy documents. The conclusions were that participants describe the work of policy formulation as unpretentious and democratic order to achieve the common goals of public health in the municipality. Policy formulation was perceived by participants as a central and important part of the policy process and that local public health policy, along with previous experience in local public health and regulatory documents for public health serve as underlying factors in the design of Eskilstuna Municipality's action plan.

This study has aimed to examine the rapid change in the issue of the Swedish conscription. In the year 2009 the government decided to abandon the national conscription and replace it with a professional army. However, in 2014 the minister of defence announced that the government would investigate the possibilities of bringing the national conscription back. John Kingdons Multiple Stream Theory aims to reveal the process of “knowing when an idea ́s time has come”, and has been applied to several policyprocesses spanning over a longer time-period. This study has a twofold purpose: to examine whether the theory can be applied to a case of rapid policy change and whether it can help explain a case of rapid change in existing policy. The method chosen in this study is processtracing through a qualitative method. The study concludes that the theory is indeed applicable to a case of rapid policy change and that the content and nature of the problemstream (what appears to be the problem) can be one explanation to rapid change in existing policy.

Since the end of the cold war there has been a transformation in the European armies towards a smaller, transnational, and more professional force. Between the years 2009 and 2015, however, there was a notable change in the discussion regarding the Swedish armed forces moving towards a more traditional and territorial force. The aim of this study is to examine the policy process before the abrupt change the defense bill constituted in 2015. The research question seeks to explain this change by applying the theory of multiple streams. By using process tracing as the methodology, the study traces different events and changes in opinions in effort to lay an empirical puzzle and through that explain the process behind the decision. The result of the study shows that a window of opportunity for change opened up in both the problem stream and politics stream which were made possible by the Russian annexing of the Crimea and the change of government. With the help from powerful policy entrepreneurs the bill got accepted by the majority of parties in the government. Further research suggests studies in how the change in the Swedish defense policy have affected their transnational relationships regarding security. Sweden have, for example, spent a great deal of time building a defense cooperation with other members of the European Union through joint operations and close teamwork. It would therefore be interesting and vital to future defense strategies to examine the consequences of the defense bill from 2015.

The relationship between a country's political decision-making and top military leadership is central, but also debated. Not least whether the military side should take political life into account and to what extent one should become a part of it. This essay aims to increase the understanding of the challenges of the military-political relationship, focusing on the borderland between peace and war that is usually described as a gray zone. Through scenario-based interviews with senior officials and politicians within the Swedish government and government office, it is investigated what impact a gray zone problem can have on the military advice provided. By combining a future scenario with interviews, an empirical material unique to the research field is created. The results show that the gray zone affects the strategic decision-making process, but not really by adding any completely new challenges, but mainly by strengthening and partly developing existing ones. The logic of peace, rather than war, on strategy should therefore form the basis for how the gray zone is viewed from a decision-making process perspective. The gray zone's character of ambiguity creates and reinforces tensions between different actors in the strategy process, which in turn risks delaying strategic decisions. The ambiguities arise mainly in three areas: the view of the strategic problem, the political consequences and the organization that will deal with the gray zone. Some of the ambiguities are amplified by the opponent, while others are more the result of internal factors. In order to reduce the negative effects of the gray zone problem, a much closer integration between the military and politics is proposed than in peacetime: policy-making must take place jointly and traditional boundaries need to be redrawn. The key is spelled relationships and these must be created and maintained in good time before the gray zone enters.
Relationen mellan ett lands politiska beslutsfattning och högsta militärledning är central, men också omdebatterad. Inte minst huruvida den militära sidan ska ta hänsyn till det politiska livet och i vilken grad man själv ska bli en del av detta. Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för den militär-politiska relationens utmaningar, med fokus på det gränsland mellan fred och krig som brukar betecknas som en gråzon. Genom scenariobaserade intervjuer med högre tjänstemän och politiker inom Sveriges regering och regeringskansli undersöks vilken påverkan en gråzonsproblematik kan ha på de militära råd som lämnas. Genom att kombinera ett framtidsscenario med intervjuer skapas ett för forskningsfältet unikt empiriskt material. Resultatet visar att gråzonen påverkar den strategiska beslutsprocessen men egentligen inte genom att tillföra några helt nya utmaningar, utan främst genom att förstärka och till del utveckla redan existerande. Fredens, snarare än krigets, logik på strategi bör därför ligga till grund för hur gråzonen betraktas ur ett beslutsprocessperspektiv. Gråzonens karaktär av otydlighet skapar och förstärker spänningar mellan olika aktörer inom strategiprocessen, som i sin tur riskerar att försena strategiska beslut. Otydligheterna uppstår främst inom tre områden: synen på det strategiska problemet, de politiska konsekvenserna och den organisation som ska hantera gråzonen. Vissa av otydligheterna förstärks av motståndaren, medan andra mer är ett resultat av interna faktorer. För att minska gråzonsproblematikens negativa effekter föreslås en betydligt närmare integrering mellan militär och politik än i fredstid: policyskapandet måste ske gemensamt och traditionella gränser behöver dras om. Nyckeln stavas relati-oner och dessa måste skapas och underhållas i god tid innan gråzonen träder in.

I denna studie studeras förutsättningarna för att implementera policyn om jämställdhetsintegrering inom en STEM-fakultet på ett lärosäte inom akademin. Detta görs genom att studera vilka former av individuella och institutionella motstånd som manifesteras i kvalitativa intervjuer med akademiska chefer. Vidare studeras det även vilka konsekvenser dessa motstånd får på förutsättningarna för uppdragets implementering inom STEM-fakulteten. Studien ämnar även att bidra till det aktuella forskningsfältet och bidra med teoriutveckling vad gäller att undersöka hur individuellt och institutionellt motstånd samspelar och påverkar förutsättningarna för jämställdhetsintegrering. Studiens syfte analyseras med hjälp av feministiskt institutionell teori samt Lombardo och Mergaerts (2013) teoretiska ramverk om motstånd som är sprungen från feministisk institutionell teori. Resultatet visar att det finns en hög grad av institutionellt motstånd som samspelar med en lägre grad individuellt motstånd vilket bedöms påverka förutsättningarna för implementeringen av jämställdhetsintegrering inom STEM-fakulteten.

Politiseringen av förvaltningen förskjuter tjänstemännen till den politiska domänen. Övergången från lekmannastyrd förvaltning till lekmannastyrd tjänstemannaförvaltning har förändrat den politiska styrningen i kommun och region. I skuggan av den stärkta tjänstemannastyrningen har fullmäktigeförsamlingarnas lagstadgade beslutanderätt som folkvald församling, åsidosatts. Det Weberianska idealet som modell för den politiska styrningen av förvaltningen framgår i forskningen på området att inte svara på verkligheten. I uppsatsen har olika grupper av förtroendevalda i Laholms kommun och Region Halland intervjuats, i syfte att studera deras uppfattningar om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Resultatet har ställts mot ett Weberianskt synsätt och ett professionellt synsätt om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Det Weberianska idealet lever vidare i de förtroendevaldas uppfattningar som normativ föreställning om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Hel- och deltidspolitikerna uppfattar att uppgiftsfördelningen mellan politikernas ansvar för ”vad-frågor” och tjänstemäns ansvar för ”hur-frågor”, fungerar. Fritidspolitikernas upplever däremot att den politiska makten koncentrerats till hel- och deltidspolitiker i nämnder och styrelser, och till ledande tjänstemän.

Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor. Detta samarbete har även sträckt sig till andra länder. Samtidigt har medlemskapet lett till en ökad konkurrens mellan företag, men även mellan kommuner och regioner.För det andra har medlemskapet inneburit mer direkta konsekvenser för kommunerna vad gäller offentlig upphandling, konkurrenslagstiftning och ändringar i kommunallagen. Även EUs principiella förbud mot statsstöd kan sägas vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Slutligen har det genom EU- medlemskapet uppstått en fjärde och internationell politisk beslutsnivå, och politiska beslut fattas i högre grad utanför den nationella arenan. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att den kommunala självstyrelsen har påverkats på ett antal olika sätt, men som grundprincip består den i sin traditionella form.

How does the international climate policy frameworks influence the domestic institutional responses to climate mitigation in emerging economies? And how, in turn, do domestic institutions and politics in emerging economies influence the fate of international climate policy frameworks? The thesis provides answers to these questions by studying domestic engagements with Nationally Appropriate Mitigation Actions in three emerging economies – India, Brazil, and South Africa. The thesis specifically studies how these engagements were influenced by the domestic institutional context provided by national climate policy, norms, and institutional capacity in the three countries. Drawing upon the variations in the engagements with nationally appropriate mitigation actions, made visible by use of the policy cycle as a heuristic device, the thesis informs the implementation of another nascent, yet prevalent, international climate policy framework – Nationally Determined Contributions. The thesis identifies how engagements with nationally appropriate mitigation actions varied in India, Brazil, and South Africa in agenda-setting, policy formulation, decision-making, implementation, and evaluation. In cases where international support is considered crucial for taking mitigation actions, external factors such as lack of clarity on definitional aspects and availability of international support can hamper the prospects of such frameworks at the agenda-setting and policy formulation stages. Efforts to engage with these frameworks under this uncertainty are held back by non-decisions, overriding national climate policy, as well as by uneven inter-ministerial coordination. The thesis argues that successful implementation of upcoming Nationally Determined  Contributions will be influenced by a country’s ability to align them with its national climate policy, localization of the transnational norms, and the extent to which efforts to enhance institutional capacity for  coordinating the implementation of national climate policy are made. In sum, the effective implementation of International Climate Policy Frameworks will be dependent on the willingness of the state to  provide oversight and coordination, and clarity on the availability of international support.
Hur influerar ramverken för internationell klimatpolicy nationella institutionella åtgärder för att begränsa utsläpp av växthusgaser i framväxande ekonomier? Och hur påverkar, i sin tur, dessa länders nationella institutioner och politik dessa ramverk för internationell klimatpolicy? Denna avhandling studerar nationella engagemang i Nationellt lämpliga utsläppsminskande åtgärder (s.k. NAMAs) i tre framväxande ekonomier – Indien, Brasilien, och Sydafrika. Avhandlingen studerar i synnerhet hur dessa engagemang har påverkats av de tre ländernas nationella klimatpolicy, normer, och institutionella kapacitet. Genom att använda policycykeln som heuristiskt analysverktyg identifierar avhandlingen variationer i hur länderna utvecklat sitt engagemang i NAMAs. Avhandlingen visar att och hur engagemang med nationellt lämpliga utsläppsminskande åtgärder varierar mellan Indien, Brasilien, och Sydafrika vad det gäller fastställande av dagordning, policyformulering, beslutsfattande, implementering, och policyutvärdering. I de fall internationellt stöd anses vara avgörande för att vidta utsläppsminskande åtgärder kan externa faktorer såsom bristande definition av de internationella policyramverken för åtgärder samt tillgänglighet på internationellt stöd försvåra utsikterna för att internationella ramverk tas upp i de nationella dagordnings- och policyformuleringsstadierna. Arbetet med dessa ramverk försvåras även av icke-beslut och ojämn interministeriell koordinering samt om tvingande nationell klimatpolicy inte ligger i linje med de internationella besluten. Avhandlingens slutsatser har betydelse för implementeringen av ett annat framväxande ramverk för internationell klimatpolicy: Nationellt fastställda bidrag (s.k. NDC:er). En framgångsrik implementering av   NDC:er kommer att influeras av en stats förmåga att anpassa dem till nationell klimatpolicy samt transnationella normer, så att dessa överensstämmer eller jämkas med nationella normer, samt den institutionella kapaciteten för att koordinera implementering av nationell klimatpolicy. En effektiv implementering av ramverk för internationell klimatpolicy kommer, sammanfattningsvis, att vara beroende av staters villighet att tillhandahålla tillsyn och koordinering, samt tydlighet vad gäller tillgänglighet till internationellt stöd.

Användandet av statliga utredningar är så pass utbrett i svensk politik att det saknas internationell motsvarighet. Kommittéväsendet kan enligt tidigare forskning vara ett verktyg för att generera kunskap, skapa kontroll och/eller ett verktyg för regeringen att skapa konsensus i politiska debatter. Utifrån teorier om policyprocessen och kommittéväsendets roll utifrån aspekterna kunskap, kontroll och konsensus har denna uppsats som syfte att bidra med ytterligare kunskap om policyutformning i svensk politik med huvudfokus på kommittéväsendets roll. Det fall som studeras är Jämställdhetsutredningen och dess förslag om att inrätta en jämställdhetsmyndighet som ämnar vara ett representativt fall för enmansutredningar. Genom en kvalitativ textanalys av främst offentliga dokument blir resultatet av uppsatsens undersökning att utredningen haft som syfte att producera ny kunskap och har till viss grad kontrollerats av regeringen. Utredningen verkar däremot inte haft som syfte att skapa konsensus i debatten.