Dissertations / Theses on the topic 'Portföljteori'

Bakgrund

Risk är den faktor som de flesta sparare grundar sina fondbeslut på. Trots detta så använder sig de fyra storbankerna sig av fyra skilda metoder att presentera sina fonders risk på, där skalor och färgsättningar väsentligt skiljer sig åt. Utöver bankerna så har såväl Premiepensionsmyndigheten som Morningstar egna sätt att presentera fonders risk på. Detta förfarande gör det, ur risksynpunkt, till en mycket komplex fråga när det gäller för kunden att jämföra fonder från olika värdepappersinstitut.

Syfte

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur riskrating genomförs av olika aktörer på den svenska kapitalmarknaden. Vi vill även förklara vilka skillnader och likheter som finns och utveckla en standardiserad modell för riskrating.

Genomförande

Genom att initialt studera värdepappersinstitutens publicerade material skapade vi oss en bild av vilken information som fanns tillgänglig för investeraren. Därefter genomfördes intervjuer med en

representant från vardera bank och den information som samlades in jämfördes med det publicerade materialet för verifikation. En granskning genomfördes därefter för att reda ut vilka skillnader och likheter som finns storbankerna emellan samt hur riskratingen utfördes. Den standardiserade modellen för riskrating togs slutligen fram av oss efter att ha tagit del av synpunkter och råd från de intervjuade och andra finansiella aktörer.

Slutsats

Alla de undersökta aktörerna utgår från standardavvikelsen när de graderar sina fonder för risk. Det förekommer dock inblandning av subjektivitet från fondförvaltarnas sida för att justera för faktorer

som inte standardavvikelsen fångar in. Det som främst skiljer de olika aktörerna åt är den tidsperiod som de använder sig av när de beräknar standardavvikelsen. De undersökta företagens riskskalor skiljer sig i form av olika färgsättningar, olika antal steg på respektive riskskala samt att vissa banker har bestämda standardavvikelseintervall. Den information som företagen presenterar angående risk är baserad på de bestämmelser och regelverk som FI i samarbete med Fondbolagens Förening tagit fram. Detta hindrar dock inte aktörerna att presentera ytterligare information gällande risk, vilket vissa gör.

Vårt förslag på en standardiserad riskrating baseras endast på standardavvikelse med en tidshorisont på 36 månader. Utöver standardavvikelsen så skall även information gällande aktuella riskmått och riskfaktorer om varje fond presenteras. Författarna har även tagit fram ett förslag på hur ett fondfaktablad skulle kunna se ut.

Denna uppsats avser att undersöka och, i den mån det går, förklara icke förväntad korrelation mellan nio olika aktieindex på den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förväntad korrelation beskriver här den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrån underliggande ekonomiska fundament. Ett sätt att undersöka detta fenomen är genom korrelationskoefficienter för residualerna från en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ändamål är CAPM-modellen, där icke förväntad korrelation beräknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna från OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhålles är att icke förväntad korrelation förekommer med ett medelvärde på 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rådata. Olika förklaringsmodeller för denna korrelation undersöks sedan med regressionsanalys. Denna undersökning finner visst stöd för teorin om informationsasymmetri och flockbeteende hos investerarna som förklaring till icke förväntad korrelation.

Allt större fokus riktas idag mot råvaruobligationer. Problemet är att reda ut vad råvaruobligationer har för roll i ett placeringssammanhang och utifrån det kunna konstatera huruvida de är en trend eller här för att stanna.

Syftet med denna uppsats är att reda ut vad råvaruobligationer har för roll i ett placeringssammanhang.

Vi avgränsar denna uppsats genom att fokusera på råvaruobligationer utgivna av Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.

Uppsatsen är till stor del uppbyggd utifrån ostrukturerade intervjuer med representanter från storbankerna. Vi har använt en induktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.

Råvaruobligationer borde ha en plats i varje placerares portfölj. Råvaruobligationer har unika egenskaper i placeringssammanhang, vilka bör kombineras med aktierelaterade produkter. Det gör att råvaruobligationerna är här för att stanna.

The purpose of this paper is to investigate the impact of the EMU on the long-run covariance between the member countries stock indices returns, to see whether country diversification opportunities have changed or not. The degree to which investors are able to reduce risk by diversifying their portfolio depends on the correlation between assets. Investors should dislike an increase in correlation between returns. Therefore it is of great interest to investigate whether the covariance between the EMU countries has increased or not. I use GARCH (1.1) covariance model for estimation, with the extension that I allow the slope to differ in the regression equation. A dummy variable is included to find any regime shift in the data. The exchange rate of the EMU countries were fixed in January 1999 and therefore the dummy takes the value one from 1999-2004 and zero otherwise. I find that the long-run covariance in EMU area has increased making it less attractive to diversify portfolios within the area. The covariance’s between countries where the control countries is included (Sweden and Switzerland) has also been affected of the euro introduction. But still I find evidence of a high integrated market even before the euro introduction, indicating that EU, rather than EMU, has had the greatest impact on member countries markets. Maybe the higher level of integration also is due to trade linkage between the countries resulting from EU and EMU.

Uppsatsens titel: Hedgefonder som alternativ investering – Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008

Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansiering

Författare: Stefano Collén Petralia och Omar Abdirahman

Handledare: Åke Bertilsson

Nyckelord: Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringar

Syfte: Syftet är att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer är i jämförelse med aktiemarknaden, med hänsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan använda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sänka risken och höja den riskjusterade avkastningen.

Metod: Uppsatsen bygger på en surveyundersökning som har utgått från sekundärdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillämpa olika teorier för att mäta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgångspunkt från en deduktiv ansats där ekonomiska teorier har testats mot verkligheten.

Resultat: Hedgefondernas betavärden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan många hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det går inte att säga att hedgefonderna är helt oberoende av aktiemarknaden, vilket många hedgefonder antyder att de är. Resultaten tyder på att hedgefonderna inte hade en högre avkastning än aktiemarknaden totalt sett och inte heller när aktiemarknaden var i en uppgående trend. Hedgefondernas avkastning var dock bättre än aktiemarknaden när aktiemarknaden var i en nedgående trend. Hedgefondernas risk var lägre än aktiemarknaden och genom att kombinera de olika hedgefonderna gick det att sänka risken ytterligare. Att enbart investera i enskilda hedgefonder ger inte en bättre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden, enbart när aktiemarknaden är i en nedgående trend. Hedgefonder som grupp kan dock ha högre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden totalt sett under hela undersökningsperioden. Resultaten visar även att hedgefonder som grupp kan vara ett bra komplement till marknadsportföljen för att sänka risken och öka den riskjusterade avkastningen, men att enskilda hedgefonder inte har lika positiv inverkan på portföljen.

Hedgefonder är ett relativt nytt investeringsalternativ vars målsättning är att leverera positiv avkastning, i de flesta fall till låg risk, oberoende av marknadens utveckling. Med ledning av portföljvalsteorin och CAPM, som är en modell för att utvärdera kapitaltillgångar, ska uppsatsen besvara om hedgefonder lyckas med sitt mål. Vi fokuserar på perioden mars 2000 till april 2006, som inkluderar både börsnedgång och uppgång, för att kunna studera om hedgefonderna lyckas med målsättningen att generera positiv avkastning oavsett börsklimat.

Till skillnad från de flesta andra studier som syftar till att utvärdera hedgefonders prestationer i jämförelse med traditionella fonder kommer jämförelsen göras i förhållande till SIX Return Index, SIXRX. SIXRX är ett marknadsindex som speglar kursutvecklingen för bolag på börsens gamla A- samt O-lista och som inkluderar återinvesterad utdelning. I uppsatsen har vi kommit fram till att de valda hedgefonderna lyckas med målsättningen att alstra en positiv avkastning oavsett börsens utveckling.

Sammanfattning Introduktion: Sverige har en lång tradition av olika pensions system, så tidigt som 1914 blev det första sy-stemet implementerat. Systemet har blivit förändrat åtskilliga gånger och 1998 infördes Premie Pensions (PPM) systemet. PPM är en blandning av ett distributionsbaserat system och ett fondbaserat system. 16 procent av en individs inkomst är bundet till det distribu-tionsbaserade systemet för att kunna finansiera dagens pensioner. 2,5 procent av en indi-vids inkomst är låst till det fondbaserade systemet och kan investeras av individen i olika fonder. PPM systemet har blivit utsatt för mycket kritik eftersom tidigare studier påvisat att flertalet svenskar inte gör aktiva fondval samt att de har otillräcklig kunskap. Diversifiering förklaras bäst genom talesättet; att inte placera alla ägg i samma korg. Diver-sifiering är ett mått på hur väl en investerare lyckats sprida risken i sin portfölj genom att fördela tillgångarna i olika sorters värdepapper. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera huruvida svenskens pensionsportfölj inom PPM är diversifierad. Detta syfte valdes för att ingen tidigare studie med ett likadant syfte genomförts samt där-för att risken med att inneha en dåligt diversifierad portfölj kan vara stor. Metodval: En kvantitativ ansats har använts i denna uppsats då syftet med den är att dra slutsatser ba-serat på en stor urvalsgrupp. Andrahandsdata emottaget från PPM har uteslutande använts för att genomföra den empiriska studien. För att underlätta studien har en viss begränsning av information gjorts. I studien har ett urval av 100 individer samt 50 fonder använts. En avgränsning är att endast fonddata för de tre senaste åren använts. Trots dessa tillkorta-kommanden hävdar författarna att en hög validitet och reliabilitet har uppnåtts i uppsatsen. Slutsats: Efter att ha jämfört individernas portföljer mot efficient frontier, har åtskilliga resultat uppdagats som påvisar samma slutsats; att svenskens pensionsportfölj inom PPM är dåligt diversifie-rad. Handlingsplan för ansvariga: Att genomföra vidare studier med syfte att få mer kunskap om varför portföljerna är dåligt diversifierade samt implementera dessa resultat av studien i praktiken.

Introduction: Sweden has a long tradition of pension systems, as early as 1914 was the first system implemented. The system has been changed a number of times and in 1998 was the Premium pension authority (PPM) system introduced. PPM is a mixture of a distribution-based system and fund-based system. 16 per cent of an individual’s income is devoted to the distribution-based system for financing today’s pensions. 2.5 per cent of an individual’s income is looked in the fund-based system and can be invested by the individual in different funds. The PPM system has been a target for much criticism since earlier studies has shown that the Swedes do not make an active choice nor have the demanded knowledge. Diversification is best explained through the saying; not to place all your eggs in the same basket. Diversification is a measure of how well an investor has succeeded to spread the risk of the portfolio by allocating assets in different securities. Purpose: The purpose of this thesis is to study whether the Swedish inhabitant’s pension portfolios within the PPM system are diversified. This purpose has been chosen because no studies have been made with an identical aim and also that the risk with holding a poorly diversified portfolio is grave. Methodology: A quantitative approach has been chosen since the aim of the thesis is to draw conclusions based on large sample numbers. Solitary secondary data, received from PPM, has been used to conduct the empirical study. To simplify the study limitations of information have been made; in the study samples of 100 individuals and 50 funds have been used. A Delimitation of the study is that only fund data for the last three years has been used. Despite the scarcities of the thesis the authors claim that the thesis has high validity and reliability. Conclusions: When benchmarking the individual portfolios against the efficient frontier a number of results were revealed and they all ended up in the same conclusion that the Swede’s pension portfolio within the PPM system is insufficient diversified. Implication for management of the PPM system To conduct further studies with the aim to get knowledge; why the investments are poorly diversified and find ways to transform the suggestions of the study into practice.

Bakgrund: Företag utan vinst, historia och jämförelseobjekt är svåra att värdera med traditionella värderingsmetoder. Debatten kring detta problem har den senaste tiden varit livlig, inte minst gällande internetföretag.

Syfte: Identifiera de mekanismer som i huvudsak påverkar marknadens aktörers värdering av förhoppningsföretag, samt förklara hur mekanismerna påverkar aktörernas värdering.

Avgränsningar: Vi studerar inte hur mekanismerna rankas av aktörerna eller hur vi ska kunna fastställa hur mycket de påverkar värdet på företaget.

Genomförande: Intervjuer har förts med fem professionella aktörer.

Resultat: Företagsledningens kompetens, strategi, varumärken och marknadspsykologi är de mekanismer som har en mycket storinverkan på marknadens värdering av förhoppningsföretag, jämte användandet av relativvärdering och ett omfattande tillämpande av portföljteori.

Syfte: En komparativ studie och beskriva möjligheterna för att skapa en effektiv portfölj av olika aktieportföljer, där det undersöks om faktorerna som företagens omsättningsstorlek, branschen de är aktiva i och valet att ha utländska aktier, har betydelse eller inte för att skapa en effektiv portfölj med hänsyn till dess korrelation, avkastning och risk. 

Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från april 2008 till april 2010, då historiska aktiekurspriser används för olika sorters uträkningar, som baseras på uppsatsens huvudteorier; CAPM, Sharpekvot och portföljteori. Utgångspunkten är deduktiv, där slutsatserna har dragits från teorierna.       

Slutsats: Utifrån uträkningarna, kunde det inte dras generella slutsatser där de undersökta faktorerna inte utmärkte sig i något mönster. Däremot visade sig att det blev högre avkastning till liknande risk eller lägre risk till liknade avkastning när man väljer aktier som är olika varandra, då korrelationen inte samvarierar. Det bästa resultatet är när utländska aktier blandas in i portföljen.    

1 juli 2007 upphörde tillståndsplikten att gälla i Sverige och allmännyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillåtelse hos Länsstyrelsen för försäljning av företagets fastigheter. I spåren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utsträckning planera sitt fastighetsbestånd, och därmed även företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vår studie är att beskriva allmännyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestånd, förklara huruvida upphävandet av tillståndsplikten har påverkat planering och motiv för försäljning. Dessutom vill vi belysa allmännyttans tankar kring den nya lagstiftningen som är på gång genom att arbeta utifrån frågeställningen nedan:

Hur planerar allmännyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestånd, hur har borttagandet av tillståndsplikten påverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersätta allbolagen påverka allmännyttan och dess planering?

För vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmännyttiga bostadsföretag i olika län i Sverige. Vi har samlat teori inom ämnena allmännyttan, tillståndsplikten och om den nya lagen som ligger som förslag hos riksdagen, Prop. 2009/10:185, och ska eventuellt börja gälla 1 januari 2011. Dessutom har vi tittat på teorier angående olika företagsekonomiska modeller och strategier som används för optimal fastighetsplanering. Vid sammanställningen av vår studie ser vi att företagens användning av strategier skiljer sig i stor omfattning. MKB Fastighets AB hyser största omsorg över sitt bestånd genom att planera och analysera, medan några av de andra intervjuade företagen i större utsträckning styrs av influenser på dagens marknad. Företagen är dock överens om att tillståndsplikten inte har påverkat dem nämnvärt och vid intervjutillfällena upplever vi en genomgående positiv förväntan på det nya lagförslaget, och vad som kanske blir början på allmännyttans väg mot affärsmässighet.

Research Questions:

• Will a portfolio based on value stocks, on a risk-adjusted basis, outperform a portfolio based on growth stocks on the Stockholm Stock Exchange?

• Is the superior strategy able to generate abnormal risk adjusted returns by beating the OMXS in-dex?

Purpose:

The purpose is to investigate if an investor by purchasing a portfolio based on value stocks will outperform a portfolio based on growth stocks. Furthermore the authors aim to examine if the superior portfolio can beat the OMXS index and create abnormal returns on the Stockholm Stock Exchange.

Method:

The quantitative research method is used when gathering information. To deter-mine which stocks to include each year between 1993 to 2005 the price-to-book ratio (P/B) is used. Based on this multiple the sample is divided into two extreme groups of low and high P/B companies. These two groups are further divided according to their price-to-earning ratios (P/E). This creates four portfolios, which symbolizes value and growth stocks. Each portfolio’s return is recorded annually during the 12 year period. The returns are risk-adjusted in order to find the superior portfolio. This portfolio is then compared with the OMXS index for the same period to find out whether it has created an abnormal return.

Conclusion:

The superior and most extreme value portfolio, consisting of stocks with low P/B and low P/E ratios generated a cumulative risk-adjusted return of 1908% between 1993-2005 and beat the most extreme growth portfolio consisting of high P/Bs and high P/Es which generated a negative cumulative return. The superior portfolio was also able to beat the OMXS index during the years of 1993-2005, generating an abnormal risk-adjusted return of 7.77 times that of the OMXS index.

Frågeställningar:

• Kommer en portfölj baserad på värdeaktier, på en riskjusterad basis att slå en portfölj baserad på tillväxtaktier på Stockholmsbörsen?

• Kan den vinnande strategin skapa en riskjusterad överavkastning över OMXS index?

Syfte:

Syftet är att undersöka om en investerare, genom att köpa en portfölj baserad på värdeaktier, kan slå en portfölj baserad på tillväxtaktier. Vidare har författarna som mål att undersöka om den vinnande portföljen kan slå OMXS-index och skapa överavkastning på den svenska aktiemarknaden.

Metod:

Informationsinsamlingen till uppsatsen har en kvantitativ ansatts som grund. För att avgöra vilka aktier som ska inkluderas i undersökningen mellan åren 1993 till 2005 har författarna använt sig av nyckeltalet aktiekurs över eget kapital (P/B-tal). Med det här nyckeltalet till grund har urvalet delats upp i två extremgrupper, lågt och högt P/B. Dessa två grupper delades upp ytterligare efter dess aktiekurs över vinst (P/E-tal). Detta skapar fyra portföljer som symboliserar värde- och tillväxtaktier. Avkastning på portföljerna mäts årli-gen under 12 år och sedan riskjusteras för att hitta den mest lönsamma portföljen. Denna portfölj jämförs sedan med OMXS-index för samma period för att se om portföljen har skapat överavkastning.

Slutsats:

Den bästa och mest extrema värdeaktieportföljen som bestod av lågt P/B och lågt P/E skapade en kumulativ riskjusterad avkastning på 1908% och slog den mest extrema tillväxtportföljen som genererade en negativ kumulativ avkastning. Den bästa portföljen slog också OMXS-index under åren 1993 till 2005 och skapade en riskjusterad överavkast-ning på 7.77 gånger OMXS.