Dissertations / Theses: 'Postkoloniale Literatur'

1

Keil, Thomas. "Die postkoloniale deutsche Literatur in Namibia (1920-2000)." [S.l. : s.n.], 2003. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB10761315.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Kißling, Magdalena [Verfasser]. "Weiße Normalität. : Perspektiven einer postkolonialen Literaturdidaktik. Postkoloniale Studien in der Germanistik. Band 10 / Magdalena Kißling." Bielefeld : Aisthesis Verlag, 2020. http://d-nb.info/1209642603/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Albus, Hergen Dietmar [Verfasser]. "Postkoloniale Diskurse in Francisco Sionil Josés Rosales Saga / Hergen Albus." Berlin : Freie Universität Berlin, 2009. http://d-nb.info/1023581884/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Rohner, Melanie [Verfasser]. "Farbbekenntnisse. : Postkoloniale Perspektiven auf Max Frischs Stiller und Homo faber / Melanie Rohner." Bielefeld : Aisthesis Verlag, 2020. http://d-nb.info/1204160007/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Müller, Anette. "London as a literary region : the portrayal of the metropolis in contemporary postcolonial British fiction." Augsburg Wißner, 2007. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3042771&prov=M&dokv̲ar=1&doke̲xt=htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Reif-Hülser, Monika. "Fremde Texte als Spiegel des Eigenen postkoloniale Literaturen und ihre Auseinandersetzung mit dem kulturellen Kanon." Paderborn München Fink, 2003. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2802365&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Müller, Anette. "London as a literary region the portrayal of the metropolis in contemporary postcolonial British fiction." Augsburg Wissner, 2005. http://d-nb.info/986808954/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Kostrzewska-Adam, Katarzyna [Verfasser]. "Das preußisch-polnische Verhältnis und der Positivismus : Eine kultursoziologisch-postkoloniale Revision / Katarzyna Kostrzewska-Adam." Frankfurt a.M. : Peter Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, 2019. http://d-nb.info/1204347565/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Alexander, Vera. "Transcultural representations of migration and education in South Asian anglophone novels." Trier Wiss. Verl. Trier, 2004. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2893895&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Gymnich, Marion. "Metasprachliche Reflexionen und sprachliche Gestaltungsmittel im englischsprachigen postkolonialen und interkulturellen Roman." Trier Wiss. Verl. Trier, 2005. http://www.wvttrier.de/top/Beschreibungen/ID513.html.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Beck, Laura [Verfasser]. "„Niemand hier kann eine Stimme haben“. : Postkoloniale Perspektiven auf Mündlichkeit und Schriftlichkeit in der deutschsprachigen Gegenwartsliteratur / Laura Beck." Bielefeld : Aisthesis Verlag, 2020. http://d-nb.info/1204160406/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Kalatehbali, Narjes Khodaee. "Das Fremde in der Literatur : postkoloniale Fremdheitskonstruktionen in Werken von Elias Canetti, Günter Grass und Josef Winkler /." Münster : Lit, 2005. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=013114643&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Demanou, René [Verfasser]. "Das kulturelle Gedächtnis der Kolonialvergangenheit im globalen Kontext. : Betrachtungen zur deutschen und afrikanischen frankophonen Gegenwartsliteratur. Postkoloniale Studien in der Germanistik. Band 11 / René Demanou." Bielefeld : Aisthesis Verlag, 2020. http://d-nb.info/1211643840/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Markgraf, Katharina [Verfasser], and Hans Peter [Akademischer Betreuer] Hoffmannn. "Frauenbilder im Werk der taiwanischen Autorin Xiao Sa 蕭颯 : Eine postkoloniale Perspektive / Katharina Christina Markgraf ; Betreuer: Hans Peter Hoffmannn." Tübingen : Universitätsbibliothek Tübingen, 2019. http://d-nb.info/1200916131/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Gronemann, Claudia. "Postmoderne, postkoloniale Konzepte der Autobiographie in der französischen und maghrebinischen Literatur : Autofiction, nouvelle autobiographie, double autobiographie, aventure du texte /." Hildesheim : G. Olms, 2002. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39205479j.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Schüller, Thorsten. ""Wo ist Afrika?" : paratopische Ästhetik in der zeitgenössischen Romanliteratur des frankophonen Schwarzafrika /." Frankfurt am Main : IKO, Verlag für Interkulturelle Kommunikation, 2008. http://d-nb.info/986680087/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Wasserman, Herman 1969. "Postkoloniale kulturele identiteit in Afrikaanse kortverhale na 1994." Thesis, Stellenbosch : Stellenbosch University, 2000. http://hdl.handle.net/10019.1/51879.

Full text

Abstract:

Thesis (PhD)--Stellenbosch University, 2000.
ENGLISH ABSTRACT: This thesis contains the results of an investigation into constructions of cultural identity in recent works of short fiction written in Afrikaans. The investigation was conducted within the framework of postcolonial literary theory, with specific reference to the work ofHomi Bhabha, Stuart Hall, Gayatri Spivak, Vijay Mishra and Bob Hodge. The conceptual apparatus concerning postcolonial reconstruction of cultural identities in reaction to the discourse of colonialism were applied to certain Afrikaans short stories to establish to what extent these texts could be considered a 'AFRIKAANSE OPSOMMING: Hierdie proefskrif bevat die resultate van 'n ondersoek na konstruksies van kulturele identiteit in onlangse kortverhale in Afrikaans. Die ondersoek is gedoen binne die raamwerk van die postkoloniale literêre teorie, met spesifieke verwysing na die werk van Homi Bhabha, Stuart Hall, Gayatri Spivak, Vijay Mishra en Bob Hodge. Konseptuele apparatuur rakende postkoloniale herkonstruksie van kulturele identiteit in reaksie op diskoerse van kolonialisme, is toegepas op bepaalde Afrikaanse kortverhale om vas te stel in watter mate hierdie tekste beskou kon word as 'n terugskrywing teen die koloniale diskoers van Afrikanernasionalisme en apartheid. Die navorsing het gefokus op tekste wat gepubliseer is na 1994, die datum van die eerste demokratiese verkiesings in Suid- Afrika, maar het ook hul verhouding ondersoek tot sekere literêre tradisies wat hierdie datum voorafgegaan het. Uit die Afrikaanse kortverhale wat gelees is binne 'n postkoloniale raamwerk, is daar tot die gevolgtrekking gekom dat die Afrikaanse letterkunde na 1994 steeds gelees kan word in terme van wat Mishra en Hodge (1994) 'n "saamgestelde postkolonialisme" genoem het, 'n tipering wat volgens Viljoen (1996) toepasbaar was op die Afrikaanse letterkunde van voor 1994. Die kulturele identiteit wat gekonstrueer is in hierdie tekste toon ooreenkomste met die twee momente van kulturele herkonstruksie waarna Hall (1992) verwys, naamlik enersyds 'n strategiese essensialisme van die gekoloniseerde subjek en andersyds 'n gehibridiseerde kulturele identiteit as die gevolg van 'n voortgaande, dinamiese proses van onderhandeling in wat Bhabha (1994) 'n Derde Ruimte genoem het. 'n Diskoers van weerstand teen wat ervaar word as nuwe vorme van kulturele imperialisme, voortspruitend uit 'n breër ontnugtering met wat beskou word as 'n distopiese post-koloniale Suid-Afrika, kon ook afgelei word uit sekere Afrikaanse kortverhale wat sedert 1994 verskyn het. Wat betref 'n hernieude ondermyning van imperialiserende tendense kan hierdie tekste daarom gesien word as 'n voortsetting van die tradisie van weerstand wat die Afrikaanse literatuur dekades lank reeds kenmerk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Smit, Helena. "Postkoloniale terugskrywing : verset teen of verbond met kolonialisme ; Tweespoor (Kortprosa)." Thesis, Link to the online version, 2006. http://hdl.handle.net/10019/239.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Dubiel, Jochen. "Dialektik der postkolonialen Hybridität : die intrakulturelle Überwindung des kolonialen Blicks in der Literatur /." Bielefeld : Aisthesis Verl, 2007. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb41020885f.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Roux, Marie. "Koloniale en postkoloniale ontmoetings : representasie en identiteit in die romans Eilande (Dan Sleigh) en Pelican Bay (Nelleke Noordervliet)." Thesis, Stellenbosch : University of Stellenbosch, 2007. http://hdl.handle.net/10019.1/2897.

Full text

Abstract:

Thesis (MA (Afrikaans and Dutch))—University of Stellenbosch, 2007.
This study investigates the way in which the representation of history and of the "other" coheres with the construction of the identity of the characters in Eilande (2002) by Dan Sleigh and Pelican Bay (2002) by Nelleke Noordervliet. Initially the research contextualises the authors and their novels by means of a short biographical introduction on the two authors and their different oeuvre’s, as well as an outline of the reception history of the two chosen postcolonial novels. The theoretical background which follows, gives a review on postcolonial literature in general and, more specific, in the Netherlands and South Africa respectively. Different perspectives on representation of the history and the representation of the "other" are provided, with specific attention to the relationship between hybridity, syncretism and identity. These theoretical insights form the basis for the analysis of the two novels, where the relationships and differences between these two postcolonial texts are highlighted. The conclusion is that Eilande and Pelican Bay could be seen as, firstly postcolonial, as both novels provide criticism on the colonial order in different ways and, secondly, were published during a period which followed the colonial era. Hybridity is an important term in this study, with reference to the forming of identity of some of the prominent characters. The conclusion is that the term dynamic cultural hybridity could be used in discussions about postcolonial mixed identities. Although both novels use techniques to give a voice to voiceless marginal subjects, shortcomings in their portrayal as fully-fledged characters do, however, exist. Both novels also have as an ultimate objective to prove that it is impossible to know history and the "other" and that no one truth exists. The motif of islands which appears frequently in both novels is related to aspects like identity, exile and alienation. In conclusion it is not only apparent how strongly the different characters in the novels are formed by their socio-historical contexts, but also from the approach of the authors in their contemporary criticism on oppressing systems like the VOC and/or slavery.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Holmstedt, Veronica. "Identitet och främlingsfientlighet : En postkolonial analys av Siri Pettersens Korpringarna." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38129.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Thiem, Ninon Franziska. "Vom Imaginieren eines Raumes : das postkoloniale Indochina als literarisches Konstrukt." Thesis, Paris 10, 2014. http://www.theses.fr/2014PA100106/document.

Full text

Abstract:

Voilà soixante ans que la France s'est retirée de l'Indochine. La chute de Diên Biên Phu, le 7 mai 1954, et la conférence de Genève, qui s'est achevée le 21 juillet 1954, ont mis un terme à l'engagement français en Asie du Sud-Est qui avait duré presque un siècle.Aujourd'hui, l'ancienne colonie ne joue qu'un rôle secondaire dans la perception publique. La littérature constitue une exception dans la mesure où elle reconstruit l'Indochine en prose. Ce que nous proposons dans cette thèse de doctorat est une analyse qui se concentre sur les représentations imaginaires du territoire de l'Indochine. Nous tenteronsde démontrer que c'est autour d'une logique spatiale que se constitue la littérature postcoloniale.En comparaison avec la littérature, les autobiographies historiques, les photographies et les films prétendent de rendre compte de la situation en Indochine en présentant juste un détail qui recouvre la complexité d'une vue d'ensemble. Uniquement la littérature postcoloniale révèle une approche critique et de son histoire et de son discours ainsi que de ses limites. Le récit sur l'Indochine révèle ses modes d'imagination. De cette façon, il correspond plusà la « vérité » de la colonie que d'autres modes de représentation historique. La linéarité de l'historiographie se termine dans la construction littéraire pour faire place à une Indochine qui est de nouveau un sujet de discours pour les contemporains
The issue of this project will be the post-colonial imagining of Indochina in mainly French literature. Starting with the historical and geographical roots, it is shown that the imagining of a territory called Indochina began in the 19th century and still has an impact on the narration of the territory. The creation of a colony with this name began in 1862 and ended with the battle of Dien Bien Phu in 1954. Until today, this aspect of the French past is a taboo.The publication of Marguerite Duras' novel „L'amant“ in 1984 gave a new impetus to this subject. Others followed. The objective of this project is to follow these traces left mainly in texts but also in maps, films, and pictures included in the novels. The digressions between the media leads to a comparison which shows that all media apart from the literature tend to limit their view on Indochina and to cover up the darker parts. The novels develop a critical view on historical science and question its task to maintain history by remaining neutral. It is shown that by telling the story of Indochina without skipping the resulting disastrous impact on the whole society literature has an important task. Creating a story by imagining and by intensifying the narration, literature as a commentary in the sense of Michel Foucault helps to remember why war is still part of every man's and woman's life and why it should stop

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Reif-Hülser, Monika. "Fremde Texte als Spiegel des Eigenen : postkoloniale Literaturen und ihre Auseinandersetzungen mit dem kulturellen Kanon /." München ; Paderborn : Fink, 2006. http://www.gbv.de/dms/bs/toc/511629753.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Busch, Kora [Verfasser]. "Paul Zechs Exilwerk : Zwischen postkolonialer Anerkennung und exotistischer Vereinnahmung indigener Völker Lateinamerikas / Kora Busch." Frankfurt a.M. : Peter Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, 2017. http://d-nb.info/1129544400/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

gottfridson, david. "Masthuggets asociala : En postkolonial analys av Zac O´Yeahs Tandooriälgen." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432536.

Full text

Abstract:

In this study, I analyze Zac O´Yeah´s novel Tandooriälgen (2006) and discuss how it relates to postcolonial theory and terms like otherness and mimicry. The novel takes place in a not so distant future, where Sweden and Europe have joined the Asian Union which is governed by India. Herrman Barsk, a detective in his hometown of Gothenburg (now called Gautanpuri) has to solve a crime involving four murdered victims that have been grilled in a tandoori oven. The case leads Barsk to the criminal underworld of Gautanpuri, where asocial natives roam the streets and religious extremists plan to liberate the city by use of terrorism. Basing my analysis on postcolonial theorists like Homi K. Bhabha and Frantz Fanon, I examine Barsks role as a colonial subject to identify a critical intention in the novel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Kamecke, Gernot. "Die Orte des kreolischen Autors : Beiträge zu einer Hermeneutik postkolonialer Literatur am Beispiel der Identitätsfiktionen von Patrick Chamoiseau /." Bielefeld : Aisthesis-Verl, 2005. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb40025904z.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Roux, Marié. "Koloniale en postkoloniale ontmoetings : representasie en identiteit in die romans Eilande (Dan Sleigh) en Pelican Bay (Nelleke Noordervliet) /." Link to the online version, 2007. http://hdl.handle.net/10019/1354.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Blümig, Gabriele [Verfasser], and Martina [Akademischer Betreuer] Bär. "Retour au paysage natal : zur Natur im postkolonialen Roman der frankophonen Antillen / Gabriele Blümig. Betreuer: Ernstpeter Ruhe." Würzburg : Universitätsbibliothek der Universität Würzburg, 2006. http://d-nb.info/1043906320/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Lindkvist, Erik. "Svenskheten som en dröm : En postkolonial litteraturanalys av Miika Nousiainens roman Hallonbåtsflyktingen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60178.

Full text

Abstract:

This study is a postcolonial literary analysis of Miika Nousiainen’s novel Hallonbåtsflyktingen from 2007. The aim is to analyse how Sweden and Finland, along with the Swedish and Finnish characters, are portrayed in the novel. Through a close norm-critical reading and with postcolonial theory as a basis, the content and characters in the novel have been analysed. The result shows that the Finnish characters are portrayed in stereotyped patterns and described in general forms. A dichotomy of “us” and “the others” is created in the novel. The Finnish characters and Finnish culture are described negatively and constantly contrasted with positive descriptions of Sweden and Swedes. If literature teaching in school gives pupils knowledge and skills in postcolonial reading of literature, they may learn to identify and analyse negative portrayals. This might makes it possible to break down their assumptions and prejudices, and instead they become critical individuals who act in a global context. By comparing how different nationalities and cultures are presented, pupils can potentially begin to reflect on themselves and their picture of the Other.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Klecka, Anna. "Förståelsen av hedersrelaterat våld : En litteraturstudie i ljuset av postkoloniala teorier." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1294.

Full text

Abstract:

The murders of Pela Atroshi, Sara Abed Ali and Fadime Sahindal, started a debate concerning the underlying motives of honour related violence. This paper aimed to describe and explain in what way honour related violence is perceived in publications by academics, public authorities and voluntary organisations to name a few. Different types of literature were thematically analysed as well as analysed using a model by Lorentzon. The scope of this paper was narrowed down to Swedish conditions and excluded men as victims of honour related crimes. The conclusion suggests a definition of honour related violence as a result of general patriarchy with different features. For example, men’s honour is connected to women’s behaviour and retaining of virginity. The only way to restore a lost honour is to eliminate the woman physically or socially. The use of postcolonial theories in analyzing the definition resulted in an understanding of honour related violence perceived as something different from Swedish culture.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Nordmark, Jonathan. "Att läsa mellan raderna : En utvärdering av Immortal Techniques raptexter som postkolonial teori." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185259.

Full text

Abstract:

In this essay, I am analyzing hip hop lyrics from Immortal Technique. The main focus is to connect the context of the lyrics to postcolonial theory. The theory paramount to the analysis has been Gayatri Chakravorty Spivak’s essay Can the Subaltern Speak? My work aims to provide evidence that Immortal Technique’s rap lyrics contextualize colonial, economic and racist structures of power in a manner that has equal merit as intellectual postcolonial theorizing, and we should therefore ask the question of whether or not including street poetry and rap lyrics in the postcolonial discourse can help solve the problem of representation? The essay’s focus is three formulated key concepts centered around power, ideology and the view of women.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Ljung, Peter. "Baudelaire och den kreolska kvinnan : en postkolonial studie av Charles Baudelaires diktning och dess samspel med det moderna." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34606.

Full text

Abstract:

This essay concerns the portrayals of creole women in the poems of Charles Baudelaire and how these specific portrayals show connotations to the colonial project and the modernity in which Baudelaire himself lived and worked. By using a hermeneutic method of viewing and reading the poems and essay, written by Charles Baudelaire, through a postcolonial theoretical perspective. By doing this we wish to examine closely the portrayal of creole women in relation to postcolonial theories and its links to modernity as a sociocultural phenomenon. This essay also tries to show how these kinds of literary analyses can in fact be didactically relevant in educational work. In conclusion we can argue that Baudelaire was in fact heavily influenced by the colonial and modern projects of his time.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Stanecka, Agnieszka. "Uprootedness: Hanif Kureishi's early works and the question of postcolonial (dis)order." Doctoral thesis, Katowice : Uniwersytet Śląski, 2009. http://hdl.handle.net/20.500.12128/5200.

Full text

Abstract:

Niniejsza rozprawa doktorska jest pracą monograficzną poświęconą twórczości współczesnego brytyjskiego pisarza, Hanifa Kureishi. Autor ten wpisuje się w kanon pisarzy mniejszościowych pod względem rasowym, gdyż będąc synem Pakistańczyka i Angielki często uznawany jest za reprezentanta diaspory azjatyckiej w Wielkiej Brytanii. W początkowym etapie swojego pisarstwa Kureishi uplasował się także pośród znamienitych nazwisk twórców literatury postkolonialnej. Wbrew temu co sam o sobie mówi krytyka literacka, czytelnicy, jak i twórcy filmowi wciąż klasyfikują autora jako reprezentanta tego kanonu. Rozprawa ma na celu podkreślenie i udowodnienie, iż twórczość pisarska Hanifa Kureishi rzeczywiście umiejscawia go pomiędzy nazwiskami takiego formatu jak V.S. Naipaul, Salman Rushdie, czy ostatnio Zadie Smith, Kazuo Ishiguro i Gautam Malkami. W swoich utworach pisarz wykorzystuje znajomość dwóch środowisk, kultur, tradycji i klas społecznych i opisuje problemy z jakimi borykają się reprezentanci azjatyckiej mniejszości narodowej, w szczególności Pakistańczycy i Hindusi. Ponadto Kureishi wskazuje na różnice w pozycji społecznej, aspiracjach i stopniu roszczenia praw obywatelskich pomiędzy dwoma pokoleniami diaspory: tymi, którzy przybyli do Wielkiej Brytanii w latach pięćdziesiątych dwudziestego wieku a pokoleniem ich dzieci, do których Kureishi sam przynależy. Świat bohaterów stworzony przez autora to świat, w którym zderzają się obyczaje zachodniej Europy i Azji. Jednocześnie jest to świat, w którym najważniejsze uczucia i doświadczenia są ponad podziałami: miłość, pożądanie, tradycja, historia, więzy rodzinne – to wszystko wciąż kształtuje bohatera Kureishiego, który pod tym względem nie różni się specjalnie od swojego angielskiego rówieśnika. Bohater Kureishiego jest jednak bardzo złożony, wręcz skomplikowany. Reprezentuje on często dwie rasy, gdy jeden z rodziców to Anglik a drugi Azjata, bądź też wychowany jest na styku dwóch światów – oboje rodzice to Azjaci, którzy wybrali życie w Wielkiej Brytanii. W swoim umiejscowieniu „pomiędzy” kulturami a nawet dwoma światami, postkolonialny protagonista przyjmuje różnorakie pozy, przekracza określone bariery, „upodabnia się” za pomocą mimikry, porzuca swą tradycję by za chwilę do niej powrócić. W poszukiwaniu swojego miejsca w społeczeństwie ucieka on od swojej ewidentnej hybrydyczności na rzecz kwestionowanej, rozmytej i obcej tożsamości. Poszczególne rozdziały dysertacji omawiają zagadnienia łamania tabu heteroi homoseksualnej miłości, odnajdywania się w zdekonstruowanym, odwróconym genderowym świecie, namacalnego doświadczania podróży pomiędzy kulturami i odczuwania konsekwencji rozpadu imperium. Pisarz usiłuje na nowo zdefiniować Brytyjskość, tożsamość, płeć i pokolenie państwa wielonarodowościowego. Jego bohaterowie próbują uwolnić się od banalnej kategoryzacji i stereotypowego przypisywania ról w społeczeństwie. Błądzą, szukając i próbując określić swoje „ego”. Dokonują tego poprzez wszelkie eksperymenty z własna płcią, seksualnością, rasowością, religijnością i intelektem. Rozprawa stopniowo wprowadza czytelnika w świat spuścizny azjatyckiej przywiezionej z Indii i Pakistanu do Londynu. Następuje moment zastanowienia u hybrydycznego protagonisty, który częstokroć odczuwa fascynację islamem, językiem i barwami Indii, a w konsekwencji jego stosunek do kultury zachodu staje się ambiwalentny i nieprzyjazny. W efekcie bohaterowie szukają ocalenia w „wiecznej tułaczce” potraktowanej tu w dwojaki sposób. Dosłownie, gdy usiłują uciec z przedmieść Londynu do jego centrum upatrując w tym ocalenia, wyzwolenia i okazji do realizacji własnych marzeń. Przenośnie, gdy uciekają w głąb własnej duszy i umysłu, często za pomocą islamu, narkotyków bądź uzależnienia od seksu. W dalszej części dysertacji autorka podkreśla elementy, które łączą i które dzielą bohaterów z obiema kulturami. Moment zatrzymania „pomiędzy” jest niezwykle wartościowy, ponieważ, jak twierdzi sam Hanif Kureishi, pozwala spojrzeć na to co z przodu i na to co z tyłu. Wybór jednak, wbrew pozorom, nie jest łatwiejszy, jeśli w ogóle możliwy. Próba asymilacji i dostosowania się człowieka postkolonialnego do wymogów zachodniego społeczeństwa doprowadza do spaczenia własnej osobowości. Staje się on hybrydą, dziwakiem i dwugłowym „potworem” niezrozumiałym dla żadnej ze stron. Taki „obcy” wywołuje strach i agresję, co doprowadza do przemocy i przejawów mocno rasistowskich oraz do prób kolejnego „skolonizowania” postkolonialnego podmiotu. Człowiek postkolonialny zostaje na zawsze „skażony” wielokulturowością, którą reprezentuje. Płaci za to wysoką cenę gdyż nie obce mu są depresja, załamanie, kryzys a nawet szaleństwo, które jest efektem nieumiejętności odnalezienia swojego miejsca w społeczeństwie. Wreszcie przedstawiono pozycję postkolonialnego człowieka we współczesnym Londynie. Szczególną uwagę poświęcono relacji ojciec-syn, która jest zabarwiona stosunkiem Ikara i Dedala, ale także konfliktem międzypokoleniowym i brakiem przystosowania. Pozycja kobiety postkolonialnej pierwszego pokolenia zazwyczaj kumuluje się wokół domu, tradycji i patriarchatu, któremu owa kobieta podlega. Relacje matek z synami są skomplikowane, dotknięte kompleksem Edypa i wielką nieobecnością bądź przerysowaną pasywnością bohaterki. Przedstawicielki obydwu generacji podlegają złudnemu wrażeniu wolności. Najczęściej nie zdają sobie sprawy, że zjawisko „podwójnej kolonizacji” i patriarchatu przyćmiewa jakiekolwiek akcje feministyczne. Białe bohaterki Kureishiego to z kolei femme fatale, świadome swoich atutów Amazonki kolonizujące podatnych mężczyzn i zadające ból ich żonom, matkom i córkom. Ostatnie zagadnienie poruszane w rozprawie to zmiany konwencjonalnej pozycji mężczyzny postkolonialnego. Męskość, która podlega dewiacji, wypaczeniu a przede wszystkim osłabieniu powiązana jest z Hamletyzmem, poczuciem „unheimlich”, wiecznie chłopięcą naturą, wreszcie niezaprzeczalną zniewieściałością.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Nyberg, Anna. ""Jag visste inte vad jag skulle tycka om sjalen" : En genusteoretisk och postkolonial analys av Marjane Satrapis serieroman Persepolis." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1443.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay is to examine Marjane Satrapi’s comic novel Persepolis from a gender and postcolonial perspective. To reach this I have used several theories from mainly three different fields of theory: gender studies, postcolonial theories and theoretical texts which focus on the form of comics.

My analysis has shown that idols, heroes and other cultural symbols are important for the creation of the main character Marji’s identity, but that she at the same time has many Marxistic influences. These casts of mind do not stand in opposition, but become an expression for her hybridity. Furthermore, the analysis has shown that the regime of Persepolis’ Iran uses the marriage, the veil, the virgin and the whore as stereotype to maintain and re-produce the norms of gender. These different factors are used as parallels to force women into the marriage and along with that also into the contract of gender. But the veil also becomes a symbol for how the official exterior of the characters’ is a facade outside their private sphere. The veil and its facade becomes in this way a prerequisite of resistance against the regime.

The trans-national and hybrid identity of Marji are therefore influenced by both Iranian and Austrian thoughts, political and religious conviction, and all of these factors can co-exist, without objecting to each other. Marji uses this hybrid identity to make resistance against both the Iranian regime and the structures of stereotypical gendering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Thor, Rebecka. "Montageromanen Fångad : Kritk som en möjlig litterär strategi." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1103.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Elander, Viktor. "Vit är människa, svart är svart : En postkolonial analys av synen på ”den andre” i Joseph Conrads Mörkrets hjärta." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34504.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper was to examine how ”the other” is portrayed in Joseph Conrad’s novel Heart of darkness from a postcolonial perspective. Thru this analysis determine if and in what way the novel may be beneficial to education surrounding postcolonial perspectives in the subject Swedish at upper secondary school. Thru close reading of the text focusing on the novels portrayal of “the other”, the analysis concludes that the novel gives a stereotypical and dichotomous picture rooted in the novels contemporary science and culture of the western world. The way “the other” is portrayed in Joseph Conrad´s Heart of darkness does not consist with the fundamental values of the Swedish upper secondary school. The analysis has concluded that the novels potential as an educational tool in the education surrounding postcolonial perspectives is limited due to it´s lack of non-European perspectives.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Bergström, Anna. "Brottet i dammen : En tematisk analys av Mikael Niemis roman Fallvatten ur ett ekokritiskt, ekofeministiskt och postkolonialt perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66693.

Full text

Abstract:

Our times of ecological disasters and climate crisis inspired the author Mikael Niemi to write the novel Fallvatten (2012). The narrative deals with what happens when a dam in a hydro-electric power plant bursts, and creates a tsunami-like flood. The purpose with my essay was to make a thematic analysis of this novel from an ecocritical, ecofeministic and postcolonial perspective. The genre and its importance for the themes and the shaping of the novel were also noticed in the essay. My questions were: Does the author use an ecocritical, ecofeministic and a postcolonial approach in the novel? If he does, how is that shaped in the narrative? Is the story adversarial to civilization and/or technology? Is Fallvatten an ironic novel? If it is, what is the irony about? What are the characteristics of the genre ecothriller, and why can the novel be placed in this genre? How does the genre influence the themes used and development of the story? By using the method of close-reading I have made a thematic analysis of the novel Fallvatten, with a theoretical frame of ecocriticism, ecofeminism and postcolionial theory. The results of the analysis demonstrated that this novel can be regarded as an ecocritical, ecofeministic and postcolonial “rewriting”. In the narrative nature is personified and depicted as an active agent who takes vengeance on humanity’s greed. The author is deconstructing dichotomies and stereotypes about the view of both gender and nature. He is also depicting the Sami cultural identity as hybrid and heterogeneous. Fallvatten can be placed in the genre of ecothriller, because the environment is a premise for the story and it also includes an intense and increasing suspense. The genre has enabled the author to create a polyphonic and rhapsodic novel containing several protagonists with a variety of points of view. In the story, the protagonist´s personal problems get exposed, and forces of good and evil within them reveals, trough their encounter with the disaster. Fallvatten might be adversarial to civilization, but not to technology. In the story technology is depicted positively and it often seems to be indispensable. The narrative contains several Bible-references, which seems to be meant as a parody. But I don´t consider Fallvatten to be an ironic novel. Instead, I see it as a seriously meant story written with a sense of humor and with an ironical tone. I believe the author handles weighty subject matters in the novel with humor and irreverence because it works in a subversive way, with an ecocritical, ecofeministic and an anticolonial aim.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Hansson, Linnea. "Representation av huvudkaraktärer med mörk hudfärg i bilderböcker : Studie av ett biblioteks utbud av bilderböcker." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45765.

Full text

Abstract:

Det är vanligt förekommande att förskolor lånar bilderböcker från bibliotek. Jag vill därför i denna studie analysera ett biblioteks utbud av bilderböcker som har huvudkaraktär med mörk hudfärg. Syftet är att ifrågasätta och belysa om det finns en vithetsnorm i bibliotekets utbud av bilderböcker. Därefter analyseras de böcker med huvudkaraktärer som har mörk hudfärg för att se om det finns ett “vi” och “dem” eller om någon karaktär ses som “den andre” som innebär att något eller någon avviker från normen. Syftet är också att se till vilka genusföreställningar, stereotyper som är synliga och om karaktärer eller platser representeras olika baserat på var boken geografiskt utspelas. Studien görs utifrån metoden narrativ dekonstruktion som innebär att analysen görs utifrån binära oppositioner olika motsatspar med en hierarkisk maktordning. Teorierna som används tillsammans med metoden är postkolonial teori och ett normkritiskt perspektiv. Ett schema med motsatspar har gjorts utifrån ett postkolonialt och normkritiskt perspektiv som används i analysen av de utvalda bilderböckerna. 1560 bilderböcker granskades och endast 26 av 1560 böcker hade huvudkaraktärer med mörk hudfärg. I majoriteten av böckerna oavsett geografisk plats så är mönstret att det inte finns tydliga “vi” och “dem” synliga i böckerna. Det poängteras oftast inte ut att något skulle vara främmande eller avvikande bara i enstaka böcker. I böckerna som utspelas i Sverige och i Afrika finns exempel på urbana och lantliga miljöer. Det finns fler lantliga miljöer i böckerna som utspelas i Afrika och i samtliga böcker finns boskapsdjur vilket inte är lika vanligt i böckerna som utspelades i Sverige. Några av böckerna ger en föreställning av att Afrika är fattigt eller outvecklat. Det finns fler normativa genusföreställningar i böckerna som utspelas i Afrika. Gemenskapen är mer påtaglig i de afrikanska miljöerna än i de svenska. Ensamhet är synlig i böckerna som utspelades i Sverige men inte i de böcker som utspelas i Afrika. I alla böcker finns variation av utseenden, personligheter, handlingar, miljöer och normer vilket är en förutsättning för att diskriminerande stereotyper inte ska skapas (Said 1978).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Olsson, Mikaela. "Att möta sig själv och att bli den Andre : En intersektionell och postkolonial analys av Marissa Meyers Cinder och Scarlet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105107.

Full text

Abstract:

This study examines power structures and oppression in the first two novels of the Lunar Chronicles by Marissa Meyer. Postcolonial theory and concepts as the Other/the other, and mimicry supplemented with an intersectional perspective are applied in the study. The study investigates how the protagonist, Cinder, is treated as a cyborg in a human world, and as a Lunar on Earth. Furthermore, it focuses on what happens when the oppressed becomes the oppressor and gains power. I conclude that the humans in Meyer’s sequel treat cyborgs in a similar way as the colonizer has treated the colonized through history. Cyborgs are suppressed due to fear from humans who neither understand cyborgs, nor have any interest to learn about them. The humans have a preconceived idea about what and who the cyborgs are and in correlation to the colonizer, the humans see no point in changing that view. Therefore, humans take the role as the Other while pushing cyborgs to become the other. In a similar way, Lunars become the Other due to their Lunar gift, which creates a power imbalance that they use to suppress people on Earth. When Cinder accesses her Lunar gift, she transforms from being the oppressed into the oppressor, and she must face the consequences of possessing such power which results in someone’s death. She realizes then that she would rather be the oppressed and be hurt herself than to be the oppressor and hurt others.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Furberg, Karolina. "Tintin och framställningen av det främmande : En postkolonial analys av intermedialitet i Tintin au Congo och Tintin en Amérique." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194814.

Full text

Abstract:

This essay examines through a postcolonial analysis of the intermedial aspects of comicbooks how stereotypes and depictions of the Other and the alien are formed in Tintin au Congo and Tintin en Amérique. The aim has been to call attention to the importance of the relationship between text and image to create meaning, as well as to gain a deeper insight into how different stereotypes are created and their function. Hergé illustrated the Tintin-books according to something that would come to be known as ”The Clear Line”, a way of drawing that focused on the readbility of the images. In this essay I argue that the simplicity of these readable images were used in his work as comic relief but also to create an awareness of deeper social issues in the world. There is a notable difference between Tintin au Congo and Tintin en Amérique where in the first album Hergé seems to be governed by these stereotypes, fully embracing them without questioning. In the second one however he is consciously and playfully using these images to make the reader aware of the problems with Othering, simultaneously using recognizable symbols that everyone can understand but with a critical gaze that not only reveals these problems but also condemns them. The use of these symbols and stereotypes highlights the importance of the relationship between text and image, as signification and meaning can differ depending on translation and the words used.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Brekell, Leo. "Att översätta en kulturkrock : Postkolonial analys och översättning av ett kapitel ur Hanya Yanagiharas roman The People in the Trees." Thesis, Stockholms universitet, Tolk- och översättarinstitutet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-162247.

Full text

Abstract:

I denna kandidatuppsats har ett utdrag ur Hanya Yanagiharas roman The People in the Trees analyserats och översatts från engelska till svenska utifrån ett såväl postkolonialt som sociolingvistiskt perspektiv. Översättningen är huvudsakligen interventionistisk och experimentell till sin natur, och är utförd i enlighet med Lawrence Venutis främmandegörande strategi samt med utgångspunkt från Tejaswini Niranjanas poststrukturalistiska syn på översättning i en postkolonial kontext. Översättningen har även kommenterats utförligt med särskilt fokus på hur olika slags asymmetriska maktrelationer kommer till uttryck rent språkligt, och i detta avseende har bl.a. Norman Faircloughs version av kritisk diskursanalys varit behjälplig. Kandidatuppsatsen avslutas med en ansats till syntes i vilken några av de slutsatser som kan dras av innehållet i föreliggande arbete redogörs för kortfattat.
This thesis contains both an analysis and a translation into Swedish of an excerpt from Hanya Yanagihara’s novel The People in the Trees. Both analysis and translation have been conducted using a postcolonial and sociolinguistic theoretical framework. The translation is of a predominantly interventionistic and experimental nature, and has been done with Lawrence Venuti’s foreignizing method in mind, as well as with Tejaswini Niranjana’s poststructuralist view of postcolonial translation. The translation has also been extensively commented upon with an emphasis on how different kinds of asymmetrical power relations are manifested in terms of language use. To this end, Norman Fairclough’s version of critical discourse analysis has been especially helpful. The thesis concludes with a brief summarizing chapter in which certain conclusions are drawn from the present study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Oxblod, Simon. "Kulturell identitet i En halv gul sol och Atlantens mage : En postkolonial läsning av två icke-västerländska romaner." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-23377.

Full text

Abstract:

This study analyses two non-western novels used in the subject of Swedish in upper secondary school: Fatou Diomes The Belly of the Atlantic and Chimamanda Ngozi Adichies Half a Yellow Sun. Looking at how the books female main character relate to Stuart Halls theory of cultural identity, I come to the conclusion that they somewhat differently relate to an essential ”authentic” self. Salie talks explicit about a generic African soul that she possesses. Olanna never talks about anything ”authentic”, but her narrative and contrary subject positions can be read as a way of demasking her European ”white” self in favour of a truer Igbo self. I also come to the conclusion that both novels use themes of alienation related to gender structures and positioned westernness and that this kind of reading could contribute to interesting classroom discussions about a dynamic interpretation on culture and identity.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Rubensson, Saskia. ""I will alert the world to your suffering!" : En postkolonial analys av fyra seriealbum som behandlar Israel-Palestina-konflikten." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414053.

Full text

Abstract:

This thesis is a study of four graphic novels that depicts the Israeli-Palestinian conflict: Palestine (1993) by Joe Sacco, How to Get to Know Israel in 60 Days or Less (2011) by Sarah Glidden, Not the Israel My Parents Promised Me (2014) by Harvey Pekar and JT Waldman, and Jerusalem: Chronicles from the Holy City (2011) by Guy Delisle. By comparing the graphic novels, I study the differences and similarities in regard to postcolonial aspects by applying the theoretical framework of Edward Said concerning the “Other” and the Orient. I study the making of the “Other” in the graphic novels by analyzing the use of time in comics, as well as narratological aspects such as focalization. The making of the “Other” is complicated in graphic novels due to its complex use of time and narratology, where a multitude of perspectives and aspects of time can exist simultaneously. Moreover, the theme of the conflict and concept of the “Other” and is further complicated in the graphic novels’ since the Israeli-Palestinian conflict is an ongoing and complex conflict. This thesis aims to deepen the understanding of how the “Other” is depicted in the material. It also has an ambition to expand the knowledge of the medium by analyzing comics in regard to stereotypes and simplification as well as the comic’s subversive strategies. Furthermore, I analyze the relationship between objectivity and subjectivity in the graphic novels which are often categorized as journalistic comics. In regards to the genre I discuss its relationship with traditional journalism and the school of “New Journalism”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Yousef, Viyan. "”Var kommer du ifrån? Egentligen.” : En postkolonial feministisk litteraturanalys om mellanförskap och identitet i antologin Sverige – en (o)besvarad kärlekshistoria." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71729.

Full text

Abstract:

I den här studien analyseras 16 kvinnors självframställningar i antologin Sverige – en (o)besvarad kärlekshistoria ur ett postkolonialt feministiskt perspektiv där mellanförskap och identitet är centrala teman. Syftet med analysen är att finna hur den besvarade alternativt obesvarade kärleken till Sverige blir synliga i författarnas texter och hur det har påverkat dem. Texterna har jämförts med varandra för att finna olika mönster. Framträdande mönster är kritiken av dikotomiskt tänkande, ett tankesätt som har försatt kvinnorna i ett mellanförskap där majoriteten av dem inte känner en besvarad kärlek från Sverige. Kvinnorna har haft olika sätt att hantera sitt mellanförskap. För somliga av dem har det inneburit problem med att känna tillhörighet och för andra har mellanförskapet varit positivt eftersom det har blivit en styrka att se sin identitet som mångkulturell. Vidare ger studien förslag på hur undervisningen på olika sätt kan stärka elever i mellanförskap genom bland annat gemensam litteraturläsning med postkolonial feministisk teori som utgångspunkt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Vareman, Lovisa. "Svenska som (de) andra(-s) språk : En sociosemiotisk bildanalys av läromedel för kurserna Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 med ett postkolonialt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-84881.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen var att studera om och hur bilder i läroböcker gjorde skillnad mellan elever som läser gymnasieämnena Svenska och Svenska som andraspråk. En kvalitativ dokumentär metod användes där bildmaterialet analyserades med hjälp av en semiotisk bildanalys grundad på de tre metafunktionerna inom SFL. Analyserna tolkades vidare med ett postkolonialt perspektiv. Båda böckerna hade samma grafiska formgivare och bildredaktörer, var utgivna med ett års mellanrum av samma förlag och kunde därför anses vara intressanta att jämföra. Resultatet visade att bilderna i böckerna i flera av fallen satte andraspråkseleverna i ett utanförskap med lägre grad av aktivt agerande, skillnader som även framkom i styrdokumenten för de båda ämnena. Genom en postkolonial kritisk granskning av bilderna med senare koppling till styrdokumenten drogs slutsatsen att elevgrupperna inte likställdes i vare sig styrdokument eller läroböcker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Backman, Michael. "Världslitteraturen i det svenska klassrummet : En diskursanalys av det litterära urvalet i läromedel inomsvenskämnet i gymnasiet." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29802.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka tre läroböckers skönlitterära urval, samt undersöka hur läroboksförfattarna motiverar sina skönlitterära urval. Studien använder även metoden diskursanalys genom att undersöka läromedlen med en kvalitativ textanalys i syfte att synliggöra bakomliggande kanondiskurser. Studien analyserar även Skolverkets kunskapskrav gällande skönlitteratur utifrån en postkolonial litteraturteori. Resultatet visar att samtliga tre läroböcker till stor del presenterar västerländska författare även om enstaka icke västerländska författare ibland nämns. Två av läroböckerna har även fokus på litteraturhistoria och har delat in skönlitterära verk i epoker i sin framställning. Det västerländska kanondiskursen i kombination med epokframställningen är enligt studien en bidragande orsak till att läroböckerna inte lyfter in annan litteratur från andra delar av världen. Den litteraturhistoriska inriktningen tycks enligt studien lägga fokus på Europa och västvärlden och stänger ute annan litteratur från andra delar av världen, vilket även studiens postkoloniala teorier visar. Resultatet av analysen av Skolverkets kunskapskrav visade på vissa vaga och svårdefinierade termer. Skolverket använder termer som ”internationell litteratur”, ”epoker” och ”idéströmningar” när de skall beskriva litteraturen. Vid en mer djupgående analys av termerna, och med hjälp av teorierna om kanon och världslitteratur, fanns ett visst stöd för att läroplanen bidrar till en litteraturhistorisk epokinledning med västerländsk inriktning. Vilket i sin tur även påverkar läroböckernas framställning och presentation av skönlitterära verk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Schoeman, Retha. "Skryf as terapie by twee vertellers uit 'n postkoloniale bestel : 'n vergelykende studie van Een vlek op de rug deur J. van de Walle en Eben Venter se Foxtrot van die vleiseters." Thesis, Stellenbosch : Stellenbosch University, 2001. http://hdl.handle.net/10019.1/52453.

Full text

Abstract:

Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2001.
ENGLISH ABSTRACT: A comparative study between a Dutch postcolonial novel, Een vlek op de rug (1963) by J. van de Walle and an Afrikaans post-apartheid novel, Foxtrot van die Vleiseters (1993) by Eben Venter, produces fascinating results. Despite dissimilarities, e.g. the almost thirty years that separate these two texts and the fact that the stories take place in different centuries on different continents, there is an unmistakable unity of intention that binds them together. The similarities are most clearly seen in the criticism of two discriminatory policies, namely that of colonialism and apartheid (which can also be seen as a form of colonialism) respectively. In both novels the narrator attempts to come to terms with the past and his own feelings of guilt. Both narrators write from a socio-politically advantaged position with on the one hand mixed feelings of empathy with the suppressed other and problematic identification with their own group on the other hand. This study investigates ways in which these feelings of guilt manifest and how the storyteller deals with his conflicting emotions through the therapeutic process of telling the story.
AFRIKAANSE OPSOMMING: ’n Vergelykende studie tussen ’n Nederlandse postkoloniale roman, Een vlek op de rug (1963) deur J. van de Walle en ’n Afrikaanse post-apartheid roman Foxtrot van die Vleiseters (1993) deur Eben Venter, lewer boeiende resultate. Ten spyte van verskille soos die tydsgaping van 30 jaar tussen die verskyning van die twee romans en die feit dat die verhale afspeel op twee verskillende kontinente, in twee verskillende eeue, is daar tog sterk ooreenkomste wat ’n vergelykende studie tussen hierdie twee tekste sinvol maak. Die parallel is daarin gelee dat beide romans kritiek wil lewer op ’n onderdrukkende sisteem, hetsy kolonialisme of apartheid (wat ook gesien kan word as ’n vorm van kolonialisme). Die vertellers in beide verhale probeer om, vanuit ’n posisie van sosio-politiese bevoorregting, skuldgevoelens oor die verlede te verwerk. In beide gevalle vertoon die verteller empatie met die onderdrukte ander, maar ’n onoorbrugbare afstand bly enersyds bestaan. Andersyds is daar sprake van ’n problematiese identifisering met die eie groep omdal die verteller homself nie ten voile met hulle kan assosieer nie. In hierdie studie word onder meer aandag bestee aan die wyse waarop hierdie konflikterende skuldgevoelens na vore kom en hoe die onderskeie vertellers probeer om ’n mate van terapie te verkry deur middel van die vertelling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Gotfredsen, Maria. "Barnkulturens implicita förväntningar : En receptionsstudie av Suzanne Ostens verk Flickan, mamman och demonerna." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-157815.

Full text

Abstract:

This thesis is a reception study of Susanne Ostens book, theatre play and children’s film Flickan, mamman och demonerna. The study aims to examine how proffesional crituiqe, published in daily press and journals, handles the crituiqes genre conventions with the theorie that if the cirtic averts from the crituiqes genre conventions that their/societys doxa on what we expect from children’s art will become more visible, and the inescapable follow up question: does this ecpectation mirror how we perceive children and their capabilities? The theorie is an investigation of the professor and litterary scholar Anders Johansson’s essay Slitas itu publisched Critica Obscura: Litteraturkritiska essäer, where Johansson makes the claim that socitys doxa will become visible if the ciric does not follow the crituiqes genre conventions and that this will lead to an erosion of the crituiqes porpose. Johanssons theory is acompanied by, amongst others, Jaquline Rose’s The Case of Peter Pan, Or, The Impossibility of Children's Fiction, and Perry Nodelmans article “The Other: Orientalism, Colonialism, and Children’s Literature” pulished in Children’s Literature Association Quarterly17, no, chosen since the thesis as a whole practices a post colonial reading of the chosen crituiqe. The result of the investigation is that: where the critic averts from the crituiques genre conventions, and involves their own oppinions without porper motivation (E.g. where affective failures has occurred) in the text, a clear pattern of our conteporary doxa of how we perceive children and how the art made for them should behave/be. The pattern/tendancy found is that children’s art is expected to have a didactic value, that the piece of art should mirror the childs “reality”, have an indisputable and understandable point, and not evoke too many negative feelings. The thesis is woven, in a esseyistic style, with hard-to-grasp memories of the authors childhood and the academic form.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Karlsson, Anna. "El hombre blanco de piel negra : Los ideales y estructuras coloniales en Herencia de bindendee de Trifonia Melibea Obono Ntutumu Obono." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148917.

Full text

Abstract:

Vi bor i en postkolonial värld men de gamla strukturerna är fortfarande närmarande, speciellt på kontinenter som Afrika och i länder som Ekvatorial Guinea, en tidigare spansk koloni i Afrika. Syftet med vår studie är att analysera de koloniala idealen i romanen Herencia de bindendee av Trifonia Melibea Obono Ntutunu Obono med fokus på rasismen och hur författareb beskriver den postkoloniala situationen i Ekvatorial Afrika. Vi belyser exempel på karaktärer, föremål och handlingar som fungerar som tecken på mindrevärde och överlägsenhet enligt teorier av Frantz Fanon och Homi K. Bhabha. Dessutom presenterar vi några exemplel på kritik av de ideal och stereotyper som förekommer i romanen och som de nämnda teorierna inte förklarar fullt ut. Slutsatsen är att romanen visar på värld troden den koloniala epoken och en värld av uppror.
Vivimos en un mundo poscolonial pero las estructuras antiguas siguen siendo presentes, especialmente en coninentes como África y en países como Guinea Ecuatorial, una antigua colonia española en África. El objetivo con nuestro estudio es analizar los ideales en la novela Herencia de bindendee de Trifonia Melibea Obono Ntutumu Obono con un enfoque en el racismo y como la autora retrata la situación poscolonial en Guinea Ecuatorial. Destacamos ejemplos de personajes objetos y comportamientos que funcionan como señales de inferioridad o superioridad según las teorías de Frantz Fanon y Homi K. Bhabha. Además, presentamos ejemplos de crítica de estas ideales y esterotipos que las teorías no explican, La conclusión es que la obra muestra ejemplos de tanto un mundo fiel a la época colonial como un mundo de rebelión.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Karlsson, Hanna. ""Det finns alltid en annan sida". Om makt och representation i Jean Rhys Sargassohavet." Thesis, Linköping University, Department of Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-53806.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att visa hur Jean Rhys i sin roman Sargassohavet ifrågasätter de narrativa strategier och diskurser som avgör vilka romanpersoner och perspektiv som får komma till uttryck. Rhys gör detta bland annat genom att placera en icke-västerländsk kvinna, som dessutom påstås vara galen, i protagonistens position. På så vis legitimeras romanpersonens perspektiv och detta är ett sätt att låta den Andras röst få komma till uttryck, från det fria subjektets position.

Rhys lyfter också fram att det alltid finns fler än en sida av en berättelse. Den mångstämmighet som kännetecknar romanen visar att en berättelse kan framföras från flera olika perspektiv; genom att utrymme ges åt flera röster försvåras en reducerande läsart av romanpersonerna. Romanens polyfoni är också ett sätt att belysa de olika positionerna i de konflikter som strukturerar romanen, exempelvis konflikten mellan det västerländska och det icke-västerländska, mellan kvinnor och män och mellan rationalitet och fantasi.

The aim of this thesis is to show how Jean Rhys in her novel Wide Sargasso Sea questions the narrative strategies and the discourses that decide which characters are allowed to speak. Rhys does this by placing a non-western woman, who is also allegedly insane, in the position of the protagonist. By doing so, this perspective is legitimized and it is a strategy that lets the voice of the Other be expressed.

Rhys also emphasizes the existence of multiple versions of a story. The polyphony that characterizes the novel shows that a story can be told from different points of view. By letting several voices be heard, a reductive reading of the characters is prevented. The polyphony in the novel is also a way of bringing out the different positions in the conflicts that structure the novel, for example the conflict between the western and the non-western, between women and men and between rationality and fantasy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Postkoloniale Literatur'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles