Academic literature on the topic 'Postoperativ sårinfektion'

Postoperativa infektioner är ett utbrett problem inte bara i Sverige utan även runt om i världen och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vårdrelaterade infektioner. Hälso- och sjukvårdspersonalens insatser är av stor vikt när vi idag har fått en ökad medvetenhet om att postoperativa sårinfektioner kan förebyggas och på så sätt uppnå kraven på en god vård. Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sårinfektioner. Examensarbetet är en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudområden och nio underområden. De fyra huvudområdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vård samt bristen på följsamhet till riktlinjer som riskfaktor. De nio underområdena som framkom var preoperativ dusch och lokal hudförberedelse, nutritionsstatus, personalens händer, hypotermi, operationstid, operationsmiljö, sårvårdsmetod, förband och följsamhet till riktlinjer. Ett resultat var att patienten med hjälp av information och instruktioner från vårdpersonalen i den preoperativa fasen kan bidra till att minimera risken för att utveckla postoperativ sårinfektion. Det är viktigt att vårdpersonalen följer de riktlinjer som finns för att minska risken för postoperativa sårinfektioner. För att följsamheten till riktlinjerna ska öka krävs att vårdpersonalen är medveten om vilka riskfaktorerna är och hur de kan påverka uppkomsten av postoperativa infektioner. Denna studie kan användas som ett hjälpmedel vid planering av hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsrutiner och utformande av preoperativ, peroperativ och postoperativ vård i betydelsen av ett

Introduction Postoperative wound infections leads to increased patient suffering and cost society money because it leads to longer hospital stays. Previous research shows that patient related risk factors such as smoking, diabetes, Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD), advanced age (>65 years) a low preoperative hemoglobin level (<140g/L) and a high BMI (> 30) increases the risk of suffering a postoperative wound infection. Aim To investigate whether patients that underwent surgery with Coronary artery Bypass Graft (CABG) in a university hospital in central Sweden in 2013 and had any of these risk factors more often suffer from post-operative wound infection. Method The study has a descriptive design and is based on an ongoing infection registration area of operations. The study included 148 patients out of 255 (58%) undergoing CABG in 2013. Possible risk factors were collected through medical record review. Results There was no significant correlation between surgical wound infection and patient-related risk factors such as smoking (not quit smoking four weeks before surgery), diabetes, COPD, advanced age (>65 years), low preoperative hemoglobin (<140g/L) or a high BMI (>30) and suffered a postoperative wound infection. Conclusion More research and a larger sample is needed in the field to produce a reliable result could be presented.
Bakgrund Postoperativa sårinfektioner ger ett ökat lidande för patienten och kostar samhället pengar då det leder till längre vårdtider. Tidigare forskning visar att patientrelaterade riskfaktorer som rökning, diabetes, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), hög ålder (>65år) ett lågt preoperativt hemoglobinvärde (<140g/L) och ett högt BMI (>30) ökar risken för att drabbas av postoperativ sårinfektion. Syfte Att undersöka huruvida patienter som operatats med Coronary Artery Bypass Graft (CABG) på ett universitetssjukhus i Mellansverige under 2013 och hade någon av dessa riskfaktorer och om de i högre utsträckning drabbas av postoperativ sårinfektion. Metod Studien har en deskriptiv design och utgår från en fortgående infektionsregistrering på verksamhetsområdet. I studien ingick 148 patienter av 255 (58%) som genomgått CABG under 2013. Eventuella riskfaktorer samlades in genom journalgranskning. Resultat Det fanns inget samband mellan postoperativ sårinfektion och patientrelaterade riskfaktorer som rökning (ej slutat röka fyra veckor innan operation), diabetes, KOL, hög ålder (>65 år), lågt preoperativt hemoglobinvärde (<140 g/L) eller ett högt BMI (>30) och att drabbats av en postoperativ sårinfektion. Slutsats Mer forskning och större urval behövs inom området för att ett tillförlitligt resultat ska kunna presenteras.

I vår framtida yrkesprofession läggs stor vikt på de hygieniska aspekterna, där operationsklädernas material och utformning spelar stor roll. Kunskapen om att förhindra bakteriebärande partiklar att spridas ut i luften och vidare till operationssåret är en förutsättning för ett professionellt vårdande.Syftet är att utifrån vetenskaplig litteratur belysa hur operationsklädseln och andra faktorer tillsammans kan reducera antalet bakteriebärande partiklar vid infektionskänslig ortopedisk implantatkirurgi. Vidare är vårt syfte att ta reda på vilka grunder utarbetandet av en medicinsk riktlinje, för en ortopedisk operationsavdelning i västra Sverige, vilar på.Uppsatsen bygger på en litteraturstudie av artiklar med kvantitativ metod tillsammans med en intervju av en ansvarig på en ortopedklinik i västra Sverige. Artiklar söktes i databaser, genom manuell sökning och på Internet. Flemming (1998) har använts för formulering av syfte och problemformulering. Vi har använt oss av Evans (2003) för att analysera litteraturen och Burnard (1991) för att analysera intervjun.I resultatet visas att operationsklädselns material och design spelar stor roll tillsammans med ventilationen, för att hålla halten av bakteriebärande partiklar på en låg nivå. En låg nivå av de bakteriebärande partiklarna är en förutsättning för att undvika eventuella postoperativa sårinfektioner.I diskussionen diskuteras samband mellan operationskläder och postoperativa, vårdrelaterade sårinfektioner. Intervjuns för- och nackdelar tas i beaktande och grunderna för introducering av en ny medicinsk riktlinje diskuteras.

Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård

Uppsatsnivå: D

Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård. Databassökning av vetenskapligt material inom området ligger till grund för resultatet. Genom aktuell forskning presenteras och lyfts olika omvårdnadsåtgärder som reducerar risken för patienten att drabbas av en postoperativ sårinfektion. Viktiga omvårdnadsåtgärder är: korrekt hårborttagning, bibehållen normotermi, dusch med desinfektion, glukoskontroll, administrering av antibiotikaprofylax och postoperativ sårvård. Ny forskning inom området efterfrågas för att kunna följa utvecklingen, eftersom den befintliga är publicerad för många år sedan. För att patienten ska kunna erbjudas en säker vård behövs kontinuerlig utbildning under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten. Regelbunden uppföljning och utvärdering bör också ske i den kliniska verksamheten för att omvårdnadsåtgärderna ska vara effektiva.

Postoperative surgical wound infection is a complication that every tenth patient suffering after a surgical procedure. The consequences are the suffering and prolonged length of stay for the patient and can also be directly fatal. The prolonged duration of treatment is a high cost in society and resources could be used for other care. The purpose of literature review was to describe nurse’s interventions, which can be taken to prevent postoperative surgical wound infections. Evidence-based care interventions which reduce the risk of the patients suffering a postoperative surgical wound infection and together they represent a safe care. The result is based on search in databases for scientific materials in the subject area. Through current research highlights interventions which reduce the risk of the patient suffering a postoperative wound infection. Essential nursing interventions which are identified as: Hair removal, warming, shower with disinfectant, glucose monitoring, administration of antibiotic prophylaxis and wound care. New research in this area is requested to follow the developments since the current research is getting old. If the care should be safe for patient there must be education in nursing training as well as in the clinical work. Continuous follow-up should also occur in the clinical work in order to get feedback if the nursing interventions are effective.

Vårdrelaterade infektioner är ett problem som kan innebära ett stort lidande för patienten och ökade kostnader för vården. Inom operationssjukvården finns riktlinjer som styr hur personalen ska agera på ett patientsäkert vis. Operationssjuksköterskan ska upprätthålla hygieniska och aseptiska principer för att förebygga vårdrelaterade infektioner och komplikationer. En riktlinje beskriver hur dörröppningarna in till operationssalen ska minimeras. Observationsstudien undersökte om operationspersonal följde riktlinjen. Resultatet visade att personalen öppnade dörrarna oftare än vad som kan anses vara nödvändigt. Flest antal dörröppningar orsakades av cirkulerande sjuksköterska/undersköterska och den främsta anledningen var att material behövdes till pågående operation. För att personalen ska följa riktlinjerna kan ökad kunskap och mer utbildning om dörröppningars betydelse och konsekvenser under pågående operation behövas.

Många patienter kan uppleva motgång då de drabbas av postoperativ sårinfektion. Att genomgå ett operativt ingrepp och dessutom få en postoperativ sårinfektion innebär risk för lidande för patienterna. Upplevelserna av postoperativ sårinfektion påverkar också anhöriga och även livet i stort. Det allt högre trycket på sjukvården med korta vårdtider kan skapa frustration och otrygghet hos patienterna. Konsekvensen kan då bli att patienterna känner sig utlämnade och övergivna av vården. Tidigare forskning uttalar ett behov av fler studier om patienters upplevelser av att drabbas av postoperativ sårinfektion. Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av postoperativ sårinfektion. En intervjustudie med åtta patienter genomfördes och analyserades med kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultatet presenterar patientupplevelser via temat: Vill att själsliga lidandet bemöts och kategorierna: Att få kännedom om postoperativ sårinfektion, Att uppleva livsinskränkning, Att skuldbelägga sig själv, Att anhöriga lämnas utanför, Att vården upplevs otillräcklig och Att uppleva trygghet. I resultatet ses en genomgående röd tråd som tolkas som själsligt lidande hos patienterna. Genom att uppmana vårdpersonalen att ha mod att våga möta själsligt lidande kan de bättre stödja dessa patienter. Välbefinnandet och tilliten kan därigenom förbättras. Upplevelser hos patienterna när de får kännedom om den postoperativa sårinfektionen befäster behovet av ökad tillit till vården. Den postoperativa sårinfektionen kan leda till livsinskränkningar och att patienterna skuldbelägger sig själva. Genom att ha mod att möta anhöriga och bemöta den anhörigpåverkan som patienterna upplever så stödjer vårdpersonalen dessa patienter. I resultatet speglas patienternas upplevelser av vårdens otilllräcklighet men också upplevelser av trygghet genom goda personalmöten och god information.

Syftet för denna studie var att studera förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos patienter som genomgått kärloperation med inguinal incision under åren 2008 till och med mars månad 2013. Undersöka skillnader gällande riskfaktorer inom studerad patientgrupp för förekomst av postoperativ sårinfektion samt studera om patienter som utfört endovaskulär metod under samma vårdtillfälle oftare drabbades av postoperativ sårinfektion än de patienter som inte genomgått endovaskulär metod under samma vårdtillfälle. Metoden som användes var granskning av patientjournaler efter utifrån studien utvalda specifika operationskoder. Granskningen av de 54 patientjournalerna skedde med hjälp av egenmodifierad tidigare använd granskningsmall. Studieresultatet visar att förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos den studerade patientgruppen uppgår till 22,2 %. Skillnader mellan infektion och utförd endovaskulär metod kunde ses men inte påvisas med statistisk signifikans. Studien visade också att kvinnor oftare än män drabbas av postoperativ sårinfektion. Slutsatsen är att ungefär var femte patient i studien, som genomgått denna typ av kirurgi, ådrog sig en postoperativ sårinfektion och att många av dessa ledde till en kostsam postoperativ sårbehandling med Vacuum assisted closure, (VAC).
The purpose of this study was to investigate the incidence of postoperative wound infections in patients undergoing vascular surgery with inguinal incision in the years 2008 until March 2013. Examining differences in the risk factors in the studied group of patients occurrence of postoperative wound infection and to study whether patients who performed endovascular method during the same hospitalization more often suffered postoperative wound infection than patients who did not undergo endovascular method during the same hospitalization. The method used was the examination of patient records for the study, based on selected specific audit template. Study results show that the incidence of postoperative wound infections in the studied patient population amounts to 22,2 %. Differences between infection and performed endovascular method could be seen but not detected with statistical significance. The study also showed that women more often than men suffer from postoperative wound infection. The conclusion is that approximately one in five patients in the study who have undergone this type of surgery, suffered a postoperative wound infection and that many of these led to a costly postoperative wound Vacuum Assisted Closure (VAC).

Postoperative site infections are the second most common health care associated infection in Sweden. Surgical procedures can lead to postoperative site infection causing great suffer for the patient and an extended care time with an increased cost as a result. In preparation for surgery, it is important that the skin is well prepared with antiseptics to decrease the risk of postoperative site infection. The purpose with this study was to shed light upon the skin preparation before surgery and its significance to postoperative site infection. Ten scientific articles have been scrutinized and compiled and two themes have been identified – the preoperative and the intraoperative skin preparation. All in all, difference could be spotted in the number of washes and how these had been preformed before the surgery. Similarities could be spotted in the hair shortening procedure and the alcohol added in selected disinfectant, influences the probability for decrease in postoperative surgical site infection. The result from this study shows that more research is needed regarding how the skin shall be prepared before surgery to reduce the number of postoperative site infections.

Abstrakt Bakgrund: Vid all kirurgi finns en risk att patienten drabbas av en postoperativ infektion, vilket orsakar ohälsa, ofta ett försämrat operationsresultat och ett ökat lidande för patienten. Operationssköterskan måste i sitt arbete ha kunskap om vilka metoder och åtgärder som minskar risken för postoperativ infektion. Inom detta område utgör arbetsdräkten en faktor som kan ha betydelse för att minska smittspridning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka betydelsen av operationspersonalens arbetsdräkt i arbetet med att förebygga postoperativa sårinfektioner. Metod: En kvantitativ systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat:14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2007 och 2019 valdes ut och analyserades. .Inga studier identifierades där man funnit att arbetsdräkten direkt kunde minska risken för postoperativ infektion. Efter analys av artiklarna delades de in i två huvudkategorier: arbetsdräkten som skydd mot luftburen smitta och kontaminering av arbetsdräkten som kan leda till kontaktsmitta och sex underkategorier. Slutsats: Evidensen är fortsatt bristfällig avseende huruvida operationspersonalens arbetsdräkt kan påverka risken för postoperativ sårinfektion som leder till ett ökat vårdlidande för patienten. Studier med större patienturval och längre uppföljningstid kommer att behövas för att kunna påvisa skillnader mellan olika arbetsdräkter och risken för postoperativa sårinfektioner.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner [PSI] är en allvarlig komplikation och ett hälsoproblem som orsakar lidande för patienten. Såsom vid alla operativa ingrepp förekommer en risk att få PSI i operationssåret/-såren efter Coronary Artery Bypass Graft [CABG], men det finns redan en rad kända riskfaktorer som ökar risken för PSI. Syfte och metod: Syftet med rapporten var att undersöka om kombinationen av ett antal sedan tidigare kända riskfaktorer ökade risken för PSI efter CABG på ett mellansvenskt sjukhus åren 2009-2012. En retrospektiv journalgranskningsstudie med totalt 228 patienter genomfördes. Resultat: Av 228 undersökta hade totalt 50 patienter rapporterat sårinfektion och 73 patienter hade ≥ 3 riskfaktorer. Bland de som hade ≥ 3 riskfaktorer rapporterade 32,9% PSI och bland de som hade < 3 riskfaktorer rapporterade 16,8% PSI. Risken att få PSI efter CABG-kirurgi är nästan dubbelt så stor (RR=1,960) hos patienter med ≥ 3 riskfaktorer jämfört med patienter med < 3 riskfaktorer (X2=7,516 df=1 p=0,006). Slutsats: Det finns en signifikant högre risk för PSI efter CABG vid förekomst av tre eller fler än tre patientrelaterade riskfaktorer jämfört med färre än tre riskfaktorer. Fler, större studier av detta slag efterfrågas då denna rapport kan ge en fingervisning om hur situationen föreligger på ett mellansvenskt sjukhus.
Objective: Postoperative surgery site infections [SSI] is not only a severe complication but a health problem which often cause suffering and prolonged hospitalization among afflicted patients. As with all surgical procedures, a coronary artery bypass graft [CABG] always implicates a risk for SSI and a number of risk factors have to be taken into account when dealing with it. The objective of this report is to investigate if a combination of several patient-related risk factors implicates greater risk of getting SSI after CABG. Method: A quantitative retrospective journal review of 228 patients who completed a CABG between 2009-2012 was performed on a university hospital in central Sweden. Result: Among 228 patients a total of 50 reported SSI and 73 patients had ≥ 3 patient-related risk factors. Among those who had ≥ 3 risk factors 32.9% reported SSI and among those who had < 3 risk factors 16.8% reported SSI. The risk of getting SSI after CABG is almost twice as high (RR = 1.960) in patients with ≥ 3 risk factors compared to patients with < 3 risk factors (X2 = 7.516 df = 1 p = 0.006). Conclusion: There is a significantly higher risk of getting SSI after CABG in the presence of three or more than three patient-related risk factors, compared with fewer than three risk factors. More, larger studies of this kind are in demand since this report provides an indication of how the situation may prevail on a central Swedish university hospital.