Academic literature on the topic 'Postoperativt illamående'

Postoperativt illamående och kräkning (PONV) är en besvärlig och vanlig komplikation i det postoperativa förloppet vilket kan leda till komplikationer, förlängd vårdtid och ökade kostnader. Många patienter har beskrivit det som att de hellre hade uthärdat smärta än att må illa och kräkas efter anestesi. Syftet med denna studie var att presentera omvårdnadshandlingar och åtgärder som allmänsjuksköterskan kan utföra för att lindra dessa besvär. Metoder som aromterapi och akupressur beskrivs och preventiva åtgärder som den preoperativa informationens betydelse och förberedelse med kolhydrater innan kirurgi behandlas. Aromterapi där patienten har fått inandats t.ex. isopropylalkohol, visade sig vara effektivt vid PONV, liksom akupressur och akustimulering, där stimulering av en akupressurpunkt på handleden (P6) med hjälp av antingen tryck eller svag elektrisk ström har gett goda resultat vid illamående och kräkning.
Postoperative nausea and vomiting (PONV) are common and distressing postsurgical symptoms and persistent nausea and vomiting could result in postoperative complications such as electrolyte abnormalities and dehydration, delayed discharge and increasing medical costs. Nausea and vomiting are frequently listed by patients as their most important perioperative concerns even more concerning than pain. The purpose with this review was to discuss nursing interventions appropriate for the management of PONV. Different methods will be discussed such as aromatherapy and acupressure. Also the importance of preoperative information and preoperative carbohydrate loading is discussed.

Postoperativt illamående och kräkning (PONV- Postoperative Nausea and Vomiting) är en vanlig förekommande kirurgisk komplikation. Orsaken till PONV är inte helt fastställd, till skillnad från patofysiologin vid generellt illamående. För patienten innebär PONV ett ökat lidande och längre vistelse på sjukhus. För att förebygga och lindra tillståndet PONV kan sjuksköterskan identifiera riskfaktorer hos patienten. Kirurgiska ingrepp har visats ge olika grader av illamående. Exempelvis innebär laparaskopi en ökad risk för PONV. Betydelsefullt är att sjuksköterskan har kunskap och kan identifiera, samt uppmärksamma, tidiga tecken hos patienten. Dessa tecken kan vara blekhet, kallsvettighet eller en ökad hjärtfrekvens. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående och kräkning. Litteraturstudiens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att kombinationen av antiemetika och icke farmakologiska åtgärder ger en viss lindring av PONV. Det vore önskvärt att upptäcka omvårdnadsåtgärder som minskar incidensen av PONV eftersom en stor andel av sjukvården utgörs av kirurgiska patienter. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder klargörs inte helt och borde tydliggöras genom mer forskning inom området.
Postoperative nausea and vomiting (PONV) is a common surgical complication. The cause of PONV is not precisely clear, in contrast to the pathophysiology of general nausea. Consequences of PONV include increased care suffering and longer duration in hospital care. To prevent or relieve PONV, nurses can identify risk factors. Surgical procedures have been shown to have various degrees of nausea, such as laparoscopy have an increased risk for PONV. It is significant that the nurse has knowledge about the relevant symptoms and can identify early signs of the patient. The aim of this study was to illuminate nursing interventions to prevent postoperative nausea and vomiting. The results of this literature study were based on 12 scientific articles. The results showed that the combination of antiemetic and non-pharmacological measures gave some relief of PONV. Desirable would be to identify nursing interventions that could decreased the incidence of postoperative nausea and vomiting of the surgical patients as they constitute a large proportion of patients within the health care. Recommended nursing strategies are not entirely clear and need to be clarified through further research on this topic, nursing care intervention.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera förekomst av postoperativt illamående (dag 0-3) hos patienter som genomgått en ortopedisk operation i narkos. Syftet var också att studera om kända riskfaktorer och typ av anestesiform kan relateras till uppkomsten av postoperativt illamående (dag 0-3).

Metod: Studiens design var en prospektiv kvantitativ icke experimentell studie. Data samlades in genom en enkätundersökning bland ortopedpatienter som opererats under narkos och som uppfyllde inklusionskriterierna. Antalet svarande var 18 av 34 tillfrågade. Resultatet analyserades och sammanställdes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS.

Resultat: Resultatet visar att alla patienter som deltog i studien sövdes med en kombination av inhalationsanestesi och intravenös anestesi. Ca en tredjedel av dessa var illamående under studiens gång. Illamåendet uppstod främst under operationsdagen och första dagen efter operation. Inget samband mellan illamående och riskfaktorerna kön, ålder, åksjuka, eller fastetid kunde ses. Dock fanns en tendens till samband mellan illamående och tidigare postoperativt illamående.

Slutsats: Då undersökningsgruppen var för liten och inga säkra slutsatser kunde dras på grund av detta, krävs mer forskning inom detta område.

Aim: The aim of this study was to investigate the instance of postoperative nausea in orthopedic patients that has performed an operation in narcosis. The aim was also to examine if well-known risk factors and type of anesthesia could relate to postoperative nausea (day 0-3).

Method: The study design was prospective quantitative non experimental. Data were collected through six week on a ward for traumaortopedic patients. The response rate was 18 out of 34 approached. The results were analyzed and compiled in the descriptive statistics program SPSS.

Findings: The findings show that all the patients that participates anaesthetizes with a combination of inhalation- and intravenous anesthesia. About one-third were nauseous in the process of the study. Nausea was most common in the first two days after operation. There was no correlation between nausea and sex, age, travel-sickness, or fast. A tendency could been seen between nausea and earlier postoperative nausea.

Conclusion: More research requires since the research-group was to tiny, and no certain conclusions could be done on that account.

SAMMANFATTNING Bakgrund Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) är de vanligaste komplikationerna efter kirurgi och anestesi. Många patienter kan uppleva illamående och kräkningar som ett större problem än postoperativ smärta i samband med kirurgiska ingrepp. Faktorer som kön, ålder och åksjuka kan öka risken att drabbas av PONV. Syfte Studiens syfte var att undersöka förekomsten av illamående efter hjärtkirurgi. Vi ville även kartlägga om det fanns skillnad mellan kvinnor och män, i ålder samt samband mellan åksjuka och tid med respiratorbehandling och illamående.    Metod Studiens design var kvantitativ. Data samlades in med hjälp av ett frågeformulär bland patienter som genomgått hjärtkirurgi. Resultatet bearbetades och analyserades i Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat Tjugoåtta patienter av totalt 36 tillfrågade tackade ja att medverka i studien. Resultatet visar att 75 % (21) av deltagande patienter upplevde illamående postoperativt. Merparten av patienterna drabbades av illamående under operationsdagen eller dagen efter. Inget samband mellan illamående och kön, ålder och åksjuka kunde ses. Slutsats Denna studie visar att många patienter drabbades av illamående och att illamåendet debuterade tidigt i det postoperativa förloppet, medan litteraturen visar att tre av tio patienter drabbas av illamående och att illamåendet kan ha sin kulmen upp till 2-3 dygn efter operationen. Undersökningsgruppen var för liten för att några säkra slutsatser kunde dras.
ABSTRACT Background Post-operative nausea and vomiting (PONV) are the most common complications after surgery and anaesthesia. Many patients experience nausea and vomiting as a bigger problem than post-operative pain following a surgical procedure. Factors such as gender, age and motion sickness could increase the risk of suffering from PONV. Purpose The aim of this study was to examine the presence of nausea after cardiac surgery. Another aim was to map out variation in experiences between male and female patients, age related susceptibility, connection to motion sickness and if respiratory treatment could increase the likelihood of nauseousness. Method This study was designed to be quantitative. Data was collected by using a questionnaire that was filled out by patients who had experienced cardiac surgery. All data were processed and analysed in Excel and with the statistical program SPSS. Result 28 patients out of 36 patients, gave their consent to taking part in this study. Seventifive procent (21) of the participated patients experienced post-operative nausea. The majority of patients experienced nausea during the day of operation or the following 24 hours. There was no difference between genders and nausea neither ageor, motion sickness seemed to have any direct influence in cases where nausea was experienced. Conclusion This study shows that many patients are affected by nausea and that nauseousness appears during the early stages of the procedure. Literature demonstrates that 30% patients are affected by nausea, and that it will peak 2 to 3 days post-operatively. The study group was too small to draw significant conclusions.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de icke-farmakologiska åtgärder som kan göra att incidensen av postoperativt illamående och kräkningar minskar. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som har noggrant valts ut och kvalitetsgranskats. Resultaten visar att de icke-farmakologiska åtgärder som sjuksköterskan kan utföra och som visar sig hjälpa mot postoperativt illamående och/eller kräkningar är baserade på den österländska läran om människan. Med stimuleringar av vissa bestämda punkter på kroppen kan incidensen av postoperativt illamående och kräkningar minskas. Det finns flera sätt på vilka de stimuleringarna kan göras, samt olika punkter som kan stimuleras. I den kinesiska akupunkturen är det punkt P6 på handleden och i den koreanska handaku-punkturen är det punkter K-K9 och K-D2 som har visat effekt i prevention och behandling av illamående och kräkningar. De åtgärderna har visat sig fungera själva, men också som komplement till de farmakologiska behandlingarna. De icke-farmakologiska åtgärderna ger inte biverkningar samtidigt som de är mindre kostsamma än de farmakologiska. Fler studier behövs dock för att evidensen kan konstateras, samt andra icke-farmakologsika åtgärder visas.
The aim of this literature overview was to describe nonpharmacologic treatments which can decrease incidence of Postoperative Nausea and Vomiting (PONV). This literature overview is based on ten scientific articles which have been systematically searched and critically appraised. Our findings show that the non-pharmacologic treatments which have decreased PONV and which a nurse can achieve are based on Asian traditional medicine like acupressure and acupuncture. By stimulating specific points on the body the incidence of PONV decreases. There are many ways that the stimulation can be achieved. In the Chinese acu-pressure it is the P6 acupoint on the wrist and the K-K9 and K-D2 points in the Korean Hand Acupuncture, that have shown efficacy in preventing and treating PONV. The treatments appeared to have an effect if lonly applied or as a complement to pharmacologic treatments. The nonpharmacologic treatments have no side effects and they are less expensive than pharmacologic treatments. However further studies are required to determine the scientific evidence of our findings and to bring light on some others nonpharmacologic treatments.

Bakgrund: Det finns en uppfattning från författarnas erfarenheter att en positiv inställning hos patienter som genomgår kirurgi underlättar konvalescensen och påverkar tillfrisknandet. Mängden dagkirurgi ökar mer och mer i både antal och komplexitet. Vanliga problem vid dagkirurgi är postoperativt illamående och kräkning (PONV) samt smärta. Tidigare studier som har undersökt preoperativa förväntningar i förhållande till postoperativt utfall har både funnit samband och även funnit att det ej har haft betydelse. Ingen av tidigare studier har fokuserat på anestesirelaterade postoperativa komplikationer. Syftet med denna studie är att undersöka om patienters preoperativa förväntningar är relaterade till incidensen av postoperativ smärta och illamående inom dagkirurgi. Metod: Som metod användes en enkätstudie. 60 deltagare inkluderades i studien. Deltagarna svarade på enkäten när de väntade på att opererades då de befann sig på en dagkirurgisk avdelning. Utfallet hämtades postoperativt in från journaler. Deltagarna grupperades enligt positiva och negativa förväntningar och analyser genomfördes mellan dessa två grupper. Resultat: Av de 60 deltagarna hade 58,33% (n=35) negativa förväntningar gällande postoperativt illamående och smärta, 41,67% (n=25) hade positiva förväntningar. Det fanns en skillnad mellan de med negativa och positiva förväntningar gällande förekomsten av postoperativt illamående och smärta (68,6% respektive 44%, p-värde=0,057). Lång sövningstid visade sig vara en signifikant faktor för PONV och postoperativ smärta. Slutsats: Större vikt bör läggas vid postoperativ smärtlindring vid längre operationer. Det finns även tendenser att negativa förväntningar bör uppmärksammas som en riskfaktor för postoperativ smärta.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra graden av smärta och illamående hos två patientgrupper inom ortopedi som smärtlindrades med tablett Dolcontin/Depolan/Morfin eller tablett Oxycontin/Oxynorm postoperativt dag 0, 1 och 2. Syftet var även att undersöka vilka riskfaktorer enligt Apfel Risk Score som kan påverka grad av illamående samt att undersöka om en korrelation fanns mellan preoperativ information och incidensen av postoperativt illamående och kräkning (PONV). Metod: En komparativ studie med kvantitativ ansats. Data samlades in genom två olika enkäter, varav en enkät fylldes i av patienterna och en enkät av sjuksköterskorna. 48 patienter inkluderades i studien, 24 per substans. Både kvinnor och män som genomgått elektiva knä- eller höftarteroplastikoperationer deltog i studien och de var mellan 31-77 år. Mätinstrumentet som sjuksköterskorna använde sig av för att skatta smärta och illamående var visuell analog skala (VAS). Data analyserades i Statistic Package for the Social Science (SPSS) 10.1 med x2-test, oberoende t-test samt Mann-Whitney U-test. Resultat: Resultatet i studien visade att inte fanns någon signifikant skillnad gällande smärta och de två substanserna. Det fanns en signifikant skillnad gällande illamående och de två substanserna. Inget signifikant samband påvisades mellan illamående och riskfaktorerna i Apfel Risk Score. Det fanns heller inget signifikant samband mellan incidensen av PONV och patientens upplevelse av att ha fått noggrann information preoperativt. Slutsats: Då dokumentationen av smärta och illamående enligt VAS på sjuksköterskeenkäterna var bristfällig, kan inga säkra slutsatser dras. Mer forsknings krävs således inom detta område.
Aim: The aim of this study was to compare the rating of pain and nausea in two groups of patients in orthopedics that was pain relieved with tablet Dolcontin/Depolan/Morphine or tablet Oxycontin/Oxynorm postoperative day 0, 1 and 2. The aim was also to investigate the risk factors according to Apfel Risk Score that may affect the degree of nausea and to investigate whether a correlation existed between preoperative information and the incidence of postoperative nausea and vomiting (PONV). Method: A comparative study with quantitative approach. Data were collected through two different questionnaires, one that was filled out by the patients and the other questionnaire by the nurses. The study included 48 patients, 24 per substance. Both men and women, between 31-77 years old, who would undergo elective knee or hip replacement surgery, participated in the study. The measuring instrument that the nurses used to estimate the pain and nausea were visual analogue scale (VAS). Data were analyzed in the Statistic Package for the Social Science (SPSS) 10.1 with the x2-test, independent t-test and Mann-Whitney U-test. Results: The results of the study showed that there was no significant difference regarding pain and the two compounds. There was a significant difference regarding nausea and the two compounds. No significant correlation was found between nausea and the risk factors in the Apfel Risk Score. There was no significant correlation between the incidence of PONV and patient experience of receiving accurate information preoperatively. Conclusion: As the documentation of pain and nausea according to VAS on the nursing surveys were poor, no firm conclusions can be drawn. Further studies are necessary to confirm the results of this study.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) är en vanlig komplikation i samband med anestesi och drabbar cirka 30% av alla patienter. Kvinnor som genomgår gynekologiska laparoskopiska operationer är en särskilt utsatt grupp. Många individer som drabbas upplever ett onödigt lidande. Anestesisjuksköterskan har ett centralt ansvar i att arbeta preventivt och på så sätt lindra samt förebygga komplikationer. Genom att studera och jämföra olika enheter kan problemet med PONV uppmärksammas och eventuellt reduceras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka skillnader i förekomst av postoperativt illamående och kräkningar hos kvinnor som genomgår laparoskopiska gynekologiska steriliseringar på två olika operationsenheter i södra Sverige. Metod: Kvantitativ retrospektiv jämförande studie med journalgranskning av 95 patienter som genomgått gynekologisk laparoskopisk sterilisering på ett länssjukhus i södra Sverige. Förekomsten av PONV och skillnader samt korrelation mellan enheterna har jämförts avseende profylaktiska interventioner i förhållande till riskfaktorer. Resultat: Utfallet av PONV blev 13% kontra 8% på respektive enhet. Ingen statistisk signifikant skillnad påvisades mellan enheterna. Korrelationen mellan antal riskfaktorer och antal profylaktiska interventioner visade på en svag icke signifikant korrelation på bägge enheter. Slutsats: Endast en liten del av de kvinnor som genomgår laparoskopiska steriliseringar drabbas av PONV. Bättre dokumentation skulle underlätta kartläggningen av olika faktorer som bidrar till PONV. Individernas riskfaktorer beaktas inte och patientperspektivet är inte i fokus. Gemensamma rutiner skulle kunna leda till bättre förutsättningar för god vård och minskat lidande hos fler individer. Förslag på framtida forskning är en prospektiv studie där utfallet av PONV studeras över längre tid.
Background: Postoperative nausea and vomiting (PONV) is a common complication associated with anesthesia and affects an average 30% of all patients. Women who go through gynecological laparoscopic surgery are a particularly vulnerable group. Many individuals experience an unnecessary suffering due to PONV. The nurse anesthetist has a central responsibility in working preventively, thus alleviating and reducing complications. By studying and comparing different units, the problem can be noted and possibly reduced. Aim: The aim of this study is to examine differences in postoperative nausea and vomiting in women undergoing gynecological laparoscopic sterilization at two different operating units in southern Sweden. Method: Quantitative retrospective comparative study with journal review of 95 patients undergoing gynecological laparoscopic sterilization at a county hospital in southern Sweden. The outcome of PONV with differences and correlation between the units has been compared with regard to prophylactic interventions in relation to risk factors. Results: The outcome of PONV was 13% versus 8% on the respective unit. No statistically significant difference was detected between the units. The correlation between the number of risk factors and the number of prophylactic interventions showed a weak, non-significant correlation on both units. Conclusion: Only a small proportion of women undergoing laparoscopic sterilization suffer from PONV. Better documentation would favor the mapping of various factors contributing to PONV. Risk factors are not considered for each individual and therefore the patient perspective is not in focus. Common routines could lead to better conditions for good care in more individuals, thereby reducing suffering. A proposal for future research is a prospective study where the outcome of PONV is studied over a longer period of time.