Academic literature on the topic 'Poststrukturalizam'

Syftet med studien har varit att diskutera olika motiv som pojkar och flickor skapar utifrån en reklamvideo. Studien har även analyserat på vilket sätt elever skapar könsidentitet i bilderna och hur de har uppfattat sin identitet i teckningen. Undersökningen har baserats på bilder som elever från högstadiet har gjort. I metoden har elever skapa en bild, utifrån en reklamvideo och med hjälp av tre ord kommenterat videon. Metoden består av kvalitativa intervjuer och materialet har sammanställts i kvantitativa tabeller. Resultatet för den här studie visade att det vanligaste motivet som eleverna skapade, blev figurer som föreställer människor. Genom att rita tydliga könsmarkörer skapar elever könsidentitet i bilderna, men också genom att rita könlösa eller neutrala figurer visar elever att könet inte har en betydande roll i bilden. Sammanfattningsvis är eleverna medvetna om vilka motiv de skapar och hur de framställer sig själva, men också andra.

My own experiences as an upper secondary school teacher and the increase in research on masculinity in educational settings that occurred during the late 1990 emphasizing on the gender gap in achievement and grades is the point of departure for this thesis. The aim is to investigate how boys in upper secondary school are constituted and constitute themselves as motivated and achieving learning subjects. Another aim is to see what possibilities there are to form different teaching practices to create other possible positions for me and the pupils. The research questions are 1) How does boys´ construction of masculinity constitute how they see their own ability to be motivated and achieve in school 2) What significance do my shifting approaches and expectations on the pupils as well as teaching have on the boys constitution as learning subjects?  To answer these questions I use a theoretical framework of feminist poststructuralist. The theoretical point of departure is the work of Foucault and the concepts discourse, power and subjectification combined with the concepts positioning, materiality, performativity and hegemonic masculinity. Drawing on feminist poststructuralism, gender is constructed and materialized through language, actions and relations that make subjectification an active ongoing process with a variety of opportunities. The research methodology is influenced by action research and the study was conducted in my own teaching practice in social science. A group of pupils, 26 boys and five girls, who attended the first year of Technology Program participated in the study. During the research process the action research gradually turned into a method of data collection. Research diary, interviews, surveys and narratives were methods that were used. The material was analysed through a Foucauldian discourse analysis. To make the discourse visible, I also used deconstruction as a methodological strategy where different readings helped me see the multiplicity of ways to understand and act in the teaching practice.  In the analysis the impact of the specific context and the complex process of subjectification were revealed. The many different discourses being active in the school context made it impossible to say something definite about how motivation and achievement is constituted among the boys in the group. What can be said is that the ladish culture is one part in producing power and hierarchies but popularity and status can be reached through different means. By being social, authentic and not study too much a position of high status can be combined with showing motivation and good achievements. The analysis also shows the teacher's involvement in producing and reinforcing dominant discourses. The teacher’s expectations and attitudes have in this study exhibit an active involvement in students' construction of subjectivity constituting their motivation and willingness to perform. This was shown in the material by the various strategies that were used for disciplining the students where I as a teacher reinforced the students' negative behavior by allowing the positions as "unruly and unmotivated boys".  The concluding part of this thesis content a discussion about how the teaching practice need a  discourse which calls on teachers to continually deconstruct and make discourse analysis of their teaching. Finally I point to the achievement discourse that dominates in school where teaching and teacher assessment of pupils' skills are exclusively on performance, results and fulfilled goals.

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade läroplanen för förskolan har fått ett nytt avsnitt som handlar om utvärdering där det ställs krav på att dokumentera varje barns utveckling och lärande. Vad denna ökande bedömningskultur kan få för konsekvenser i relation till barns olika förutsättningar, är en av frågor som problematiseras i studien. Studien har hämtat inspiration från poststrukturalism och som metod används diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer där tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har använts som diskussionsunderlag. En av studiens slutsatser är att pedagogerna ofta är omedvetna om de styrningsmekanismer som riktar deras blick när de observerar barnen. Den norm som ligger implicit i dokumentationen om barnen är inte tydlig och blir därför inte diskuterad.

Denna licentiatavhandling, Klungan och barndomens sociala rum, diskuterar den samtida heterogena barndomen utifrån analyser av barns informella fotbollsspel på rasten i skolan. Det empiriska exemplet rastfotboll analyseras med begrepp som rum, genus och gränsöverskridande. Rumsanalys av rastfotbollen ger exempel på hur traditionella könshierarkier reproduceras, omformas och utmanas i löst organiserade former av idrott. Perspektiven i studien hämtas från barndomssociologi, idrottsvetenskap, kulturgeografi, filosofi och genusforskning. Barndomens komplexitet skapas av att logiker från olika sociala rum – t.ex. familj, skola och idrott – samexisterar och motsägs. Det tvärvetenskapliga angreppssättet och tillhörigheten till det flerdisciplinära forskningsprojektet Mångkontextuell barndom gör studien till ett exempel på det den avser att beskriva: gränsöverskridanden och flöden i en heterogen verklighet.

Syftet med denna studie är att undersöka och problematisera diskurser som kommer till uttryck i pedagogers resonemang kring genusfrågor. Studiens ansats är feministisk poststrukturalism. Vi vill kunna identifiera och fördjupa förståelsen för språkligt burna värden i pedagogernas resonemang, eftersom dessa inverkar på hur elever förstår sig själva, andra och förhåller sig till varandra. Vi har för syfte att nå och synliggöra strukturer. För att uppnå syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka diskurser rörande genusfrågor kan utläsas i pedagogers resonemang? Och hur kan de utlästa diskurserna förstås i förhållande till nationella krav i Lgr11? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger. Intervjuerna har sedan analyserats med inspiration av diskursanalytiska metoder. De diskurser som utlästs i pedagogernas resonemang har varit sådana som förklarar individer som olika beroende av könstillhörighet. I förhållande till framskrivelser i Lgr11 så förstår vi sådana diskurser som problematiska, eftersom de strider emot styrdokumentets krav.

Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.