Academic literature on the topic 'Praktisk och teoretisk kunskap'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Praktisk och teoretisk kunskap.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Praktisk och teoretisk kunskap"
1
Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg, and Zoe Nikolaidou. "Från tolkad interaktion till enspråkig text – om en asylberättelses framväxt." HumaNetten, no. 46 (June 16, 2021): 100–115. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20214607.
Full textAbstract:
I ett protokoll fört under en asylintervju återfanns en obegriplig mening som den asylsökande inte kände igen. I denna artikel undersöker vi vad som ledde fram till denna mening. Med samtalsanalys som teoretisk och metodisk ansats går vi igenom en 3,5 minuter lång sekvens hämtad från den ljudinspelade, tolkade asylintervju där den obegripliga meningen fördes till protokollet. Språken som talades var svenska och ryska. Protokollet skrevs på svenska. Undersökningen visar hur flera faktorer och samtliga deltagare i asylintervjun, på olika sätt, styr och formar framväxten av den asylberättelse som manifesteras i protokollet.
Generellt för tolkade samtal gäller att tolkens återgivningar av det som sagts på det andra språket möjliggör parternas delade förståelse – samtidigt som de skapar ett icke-konventionellt turtagningsmönster. Specifikt för asylintervjuer är att ett detaljerat protokoll av det som sägs förs, samtidigt som intervjun pågår. Hur det samtidiga protokollskrivandet påverkar turtagningsmönstret har inte undersökts i någon större utsträckning i tidigare forskning.
Artikeln visar på svårigheter som kan uppstå när en institutionell berättelse samkonstrueras när den parallellt dokumenteras i ett protokoll. Kunskap om detta är av vikt för såväl praktiker inom asylprocessen, som för vidare studier av tolkning i offentlig sektor.
2
Eriksson, Olof, Mats Sandewall, and Erik Wilhelmsson. "A model for analyzing influence of timber production on lichens for reindeer grazing." Rangifer 7, no. 2 (June 1, 1987): 15. http://dx.doi.org/10.7557/2.7.2.712.
Full textAbstract:
<p>A model for long-term analysis of the influence of timber production on lichens for reindeer grazing (Cladina, Alectoria, Bryoria spp and others) in Sweden is presented. The annual production of and demand for lichens are estimated and compared. Production of these lichens is presumed to set the upper limit for the reindeer population. Reindeer graze on both ground and tree lichens, which both must be accessible in sufficient amounts and at the right times of the year if reindeer husbandry is to succeed without supplementary feeding. The model is based mainly on existing data, and uses are estimations from the National Forest Survey and the Hugin system for calculation of longterm potential cut (Bengtsson, 1981). Geographically the study is limited to Vasterbotten and Norrbotten, the northernmost counties in Sweden, where most reindeer husbandry in Sweden is located, and where reindeer grazing takes place over almost the whole area. The calculations cover a period of one hundred years from 1980, and are based on a timber production programme which relies more on «multiple use» than the current Swedish forest policy (Bengtsson, 1986). The annual production of ground lichens is calculated by multiplying the area covered with ground lichens by their increment as estimated from their rate of biomass increase, which in turn depends on site factors and age of the stand. The estimation of the area is based on data from the National Forest Survey. Sample plots with ground lichens are assumed to maintain lichens during the whole hundred year period. Areas with stands that have been thinned within ten years and stands younger than 20 years are excluded due to logging residues from thinnings and packed snow. Some of the remaining area cannot practically be utilized for reindeer grazing. Representatives of three communities of reindeer herders classified 212 plots from the National Forest Survey with ground lichens and assessed that 3/4 of the plots can be utilized. The reduction was because of location (near buildings, roads, railroads, and recreation facilities), or because the area with lichens was too small and isolatéd. Demand for ground lichens is calculated as the daily demand for ground lichens by the reindeer multiplied by the number of days every year that reindeer depend on this forage. Figures used are based upon estimations from persons with great experience of reindeer farming. The annual production of tree lichens consists of two parts, i.e., tree lichens within reach of the reindeer, and tree lichens which become accessible after falling down from the trees onto the snow. Forest stands dominated by conifers and older than one hundred years are assumed to bear tree lichens. This area is also reduced to 75 per cent for reasons of practical accessibility. Annual production of lichens in reach of the reindeer is then estimated as the area multiplied by the increment rate of the biomass. One quarter of the annually fallen tree lichens is assumed to be available as fodder during late winter/early spring. The demand for tree lichens is principally estimated in the same way as for ground lichens, but the number of days per years is lower because tree lichens are mainly considered to be fodder in distress periods. Two sources of uncertainty are present in the results, namely the influence of factors not included in the models, and the influence of uncertainty in factors included in the models. The models used to estimate production and demand obviously imply simplifactions of true relations. These simplifications are mainly due to a basic lack of knowledge, one example being that variation, i.e. in volume per hectare, might very well influence the production of lichens, but is not taken into consideration in the models. One example of uncertainty in data used is the increment rate of lichen fodder. Another example is the estimation of biomass of lichens, here based upon investigations (Eriksson, unpubl.) with other purposes than to provide data about grazing availability in the large geographic regions used in this study. The possibilities for drawing reliable conclusions will increase when better estimations of input data and relationship are available. The geographic division into four regions is a result of the design of the National Forest Survey. However, great differences may be present within these geographic areas, each containing a number of communities of reindeer herders. Thus, results are not applicable to single communities of reindeer herders. The study illustrates a method of revealing how lichen fodder for reindeer will develop in relation to timber production. The results of the calculations, however, are too uncertain to allow reliable conclusions to be drawn. Nonetheless, the results indicate that in some areas there is already a shortage of lichen fodder for the number of reindeer assumed in this study. The calculations hint that production will decrease in the future. These indications should motivate more research in this topic. If the results of this study are accurate and if forestry develops according to the assumptions, the owners of the reindeer will have to continue or increase the supplementary feeding and/or reduce the number of reindeer significantly. They will also have to utilize all of the areas that are possible to graze, even if some of them today are considered to be of marginal value for reindeer grazing. Another way to improve the balance of production and demand is to adjust forest management on areas with lichens to a greater extent than has been done in the timber production alternative analysed in this study.</p><p>Virkesproduktionens inverkan på renskotselns lavbete - En metodstudie.</p><p>Abstract in Swedish / Sammanfattning: En modell for långsiktig analys av virkesproduktionens inverkan på renskotselns lavbete(Cladina, Alectoria, Bryoria spp mfl) i Sverige presenteras. Modellen beråknar årlig produktion och behov av lavbete, ef^ersom tillgången på dessa lavar bedoms begrånsa renpopulationen. Både tråd- och marklavar betas av renarn£| och måste finnas tillgångliga i tillråcklig mångd och vid rått tidpunkt under året om renskotseln skall klara sig utan stodutfordring. Modellen bygger huvudsakligen på redan existerande data. Skattningarna av areal gors med data från riksskogstaxeringen och från beråkningar med Hugin-systemet for långsiktiga analyser av avverkningsmojlighe-terna (Bengtsson, 1981). Studien begrånsas geografiskt till Norr- och Våsterbottens lån. Beråkningarna gors for en hun^raårsperiod med start 1980, och bygger på ett virkesproduktionsprogram i A VB-85 som syftar till mera mångbruk an dagens skogspolitik (Bengtsson, 1986). Den årliga produktionen av marklav skattas som produkten av mångden marklav per hektar, dess till-våxtprocerit och arealen med marklav. Mångden marklav per hektar beror av ståndortsforhållanden och bes-tåndsåldern. Skattningen av arealen baseras på uppgifter från riksskogstaxeringen. Provytor med marklav antas vara laybårande under hela prognosperioden. Provytor dår beståndsåldern år lågre ån 20 år, samt provytor som i awerkningsberåkningen rojts eller gallrats under senaste tioårsperiod råknas dock bort. Orsaken år att snopacknirig och kvarlåmnade stammar och ris forsvårar eller omojliggor for renen att komma åt laven. Hela den återstående arealen kan dock inte nytt jas for planerad renskotsel. Representanter for tre samebyar bedomd)e 212 av riksskogstaxeringens provytor med marklav med avseende på om de kan nytt jas for planerad renskotsel. Resultatet blev att 3/4 av provytorna ansågs kunna utnyttjas. Provytor råknades bort på grund av belågenlhet nåra byggnader, vågar, jårnvågar och friluftsanlåggningar, eller pga att arealen med marklav var for liten och isolerad for att kunna utnyttjas. Behovet av marklav beråknas som produkten av det genomsnittliga dygnsbehovet for en ren, antalet renar samt det ailital dagar per år som renarna bedoms ha behov av detta foder. De två senare uppgifterna grundas på uppskattningar av personer med stor erfarenhet av renskotsel. Den årliga produktionen av trådlavar består dels av lavtillvåxten i det betningsbara hojdintervallet, dels av trådlav som faller ner på snon. Barrdominerade bestånd aldre ån hundra år antas vara trådlavbårande, men åven denna areal reduceras med hånsyn till praktisk tillgånglighet. Årlig produktion av trådlav inom råckhåll for renen skattas som produkt av mångden trådlav, dess tillvåxtprocent och arealen. Av den trådlav som årli-gen faller n)er på marken antas en fjårdedel vara tillgånglig under vårvintern. Efterfrågan på trådlav beråknas på i princip samma sått som efterfrågan på marklav, men antal betningsda-gar per år åk lågre eftersom trådlav huvudsakligen år ett visserligen hogkvalitativt och låttillgångligt, men dock nodfoder. Resultaten år osåkra av två huvudorsaker. Dels pga inverkan av faktorer som inte ingår i modellen, dels osåkerhetejn i de faktorer som ingår i modellen. Modellen innehåller uppenbart forenklingar av verkliga samband. Dessa forenklingar beror huvudsakligen på viss brist på grunddata. Mojligheterna att dra såkre slutsatser kommer att oka i takt med båttre kunskap om utnyttjade samband och uppgifter. Den geografiska indelningen i lånsdelar beror på utformningen av riksskogstaxeringen. Forhållandena kan givetvis variera inom dessa lånsdelar, som var och en består av ett flertal samebyar. Resultaten får således inte tillåmpas på enskilda samebyar. Studien visar på en metod for att belysa hur renskotselns lavbete kommer att utvecklas i relation till virkes-produktionen. Resultaten år dock allt for osåkra for att man skall kunna dra några såkra slutsatser. Resultaten antyder emellertid att for vissa områden finns redan i dag en brist på lavbete for den renpopulation som kalkylerats med i denna studie. Beråkningarna antyder att produktionen av lavbete kommer att minska i framtiden, vilket bor motivera mer forskning inom området. Om resultaten i denna studie år riktiga och om det virkesproducerande skogsbruket utvecklas enligt exemplet, måste renågarna fortsåtta med eller utoka stodutfodringen och/eller minska antalet renar betydligt. De tvingas också utnyttja alla betningsbara områden, åven sådana som for nårvarande anses vara marginella. Ett annat sått att forbåttra balansen år att modifiera det virkesproducerande skogsbruket på arealer med lavbete i storre utstråckning ån vad som gors i det alternativ som analyseras hår.</p><p>Puuntuotannon vaikutus jäkälälaitumiin.</p><p>Abstract in Finnish / Yhteenveto: Artikkelissa esitetåån pitkånaikavålin analyysimalli puuntuotannon vaikutuksista ruotsin jåkålå-laitumille (Cladina, Alectoria, Bryoria spp. ym.). Koska jåkålien saantia pidetåån porojenlukumååråå rajoittava, laskee malli jåkålålaidunten vuotuisen tuoton ja tarpeen. Porot laiduntavat sekå puussa ettå maassa kasvavia jåkåliå, ja nitå molempia on oltava saatavilla, sekå tarvittava måårå, ettå oikeaan aikaan vuodesta, jos poronhoito aikoo selviytyå ilman tukiruokintaa. Malli rakentuu pååsiassa jo aikaisemmin hankittuihin tietoihin. Pinta-ala arviot tehdåån valtakunnanmetsånarvioinnin tietojen, ja hakkuumahdollisuuksien pitkånaikavålin analysoimiseksi perustetun Hugin-systeemin laskelmien avulla (Bengtsson, 1981). Maantieteellisesti tutkielma rajoittuu Norrbotte-nin ja Våsterbottenin lååneihin. Laskelmat tehdåån sadanvuoden aikavålille alkaen 1980, perustuen yhteen AVB-85:en puuntuotantoohjelmaan, joka tåhtåå tåmånpåivåistå laajempaan metsien moninaiskåyttoon (Bengtsson, 1986). Vuotuinen maassa kasvavien jåkålien tuotanto arvioidaan jåkålien hehtaarimåårien, sen kasvuprosentin ja pinta-alan tulona. Jåkålien måårå hehtaaria kohti on riippuvainen kasvupaikan ja metsikon iåstå. Pinta-ala arviot perustuvat valtakunnanmetsånarvioinnin tietoihin. Jåkålåå kasvavien koealojen odotetaan pitåvån jåkå-låkasvustonsa koko prognoosiajan. Koealat, joissa metsikon ikå on alle 20 vuotta, sekå koealat, jotka hak-kuulaskelmissa on perattu tai harvennettu viimeisen kymmenen vuoden aikana, on jåtetty huomioimatta. Syynå tåhån on lumenpakkaantuminen, sekå jåljelle jåtetyt rungot ja oksat, jotka vaikeuttavat tai tekevåt po-rojen jåkålån saannin mahdottomaksi. Vuotuinen puussa kasvavien jåkålien tuotanto koostuu, osittain poron ulottuvilla olevasta, ja osittain lu¬melle putoavasta jakålåstå. Yli sata vuotta vanhojen havupuuvaltaisten metsikkojen oletetaan tuottavan puussa kasvavia jåkåliå, mutta myos tåmå pinta-ala pienenee kåytånnon syistå. Vuotuinen poronulottuvilla puussa kasvavien jåkåliå tuotanto arvioidaan jåkålån måårån, sen kasvuprosentin ja pinta-alan tulona. Yksi neljånnesosa siitå vuosittain lumelle tippuvasta jåkålåmååråstå oletetaan olevan saatavilla kevåttalvella. Puussa kasvavien jåkålien kysyntå lasketaan periaatteessa samalla tavoin kuin maassa kasvavien jåkålien ky-syntå, paitsi ettå vuorokausien måårå vuodessa on pienempi, koska puussa kasvavavien jåkålien katsotaan på-åasiassa olevan håtåravintoa. Tulokset ovat epåvarmoja kahdesta pååsyystå. Osittain niiden tekijoiden vuoksi, jotka eivåt sisålly malliin, osittain niiden tekijoiden epåtarkkuudesta, jotka sisåltyvåt malliin. Malli sisåltåå selviå todellisten yhteyksien yksinkertaistamisia. Nåmå yksinkertaistamiset johtuvat pååasiassa perustietojen puutteesta. Esimerkkinå voidaan mainita, ettå metsån tila muuttuu paljolti prognoosikauden aikana. Tåtå vaihtelua esimerkiksi puus-tossa ei kuitenkaan mallissa huomioida. Esimerkki niiden tekijoiden epåtarkkuudesta, jotka sisåltyvåt malliin, on jåkålålaidunten kasvuprosentti. Toinen esimerkki on jåkålåmåårien arviot, jotka tåsså perustuvat tutkielmiin (Eriksson, julkaisematon), joilla on ollut toinen tarkoitusperå kuin tåsså tutkimuksessa kåsiteltåvien lååninosien laiduntamahdollisuuksien arvioiminen. Mahdollisuudet varmojen johtopååtosten tekoon lisååntyvåt yhdesså parempien perustietojen myotå kåytetyistå yhteyksistå ja tiedoista. Maantieteellinen jako lååninosiin johtuu valtakunnanmetsånarvioinin rakenteesta. Olosuhteet voivat tie-tysti vaihdella nåiden lååninosien sisållå, joista jokainen sisåltåå useamman paliskunnan. Tuloksia ei siis saa tulkita paliskunta kohtaisesti. Tutkielma esittåå tavan valoittaa kuinka porohoidon jåkålålaitumet kehittyvåt suhteessa puuntuotantoon. Tulokset ovat kuitenkin liian epåvarmoja, jotta niistå voitaisiin vetåå varmoja loppupååtelmiå. Tulokset viittaavat kuitenkin, ettå tietyillå alueilla on jo talla hetkellå pula jåkålålaitumista niillå poromåårillå, joilla tassa tutkielmassa on laskettu. Laskelmat viittaavat, ettå tuotanto våhenee tulevaisuudessa, minkå pitåisi motivoida laajempaa tutkimukseen tållå alueella. Jos tulokset tåsså tutkimuksessa ovat oikeat ja jos puuntuotannollinen metsåtalous kehittyy esimerkin mu-kaisesti, pitåå poronomistajien jatkaa tai lisåtå tukiruokintaa ja/tai våhentåå porojen lukumååråå huomatta-vasti. He joutuvat my os hyodyntåmåån kaikki laiduntamiskelpoiset alueet, my os sellaiset jotka tållå hetkellå ovat våhemmån tårkeitå. Toinen tapa par ant aa tasapainoa on sopeuttaa jåkålåalueiden puuntuotannollinen metsåtalous suuremmassa måårin kuin tåsså analysoitavassa vaihtoehdossa tehdåån.</p>
3
Olsson, Gudrun. "Praktiken i Akademia." Socialvetenskaplig tidskrift 6, no. 2 (February 4, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1999.6.2.2885.
Full textAbstract:
Relationen mellan praktisk kunskap och akademisk kompetens undersöks i en kvalitativ studie. Hur kan klyftan mellan forskning och praktik överbryggas? Hur värderar sakkunniga praktiska meriter i jämförelse med övriga meriter vid tillsättning av akademiska tjänster?
4
Arvidson, Malin, Stig Linde, and Roberto Scaramuzzino. "Anpassning eller autonomi." Socialvetenskaplig tidskrift, March 9, 2021, 113–36. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.2.3518.
Full textAbstract:
Internationella studier om villkoren för civila samhällets organisationer (CSO) belyser hur deras relation till offentlig sektor avgör karaktären på organisationernas utveckling. Den här artikeln bidrar till forskning inom området på två sätt. För det första utforskar studien svenska CSO som är verksamma inom det sociala området och hur deras relation till offentlig sektor påverkar deras utvärderingspraktik. Baserat på en enkätstudie riktad till CSO undersöker vi om organisationers granskning och utvärdering av den egna verksamheten kan ses som ett uttryck för institutionellt tryck, där relationen till offentlig sektor driver CSO:s utvärderingspraktik. Vikten av att uppmärksamma detta kommer ur antaganden att utvärderingsprinciper baserade på det offentligas logik, det vill säga kostnadseffektivitet, evidensbaserad praktik och konkurrensutsättning, kan hota organisationernas värdeintegritet; genom anpassning riskerar CSO att förlora särart och oberoende. För det andra bidrar studien till diskussioner som berör teoretiska antaganden att bidragsberoende, tvång på grund av kontraktsbaserade relationer eller ett verksamhetsområde präglat av lagstiftning påverkar organisationers strategier för avancerad utvärdering. Analysen stärker dock enbart antagandet om att närhet till lagstyrt verksamhetsområde präglar CSO:s utvärderingspraktik. Analysen stärker alltså inte antaganden om att resursberoende (med undantag för bidrag från landsting) och kontraktsbaserad relation påverkar CSO:s utvärderingsstrategier. Resultaten leder oss till att uppmärksamma hur relationer mellan offentligt och ideellt förstås utifrån ett historiskt perspektiv där just begreppet närhet kan rymma både instrumentella och inneboende värden. Den kunskapen är värdefull för vår förståelse av den svenska kontexten. Att studiens antaganden inte får stöd av analysen kan tolkas som ett uttryck för en relation mellan CSO och offentlig sektor som är präglad av ömsesidig förståelse, snarare än sådan maktasymmetri som följer resursberoende och avtalsbaserade relationer. Kunskapen är ett bidrag till forskningsdebatten om den institutionella kontextens påverkan på organisationer i fallet CSO, eftersom den uppmuntrar till en mer detaljerad bild av det institutionella tryckets dimensioner som består av både historiska och tidsbundna kontraktsbaserade relationer.
Dissertations / Theses on the topic "Praktisk och teoretisk kunskap"
1
Grafström, Lena-Catharina. "En bro mellan teoretisk och praktisk kunskap : En fenomenografisk studie baserad på lärares uppfattningar kring teoretisk och praktisk kunskap, metod och lärande- miljöer ." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11324.
Full text
2
Jarpe, Jannice. "Kunskap och känslor i förskollärarens yrkespraktik : En vetenskaplig essä om en resa mellan teoretisk och praktisk kunskap." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32438.
Full textAbstract:
The purpose of this scientific essay is to examine the relationship between different forms of knowledge and emotions which can arise in relationships at work in preschool. I use writing as a method for reflection, which creates openings for new perspectives that brings me closer to the core of the dilemma. I start from two different events taken from induction at two different times in my work life and the dilemma is from my own experiences. I state these questions to myself; Which expectations do I have for myself and my colleagues in relation to theoretical perspective and emotions? What role does the collegial interaction when negative emotions arise? What place do emotions have in the activities? How can we use educational theory with practical knowledge so they interact with each other in the work at the preschool? In an attempt to answer these questions I write a discussion on the relationship between emotions and knowledge from different perspectives. In both situations I mention the attachment theory both because it has great significance in connection with induction but also to enforce that theories needs to coexist with other knowledge in the work in preschool. Aristoteles three forms of knowledge, confidence in relationships and the importance of reflection are some of the things I write about in my text. Through this essay I want to show that there are more than theoretical standpoints that makes us professional educators while highlighting that there is not a given truth for how we should do to become and be a professional educator in preschool.Syftet med denna vetenskapliga essä är att undersöka relationen mellan olika kunskapsformer och känslor som kan uppstå i relationer i arbetet på förskola. Jag använder skrivandet som en metod för reflektion, som skapar öppningar för nya perspektiv vilket för mig närmare kärnan i dilemmat. Jag utgår från två olika händelser tagna ur inskolningen vid olika tidsepoker i mitt yrkesliv och dilemmat är egenupplevt. Jag ställer mig frågor som; Vilka förväntningar har jag på mig själv och på mina kollegor i relation till teoretiska perspektiv och känslor? Vilken roll spelar det kollegiala samspelet när negativa känslor uppstår? Vilken plats får känslorna ta i verksamheten? Hur kan vi använda pedagogisk teori med den praktiska kunskapen så att de samspelar med varandra i arbetet på förskolan? I ett försök att svara på frågorna för jag i texten en diskussion kring relationen mellan känslor och kunskap utifrån olika perspektiv. I båda situationer nämner jag anknytningsteorin för den har stor betydelse i samband med inskolning men även för att tydliggöra att teorier behöver samspela med andra kunskaper i arbetet i förskolan. Aristoteles tre kunskapsformer, trygghet i relationer samt reflektionens betydelse är några av de saker jag tar upp i min text. Genom denna essä vill jag visa att det finns något mer än teoretiska ställningstaganden som gör oss till professionella pedagoger och samtidigt belysa att det inte finns en given sanning för hur vi ska göra för att bli och vara en professionell pedagog i förskolan.
3
Jonsson, Josefine. "Kunskapskompetens – en samverkan mellan praktisk levd kunskapsgrund och vägledande teoretisk kunskap : Om kuratorer i hälso- och sjukvårdens uppfattning av deras praktiska- och teoretiska kunskapsanvändning i arbetsprocessen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103601.
Full textAbstract:
In recent years, the demands for effectiveness and evidence in social work have increased in all work areas, including that of healthcare. This has sparked the discussion on concepts such as practical- and theoretical knowledge and their respective roles in social work. In the light of this, the purpose of this candidate thesis is to investigate healthcare social workers understanding of practical- and theoretical knowledge in the working process as well as their respective influence and importance. This candidate thesis is based on three interviews with social workers from different departments in Norrlands Universitetssjukhus in Umeå, Sweden. To provide range to the thesis, the interviewees were chosen from a purposeful sampling. The data was examined by using conventional content analysis. A range of theories were identified as tools of theoretical knowledge and was said to develop mostly from studies and tutoring. The relationship competence, that is the ability to create a trusting and secure relationship with the patient, was referred to as practical knowledge which typically came with work experience. Both types of knowledge in the work process were perceived as important but were described as having different roles. Namely, the knowledge competence was perceived from a practical knowledge base with theory as a guiding tool in the continuous working process. Furthermore, there were some difficulties in distinguishing both types of knowledge from either the working progress or each other which entails the need of further research.
4
Tabakovic, Ada. "Betydelsen av lärares teoretiska och praktiska kunskaper i konflikthantering." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18937.
Full textAbstract:
Denna studie fokuserar på konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och teoretiska kunskaper i konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, två erfarna lärare och två nyexaminerade pedagoger. Jag kommer också att förklara vilka känslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten är på grund av min osäkerhet när det gäller att lösa konflikter med elever så jag har valt att intervjua två erfarna pedagoger. Slutsatsen av min studie är att alla mina fyra informanter anser att den praktiska kunskapen är lika viktig som den teoretiska kunskapen. Studien visar att vi kan få in de olika kunskaper på två olika sätt; genom utbildningen som är den teoretiska kunskapen samt ute i arbetslivet som är den praktiska kunskapen.
5
Asplid, Cecilia, and Helén Nilsson. "Skolans intentioner och arbetslivets förväntningar : Interaktion mellan två kunskapskulturer." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-54635.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förväntningar. Avsikten med arbetet är även att ta reda på hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förväntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anställningsbarheten.
Läroplanen (Lpf 94) säger att skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör få kännedom om arbetslivets villkor. I programmålen för de yrkesförberedande programmen står att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse där grunderna ges i skolan och där det förväntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet får eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur där färdigheter tränas och förståelsen för yrket utvecklas.
Studien är av empirisk karaktär där vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktärsämneslärare. Resultatet visar att branschens förväntningar inte införlivas, då eleven efter avslutad utbildning sällan är anställningsbar. Vidare visar studien att både skola och bransch anser att grundkunskaper är viktiga men egenskaper som visat intresse, samarbetsförmåga och social kompetens påverkar anställningsbarheten. Dessutom framkommer att samarbetet mellan de båda kunskapskulturerna måste förbättras.
6
Höglund, Marlen. "När kan jag använda mina kunskaper i matematik? : teoretisk och praktisk betydelse för grundskolans matematik." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5311.
Full textAbstract:
I skolan anses matematiken vara ett viktigt ämne och den upptar en stor del av skolans undervisningstid. Däremot har det märkts en trend bland eleverna i grundskolan att de mer och mer ifrågasätter varför de över huvud taget måste lära sig matematik. Ren matematik som de läser i skolan kan det många gånger vara svårt att se nyttan med. Påföljande matematik blir då sedan svårare och svårare att ge bra motiveringar till varför man bör kunna. Många elever och vuxna känner även en ren ångest när man pratar om ämnet matematik. Vad är egentligen matematik, var används den och till vad? Var kommer matematiken ifrån? Hur uppstod den? Är det intressant och relevant för elever att få kunskap om detta? Har matematikundervisningen följt den snabba samhällsutvecklingen och vad behöver vi egentligen lära oss för matematik i grundskolan? Behöver alla få undervisning i matematik? Matematiken finns överallt omkring oss och synen på matematiken eleverna erhållit har formats av hela samhället. Hur mycket påverkar läraren elevernas inställning och vad har föräldrarna för del i det hela? Studien tar upp det matematiska lärandet, matematikens användande och den matematiska fostran.
7
Henriksson, Sara. "Polisutbildningens arbete med att förena teori och praktik : Studenternas perspektiv på lärande." Thesis, Södertörns högskola, Pedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43815.
Full textAbstract:
In recent decades, police training has undergone a professionalization process in which the training has been increasingly incorporated within the academy. The professionalization process has led to the content of police training being changed by theoretical subjects replacing practical elements. The study examines how the shift between theoretical and practical knowledge has affected police training and how police students view their training today. The theoretical framework for the study's is based on the theory of knowledge, situated learning and communities of practice. Aristotle's theory of knowledge describes the view of knowledge and explains that theoretical knowledge, episteme, must be combined with practical knowledge, techné, in order to achieve a complete understanding and wisdom, fronesis, (Sohlberg & Sohlberg 2019, p. 93). Within the police, learning largely takes place in social contexts together with other colleagues, situated learning, and the practical knowledge, techné, is in focus. Within the academy, theoretical knowledge is central and the police trainings job to unite the academic and police world lays the foundation for the theory of communities of practice. Previous research shows a complexity of training police officers and professional police officers have considered police training to be too poorly anchored in practical professional practice and experienced that police students do not learn relevant knowledge and skills during training (Ekman 1999). The study was conducted through qualitative interviews with students from the police education to examine the students' own experience of the education. The interviews were analyzed according to the study's questions and theoretical framework. The results showed that the students consider both the theoretical and practical knowledge to be important for the police work and that an interdisciplinary approach that unites these forms of knowledge during the education is needed. However, the students considered it important that the theoretical knowledge was not too abstract but linked to the practical action in everyday police life. In the compilation of results, there was a consensus among the students which form of teaching they valued most in connection with combining theoretical and practical knowledge during police training, scenario training. These training opportunities should therefore be increased during police training. An interdiscip- linary approach should permeate the structure of police training and greater efforts should be made to combine theoretical and practical knowledge during the training.Polisutbildningen har under de senaste decennierna gått igenom en professionaliserings-process där utbildningen har infogats allt mer inom akademin. Professionaliseringsprocessen har lett till att innehållet i polisutbildningen har förändrats genom att teoretiska ämnen har ersatt praktiska moment. Studien undersöker hur förskjutningen mellan teoretisk och praktisk kunskap har påverkat polisutbildningen och hur polisstudenterna ser på sin utbildning idag. Studiens teoretiska ramverk utgår från kunskapsteori, situerat lärande och communities of practice. Aristoteles kunskapsteori beskriver synen på kunskap och förklarar att teoretisk kunskap, episteme, måste kombineras med praktisk kunskap, techné, för att en fullständig förståelse och klokhet, fronesis, ska uppnås (Sohlberg & Sohlberg 2019, s. 93). Inom polisen sker lärandet till stor del i sociala sammanhang tillsammans med andra kollegor, situerat lärande, och den praktiska kunskapen, techné, står i fokus. Inom akademin är den teoretiska kunskapen central och polisutbildningens arbete med att förena den akademiska och polisiära världen lägger grund för teorin om communities of pracitice. Tidigare forskning visar på en komplexitet att utbilda poliser och yrkesverksamma poliser har ansett polisutbildningen har varit för dåligt förankrad i det praktiska yrkesutövandet, då de upplevt att polisstudenterna inte lär sig relevanta kunskaper och färdigheter under utbildningen (Ekman 1999). Studien har skett genom kvalitativa intervjuer med studenter från polisutbildningen för att undersöka studenternas egen uppfattning av utbildningen. Intervjuerna har analyserats efter studiens frågeställningar och teoretiska ramverk. Resultatet visade att studenterna anser att både den teoretiska och praktiska kunskapen är viktig för det polisiära arbetet och att ett tvärvetenskapligt förhållningssätt som förenar dessa kunskapsformer under utbildningen behövs. Studenterna ansåg dock att det var viktigt att den teoretiska kunskapen inte var allt för abstrakt utan kopplade an till det praktiska handlandet i den polisiära vardagen. I resultat- sammanställningen rådde en konsensus bland studenterna vilken undervisningsform de värderade högst i samband med att förena teoretisk och praktisk kunskap under polisutbildningen, scenarioträning. Dessa utbildningstillfällen bör därför utökas under polisutbildningen. Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt bör genomsyra polisutbildningens upplägg och större insatser borde vidtas för att förena teoretisk och praktisk kunskap under utbildningen.
8
Nilsson, Emmie, and Micaela Ohlson. "Hur teoretisk kunskap eller praktiskt arbete påverkar elevers lärande beroende på vad som introduceras först." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33502.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka och analysera vilken påverkan det har på elevers lärande beroende på om teori eller praktiskt arbete introduceras först i naturvetenskaplig undervisning. Under arbetets gång har lärande till största del kommit att handla om språkutveckling. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer när vi intervjuade klasslärarna. De gjordes för att få reda på elevernas tidigare erfarenheter av arbete inom naturvetenskap samt om det fanns några anledningar till fördelningen av eleverna i de olika halvklasserna. Vi har även genomfört observationer. Först genomfördes en lektion där vi tog reda på elevernas förkunskaper. Därefter genomfördes fyra lektioner med lösningar respektive blandningar, där eleverna observerades. Data samlades in med hjälp av ljudinspelning som vi sedan transkriberade. Två av fyra lektioner introducerades med praktiskt arbete först och de två andra lektionerna introducerades med teori först. Avslutningsvis genomfördes en lektion där fokus låg på utvärdering av hur eleverna tillägnat sig de nya kunskaperna beroende på om praktiskt arbete eller teori introducerades först i undervisningen genom att eleverna återigen fick fylla i sina tankekartor som de även fått göra i förkunskapslektionen. När vi har tolkat all data vi samlat in har vi använt oss av innehållsanalys. Resultatet blev att utifrån elevernas tankekartor kunde vi se att eleverna hade utökat sina ord och förklaringar och överlag hade deras kunskap förbättras. Vi fick även ett resultat som visade på att beroende på om praktiskt arbete eller teori introducerats först kunde små skillnader synliggöras som till exempel motivation samt kreativitet. Det fanns även skillnader i elevernas språkutveckling i hur de använde vardagsspråk, hybridspråk och skolspråk beroende på om praktiskt arbete eller teori introducerats först. Slutsatserna blev att det inte har någon markant betydelse för elevers lärande om teori eller praktiskt arbete introducerats först. Ytterligare slutsatser är att det är nödvändigt att ha avsatt tid i lektionen för att eleverna ska få möjlighet att föra samman teori och praktiskt arbete för att det ska bidra till ett meningsfullt lärande där de kan se helheten. En annan slutsats är att i lektioner där praktiskt arbete introducerats först kan man se att eleverna gått från vardagsspråk till hybridspråk till skolspråk och i lektioner där teori introducerats först har eleverna gått från vardagsspråk till skolspråk nästan direkt.This study aims at investigating and analyzing the impact it has on student learning depending on whether theory or practical work is introduced first in science education. During the course of work, learning has largely been about language development. In the study we have used qualitative interviews when we interviewed class teachers. They were made to find out the students' previous experiences of work in science and if there were any reasons for the distribution of the students in the different half classes. We have also conducted observations. First, a lesson was conducted where we learned about the students' prior knowledge. Thereafter four lessons were conducted with solutions and mixtures, where the students were observed. Data was collected using audio recording that we then transcribed. Two out of four lessons were introduced with practical work first and the other two lessons were introduced with theory first. Finally, a lesson was conducted in which the focus was on evaluating how the students devoted themselves to the new knowledge, depending on whether practical work or theory was introduced first in teaching by the students once again filling in their mind maps as they also had to do in the preaching lesson. Once we have interpreted all the data we collected, we have used content analysis.The result was that from the students' mind maps we could see that the students had expanded their words and explanations and overall their knowledge had improved. We also got a result that showed that depending on whether practical work or theory was introduced at first, small differences could be visualized, such as motivation and creativity. There were also differences in pupils' language development in how they used everyday language, hybrid language and school language depending on whether practical work or theory was introduced first.The conclusions were that there was no significant significance for pupils' learning if theory or practical work was introduced first. Further conclusions are that it is necessary to have allocated time in the lesson so that students will be able to combine theory and practical work to contribute to meaningful learning where they can see the whole. Another conclusion is that in lessons where practical work was first introduced, students can see from everyday language to hybrid language into school language, and in lessons where theory was introduced first, students have passed from everyday language to school language almost instantly.
9
Carlsson, Linnea, and Hanna Kraft. ""För eleverna ger det så mycket mer kunskap att få se på riktigt" : En intervjustudie om studiebesök i de samhällsorienterade ämnena i årskurserna F-3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39399.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om hur lärare använde sig av studiebesök som en pedagogisk resurs inom de samhällsorienterade ämnena. I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod för att samla in empiri, vilket tolkats utifrån Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet visade, i likhet med tidigare forskning, att lärare upplever studiebesök som positiva för elevers inlärning i de samhällsorienterade ämnena. Resultatet visade även att lärarna använde sig av studiebesök på olika vis i undervisningen beroende på deras definition av begreppet. Slutsatsen är att lärarna ställde sig positiva till att använda studiebesök, dock användes studiebesök olika mycket beroende på lärarens inställning till begreppet.
10
Hallberg, Jennny. "Hem- och konsumentkunskap i grundskolan : En studie om ämnets värde och status bland lärare och elever." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15564.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande: Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH? Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall? För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen. Värt att notera är att IDH, som är den manliga motsvarigheten till det kvinnliga HK-ämnet, får hög status i skolan då det ses som ett viktigt hälsoämne. Hälsoaspekten, som har en framträdande roll även i HK-ämnet, uppmärksammas dock inte av deltagarna i studien.
Books on the topic "Praktisk och teoretisk kunskap"
1
Klang, Birgitta, and Ingrid Thorell-Ekstrand. Sjukskoterskans omvardnadskunnande: En praktisk och teoretisk grundbok. Harlow, England: Pearson, 2014.
Find full textBook chapters on the topic "Praktisk och teoretisk kunskap"
1
Ahlstrand, Pernilla. "Varning för björntjänster! eller Hur värderas praktisk kunskap?" In De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protester, 25–43. Stockholm University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.16993/bap.b.
Full text